Kategori: Nyhet

Vi är så många samlade här i dag, att det var lång kölista för att få en plats på vår skolkonferens. Och det finns goda skäl till det stora intresset. För skolan är viktig.

Den är viktig för barnen och ungdomarna och för deras föräldrar. Viktig för alla som brinner för utbildning och därför – precis som min egen mamma Karin – valde att bli lärare. Viktig för väljarna. Den är viktig för oss moderater. Och den är viktig, rent av helt avgörande, för Sveriges framtid.

Om vi inte lyckas vända det som inte fungerar i svensk skola, så hotas ytterst både välstånd, konkurrenskraft och omistliga mjukare, mänskliga värden. För kunskap och framgång hänger ihop. Det finns tydligt samband mellan hur ett land presterar i PISA och landets ekonomiska utveckling. Och kunskap är grunden för klassresor och social rörlighet. Ytterst är det den stolta traditionen av ingenjörslandet Sverige som står på spel.

Så låt oss tala klarspråk.

Läget i den svenska skolan är bekymmersamt. Den senaste PISA-mätningen – den som genomfördes våren 2022 – visar ett historiskt kunskapstapp.

Var fjärde 15-åring klarar inte läsförståelsen. Eller som hjärnforskaren Martin Ingvar säger: ”Var fjärde 15-åring ligger i riskzonen för funktionell analfabetism”.

Men det handlar inte bara om en läskris. Svenska elever har problem också med matematiken. En majoritet av gymnasisterna missar uppgifter i det nationella provet i matte, som de borde ha klarat redan på mellanstadiet.

Och så blir spetsen i skolan allt trubbigare. Bara var tionde elev klarar avancerad nivå i matematik – att jämföra med runt var tredje elev i Singapore och Taiwan.

Den svenska skolan är dessutom stökigare än någonsin. Enligt PISA-mätningen är Sverige det land i hela Europa som har sämst disciplin i klassrummen. Bråk, skrik och stök tillhör vardagen i många klassrum, vilket förstås gör det svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Men det stannar inte där. De senaste tio åren har anmälningarna om hot och våld i skolan fördubblats. Det skulle inte accepteras på någon annan arbetsplats.

Vi har alltså både en kunskapskris och en ordnings- och trygghetskris i skolan. Det är det skolpolitiska arv som vänsteralternativet lämnade efter sig efter åtta år vid makten.

Är det någon som minns en enda lyckad reform som de gjorde för att vända den utvecklingen? Jag kommer inte på någon. Allt deras fokus låg på att försöka trolla bort den segregation som en alltför stor invandring har skapat även i skolan.

Men låt oss inte bara peka finger. Vårt mål är att lösa problem, inte att fördela skulden för de problem vi har.

Och vi inom borgerligheten har också ett ansvar för att skolan har bekymmer. Våra egna reformer har velat väl, varit fyllda av goda föresatser och löst en del gamla problem. Men resultatet har inte alltid blivit bra nog. Låt oss vara ärliga också om den saken. Och låt oss rätta till de problemen också, när vi nu löser andra.

Det krävs ingen raketforskning för att lyckas med den uppgiften. Det här är nämligen inte svårare än andra riktigt svåra saker. Det är redan väl känt vad som verkligen funkar i skolans värld. Problemet är att den kunskapen inte har fått tillräckligt genomslag i verkligheten.

Ledande skolexperter understryker till exempel att det är lärarledd klassrumsundervisning som är den bästa metoden för att lära ut. Ändå dominerar den rakt motsatta trenden i svensk skola – att undervisningen ska anpassas efter varje elevs särskilda, individuella önskemål och behov – vilket ibland skapar en helt omöjlig arbetssituation för dagens lärare.

Vi har fått en hyperindividualisering och sönderanpassning av svensk skola som inte gynnar någon. Elever som har svårigheter att läsa behöver ju träna mera, inte slippa undan med ett par hörlurar i stället.

Forskningen visar också att bästa sättet för barn att lära sig läsa, är att ljuda fram orden. Ändå är det många lärarstudenter som överhuvud taget inte får lära sig den undervisningsmetoden.

