Kategori: Nyhet

Den moderatledda regeringen har sedan regeringsskiftet vidtagit en rad åtgärder inom kriminalpolitiken och för det brottsförebyggande arbetet. Bland annat har omfattande satsningar gjorts på polisen och rättsväsendet, bättre verktyg som kamerabevakning och ordningsvakter har gjorts tillgängliga för kommuner och regioner.

För att få veta mer om den praktiska politiken och arbetet med förebyggande åtgärder lokalt frågade vi Peter Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, om hur de arbetar med frågan.

– I Trollhättan har vi inrättat ett utskott under kommunstyrelsen som arbetar med trygghetsfrågan. På så sätt har vi satt tryggheten i fokus och kan jobba aktivt med de åtgärder som behövs.

Peter Eriksson tillägger:

– Tack vare vårt arbetssätt fungerar det förebyggande trygghetsarbetet bra, så bra att det enligt polisen aldrig har varit på en sådan hög nivå tidigare.

Vi frågade Peter om hur han ser på det grundläggande arbetet i frågan om att jobba förebyggande och vad som är viktigast. Svaret handlar om att återskapa trygghet för hederliga medborgare, och detta kan utvecklas på flera sätt. 

– När man gör något som inte är rätt måste det få en tydlig konsekvens från samhällets sida. Samtidigt ska det finnas flera vägar att gå för att komma vidare och ut ur kriminalitet och brottslighet.

Peter pekar även på att det kan vara svårt med lagföringen och lyfter därför även vikten av att snabbt och enkelt kunna få kameraövervakning på plats i offentlig miljö.

Ett annat viktigt område som Peter ser och som kan utvecklas mer är samverkan mellan aktörer. De lokala aktörerna besitter stora kunskaper som när samverkan sker lokalt kan ge stor effekt på flera områden.

I mötet med Peter är det påtagligt att resultatet står i fokus. Innan han blev kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan var han oppositionsråd och dessförinnan företagare och drev restaurang. Och som kock har han ett intresse för mat och sätter värde på livsmedel och dess hantering. Han berättar vidare att dessa insikter har lett till att han idag har egen uppfödning av nötkreatur. Peter Eriksson avslutar med att säga:

– Politiken måste alltid ha sikte på att få saker gjorda.

För att få ett annat perspektiv på frågan vände vi oss till Charlotte Nordström, som är ny som riksdagsledamot, sedan valet 2022 och ledamot i Justitieutskottet, men har arbetat med de brottsförebyggande frågorna i 40 år, lika länge som hon har varit aktiv i politiken.

Charlotte började sin politiska bana som 14-åring och vägen gick via ungdomsförbundet, (Muf) och som Distriktsordsförande, (DO) för Skaraborg, MUFs Förbundsstyrelse till gruppledare och senare även kommunstyrelsens ordförande i Skara under sju år. Idag är hon ålderspresident i samma kommunfullmäktige.

– Man ska ha sina fötter i myllan. Det är i de personliga mötena man får energin och inspirationen att driva politik och att göra skillnad, säger Charlotte Nordström.

Charlotte har även varit ordförande i polisstyrelsen i Västra Götaland när den var en egen myndighet. Om det brottsförebyggande arbetet säger hon att samverkan är viktigast. Samhällets skyddsnät måste vara starkt och det handlar om att ge barnet de bästa möjliga förutsättningar.

– Föräldrarna har grundansvaret, men vi måste vara ärliga och säga att alla har inte förutsättningar. Vilken förälder som helst kan behöva samhällets skyddsnät. Det handlar om vikten av förebyggande arbete och tidiga insatser.

I arbetet berättar Charlotte att hon alltid har med sig bilden av det lilla barnet in i diskussionerna och sen tar hon bilden vidare in i framtiden, där vägen kan ha kantats med möten med sociala myndigheter, polisen. Och nu har bilden dragits ihop. Barnen kan vara 10-13 år. Frågorna hon ställer sig är: Vad hände på vägen? Vem bär ansvar? Vem kan påverka och förebygga så att detta inte sker? Hur kan mödravårdscentralen, (MVC), familjecentralen och kommunen jobba ihop?

