På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina presenterade statsminister, Ulf Kristersson (M), och försvarsminister Pål Jonson (M), ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Det är ett omfattande stödpaket med tunga vapen, bland annat luftvärnssystemet HAWK. Sverige kommer också bidra med upp till tio stridsvagnar, av modell Leopard 2, till Ukraina.
Det är i dag ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Ukraina har fått betala ett högt pris för sin frihet. Sveriges linje är glasklar – Ukrainas sak är vår. Sverige har skickat flera militära och humanitära stödpaket till Ukraina och genom EU-samarbetet har vi tillsammans kunna besluta om sanktioner mot Ryssland.
Sverige kommer att fortsätta kampen för Ukrainas frihet. Ukraina ska vinna både kriget och freden. Därför presenterade regeringen i dag ett nytt militärt stödpaket till Ukraina.
Sverige bidrar med luftvärnssystem till Ukraina
När Rysslands attacker mot Ukraina eskalerar behöver länderna som stöttar Ukraina öka sitt stöd till landet. Ukraina är i behov av luftvärn för att stärka möjligheten att neka Rysslands möjligheten till luftherravälde.
Därför kommer Sverige att bidra med ett luftvärnssystem av modell HAWK inklusive ammunition.
Sverige kommer också bidra med viktiga delar till robotsystemet IRIS-T, tillsammans med Tyskland.
Sverige bidrar med stridsvagnar till Ukraina
Sverige kommer skicka upp till tio stridsvagnar till Ukraina av modell Leopard 2. Det är en av världens bästa stridsvagnar. Andra länder har donerat ett femtiotal stridsvagnar av samma modell och det här innebär en förstärkning av Ukrainas försvar.
Det här är inte bara bra för Ukrainas försvar. Det skickar också en tydlig signal till Ryssland att Sverige och de andra länderna inom Leopard-familjen inte accepterar Rysslands brutala och olagliga invasion av Ukraina.
Sverige bidrar med ytterligare 520 miljoner i humanitärt och civilt stöd till Ukraina
I går presenterade regeringen ytterligare 520 miljoner i humanitärt och civilt stöd till Ukraina. Det handlar om:
220 miljoner i humanitära insatser som går till det mest kritiska, mat, mediciner och andra förnödenheter
300 miljoner till en för Ukraina särskilt upprättad energifond.
Moderaterna har under 2022 haft en kraftig ökning av medlemmar. Med en tydlig politik och en vilja att få ordning på Sverige, samlar Moderaterna nu tusentals fler medlemmar än 2021 och gör den största medlemsökningen sedan 1985.
Allt fler vill engagera sig och vara medlemmar i Moderaterna, det visar den senaste medlemsstatistiken. Det senaste året har Moderaterna ökat med nästan 7 000 medlemmar. Personer som valt att engagera sig och vara delaktiga i Moderaternas arbete för ökad frihet och en tydlig politik för att få ordning på Sverige. Totalt, för 2022, samlar Moderaterna 49 768 medlemmar.
Moderaterna har gjort den största medlemsökningen sedan 1985, vilket är både roligt och betydelsefullt. Det visar att vi som parti är välmående och driver en politik som är relevant och engagerande,
säger Karin Enström, partisekreterare, och tillägger:
– Medlemmarna är vår största styrka och vi ser resultatet av framgångsrik valrörelse där vi fick väljarnas förtroende att bilda regering med Ulf Kristersson som statsminister. Det är ett styrkebesked att så många vill vara delaktiga i Moderaternas arbete.
I absoluta tal är det den största medlemsökningen sedan 1985, och procentuellt sett den största ökningen på 68 år. Den största ökningen av medlemmar, det senaste året, är bland unga.
– Att vi växer kraftigt bland unga är tryggt för framtiden. Här har vi inte minst vårt fantastiska ungdomsförbund att tacka, utan deras ihållande kampanjande hade vi inte nått dessa starka medlemssiffror bland unga.
– Till alla nya medlemmar i det moderata laget – ni är varmt välkomna! Ta gärna med vänner och bekanta, vi har plats för många fler, avslutar Karin Enström.
