Författare: Anna Malm Kelfve

Idag presenterade statminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)och Martin Kinnunen (SD), klimat- och miljöpolitisk talesperson, en utveckling inom klimatpolitiken i Tidöavtalet.

Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Vi tar vårt ansvar som enskilt land samt som en del av EU. Sedan början av 1980-talet, när kärnkraften byggts ut, har Sverige betydligt lägre koldioxidutsläpp räknat per capita än jämförbara länder. Våra utsläpp har fortsatt minska sedan dess. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med nästan 40 procent och vårt BNP har vuxit med 90 procent.
Globalt har de årliga utsläppen i världen fördubblats sedan 1970. Det är främst folkrika länder som lämnar fattigdom bakom sig som ökar utsläppen. Det land som släpper ut mest är Kina, men andra stora länder som Indien och Brasilien ökar också sina utsläpp. EU-länderna har minskat sina årliga utsläpp med cirka 25 procent de senaste femtio åren.

Tidöavtalet slår fast att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik.

Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska systemet för utsläppshandel har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder, inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i utsläppshandeln. Att EU nu agerat så kraftfullt mot klimatkrisen innebär att Sveriges nationella rådighet över klimatpolitiken har minskat och att klimatpolitiken i större utsträckning än idag kommer att regleras på EU-nivå. Vår nationella klimatpolitik behöver därför anpassas till EU:s gemensamt beslutade klimatpolitik.

Fit for 55 styr nu EU mot snabbt minskande utsläpp. Utsläppsbanan nedåt är tillräckligt brant för att ge EU goda chanser att göra sin del för att Parisavtalets mål ska nås. Det innebär också att EU kan agera global kraft för att få ned utsläppen i hela världen, vilket är en förutsättning för att stoppa den globala uppvärmningen. Sverige har sedan tidigare dessutom nationella mål för minskade utsläpp.

Läs tilläggsöverenskommelsen

”För ett år sedan vann vi valet. Efter åtta år med ett svagt vänsterstyre helt utan riktning, fick Sverige en borgerlig regering som samlar en majoritet i riksdagen.

Men vi vann inte bara nationellt, utan också i många kommuner och regioner. Med gemensamma krafter tog vi över för att få ordning på Sverige.”

Det sa partiledare Ulf Kristersson under sitt anförande på Moderaternas partistämma i Umeå. Du kan ta del av hela talet nedan.

Läs talet här

Idag är det ett år sedan den moderatledda regeringen tillträdde. Det spelar roll för Sverige.

Vi moderater levererar på det mandat väljarna har gett oss.

Av 240 vallöften i vårt valmanifest är:
36 vallöften uppfyllda
107 vallöften pågående
97 vallöften ännu ej påbörjade

Moderaterna gick till val med ett eget valmanifest, där vi hade 240 för oss unika vallöften. Inget parti i ett regeringssamarbete får igenom hela sin politik, men redan ett år efter valet har Moderaterna uppfyllt eller påbörjat 60 procent av dessa. Moderaternas politik får stort genomslag i regeringssamarbetet. Man ska och kan lita på att vi moderater håller det vi lovar.

Att både leverera på de vallöften vi gav samtidigt som vi utvecklar Moderaternas politik för att möta dagens och morgondagens samhällsproblem är ett styrkebesked. Vi levererar här och nu samtidigt som vi tar sikte på 2030-talet.

Ett år av mandatperioden har gått, tre år återstår. Att på bara ett år påbörjat eller uppfyllt 60 procent av vårt valmanifest är en tydlig politisk leverans till alla dem som röstade på oss. Med tre återstående år av mandatperioden är möjligheterna för Moderaterna att uppfylla en stor andel av våra vallöften med andra ord mycket goda.

Moderaterna gör det vi har sagt att vi ska göra – vi får ordning på Sverige.

Här kan du se listan över uppfyllda eller pågående vallöften

I höstens budget föreslås sänkt skatt för pensionärer. En viktig del i Tidöavtalet är att stärka pensionärernas ekonomi. Det har hittills bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts. Pensionerna har också stärkts på grund av den automatiska uppräkningen – inte minst för de ekonomiskt svagaste pensionärsgrupperna.

Den höga inflationen slår hårt mot pensionärers ekonomi och gröper ur hushållskassan. En viktig prioritering för regeringen är att stötta de hushåll som drabbas hårdast av den höga inflationen. Det handlar bland annat om barnfamiljer med små marginaler. Men det handlar också om pensionärer som nu fått se sitt sparande minska kraftigt i värde. Att ha arbetat ett helt yrkesliv och bidragit till att bygga upp Sverige ska alltid löna sig.

Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kr i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år.

Sverige och världen är i ett besvärligt ekonomiskt läge. Vi har en hög inflation samtidigt som arbetslösheten väntas öka. Inflationen slår hårt mot många arbetstagare – den gröper ur hushållskassorna, minskar reallönerna och gör maten dyrare. Flera av våra gemensamma problem beror på att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Därför sänker vi nu skatten för vanliga löntagare.

En nödvändig förutsättning för att lösa svåra samhällsproblem är beslutsförmåga. Sedan valet förra hösten har Sverige en stabil regering som vilar på en majoritet i riksdagen. Moderater och övriga Tidöpartier samarbetar för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer.

Många hushåll har nu ett tufft ekonomiskt läge, på grund av på den höga inflationen. Många bidrag räknas upp med inflationen, till exempel garantipension och studiestöd, men många som arbetar har sett sina reallöner sjunka. Drivkrafterna till jobb måste öka för att klara integrationen. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför presenterar vi nu ytterligare steg som återupprättar arbetslinjen.

För tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. I en familj med ett barn där båda föräldrarna saknar arbete och får försörjningsstöd så lönar det sig inte över huvud taget om en av föräldrarna skulle få ett heltidsjobb till lägstalön. Det beror alltså på att bidragen är för höga för den som inte jobbar samtidigt som skatterna är för höga för den som jobbar. Skillnaden mellan bidrag och lön är alldeles för liten. Och det leder till en alltför hög arbetslöshet i Sverige.

Vår tids arbetslinje handlar om integrationen. Ett arbete innebär gemenskap och tillhörighet, och makt att forma sitt liv. På jobbet lär man sig det svenska språket. På jobbet lär man sig om svenska värderingar.

Men för tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. Bidrag kan staplas på varandra och bli alldeles för höga. Exempelvis kan en familj med sex barn, där ingen av föräldrarna jobbar, få samlade bidrag på över 38 000 kronor i månaden, netto. Sedan Sverige fick en moderatledd regering för snart ett år sedan har ett stort arbete med bidragsreformer inletts.

En utredning om ett bidragstak presenteras i december 2024, en utredning om aktivitet på heltid kommer också 2024 och det utreds också krav på att flytta dit jobben finns.

I januari 2024 får Sverige en gemensam utbetalningsmyndighet som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom kort tillsätts också en utredning om successiv kvalificering till välfärden.

Idag kan vi ge besked om att det ska bli mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta, och därmed också mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vi går fram med en stor skattesänkning – lägre skatt på vanliga inkomster.

En familj där en av föräldrarna arbetar som polis och den andra som sjuksköterska, får minskad skatt med över 14 000 kronor om året 2024 jämfört med 2023.

En ensamstående mamma som arbetar som lärare får mer än 7 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.

Och en familj där båda går från bidrag till jobb med lägsta kollektivavtalad lön får upp till 5 600 kr lägre skatt.

Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt ökar incitamenten att ta ett jobb. Drivkrafterna till arbete behöver ökas. Det leder i sin tur till att fler kommer i arbete, att sysselsättningen går upp och att vår gemensamma tillväxt ökar.

Inför nästa år står vi inför valet att göra en ytterligare historisk höjning av brytpunkten eller att fördela inflationsbördan jämnare. Vi har gjort valet att genomföra breda skattesänkningar som träffar främst låg- och medelinkomsttagare. Men tack vare den historiska uppräckningen av brytpunkten som gjordes förra året kommer det ändå vara färre som betalar statlig skatt 2024 än när regeringen tillträdde 2022. På det hela taget kommer alla längs hela skatteskalan få sänkt skatt 2024 jämfört med 2023. Ett viktigt steg mot att återupprätta arbetslinjen i Sverige.

När pensionsåldern höjdes till 66 år missade den tidigare regeringen en viktig grupp. De missade de personer som föddes under 1957, som fick betala för den höjda pensionsåldern med utebliven skattesänkning. Det ledde till en högst förståelig ilska och besvikelse för de drabbade. Den moderatledda regeringen rättar nu till den tidigare regeringens misstag. I höstens budget kompenseras ”57:orna” genom utbetalning till skattekontot motsvarande effekten av det förhöjda grundavdraget.

När pensionsåldern höjdes till 66 år och det förhöjda grundavdraget höjdes omfattade det personer som vid beskattningsårets början fyllt 66 år. Det gjorde att personer födda 1957 var tvungna att vänta ett år extra på den skattesänkning det förhöjda grundavdraget innebär. Personer födda 1957 behandlades med andra ord som pensionärer i vissa system, men inte i systemet för förhöjt grundavdrag.