Mödravård, förskola, skola, socialtjänst och polis. Det är många som kan vara och är delaktiga i det brottsförebyggande arbetet. Charlotte lyfter vikten av att göra verkstad och inte bara jobba i projekt.

Mycket av de brottsförebyggande arbetet i kommunerna sker i projekt. Det är inte hållbart. De bra projekten behöver implementeras i ordinarie verksamheter så att vinsterna kan kammas hem och stötta barn och elever.

Från den 1 juli i år har kommunerna ett nytt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Denna ändring kommer att göra skillnad eftersom det brottsförebyggande arbetet inte som idag kan bero på vem som styr, eller om man tillfälligt har personal eller politiker som brinner för det fokuserade brottsförebyggande arbetet.

Charlotte som har egen erfarenhet av lokalt arbete i frågan lägger till:

– Man kan inte bara skylla kriminaliteten på att polisen inte gör sitt jobb. Det handlar om samarbete. Vi kan tidigt se i mödravården och i skolan när hjälp behöver sättas in.

Charlotte berättar om framgångsrikt arbete i praktiken för ett antal år sedan i Skara som kallades ”Edvin i centrum”. Det var också ett forskningsprojekt och Edvin var ett samlingsnamn för att alla oavsett politik och förvaltning skulle sätta barnet, eleven i centrum och man fick utmärkelse från folkhälsoinstitutet. Man såg möjligheterna i lagen istället för att se hindren i sekretessen mellan utbildning och socialtjänsten. Det var ett fokuserat och tålmodigt arbetssätt där alla visste vem som gör vad i samverkan.  

Samverkan är ett återkommande ledord för Charlotte som vill understryka att debatten ofta handlar om att moderaterna endast vill ha hårdare straff.

– Jag är fel person att säga det till, säger Charlotte, som påminner om att hon har jobbat med samverkan hela tiden och att hon var först ut med samverkansavtalen i Skaraborg.

Närhet till människor och engagemang, kännetecknar Charlotte som även, som flertalet kanske inte känner till, har varit fotbollstränare för sonens fotbollslag.

Charlotte är civilekonom i grunden och har varit konsult inom näringslivet där hon bl.a jobbade inom besöksnäringen. Hennes devis: ”Man ska alltid ha ett företag på fickan eftersom att man aldrig vet när det dyker upp en affär”.

Moderaterna har fem nationella arbetsgrupper som arbetar med att utveckla politiken som Moderaterna ska möta väljarna med i valet 2026. Vi har träffat de västsvenska politikerna som ingår i arbetsgruppen skola och utbildning; Linn Brandström (M), Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Johanna Rantsi (M).

Hör av dig till Linn, Marie-Louise eller Johanna om du har inspel till arbetsgruppen.

Linn Brandström, är till vardags kommunstyrelsens ordförande i Töreboda och hon tillträdde posten i år. Innan Linn blev politiker jobbade hon i olika branscher, med olika uppgifter och människor, vilket har varit gett henne förståelsen för att alla arbeten är krävande, men på olika sätt. På fritiden dansar hon squaredance eller går promenader med hunden.  

Linn är bland annat känd för att ha blivit engagerad som lokalpolitiker när hon var upprörd över att kommunen för flera år sedan ville lägga ner en skola, utan varken underlag eller svar på varför. Idag tar Linn med sig goda erfarenheter från Törebodas lokala arbete till arbetsgruppen. Hon lyfter tre saker som fungerar särskilt bra:

– I Töreboda finns en bemanningspool, där man får anställning och får jobba i förskolan utan krav på att man är utbildad förskollärare. Efter ett tag har några kunnat få fast anställning och påbörjat utbildning med praktik garanterad. De har haft sommarjobb och kunnat jobba extra och sen kommer de tillbaka som förskollärare.

