Ny politik för en bättre skola

Moderaterna ser skolans viktiga kunskapsuppdrag. Nyligen kom utredningar med förslag på hur skolan kan bli bättre genom ett nytt betygssystem, ny läroplan och minskad administrativ börda för lärare.

Marie-Louise Hänel Sandström (M), riksdagsledamot från Göteborg, och ledamot av utbildningsutskottet, välkomnar utredningarna. Hon ser dem som en del i att komma till rätta med skolans utmaningar:

–        Den svenska skolan har stora utmaningar som framför allt handlar om att studieresultaten sjunker. 2024 gick 28 procent av eleverna ur grundskolan utan fullständigt godkända betyg. I antal räknat är det närmare 36 000 elever som saknar behörighet till gymnasiet. Ämnet matematik sticker ut.

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen syftar till att betyg och meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasial nivå ska bli mer likvärdiga och på ett rättvisande sätt spegla elevers ämneskunskaper.

Marie-Louise Hänel Sandström:

–        Denna utredning pekar på att vi måste få stopp på orättvisa betyg och de så kallade glädjebetygen och betygsinflationen. En ökad tydlighet kring betygen är viktig för både pedagoger och elever. En del av den ökande psykiska ohälsan bland elever kan troligtvis kopplas till osäkerhet och stress kring vad som ingår i ett ämne och olika betygssteg.

–        Det nya betygssystemet föreslås få en 10-gradig skala och att det blir tre steg för icke godkänd. En del av betyget sätts av läraren och en del sätts efter externt rättade nationella prov. Betygen kommer även att kalibreras på skolnivå för att komma tillrätta med skillnader mellan externt rättade respektive de lärarrättade proven.

–        Den skarpa icke godkänd-gränsen kommer att försvinna, så att fler har möjlighet att komma in på gymnasiet. Det finns även förslag om en ny 2-årig yrkesutbildning, som blir en tredje väg in i yrkeslivet.

Utredningen om ny läroplan för grundskolan

Det behövs en ny syn på kunskap i svensk skola. Ett viktigt steg är att få läroplaner som är tydligt inriktade på fakta och ämneskunskaper. Läroplanerna behöver också bättre anpassas efter barns kognitiva utveckling. 

Marie-Louise Hänel Sandström:

–        Det är en efterlängtad utredning som fokuserar mer på kunskaper och mätbara mål, framför allt i de lägre årskurserna. För att kunna fördjupa kunskaperna måste de grundläggande finnas där. Undervisningen ska anpassas till elevernas utveckling, för att minska den stress som många elever upplever idag.

–        Utredningen betonar att det är läraren som bestämmer i klassrummet och hur undervisningen sker. Rektor har det övergripande pedagogiska ansvaret.

Utredningen om minskad administrativ börda för förskollärare och lärare

Utredningen har haft i uppdrag att se över förskollärares och lärares administrativa uppgifter, och att lämna förslag på att minska den administrativa bördan. Syftet är att frigöra tid som förskollärare och lärare ska kunna lägga på att planera och bedriva undervisning.

Marie-Louise Hänel Sandström:

–        Både lärare och förskollärare vittnar om att den ökande administrativa bördan gör att det påverkar det pedagogiska arbetet. De hinner inte ”vara lärare” och får allt mindre tid att möta eleverna. Lärarna behöver få en bättre arbetssituation kring den så kallade undervisningsskyldigheten. Tiden räcker inte till för att både planera och genomföra undervisningen. Vissa arbetsuppgifter kan flyttas till andra yrkesgrupper. Lärarnas dokumentationskrav behöver även minska i flera fall.

Ann-Sofie Alm, riksdagsledamot – volontär för Blågula Bilen

När Ann-Sofie Alm hade varit i Ukraina i sin roll som gruppledare i utrikesutskottet kände hon starkt att hon ville göra något. Hon kontaktade Blågula Bilen och kunde hjälpa till med att leverera materiel till ukrainska militären.

Till vardags är Ann-Sofie Alm (M) riksdagsledamot, men som volontär har hon flera gånger åkt till Ukraina med Blågula Bilen. Ann-Sofie är noga med att understryka att det inte är hennes arbete som ska lyftas, utan att det är hjälporganisationerna, som gör stor nytta, som behöver all uppmärksamhet.