Vi vet dessutom att barn lär sig läsa och skriva bättre med hjälp av fysiska böcker, med papper och penna. Ändå har vi fått en skola som svämmar över av skärmar – utöver alla skärmarna på fritiden.

Och så är det väl känt att bra lärare är skolans allra främsta resurs. Ändå rustar vi inte blivande lärare med rätt verktyg och metoder så att de klarar av att axla det handgripliga ledarskapet i klassrummet. Och kraven i dag är så lågt ställda att det räcker med ett E i svenska för att bli lärare. Detta kan inte ha varit någons mening.

Vi vet alltså vad som är problemet och vi vet vad som behöver göras. Ändå har det inte gjorts. Det är faktiskt helt obegripligt.

Låt mig bara ge några exempel till:

• Vi har fått så luddiga kursplaner, att en så grundläggande sak som multiplikation inte ens nämns i kursplanen för matematik.
• Ämnet slöjd kan numera lika gärna handla om att skriva en reflekterande text över själva processen, som att faktiskt tälja den där smörkniven, som man senare minns och ler åt. För praktiska ämnen får inte längre vara praktiska. Detta är så konstigt.

Själv fotograferade jag mycket som ung, och gör det fortfarande. Men man lär sig alltså att fotografera genom att fotografera!

• Sedan har vi de stötande svenska glädjebetygen. Det finns exempel där elever skriver E på det nationella provet i matematik, men ändå får B i mattebetyg. Inget annat land i världen har ett så godtyckligt betygssystem. Och få föräldrar begriper ens betygskriterierna.
• Och apropå ordningsproblemen i svensk skola: En lärare som tillfälligt vill visa ut en elev som stör kan inte bara göra det. I så fall krävs att läraren skriver en rapport om händelsen. Inte undra på att lärarnas dokumentationsbörda växer hela tiden. Så här kan vi inte ha det. Det krävs ett paradigmskifte i den svenska skolan – och vet ni vad – det paradigmskiftet har vi nu påbörjat i regeringen. Skolan är ett av de allra mest prioriterade områdena för den här regeringen. Det är inte en slump att skolan har ett eget kapitel i Tidöavtalet med 30 punkter. Vi går nu systematiskt igenom allt som inte funkar, för att ge varenda unge en ärlig chans att lyckas. Vi återupprättar en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna. Och vi vill börja tidigt – med obligatorisk språkförskola för de barn som inte talar svenska i hemmet, så att tröskeln till skolans lärande blir så låg som möjligt. Om jag får nämna en enda reform som jag personligen har varit extra engagerad i, så är det just den. Sverige ska vara ett land fyllt av klassresor där alla barn – även de med föräldrar som kom hit med ingenting – ska kunna komma hur långt som helst. De barnen får inte stoppas för att de inte ens klarar svenskan. De ska kunna gå till skolstarten fyllda av förväntningar – inte med en klump i magen. Vi kommer att införa en tioårig grundskola. Vi går från skärm till pärm och satsar på riktiga skolböcker och bemannade skolbibliotek. Läroplanerna reformeras och lärarutbildningarna görs om. Dessutom ser vi till att hela skoldagen blir helt mobilfri. Det finns skäl till att jag själv har infört mobilfria regeringssammanträden på torsdagar. Visst – för att skydda en och annan statshemlighet. Men framför allt för att jag vill att ministrarna ska ha fokus på uppgiften och på varandra. Det andra stora området för reformer handlar om ordning och reda i klassrummet. Vi satsar på skolsociala team och på fler särskilda undervisningsgrupper och akutskolor. Det är inte rimligt att elever som stör och skapar otrygghet för andra till varje pris ska vara kvar i

klassrummet. De eleverna ska naturligtvis få särskild hjälp. Men det måste bli lättare att ta elever ut ur klassrummet och, när det behövs, bedriva undervisningen någon annanstans.

Som en tidig julklapp i år kommer utredningen om stärkt studiero i skolan. Den tar det helhetsgrepp om ordningsfrågan som svensk skola behöver. Ingen i Sverige tror på gammaldags auktoritära skolor, men Sverige måste återupprätta klassrumsdisciplinen.