– Förskollärare har fem timmar planeringstid i veckan, mer än vad man har generellt. Det tror jag är jätteviktigt för att kunna planera bra verksamhet.

– Vi har även ett upplevelsecentrum med fokus på hållbarhet som kallas Guldgruvan. Det är ett samarbete mellan näringsliv, förskola och skola. Företagen lämnar saker som kan återanvändas och lärarna jobbar med hållbarhet, teknik och kreativitet i undervisningen. De har även fortbildning för lärare i hela Sverige.

Arbetsgruppen har tre undergrupper. Linn är med i gruppen som har frågor om styrning och organisation. På frågan om vilka som är de största utmaningarna blir svaret:

– Vi har för mycket administration i alla led, för lärare men också för myndigheter. Ser man till eleverna är det viktigaste att ha stort fokus på att lära sig skriva, läsa och räkna tidigt. Kan man det i 3:an, har man bra förutsättningar att lära annat.

Linn avslutar med att säga:

– Det är viktigt att vi får en långsiktighet och hållbarhet i skolutvecklingen. Vändningarna får inte vara för stora. Förslagen för skolan behöver vila på forskning och vara evidensbaserade.

Marie-Louise Hänel Sandström, är riksdagsledamot från Göteborg. Hon jobbade tidigare som läkare och har forskat om stroke, och hade uppdrag som fritidspolitiker innan hon kom in i riksdagen. På sin fritid tycker hon om att simma och hon badar gärna i havet året runt.

Marie-Louise gör sin andra period i riksdagen och i utbildningsutskottet, där hon har särskilt ansvar för högre utbildning, forskning och rymdforskning. Politikutvecklingsgruppen jobbar utifrån Tidöavtalet, med att lyfta lärarutbildningen, genom att sätta ämneskunskaper i fokus, för både elever och lärare. Tillsammans med Linn, ingår Marie-Louise i gruppen som har frågor om styrning och organisation.

Marie-Louise säger:  

– Vi vill få tillbaka och fokusera på kvalitet och kunnandet. I lärarutbildningen behövs mer ledarskap, pedagogik och didaktik, sen är det både en betygsutredning och en friskoleutredning som ska börja.

De utmaningar som Marie-Louise framför allt ser handlar om otryggheten för elever och lärare och en oro över sjunkande studieresultat. Hon lyfter även frågan om psykisk ohälsa bland unga som en viktig fråga att arbeta med.

– Vi vill stärka rektorns roll både som ledare och i den pedagogiska rollen. Även den administrativa bördan för både rektorer och lärare behöver minska till förmån för det pedagogiska arbetet. En annan viktig fråga är läromedlen, att de håller hög kvalitet och är kvalitetssäkrade.  

Johanna Rantsi, är riksdagsledamot från Mölndal. Fritiden spenderar hon gärna med familjen, i skärgården med båtar och sjöfart. Hon gör sin första period i riksdagen. Tidigare har Johanna alltid jobbat vid sidan av politiken. De senaste åtta åren har hon varit lärare på Angeredsgymnasiet, där hon undervisade på samhällsprogrammet i samhällskunskap, sociologi och ledarskap. Johanna är ersättare i utbildningsutskottet och ser att Moderaterna kan utveckla en stark och sammanhållen skol- och utbildningspolitik:  

– Rollen i riksdagen handlar om att driva politiken framåt. Under den allmänna motionstiden i höstas lade jag fram ett antal motioner riktade mot skolan utifrån erfarenheter som lokal skolpolitiker i Mölndal och som gymnasielärare.

I politikutvecklingsarbetet tillhör hon gruppen som arbetar med fokus på kunskap. De har tittat på läroplanen, examinering och lärarutbildningen. Johanna säger att det behövs stora reformer för att styra upp svensk skola, där huvudlinjen är ett större fokus på kunskaper:

– Lärarutbildningen behöver reformeras i grunden. Idag bli man antagen med för låga förkunskaper. Antagningskraven på lärarutbildningen behöver höjas med lämplighetsprövning men det krävs också bättre kunskaper i språk och de ämnen man söker till, man måste kunna sitt ämne. Vi vill också pröva att låta fler aktörer driva lärarutbildning.