Inbjudan till Sveriges riksdag

På fråga om hur det kom sig att Ann-Sofie började köra ner bilar med materiel för Blågula Bilen, blev svaret att det började med att talmannen fick en inbjudan till Sveriges riksdag att besöka Ukraina. Det slutade med att gruppledarna i utrikesutskottet åkte i maj 2023, under stort hemlighetsmakeri. Det var första gången som Sveriges Riksdag besökte ett land under pågående krig och de kunde inte berätta något för någon om resan. 

När de var i Ukraina kom den största missilattacken som Kiev hade haft. Ann-Sofie berättar hur hon såg explosionerna utanför fönstret, kände tryckvågorna i kroppen och att hon satt i skyddsrummet hela natten och att detta gjorde något med henne.

Ann-Sofie kontaktar Blågula Bilen

När hon kom hem kände hon en stark ilska som hon vände till något konstruktivt. Hon kontaktade Blågula Bilen som hon hade hört talas om, och bad om att få hjälpa till.

Om intrycken från resan som fick henne beslutsam, berättar hon:

–          När man får se massgravarna och se hur de besinningslöst först skjuter människor och sedan skjuter bort allt – bensinstationer, sjukhus, apotek, mataffärer för att det ska bli svårt för civilbefolkningen. Och höra om våldtagna mäns och kvinnors berättelser, om hur det sexuella våldet finns systematiskt i Rysslands krigsföring.

Första resan

Första gången Ann-Sofie åkte till Ukraina med Blågula Bilen, var sommaren 2023. Hon hämtade bilen i Stockholmsområdet och lämnade den direkt till militären som tog den vidare till fronten. På fråga om vad Blågula Bilen har med sig, blir svaret:

–          Det är alltid saker som Ukrainas militär efterfrågar. Inga vapen, men saker som de har nytta av, tex mörkerseende glasögon. Det har också varit saker till sjukvården.

Ann-Sofie minns militärens tacksamhet när bilnycklarna överlämnades, och likaså deras insikt i att bilarna och sakerna räddar liv. 

Hjälporganisationen Blågula Bilen får önskemål om behov som finns vid fronten. Bilar behövs hela tiden. Logistik behövs bakåt ifrån fronten, och fram till fronten, för att få fram saker och ta tillbaka skadade. Blågula Bilen drivs av donationer, från privata och företag.

Vägen och förberedelser

De åker i kolonn cirka sex till åtta bilar, lagom många för att inte dra uppmärksamheten till sig. Resan, som tar tre till fyra dagar, går genom Polen där bilen när den är framme lämnas på en uppsamlingsplats inne i Ukraina. Innan resa går man en kurs i säkerhet där man t ex. lär sig att man inte går på icke hårdgjorda ytor eftersom att det kan finnas minor.

Resa med riksdagens partier

När det vid ett tillfälle fanns åtta ambulanser som skulle till Ukraina, samlade Ann-Sofie ihop en person från varje parti i riksdagen och tillsammans körde de ner bilarna.

–          Det blev som ett sätt att visa att vi står enade bakom hjälpen. Det är inget partipolitiskt, det är Sverige som vill hjälpa Ukraina.

På plats träffade de borgmästaren i Lviv, och de fick höra om hur Lviv tagit över administration från de ockuperade områdena. Lviv är Ukrainas kulturhuvudstad och många Ukrainare åker dit för en liten semester, men allt stänger kl. 23.00 och kl. 24.00 är det utegångsförbud. Staden har högteknologiskt sjukhus dit kvinnor i krigszon kan åka för att föda. I staden finns det även ett barnsjukhus. 

Ann-Sofie berättar vidare om den gemensamma resan med riksdagskollegorna:

–          Det var bra för att fler fick insikten och fler fick se hur det var på plats. På natten sköt Ryssland sönder flygplatsen söder om Lviv och vi fick spendera några timmar i skyddsrummet. Att vi åkte har gynnat arbetet i utskotten. Man blir beslutsam när man ser vad som står på spel.