Att ha jobbat hela livet ska ge en guldkant på vardagen när det är dags för pension. Att alla invånare, oavsett vilket födelseår man har, behandlas lika är en självklarhet i Sverige. Att personer födda 1957 hamnade i kläm behöver adresseras och rättas till, vilket den moderatledda regeringen nu gör.

Regeringen ser också till att göra de ändringar som krävs för att personer födda 1959 inte hamnar i en liknande situation när pensionsåldern höjs till 67 år.

Det är detta politik handlar om, att fånga upp det som inte fungerar och presentera en lösning. Att ha individens bästa i fokus. Moderaterna och övriga Tidöpartier är överens om att stärka pensionärers ekonomi och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Bland annat har ett jobbskatteavdrag för äldre stärkts. Fler nyheter med förslag om hur pensionärers ekonomi kan stärkas kommer framöver.

Förändringen av pensionsåldern var nödvändig, men hade kunnat göras på ett bättre sätt, där samordning mellan olika delar och kommunikation till berörda grupper särskilt hade kunnat vara bättre. Moderaterna och samarbetspartierna tar nu ansvar för tidigare regerings tillkortakommande och löser situationen för ”57:orna” som hamnade i en djupt orättvis situation.

Att knäcka gängens ekonomi är en nödvändighet för att knäcka brottsligheten. Den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att stoppa brottsligheten måste pengaflödet brytas. Den moderatledda regeringen tar nu ytterligare steg i satsningen att stoppa den utbredda kriminaliteten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits för att stoppa och förebygga den organiserade brottsligheten.

Bland annat pågår:
• Kriminalisering av utförsel av stöldgods
• Förändringar i straffrättsliga verktyg
• Utveckling av möjlighet till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst
• Regeringen har beslutat att inrätta en Utbetalningsmyndighet för att komma åt felaktiga utbetalningar av skattemedel
• Myndigheterna har också fått bättre verktyg för att komma åt organiserad brottslighet, exempelvis har Skatteverket fått möjlighet att förbättra folkbokföringen för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter som leder till felaktiga utbetalningar

Mycket görs, men mer behöver göras för att ytterligare växla upp arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Den moderatledda regeringen kraftsamlar därför för att knäcka gängens ekonomi. Bland de åtgärder som nu vidtas finns bland annat fler kontroller och brottsutredningar, möjlighet att spåra och återta pengar som gängen kommit över genom olaglig verksamhet, ökad operativ samverkan, motverka infiltration och otillåten påverkan, ett stopp för att företag används som brottsverktyg samt motverkan mot falska betalningskrav.

Regeringen har fattat beslut om ett trettonde stödpaket till Ukraina. Stödet omfattar bland annat reservdelar till materielsystem Sverige tidigare skänkt, som exempelvis Stridsfordon 90, men också transportfordon, ammunition, utrustning för minröjning och beredskapsvaror. Att långsiktigt stötta Ukraina, både under och efter kriget, är mycket viktigt för den moderatledda regeringen.

Värdet av det nya stödpaketet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Tidigare har regeringen gett militärt stöd till Ukraina omfattande 17 miljarder kronor, därutöver har ett omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd getts.

Det nu beslutade stödpaketet föreslås också innehålla möjligheten för Sverige att sälja jaktrobot Rb 99 till USA som därefter ska skänka jaktrobotarna till Ukraina.

Stödpaketet behandlas av Finansutskottet imorgon onsdag och beslutas av riksdagen på torsdag. Så snart riksdagsbeslutet är fattat kan regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att påbörja leverans av materiel.

Oseriösa aktörer ska inte längre få driva skolor och den skolpeng kommunerna betalar ska självklart gå till elevernas utbildning. Den moderatledda regeringen gör nu en helrenovering av friskolesystemet för att bättre gagna elevernas lärande.

Sedan tidigare pågår en utredning om vinster i skolan, denna utredning får nu i uppdrag att även se över en utvidgad lednings- och ägarprövning och skärpa sanktioner mot aktörer. Bland dessa ses bland annat krav på långsiktighet i ägandet och krav på ekonomiska garantier för att säkerställa elevers skolgång och utbildning.

Utredningen ska också se över skärpta sanktioner mot de aktörer som brister. Exempelvis ska möjligheten för kommuner att kräva tillbaka utbetalt stöd om företrädare för huvudmannen döms för brott eller använder medlen för annat än skolverksamhet.

Den moderatledda regeringen vill införa:

• Vinststopp vid bristande kvalitet
• Krav på långsiktigt ägande
• Fler prövningar för ägare
• Sanktionsavgifter vid fusk eller misskötsel
• Förändra drivkrafterna för att främja kvalitet