– När det gäller läroplanen vill vi se mer fokus på kunskap och mindre flum. Stryka mer om förmågor och väcka intresse och istället ha mer om kunskaper som tillägnas vid god undervisning. Ämnen ska renodlas till sin kärna. Det är kunskap som ska mätas och inte förmågan.

– I examineringen vill vi ha större fokus på central rättning av nationella prov och mer fokus på slutprov i olika former. Digitala verktyg väcker nya möjligheter och svårigheter att bedöma elevers kunskaper och förmågor. Vi behöver se till helheten med ett större fokus på samlade kunskaper i slutet av kurser.

Avslutningsvis säger Johanna:

– Vi behöver lyfta fram elever som behöver extra utmaningar. Det finns många särskilt begåvade, som ofta glöms bort, vi behöver sätta fokus både på de som behöver extra utmaningar, men också sätta mer fokus på att hjälpa dem som behöver ännu mer hjälp och stöd.

Västra Götalandsregionen har under åtta år styrts av GrönBlå Samverkan. Samarbetet har på många sätt varit framgångsrikt. Inte minst har stora satsningar gjorts för att stärka attraktiviteten att arbeta inom sjukvården, och på att höja löner och ersättningar för medarbetarna. Efter valet i höstas valde Miljöpartiet att bryta samarbetet för att istället bilda en ny ledning med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

I den moderata regionstyrelsegruppen ingår Gustaf Josefson (M), som är nytt regionråd och Monika Beiring (M), nytillträdd regionrådsersättare. De båda har ansvar för hälso- och sjukvårdspolitiken för Moderaterna. Vi träffade dem för att få lära känna dem närmare och för att få veta mer om regionpolitiken. 

Gustaf är Mölndalsbon som klev in i regionpolitiken 2020, när han valdes till ordförande i styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har en bakgrund som officer och har därefter utbildat sig till nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg, med examen som civilekonom. Gustaf är också en av arkitekterna bakom den nya politiska organisationen som Västra Götalandsregionen införde efter årsskiftet: 

– En av drivkrafterna för mitt engagemang är att utveckla lösningar för att bekämpa sjukvårdsköerna och hantera de ekonomiska utmaningar som regionen står inför de kommande åren.

– Mina politiska fokusområden är ekonomi, styrning, ledning och organisation. Och jag tycker det är viktigt att vi kan få större effekt i regionens verksamheter för invånarnas skattemedel. 

Monika är personalvetare från Göteborg. Hon valdes in regionfullmäktige första gången 2018 och under den förra perioden var hon ordförande i styrelsen för Närhälsan som bland annat ansvarar för de vårdcentraler som Västra Götalandsregionen driver i egen regi. På frågan om vad som ligger henne närmast om hjärtat i politiken blir svaret:

– En tillgänglig vård när människor behöver den. Det handlar både om att korta köerna för att t ex få en operation men också om att utveckla primärvården och förbättra tillgången till den med ökade öppettider och tidsbokning på nätet. Det måste bli lättare att komma i kontakt med vården.

Monika berättar vidare om sig själv att hon tillhör skaran som är ganska duktig på att somna ifrån “bra” filmer och hon tittar gärna på spännande serier. Är hon ensam blir det gärna en dokumentär. Till vardags läser Monika handlingar, men till semestern packar hon ner spännande pocketböcker och hon brukar hinna med ett antal under sommaren. 

Privat har de båda familjer med barn och Monika har husdjur, både katt och ponny. Om sin fritid säger Monika:

– Jag umgås med familjen, med vänner, är ute i naturen. Till vardags så lägger jag en del tid på att köra barnen till aktiviteter, på sommaren tar vi gärna en tur på havet.

Monika bjuder även på sig själv och säger: 

– Det ni inte visste om mig är att jag gjorde min första, och förmodligen enda, hole-in-one när jag var höggravid med första dottern.