Tips för att hjälpa till

På frågan om tips på hur man kan hjälpa till blir svaret:

–          Det är ganska enkelt. Rysslands ekonomi måste krympa. Det lilla man kan göra är att när man handlar, att man är medveten om vilka företag som är verksamma i Ryssland och därmed bidrar till ryska statens ekonomi.

Många organisationer

I vårt samtal återkommer Ann-Sofie till andra välfungerande organisationer som finns i Sverige, och namnger ett antal förutom BlåGula Bilen; Ukrainahjälp i Väst, OperationAid, Blåljus i Samverkan och Repower.

–          Direkthjälp till organisationer på plats är så mycket mer hjälpsamt än att ge pengar till stora organisationer som lägger pengar på hög.

–          Dessa organisationer räddar liv på riktigt! Ukrainas motståndskraft kan vi faktiskt bidra till.

Henrik Fogelklou – om första tiden som kommunstyrelsens ordförande i Ale

För drygt ett halvår sedan blev Henrik Fogeklou (M) kommunstyrelsens ordförande i Ale. Henrik berättar om en bra inskolningsperiod, hur han blev aktiv i politiken och vad som står på agendan i Ale.

När Henrik Fogelklou (M) tillträdde som kommunstyrelsens ordförande i juni förra året kunde han arvoderad följa före detta ordföranden Mikael Berglund (M).

– Det var fantastiskt att gå bredvid i två månader, att skugga Mikael och hänga med på alla möten. Det blev en mjukstart där jag kunde lära känna människor, rutiner och frågeställningar, utan att känna att jag behövde ta beslut om detta.

Utmaningen för Henrik ligger i att kunna och förstå verksamheterna. Eftersom han behöver fylla på är han ute på besök en till tre gånger i veckan. Besöken ger bra och öppenhjärtliga möten, både med och utan chefer. Samtalen handlar ofta om var lösningarna på verksamheternas frågor ligger och det är inte alltid politiken som behöver ta besluten.

Sänkte skatten med 50 öre
Budgeten för 2025 var den första debatten som Henrik fick ta och han beskriver det som mentalt ansträngande, men att det också gick bra och att han tog med sig en del lärdomar.

Ale sänkte skatten med 50 öre och på fråga om hur det gick till berättar Henrik att de hade ett avtal som de tog fram i Särö och kallar för Säröavtalet, där punkten om att de skulle jobba mot en skattesänkning fanns med. När de också hade frågat förvaltningarna om deras budgetbehov blev det pengar över. Till detta kom det nya budgetrekommendationer om att pensionsomkostnaderna skulle sänkas. De använde hela utrymmet och behövde på så vis inte ta pengar från verksamheterna. Istället sänkte de utgifterna och kunde sänka skatten.

Under hösten fylldes almanackan fort och han berättar att han brukar skoja om att han går på ”GPS-kalender”.

– Kalendern säger var jag ska vara och då är jag där kalendern säger att jag ska vara. Finns det inte där, då kommer jag inte att vara på den platsen som jag borde vara.

Vägen in i politiken
Med en mamma som var aktiv för Folkpartiet i Göteborg blev det mycket politik hemma. På frågan om hur Henrik blev engagerad brukar han svara att det är ”mammas fel”. Starten kom när M i Ale bjöd in intresserade via en annons till utbildning. Året var 2013 och Henrik tackade ja. Utbildningen varade ett år och avslutades med ett riksdagsbesök. Året därpå fick han sitt första uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. 2018 blev Henrik ordinarie ledamot av kommunfullmäktige och fick även uppdrag i kommunstyrelsen. Andra uppdrag på vägen som ledde fram till ordförandeposten i kommunstyrelsen 2024, var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och gruppledare för M i kommunfullmäktige.

Engagerad av samhällsbyggnad och näringsliv
Samhällsbyggnadsfrågor och näringslivsfrågor är de frågor som engagerar Henrik mest och han har arbetat mot offentliga beställare, med stads- och samhällsplanering i cirka 30 år i såväl Sverige som i övriga världen.

Att i politiken ha valda yrkesprofessionella i samma sakpolitiska områden och nämnder som den profession man har, brukar medföra svårigheter. Något som även Henrik mötte.