I drygt ett års tid, sedan december 2021, har desinformation spridits om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättslig grund. Kampanjens syfte är att skada bilden av Sverige och vårt demokratiska samhälle. Desinformationskampanjen tog ny fart under hösten och den moderatledda regeringen sätter nu till kraftfulla åtgärder för att motverka desinformation och stärka offentliganställdas skydd.
Konsekvenserna av desinformationskampanjen är bland annat att enskilda socialsekreterare hängs ut och hotas, vilket kan leda till att socialsekreterare är rädda för att fatta beslut i frågor som rör omhändertagande av barn. I förlängningen riskerar detta att leda till att barn i Sverige inte får det stöd av samhället som de har rätt till.
Bland de åtgärder regeringen nu vidtar finns bland annat uppdrag till Myndigheten för psykologiskt försvar att stärka Sveriges förmåga att möta desinformationskampanjer, ett förstärkt uppdrag till Socialstyrelsen att motverka desinformationskampanjer och ryktesspridning om socialtjänsten, skärpta straff för våld eller hot mot tjänsteman och ett nytt brott om förolämpning mot tjänsteman införs.
Minska offentliganställdas utsatthet
Regeringen presenterar tilläggsdirektiv till den pågående utredningen ”Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet”. Utredningen ska, utöver tidigare beslutade områden, också lämna förslag kring ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående samt minskad exponering av vissa särskilt utsatta offentliganställdas namn i beslut och handlingar. Det kan innebära att det framöver blir tillåtet att utelämna namn på den offentliganställda som beslutat om en åtgärd. Tanken är inte att hemlighålla namnet, men det ska krävas en extra åtgärd för att få tillgång till det.
Trygghetsskapande ordningsvakter vid utsatta verksamheter
Trygghetsfrågor står mycket högt på den moderatledda regeringens agenda. För att motverka hot och våld mot offentliganställda beslutas nu om en lagrådsremiss om en ny lag för ordningsvakter. Det tidigare regelverket uppdateras därmed till att möta dagens situation och förhållanden. Den nya lagen ökar flexibiliteten och ger utsatta verksamheter, till exempel socialtjänst, ökade möjligheter att använda ordningsvakter.
Sedan 2010 bedöms terroristhotet i Sverige vara förhöjt. Sverige har redan omfattande lagar för att motverka terrorism. Nu tar den moderatledda regeringen ytterligare ett steg och föreslår kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.
Myndigheten för psykologiskt försvar har nyligen varnat för att Sverige kan betraktas som ett legitimt mål för terroraktioner. Likaså har under fler år en rad omvärldsförändringar lett till en förändrad och ökad hotbild, bland annat genom att personer som stridit för IS återvänt till Sverige.
Vid årsskiftet trädde en grundlagsförändring i kraft, en förändring som innebär att det gör är möjligt att införa en kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation. Regeringen lämnar nu förslag på att utöka det straffbara området till att omfatta såväl deltagande som finansiering av terroristorganisationer.
Regeringen föreslår kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer
Med de förändringen om bestämmelser om föreningsfrihet som trädde i kraft 1 januari införs nu deltagande i terroristorganisation i terroristbrottslagen. Det som blir kriminaliserat är att delta i en terroristorganisation där syftet är att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.
Straffet för deltagande i en terroristorganisation ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet anses vara grovt ska straffpåföljden vara fängelse i två till åtta år. Om gärningsmannen lett terroristorganisationen är påföljden fängelse i två år till livstid.
Försök till brott och finansiering av terroristorganisationer
Att finansiera en terroristorganisations verksamhet ska framöver vara straffbart. Även försök till det nya brottet kriminaliseras. Att uppmana till deltagande eller att rekrytera medlemmar till terroristorganisationer blir straffbart. Likaså kriminaliseringen att resa utomlands för att begå terroristbrott.
