Svar på vanliga frågor om LSS:

Tycker ni att det här är en önskvärd utveckling?

· Nej. Barn med funktionshinder ska självklart kunna bo kvar hos sina familjer. Gruppboende ska vara en möjlighet för de familjer som bedömer detta vara bäst. Vi är stolta över assistansreformen som den borgerliga regeringen införde. Den värnar vi om och vill utveckla.

Berätta om ert främsta konkreta förslag för att motverka den utvecklingen.

· Vi vill bl.a. se över frågan om huvudmannaskap. Ett fortsatt delat huvudmannaskap har betydande inbyggda brister, t.ex. illustrerat med frågan om gruppboende. Vi utgår ifrån att LSS-utredningen kommer lägga fram ett förslag gällande huvudmannaskapet som vi noga kommer att ta ställning till. Det finns en hel del som pekar mot att staten är det mer naturliga alternativet.

Skall det fortsätta att minskas på timmarna totalt i personlig assistans?

· Nej, det finns inget tak gällande utformningen av assistansreformen. Däremot ska allt fusk bekämpas stenhårt. De anordnare som blivit påkomna med att medvetet fuska ska bestraffas hårt. Resurserna ska oavkortat gå till dem som behöver stödet – de med rätt till personlig assistans.

Varför är det så svårt att säga vad som ska gälla avseende LSS och rätten till personlig assistans?

· Det är generellt så att LSS-lagstiftning och rättspraxis kring denna är komplex och komplicerad. Det gäller t.ex. generellt att alla behov som anses vara grundläggande i lagstiftningen så uppkommer ändå alltid frågan om hur det aktuella behovet ska avgränsas. Insatser som personlig assistans är nämligen förbehållen situationer av krävande eller på annat sätt komplicerad natur, i regel av mycket personligt slag. Dessa bedömningar avgörs efter individuell prövning i det enskilda fallet.

Är andning grundläggande behov?

· Andning, precis sondmatning som Högsta förvaltningsdomstolen slår fast, är grundläggande behov. Vi värnar om assistansreformens långsiktiga hållbarhet, såväl rättsligt som ekonomiskt. Reformen ska utformas så att människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det – de som har rätt till personlig assistans.

Skall landsting, regioner och kommuner fortsätta att påtvingas kostnader som staten på ovan nämnt sätt avhänder sig?

· Frågan om huvudmannaskap kräver noggrann analys. Ett fortsatt delat huvudmannaskap har betydande inbyggda brister, t.ex. det du tar upp i din fråga. Vi utgår ifrån att LSS-utredningen kommer med förslag gällande huvudmannaskapet som vi noga kommer att ta ställning till . Det finns en hel del som pekar mot att staten är det mer naturliga alternativet.

Skall barn med svåra funktionshinder och stort hjälpbehov hädanefter växa upp på institutioner, så som det var förr?

· Barn med funktionshinder ska självklart kunna bo kvar hos sina familjer. Gruppboende ska vara en möjlighet för de familjer som bedömer detta vara bäst. Vi är stolta över assistansreformen som den borgerliga regeringen införde. Den värnar vi om och vill utveckla.

Ska det finnas begränsningar för den personliga assistansen, t.ex. för vissa fritidsaktiviteter?

· Vi har inga förslag till förändringar inom nuvarande lagstiftning.

Varför har inte moderaterna ett enda förslag gällande LSS och personlig assistans i ert valmanifest? Anser ni inte att detta är en tillräckligt viktig fråga?

· Personlig assistans är en mycket viktig del av en helt central frihetsreform som vi är stolta över att den borgerliga regeringen införde 1994. Vi värnar om och vill utveckla den. Samtidigt är det så att denna lagstiftning och rättspraxis som växt fram under åren är svåröverblickbar och komplex. Vi har respekt för att LSS-utredningen har ett svårt och viktigt arbete att slutföra. När den gjort det avser vi att noga överväga alla förslag som läggs fram. Inte minst gäller detta det delade huvudmannaskapet.

M/ KD budgeten- Angående nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten:

För att nå ökad jämställdhet behövs reformer och insatser inom alla områden. Det krävs reformer som gör att fler kvinnor kan försörja sig själva. Att kvinnors trygghet tas på allvar och de senaste årens ökning av sexualbrotten möts med kraftfulla åtgärder. Att pojkar kan lyckas lika bra i skolan som flickor. En myndighet är inte svaret på de här problemen. Oavsett vilket namn den har.

· Jämställdhetsmyndighetens vara eller inte vara handlar inte om jämställdhet. Det handlar om organisation. Vi tror inte på att samla alla jämställhetsmål under samma tak. Brott mot kvinnor ska rapporteras till polisen, inte till en myndighet.

· Ökade medel till insatser som kan förbättra jämställdheten ska gå direkt till de aktörer som berörs. Vi tillför också 100 miljoner kronor för den nationella strategin att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

· Det är viktigt att tillvarata de viktiga uppdrag som samlats hos myndigheten och regeringen ska se över hur dessa på bästa sätt kan tas om hand och överföras och återföras till lämpliga myndigheter och aktörer.