– Det är en ynnest att ha jobbat med de frågorna från två håll. Det var jättejobbigt i ett år ungefär att få fart på det. Vem är jag när jag går in i nämndsammanträdet? Och inte vara Henrik arkitekten när jag går in till sammanträdet.

Politiken i Ale
I Ale styr (M) tillsammans med (SD), (KD) och Framtid i Ale. (S) leder oppositionsarbetet. På frågan om vad som händer i politiken berättar Henrik att de i senaste näringslivsrankningen klättrade för tredje året i rad. De är nu på plats 100 och har på tre år gått från plats nummer 186 till plats 100.

– En av frågeställningarna som vi ser tydligt resultat på är politikers och tjänstemäns attityd till näringslivsfrågor. Det är raketfart uppåt på dem. Det är kul. Det är en inställningsfråga och en kulturfråga. Arbetet som ligger bakom det är att förstå i vilket sammanhang vi arbetar och vem vi är till för och graden av service och bemötande, där har vi lyckats med någonting.

Stadsutveckling – Nytt kommunhus och ÖP
Henrik blickar framåt och berättar att frågan om nytt kommunhus och detaljplan för Ale torg har varit aktuell en längre tid och stundtals har det varit svårt att hitta vägen fram. Förra året köpte de delar av marken i Nödinge centrum, och nu står det klart att det kommer att bli både fler bostäder och ett nytt kommunhus i Nödinge.

– Sen har vi en hyfsat ny ÖP (översiktsplan). Skönt att få den på plats. Och nu håller vi på med den fördjupade översiktsplanen i Älvängen. Det är ett jätteprojekt där det planeras för en dubblering av befolkningen. Den har precis varit ute på samråd. Det är verkligen Älvängen 2.0 med allt vad det innebär. Den är spännande och kommer att göra mycket för Älvängen och Ale på sikt.

– Och vi har Stora Viken som är en jättebra fråga. Nu är det en bergtäkt. Vi pratar med Skanska som har sin verksamhet där. Vad gör vi med den? Vi funderar på någon form av verksamhetsmark och från politikens sida är vi intresserade av arbetstillfällen, om det är möjligt. Så får vi se. Vi behöver göra det tillsammans med Skanska.

FAKTA

Henrik Fogelklou är 55 år.
Utbildad husarkitekt och landskapsarkitekt.
Engagerad i föreningslivet och har varit ledare för barn och vuxna i fotboll och innebandy.
Snickrar gärna på huset, påtar i trädgården och spelar golf.

Robert Fransson – ett år som kommunstyrelsens ordförande i Grästorp!

I oktober förra året blev Robert Fransson kommunstyrelsens ordförande i Grästorp. Efter att ha gjort ett år i politiken säger han sig ha provat det mesta, och beskriver uppdraget som en helt ny värld med mycket att sätta sig in i. Han säger också att uppdraget är komplext med en bredd och att det dagligen är en utmaning att ha insikt och kunskap i alla frågor som en kommun har ansvar för. Mot denna bakgrund är han tacksam för det goda stödet som han har fått av sina kommunalrådskollegor i Skaraborg – i det moderata laget – och säger att det har betytt mycket att ha dem att luta sig mot och att kunna bolla frågor med dem.

Vägen till politiken
Starten kom 2016, mitt i en mandatperiod och vägen gick genom föreningsaktiviteterna. Till valet 2018 var han med på listan till kommunfullmäktige, som efter valet gav honom flera förtroendeuppdrag, bland annat som ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och som vice ordförande i bildningsutskottet.

Vill bryta gamla konservativa normer
Robert berättar att när han kom in i den kommunala politiken, blev det andra frågor som blev viktiga, jämfört med när man pratar i allmänhet och lyssnar på media. En av de viktigaste frågorna som han brinner för är jämställdhet och jämlikhet, och att bryta gamla konservativa normer som hämmar möjligheterna för nästa generationer.

–        Jag vill skapa stabila förutsättningar för alla invånare oavsett ålder, bakgrund, kön osv. Det är det som jag känner mest för och det är det arv som jag vill lämna efter mig från den tid som jag kan påverka på kommunal nivå. Barn ska få samma förutsättningar och möjligheter som vem som helst i världen och de ska få utvecklas och frodas i den fina miljö som finns i Grästorp.