I valet 2022 gav väljarna Moderaterna mandat att få ordning på Sverige. Det är ett uppdrag som har rivstartat under hösten. Moderaterna genomför nu den politik vi gick till val på 2022. Vi fortsätter nu att utveckla den politik som ska genomföras på längre sikt. Vilken politik ska Moderaterna möta väljarna med i valrörelsen 2026?
Partistyrelsen har gett partisekreterare Karin Enström i uppdrag att tillsätta fem arbetsgrupper för att arbeta fram propositioner som partistyrelsen ska lägga till Moderaternas partistämma i oktober 2023.
Fem områden
– För oss moderater är det viktigt att gruppernas arbete ska bygga på en analys av de problem och möjligheter som ligger framför Sverige. Propositionerna ska innehålla genomarbetade förslag på reformer som bidrar till att lösa problem och ta noga tillvara möjligheter. Avstamp för förslagen är Moderaternas idépolitiska program,
säger Karin Enström, partisekreterare Moderaterna.
Arbetsgrupperna leds av en ordförande med lång erfarenhet av politikutveckling. Arbetsgrupperna har bred geografisk förankring från hela landet. De riksdagsledamöter och statsråd som arbetar med frågorna är adjungerade till grupperna. Arbetsgrupperna ska också träffa eller inhämta information från relevanta aktörer och interna referensgrupper, bjuda in externa experter samt genomföra studiebesök, öppna hearings, seminarier eller liknande.
Totalt kommer hundratals moderater över hela landet involveras i utvecklingsprojektet.
De fem områden är:
Grön innovationskraft för tillväxt
Skola och utbildning
Förebyggande insatser mot kriminalitet
På medborgarnas sida (offentlig förvaltning och styrning)
Utrikes-och säkerhetspolitik
Grön innovationskraft för tillväxt
Moderaternas utgångspunkt är att det inte råder någon motsättning mellan ett fritt samhälle, en god miljö och ansvar för klimatet. Frihet, äganderätt, rättsstat och marknadsekonomi är förutsättningar för framsteg även på detta område.
Arbetsgruppen leds av Christofer Fjellner, oppositionsråd i Stockholm stad.
– Den stora utmaningen är hur vi förenar Sveriges höga klimatambitioner med konkurrenskraft. Sverige har och ska fortsätta ha världsledande ambitioner på miljö och klimatområdet. Vi ska fortsätta inspirera resten av världen att följa vårt exempel. Men även visa att vi kan förena våra höga ambitioner med jobb och tillväxt. Det gör oss till ett föregångsland i klimat- och miljöarbetet,
säger Christofer Fjellner.
Skola och utbildning
Skolan ska rusta alla barn med de kunskaper som krävs och har därigenom möjligheten att utjämna livschanser och bidra till social rörlighet. Ett fungerande utbildningssystem ger den enskilde möjligheter att växa och lägger grunden för samhällets utveckling.
Arbetsgruppen leds av Therez Almerfors, kommunalråd i Uppsala.
– Var fjärde elev i grundskolan når inte kunskapsmålen i alla ämnen. Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer, utan vart du är på väg. Svensk skola ska ge alla elever – oavsett bakgrund – möjligheten att lyckas och skaffa sig en god utbildning. Skolan ska vara en trygg plats för alla som vistas i den; att hot, våld och trakasserier mot elever och lärare upphör är därför en grundförutsättning för att stärka hela skolan,
säger Therez Almerfors.
Förebyggande insatser mot kriminalitet
Barn och familjer som befinner sig i riskzonen måste få det stöd och den hjälp som behövs för att inte dras in i gängbrottslighet. Socialtjänsten och andra myndigheter måste stärkas, ges rätt utbildning och få ökat skydd. Särskilt viktigt är arbetet för att hjälpa barn och ungdomar som far illa. För att förebygga kriminalitet krävs insatser på många områden.
Arbetsgruppen leds av Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet.