När det gäller politiken har de uppdrag som ligger nära varandra i varsin av de två nyinrättade centrala hälso- och sjukvårdsnämnderna. Gustaf har uppdraget som 1:a namn i den nya Operativa Hälso- och sjukvårdsnämnden och Monika har uppdraget som 2:e vice ordförande i den nya Strategiska Hälso- och sjukvårdsnämnden. De båda är överens om att fortsätta arbeta aktivt för att regionens ekonomiska medel ska användas där de gör mest nytta och till att öka tillgängligheten och korta väntetiderna. 

I sina nya uppdrag kommer de att kunna arbeta tillsammans kring de utmaningar de ser. Inte minst återgår samhället, och sjukvården nu till en mer normal situation efter år som präglats av pandemin, men de båda konstaterar att den kommande tiden innebär ett tufft ekonomiskt läge och ett begränsat reformutrymme. Effekterna av Rysslands aggressionskrig i Ukraina, hög inflation och risken för en djup lågkonjunktur och ökad arbetslöshet oroar. 

– Vi står inför ett läge som kommer kräva tydlig styrning, minskad administration och effektivare verksamhet. Det räcker inte att förändra den politiska organisationen för att lösa det. Även system, rutiner, arbetssätt och kultur behöver ses över och förändras, påtalar Gustaf. 

Regionens uppdrag är brett, med ansvar för hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur. Gustaf fortsätter:

–     Det är också viktigt att vi gör rätt prioriteringar och värnar den faktiska kärnverksamheten. Om vi ska kunna göra nödvändiga satsningar inom sjukvården medel frigöras från områden som har vuxit sig alltför stora. En sådan del är administrationen inom Västra Götalandsregionen.

Den nya politiska organisationen som är införd skapar en angelägen bantning av de byråkratiska pålagorna. Moderaterna var med och la fram förslaget om effektivisering av koncernkontoret. Det beräknas i ett första steg kunna frigöra ca 60 miljoner kronor. 

– Det är verkligen inte några småpengar, men vi måste göra mer och vi måste gå längre. Målsättningen måste vara att ytterligare skära ner på de administrativa kostnaderna och förflytta fokus dit de gör mest nytta – till vår kärnverksamhet, säger Monika avslutningsvis.

En allt större del av Moderaternas väljare är förstagångsväljare. Under den gångna mandatperioden spekulerades det i hur Miljöpartiet skulle lyfta med hjälp av generation Greta, en ny och ung miljörörelse med en tydlig dragning åt den politiska vänstersidan. När väl valresultatet presenterades visade det sig att verkligheten var en helt annan.

De yngre väljarna valde i första hand Moderaterna, och hela 58 procent valde att lägga sin röst på något parti i det moderata regeringsunderlaget. Detta är ett tydligt kvitto på att Sveriges unga har ett stort förtroende för vår förmåga att lösa samhällsproblemen, men även att vi levererar en politik som ingjuter hopp om framtiden.

Den högervåg som vi har sett bland unga syns även tydligt i partiet. Moderata Ungdomsförbundet, (MUF) har under hela valrörelsen haft många skolungdomar som vill engagera sig i ungdomsförbundet. Av medlemsstatistiken kan vi se hur alla tidigare medlemsrekord är slagna. MUF i Västra Götaland har under valåret ökat medlemsantalet med 60 procent, från cirka 2 300 medlemmar till över 3 700 medlemmar. Medlemstillströmningen är fantastisk, med runt 2 000 nyvärvade medlemmar bara i år.

I MUF Västra Götaland finns fem MUF-distrikt, vars gränser följer riksdagsvalkretsarna; MUF Göteborg, MUF Västra (kranskommunerna runt Göteborg), MUF Norra (Fyrbodal), MUF Skaraborg och MUF Södra (Boråsregionen). Vi frågade distriktsordförandena i Västra Götaland hur de arbetade i valet och vad de tänker om att Moderaterna når stor framgång bland unga. 