Driven av engagemang
Robert är driven av engagemang och menar att det är grunden till samhällets utveckling. Han understryker hur roligt det är att påverka och det är något som han vill kunna nå ut med till kommuninvånarna för att få fler engagerade.

–        Utmaningen i uppdraget är också det roliga, säger Robert, som tycker att det är kul och inspirerande att få vara med och påverka till det bättre.

Det var även samhällsengagemanget som fick honom att bli aktiv i politiken. Han berättar om hur han pratade med kompisar om utmaningar i världen och när de blev för gnälliga frågade de varandra: Vad gör du åt saken?, frågan fick honom att agera och efter att ha pratat ideologi med kompis blev Moderaterna det naturliga valet.

–        Engagemang handlar om tajming, tillägger Robert och berättar om hur de på Grästorpskalaset fick nya medlemmar som ville engagera sig, och vilket lyft det gav.

Nya medlemmar är extra roligt mot bakgrund av att det är en utmaning att hitta människor som vill och kan engagera sig. För Robert är det viktigt att man ser till att bädda för framtiden så att man alltid har en laguppställning bakom sig som kan ta vid och föra utvecklingen framåt när det är dags.

Samarbete i tydligt fokus
I Grästorp har Moderaterna egen majoritet tillsammans med Centerpartiet och de har utvecklat ett gott politiskt klimat. De har inga dispyter som hindrar utvecklingen och det är lätt att samarbeta över partigränser. Det är ett tydligt fokus och en tydlig målsättning som de har tagit fram tillsammans för att kunna driva Grästorps utveckling framåt.

Utöver miljöbyggnadsnämnd och socialnämnd är kommunstyrelsen den enda nämnd som finns. Därtill har kommunen en utskottsorganisation och verksamheterna leds genom en gemensam driftsbudget. Kommunstyrelsen sätter ramen och förvaltningen löser uppgifter och fördelar medlen på bästa sätt i dialog med politiken. Robert lyfter det tillitsbaserade ledarskapet som mycket framgångsrikt.  

Stabil ekonomi ger goda förutsättningar
Kommunen har en stark ekonomisk bakgrund sen många år med moderat styre, vilket underlättar när det är mycket som faller för åldersstrecket samtidigt som Robert beskriver det.

–        Sen är det en stor utmaning att fortsätta utvecklingen framåt med de investeringar som krävs för att möta visionerna om att växa samtidigt som vi behöver anpassa kostymen efter befolkningsutvecklingen med färre barn och en äldre befolkning.

Dessutom behöver Grästorp investera i VA-frågor för att upprätthålla ett stabilt nät och det finns en skola som behöver totalrenoveras. Det kommer även att vara fortsatt fokus på att utveckla attraktiviteten i kommunen genom att ta vara på centrumutvecklingen.

Förbifart Grästorp
Robert avslutar med att berätta om Förbifart Grästorp, som innebär att väg 44 och 47 binds ihop i utkanten av Grästorp. Förbifarten beskrivs som en stor framgång. Robert blickar framåt och avslutar:

–        Det är inte långt kvar. De målar linjer och asfalterar refuger. Och jag hoppas att förbifarten kommer att göra stor nytta med ökad trygghet och attraktivitet för grästorpsborna när den tunga genomfartsleden inte längre kommer att gå genom samhället.

FAKTA

Robert Fransson är född och uppvuxen i Grästorp, 37 år. Har tre barn, är särbo. Har en gård med får, kaniner, hundar och katter. Bakgrund i försvarsmakten, utbildad officer varifrån han är tjänstledig. Jägare till vardags och har naturen som intresse. 

Golftävling

Västra Götalands ”Moderatbandy 2024”

Fredag 14 juni planerar Fristads och Svenljungas partiföreningar att ordna en golftävling på Bredared golfbana, utanför Borås. Starttiden är klockan 10.00 och spelformen är slaggolf.

Vi kommer att göra allt för att det ska bli en trevlig och härlig upplevelse och vår tanke är att detta kan bli början på en början på en aktivitet som samlar oss moderater att ses under trevliga former.

Har du frågor kontakta Per-Olof Ekelund: [email protected], 070-374 51 91