– Unga killar både rekryteras och socialiseras in i en kriminell livsstil. 15-åringar anmäler sig frivilliga för att skjuta ihjäl äldre gängledare. Det är en situation som eskalerat och som vi måste bryta. Fler av våra barn och unga måste välja Svenssonlivet med studier och jobb, istället för snabba pengar och droger. Sverige omfördelar redan mycket pengar till utsatta områden, det är därför uppenbart att det förebyggande arbetet i första hand inte är en resursfråga. Istället kan ett evidensbaserat brottsförebyggande arbete göra skillnad på riktigt,
säger Louise Meijer.
På medborgarnas sida
Ny teknik ger nya möjligheter men kan också skapa problem. Potentialen är stor för att effektivisera offentlig verksamhet, till exempel genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Samtidigt uppkommer problem med ökad sårbarhet och risker för den personliga integriteten. Det borde ställa ökade krav på konsekvensanalyser, men istället tyder mycket på att dessa analyser har blivit sämre.
Arbetsgruppen leds av Elisabeth Unell, oppositionsråd i Västerås.
– Idag fattas många beslut som påverkar vardagen både för enskilda och företag. Beslut som upplevs olika och där många inte upplever sig rättvist behandlade. Vi kommer att identifiera ett antal problem och ge förslag på lösningar för att Sverige ska upplevas mer rättvist, rättssäkert och fritt,
säger Elisabeth Unell.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Moderaterna har varit drivande bakom medlemskapen både i EU och Nato. Regeringen vrider nu om svensk utrikes- och säkerhetspolitik i riktning mot länder i vår närhet, och ger den ett tydligare fokus på svenska intressen.
Arbetsgruppen leds av Hans Wallmark, riksdagsledamot från Skåne.
– Den säkerhetspolitiska situationen är den sämsta och farligaste sedan andra världskrigets dagar. Det pågår ett blodigt anfallskrig i Europa. Med Sverige och Finland in i Nato, vi är redan godkända av 28 medlemsstater, tas ut en helt ny kurs sedan 1809. Den nya regeringen har också lagt om biståndspolitiken samt understryker värdet av Norden och Östersjöområdet. Ett nytt försvarsbeslut är att vänta 2024,
I torsdags presenterade den moderatledda regeringen en ny satsning och ett samlat grepp i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar främst om utbildningsinsatser, att öka tryggheten för judar i Sverige och att uppmärksamma judisk kultur.
Regeringen prioriterar arbetet mot antisemitism. Hotet kommer från fyra håll: högerextrema och nynazister, vänsterextrema, islamister och antisemitism från Mellanöstern. Kampen mot antisemitismen bygger på att den synliggörs och att dess särart och tydligt erkänns. Regeringen har också aviserat utbildningsinsatser i arbetet mot antisemitism:
Medlen för Forum för levande historias och Segerstedt institutets satsning med uppdraget att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism dubbleras 2023.
Göteborgs universitet ges uppdrag och finansiering att under 2023–2024 förstärka arbetet med att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism i skolmiljöer.
Ett nytt samlat kring frågor om judiskt liv i Sverige
Den nya regeringen har beslutat om ett antal åtgärder mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar bland annat om finansiering av hågkomstresor, Sveriges museum om förintelsen och Stiftelsen judiska museet.
Regeringen kommer nu att ta ett samlat grepp kring frågor om judiskt liv i Sverige. En grupp kommer inrättas i Regeringskansliet där de högsta politiska tjänstemännen, statssekreterarna, i flera departement, tillsammans ska arbeta för att stärka judiskt liv i Sverige. Representanter från judiska organisationer och församlingar, relevanta myndigheter och organisationer kommer att bjudas in i arbetet.
Regeringen kommer att fokusera på judiska församlingars och organisationer säkerhet
Det är statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för den judiska minoriteten. Statssekreterargruppen kommer inledningsvis att arbeta med frågan om judiska församlingars och organisationer säkerhet. I det arbetet kommer bland annat rättsvårdande myndigheter och andra centrala myndigheter att bjudas in.
Regeringen kommer skärpa straffen för brott med antisemitiska motiv
Regeringen vill skärpa lagstiftningen mot brott med antisemitiska motiv. Hatbrott med antisemitiska motiv ska i högre grad kunna leda till utvisning.