Hannah Björnerhag, ordförande MUF Göteborg, berättar att de var ute dag som natt mellan 1 augusti till valdagen. Kampanjandet bestod av flera delar där framförallt debatter ute på olika skolor var prioriterat.

– Många nattkampanjer där vi träffade ungdomar ägde rum, det viktigaste var att befinna sig där de unga var. I Göteborg spelade trygghetsfrågan stor roll.

– Moderaterna var det parti som hade bäst politik på de områden som många unga tycker är viktigt, nämligen trygghet, klimat och ekonomifrågan. Unga vill ha ett mer tryggt samhälle, en mer effektiv klimatpolitik och att det ska löna sig att anstränga sig.

Även Suhaib Hurani, ordförande MUF Norra, pekar på en bra kampanj och samarbete som förklaringar:

– Först och främst har det varit en väldigt stor närvaro från muffarna på de olika skolorna. Vi har pratat mycket trygghet för kvinnor, vi har pratat mycket brott och straff och upprättelse för brottsoffren. Vi har pratat plånboksfrågor, som är viktigt för unga som ska ta sitt första arbete. Det här är nyckelfrågor som var avgörande både i valrörelsen, men även för den unga generationen. 

– Vi har jobbat mycket med att stötta våra lokala partiföreningar. MUF Norra har besökt i princip samtliga föreningar. De har fått minst två tre besök beroende på det geografiska läget. Vi har t.ex. haft kustturné mellan MUF Göteborg, Norra och Västra, där vi samarbetade och gick på varandras kampanjer.

Elvira Löwenadler, ordförande MUF Södra, berättar om kampanjen att det var stor skillnad beroende på var i Västra Götaland som man var.

– När vi kampanjade i Borås då pratade vi väldigt mycket trygghet, vidareutbildning, möjlighet till att kunna flytta iväg och kunna få bostad, men när vi kampanjade lite utanför Borås i de mindre kommunerna, var det nästan överhängande bränsleskatten som var det viktiga. MUF har haft en kampanj om att de första 500 000 ska vara skattefria. Vi satsade mycket på kampanj kring bränsleskatten. Vi har haft tröjor med sänk skatten – sänk regeringen. Och den var väldigt bra.

– Men sen tror jag att vår styrka i mitt distrikt har varit att vi är många tjejer och det har ju gjort att vi har kunnat ta ett annat perspektiv när vi kampanjar. Vi lyfter väldigt mycket att ingen ung tjej ska känna sig begränsad i samhället.

Oliver Andersson, ordförande MUF Västra, säger om kampanjen att unga väljare har genomskådat Socialdemokraternas politik och insett att en stor del av deras uppväxt har präglats av gängkriminalitet, en ofullständig skolgång och bland de högsta skatterna i världen. Unga idag vill ha frihet, trygghet och en grön framtid. 

– De viktigaste frågorna för unga upplever jag var miljö och klimat, trygghet och ekonomi där framförallt bränslepriser var viktiga frågor som engagerade unga. 

Trygghet, jobb, ekonomi och miljö är frågor som återkommer i samtal med Jonathan Kahrs, ordförande MUF Skaraborg.

– Vi hade huvudfokus på trygghetsfrågan, lite jobb och ekonomi och sen lite klimat och lite jämställdhet. Det är egentligen de som sticker ut lite extra. Olika frågor appellerar till olika typer av unga väljare såklart. Trygghetsfrågan var central. Det var den vi pratade om mest. Klimatfrågan kanske vi lyfte mer än partiet, men det är inte konstigt i och med att unga kanske tycker att det är en fråga som de oftare vill prata om än vad en del vuxna tycker.

– Vi mötte unga på deras villkor, vi mötte dem på skolorna, vi mötte dem om det var något event, kanske en festival eller något sådant, t.ex. Törebodafestivalen.

– I Skaraborg, kanske vi inte är jätteideologiska en fälla som jag tror att många andra ungdomsförbund faller in i. Utan vi pratar med unga under en längre tid, får respons, bygger våra förslag på saker som funkar och saker som unga vill se. Och sen när vi kommer fram till valet har vi en politik som många unga uppskattar. 

Elvira Löwenadler, ordförande MUF Södra, ser även förklaringar i samhällsförändringar som kommit med miljöfrågan och flyktingkrisen 2015 och att många unga vill vara med i en handlingskraftig förändring. 

– Man känner att det här landar på den yngre generationen att fixa det som den äldre generationen har skapat. Jag tror att många unga är trötta på vänstersidan, för att de inte har levererat.

– Sen tror jag också att många unga idag är mycket mer självständiga. Man får lära sig att du kan ta dig vartsomhelst. Det är bra med en hög utbildning. Man ser många framgångar. Och då blir man ju, tror jag automatiskt lite mer högerorienterad.

På frågan om hur MUF arbetar för att fortsatt vara största parti bland unga talar alla om vikten av fortsatt hög aktivitet och närvaro. Suhaib Hurani, MUF Norra, säger:

– Det handlar framförallt om att vi ska fortsatt pusha på regeringen. Prioritera de frågor som är viktiga för unga. Och fortsatt vara närvarande såklart.

Hannah Björnerhag, MUF Göteborg:

– Att ständigt vara relevant inom områden som unga bryr sig om och ha svar på även framtidens frågor. Det gör vi genom ständig politikutveckling och att varje månad vara ute bland skolorna för att se vad som är aktuellt hos unga just nu. 

Oliver Andersson, MUF Västra:

– Det handlar verkligen om att synas så mycket som möjligt, på skolor och torg samt driva frågor som på riktigt är viktiga för unga. Med rekord i medlemsantal och vinst i skolvalet blåser det fortsättningsvis blåa vindar!

Jonathan Kahrs, MUF Skaraborg, berättar att de kommer att fortsätta kampanja så att de kan fortsätta vara störst och mest relevanta:

– Det kanske är det som är vår fördel i MUF att vi är det mest aktiva ungdomsförbundet. Vi har ju människor så att vi kan bemanna kampanjer alla fyra år i en mandatperiod. Och det måste vi utnyttja genom att synas alla fyra åren och bygga ett långsiktigt förtroende.  

– Jag är väldigt stolt över att vi i MUF verkligen formulerar politik som möter de problem som unga ser i sin vardag. Det är inga stora visioner alltid, utan det är ganska vardaglig nära politik som jag tycker är det som ger resultat.

Elvira Löwenadler, MUF Södra, talar även om att ställa krav på partirepresentanter när alla styren är klara:

– Nu har unga röstat för denna förändring. Styr man då, ska man också se till att det tas i beaktning. För oss är de unga rösterna de viktigaste. Det ska inte spela någon roll om det är valår eller inte, utan vi driver på lika mycket ändå.

Elvira Löwenadler summerar valframgångarna med att tala om det bra samarbetet som har varit mellan distrikten och berättar om hur MUF Södra t.ex. åkte till MUF Västra och att MUF Göteborg hjälpte till när de hade event i Vårgårda. Elvira avslutar med att säga:   

– Vi har kämpat tillsammans!

Moderaterna vill att landsbygden ska ha bättre villkor och mer frihet.

Sänk bränsleskatten. Om inte åtgärder vidtas nu, kommer vi få se stora konsekvenser för svenska företag och jobb, inte minst inom gröna näringar. Moderaterna har nyligen vunnit riksdagens stöd för förslaget att sänka drivmedelspriset med fem kronor vid pump.

Fler poliser på landsbygden. Hela Sverige drabbas av kriminaliteten och på landsbygden kan det ta timmar innan polisen kommer. Vi vill satsa på fler poliser i yttre tjänst och inte minst öka polistätheten på landsbygden.

Ökade resurser till vägunderhåll. S-regeringen har minskat de statliga resurserna till vägunderhåll för att finansiera framtida höghastighetståg mellan landets största städer. Vi menar att vi först behöver ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur.

Avskaffa det generella strandskyddet. Strandskyddet är idag ett oproportionerligt stort ingrepp i enskilda markägares möjligheter att bygga i natursköna lägen utanför storstäderna.