Under 2022 avled 61 personer till följd av skjutningar. Mellan 2012 och 2020 ökade det dödliga skjutvapenvåldet med 182 procent. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har mycket gjorts inom området, bland annat har utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen tillsatts. Idag lanseras en ny offensiv mot kriminalitet.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.
Under de 100 första dagarna har regeringen bland annat:
• Tillsatt utredning om anonyma vittnen.
• Tillsatt utredning om visitationszoner.
• Lagt en proposition om kommunernas brottsförebyggande arbete.
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstör ska öka tillgången till föräldraskapsstöd i hela landet, särskilt i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga.
• Kriminalvården ska utreda hur kapaciteten behöver byggas ut på häkten och anstalter.
• Kriminalvården ska redovisa en plan för att säkra myndighetens kompetensförsörjning.
• Uppdrag att skala upp arbetet med regionala resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck.
• Tilläggsdirektiv om kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg.
• Brottsoffermyndigheten ska genomföra informationsinsatser till personer i särskilt utsatt situation, bland annat barn och personer utsatta för hedersrelaterat förtryck
• Brottsoffermyndigheten ska genomföra en kartläggning av samhällets samlade stöd till brottsoffer.
• Lagrådsremiss om sänkt åldersgräns för öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke till barn.
Åtgärder som är på gång:
• Regelverket för ersättning till brottsoffer ska ses över
• Det ska ske en bred översyn av straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning ska ses över
• Straffrabatten för unga och straffmyndighetsåldern ska ses över
• Kamerabevakningslagen ska ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser
Ny offensiv mot kriminalitet
Idag presenterar den moderatledda regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ny offensiv mot kriminalitet. Förslaget består av fyra delar:
En ny sekretessregel för att bekämpa brott. Regeln innebär att brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att utbyta information, vilket fram till nu inte varit möjligt.
Skärpta straff för brott i kriminella nätverk.
Utökade möjligheter för preventiva tvångsåtgärder, exempelvis användning av hemlig avlyssning när en person för att förhindra och upptäcka brottslighet i kriminella nätverk.
Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, vilket innebär att personer under 15 år som begår brott ska kunna utredas av polis. Likaså ska brottsoffer yngre än 15 år kunna få ett juridiskt ombud.
Under det senaste året har Sveriges energiförsörjning och de rusande energipriserna varit i fokus. Den moderatledda regeringen har initierat en rad olika åtgärder för att stötta hushållen ekonomiskt under denna utmanande tid.För att komma tillrätta med Sveriges energiproblem krävs dock mycket mer än stöd till hushåll, hela det svenska elsystemet behöver utvecklas och byggas ut.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.
Vad har regeringen gjort inom klimat och energi de första 100 dagarna?
Förslag om att ta bort förbuden att bygga nya reaktorer
Ökat finansiering till Strålsäkerhetsmyndigheten
Satsningar för att fånga in och använda koldioxid skCCS och CCU
Utreder möjlighet till lagring av koldioxid i Sverige
Ökat incitament för kommuner att medverka till utbyggd vindkraft
Satsning på kraftigt utbyggd laddinfrastruktur
Pausat omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd
Kompletterat uppdraget till Energimyndigheten så att förslaget till fjärr-och kraftvärmestrategi även inkluderar användning av kärnenergi
Gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt
Gett SCB i uppdrag att ta fram dataunderlag för exportens klimatnytta
Vilka åtgärder är på gång?
Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt” Förslaget kommer att lämnas till riksdagen under våren.
Ett mål om fossilfritt är nödvändigt för att möjliggöra klimat-och energiomställningen.
Ett arbete kommer ta vid med att ändra samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges.
Teknikneutraliteten återställs –inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen
Regeringen kommer att genomföra ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Under de första 100 dagarna har regeringen bland annat beslut om uppdrag att utöka arbetet gällande återvändande, öka antalet inre utlänningskontroller och beslutat om en lägre nivå av kvotflyktingar.Fler åtgärder är på gång.
Regeringen tar nu initiativ till en nationell informationskampanj som vänder sig till svenska ambassader, utländska redaktioner och nyhetsbyråer med information om förändringarna i svensk migrationspolitik.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.
Vad har regeringen gjort på området under de första 100 dagarna?
• Migrationsverket, Polisen och Skatteverket har fått i uppdrag att utöka arbetet vad gäller återvändande.
• Migrationsverket har fått i uppdrag att öka antalet platser i förvar.
• Polisen har fått i uppdrag att öka arbetet mot dem som rest in i landet utan tillstånd och prioritera arbetet med inre gränskontroll och effektivt verkställighetsarbete.
• Regeringen har beslutat om en lägre nivå av kvotflyktingar (900 per år i stället för 5 000 per år).
• Migrationsverket har fått i uppdrag att öka kvaliteten och prioritera kontrollen av vandel.
• Migrationsverket har fått i uppdrag att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.
• Migrationsverket ska se över möjligheten till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
Vilka åtgärder har regeringen på gång?
Utredning för att anpassa asyllagstiftningen till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten.
Utredning för att se över regelverket om förvar av utlänningar – bland annat ökad säkerhet och elektronisk övervakning som alternativ.
Den moderatledda regeringen prioriterar hushållens ekonomi och landets tillväxt mycket högt. Under hösten har beslut fattats om elstöd till hushållen, skatten på bränsle har sänkts och skatten för personer som är över 65 år och arbetar har sänkts. Regeringen har flera åtgärder på gång för att stötta hushållen och öka tillväxten.
Under hösten har plånboksfrågor varit i fokus, en höst där vi sett en ökad inflation, höjda räntor och höga hushållskostnader för el och bränsle. De första 100 dagarna har innehållit en rad åtgärder som alla syftar till att stärka hushållens ekonomi, produktivitet och företagandet i landet.
Vilka åtgärder har regeringen genomfört?
• Beslutat om elstöd till hushåll för perioden oktober 2021-september 2022
• Gett uppdrag till Svenska Kraftnät att ta fram ett elstöd till företag
• Gett uppdrag till Svenska Kraftnät att ta fram ett nytt elstöd till hela Sverige för november-december 2022
• Sänkt skatten för personer över 65 år som arbetar.
• Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar inom forskning och utveckling.
• Sänkt drivmedelsskatt och förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel
• Skjutit till medel för införandet av fritidskort som riktar sig till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta hushåll i syfte att öka dessa barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter.
• Förstärkningar av Regelrådet och Verksamt.se vars syfte är att underlätta för företag genom att synliggöra och tydliggöra myndighetsinformation.
• Nytt implementeringsråd för minskad regelbörda för företagen.
Vilka åtgärder är på gång?
• Lägre administrativa kostnader för företagen.
• Bättre förutsättningar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet.
• Att förbättra företagens möjlighet att investera i forskning och utveckling är viktiga komponenter för att attrahera nyckelkompetens.
• Mer lönsamt att gå från bidrag till arbete – bidragsreform och skattesänkningar. Bidragslinjen ska bytas mot arbetslinjen.
• Krav på aktivitet ställs för personer som får försörjningsstöd. Alla steg mot arbetsmarknaden är viktiga.
Förenklade och kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska insatser.
Förenklingar för företagen ger tillväxt
Tillväxten i Sverige måste öka, fler måste ta steget till att starta och driva företag och därigenom anställa nya medarbetare. För den moderatledda regeringen är det oerhört viktigt att fler vågar satsa på entreprenörskap och bidra till att utveckla Sverige. Regeringen föreslår nu bättre villkor för entreprenörer, genom regelförenklingar och goda skattemässiga villkor.
Regeringen föreslår därför ett tillägg till den utredning om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag ( så kallade 3:12-regler) att analysera hur reglerna kan förändras för att underlätta entreprenörskap, förenklas för att underlätta vid ägarbyte och det tidigare uppdraget om justerad skattesats tas bort.