Stärk skogsägarnas rätt att bruka sin egen skog och öka produktionen i den svenska skogen. Avsättningar till formellt skyddade skogs- områden skall vara frivilliga efter samråd mellan myndigheter och markägare.

Trygga den fossilfria elförsörjningen. Sverige behöver satsa på kärnkraft, vattenkraft och vindkraft om vi ska lyckas kapa utsläppen och nå klimatmålen. Kärnkraften är klimatsmart och ska byggas ut, inte avvecklas.

Minska varg- och vildsvinsstammen. Vi vill begränsa antalet vargar till 170 individer genom ökad jakt. För att fler vildsvin ska fällas, vill vi göra det möjligt för jägare att sälja vildsvinskött direkt till konsument (efter trikinprov).

Stärk svensk livsmedelsproduktion genom förenklade regler och lägre skatter, i linje med Sveriges beslutade livsmedelsstrategi. Tyvärr har
regeringen inte genomfört konkreta förändringar enligt strategin.

Den 11:e september har du ett val. Du har möjlighet att rösta fram en ny regering som får saker gjorda. En röst på Moderaterna är en röst för att få ordning på Sverige.

Biodlingen är mycket viktig både för landet, för våra växter och för den biologiska mångfalden. Idag finns det många biodlare på hobbynivå, men färre som yrkesmässigt odlar bin. Att sköta bin och bisamhällen innebär ett stort och omsorgsfullt arbete och för såväl hobbyodlaren som yrkesodlare kan det konstateras att lönsamheten ofta är låg. Dessutom kan skördarna variera stort mellan år och område.

Det finns många fördelar med att få fler bin och biodlare i landet. Den stora förtjänsten med svensk biodling, utöver att den producerar honung, är att växter pollineras, vilket i sin tur innebär att skördarna av såväl bär som frukt och lantbruksgrödor kan öka och säkras. Om inte landets cirka 20 000 biodlare funnits hade skördarna varit mindre liksom den biologiska mångfalden. 

Den låga lönsamheten kan på sikt leda till att antalet biodlare minskar och att skördarna av bär, frukt och lantbruksgrödor också blir mindre. Dessvärre finns det idag en stor risk att utländsk honung av många olika skäl på sikt kan komma att konkurrera ut delar av vår inhemska honungsproduktion. Lagar och regler gör att utländsk honung med lägre produktionskostnader och andra produktionsregler har och kan skaffa sig konkurrensfördelar.

Denna utveckling vill vi motverka genom förslag som stimulerar till att utveckla näringen. Moderaterna vill se över lagar och regelverk för att öka konkurrenskraften för produktionen av honung. En del i förslaget som vi ser som särskilt gynnsamt är att se över om vi kan göra svensk biodling helt skattebefriad. Vi ser en fördel med att kombinera förslaget med valfriheten, för den som vill driva biodlingen som ett företag, att även i fortsättningen få göra det. Men för den stora merparten av odlare är det vår övertygelse att om biodlingen skattebefriades skulle fler odlare ta steget och utöka sin biodling och produktion av honung.

Det finns gott om svensk honung. Den största konkurrensen är den importerade utländska honungen som har varierande kvalitet. Ibland är den dessutom förfalskad till en honungsliknande produkt och säljs till lågt pris i butik. Förutom att öka lönsamheten genom valfri skattebefrielse vill vi även att honungen ännu mer tydligt ska ursprungsmärkas enligt gällande EU-regler.

Fler biodlare och honungsproducenter innebär vinster för både naturen, samhället och enskilda. En ökad inhemsk produktion av honung ger mer svensk honung, skapar fler arbetstillfällen, ökar den biologiska mångfalden och bidrar till större skördar av bär, frukter och lantbruksgrödor. Ökad honungsproduktion och ökad produktion av bär, frukter och lantbruksgrödor ökar också våra möjligheter till ökad självförsörjningsgrad i Sverige i en orolig omvärld.