Medan toleransen för stök, bråk och trakasserier på arbetsplatserna har minskat, så har den i praktiken ökat i skolan. Det måste få tydliga konsekvenser om man bryter mot skolans ordningsregler. Annars sviker man dem som gör sitt bästa.

Det tredje stora reformområdet handlar om ordning i själva skolsystemet. Jag har redan nämnt de stötande glädjebetygen. Det är rent upprörande att denna röta har fått breda ut sig. Priset betalas av unga människor som får korrekta betyg – men lägre än andras fuskbetyg. De kommer inte in på det gymnasium som de har hoppats på, för att de råkade gå på en skola som sköter sin betygssättning.

Andra kommer in på läkarutbildningen eller på Handels, trots stora kunskapsluckor och med felaktiga betyg. Just Handelshögskolan har nu på egen hand bestämt sig för att städa bort de värsta avarterna genom att kräva ett kompletterande högskoleprov. Det inger respekt, men borde inte behövas. Nu tar vi över det nationella ansvaret och inför ett rättvist betygssystem för alla elever i Sverige.

I den här salen och i vårt parti är vi varma anhängare av det fria skolvalet. Det fanns starka skäl till att pionjärer som Per Unckel och Beatrice Ask gjorde de historiska reformerna för drygt 30 år sedan. Många föräldrar var missnöjda med mycket i den svenska 70-talsskolan. Och de kunde inte förstå varför de inte fick vara med och bestämma över sina egna barns skolgång.

Det var både rätt och riktigt att ge den valfrihet som familjer i dag ser som en självklarhet. Men resultatet blev ett friskolesystem som både rymmer banbrytande skolor – och rena extremistskolor, skojare och oseriösa koncerner som ger eleverna ledigt i stället för den undervisning som de har rätt till. Inte heller detta var någons plan, men det blev så ändå.

Och just för att det är vi som har skapat möjligheten att välja skola, så måste också vi ta ansvar för att vårda reformen. Och även det ansvaret tar vi nu.

Skolor som medvetet eller oavsiktligt slarvar med kvaliteten ska inte kunna dra nytta av några vinster i skolan. Vi ökar insynen i friskolorna och vi skärper ägarprövningen. Inget av detta hotar de friskolor som drivs av seriösa ledningar med höga ambitioner. Tvärtom. Men att de oseriösa aktörerna försvinner från skolans värld är en förutsättning för att ens kunna diskutera skolans alla andra problem. Vänsteralternativet pratade oenigt om detta i åtta år. Nu ser vi till att få det gjort!

Jag är stolt över den omläggning som vi nu gör av skolpolitiken. Den påminner om andra nödvändiga kursförändringar:

En helt ny kriminalpolitik, där Gunnar Strömmers senaste lag trädde i kraft bara häromdagen: Den heter förverkandelagstiftning och det kanske inte låter så kraftfullt, men tro mig, att när polisen tar bilar, klockor, smycken och kontanter från de gängkriminella och deras anhöriga, då händer det saker.

En ny invandringspolitik, där först Maria Malmer Stenergard och nu Johan Forsell, genomför ett paradigmskifte som får andra europeiska länder att vilja ta efter.

Det är i det ljuset – och med de ambitionerna – som man ska se vår kursomläggning av skolan. Den gemensamma nämnaren mellan kriminalpolitiken, invandringspolitiken och skolpolitiken är att detta är riktigt långsiktiga frågor, som påverkar hela vårt samhälle i decennier framåt. Det är alltså bland det viktigaste vi gör under denna mandatperiod.

Och skolfrågorna vilar i trygga händer i regeringen. Jag jobbade med skolminister Lotta Edholm redan när jag var socialborgarråd och hon skolborgarråd här i Stockholm. I Sverige måste som bekant allting först utredas, men hon har redan hunnit göra imponerande mycket, och fick nyligen Johan Pehrson som parhäst i rollen som utbildningsminister. Regeringen kommer ha fortsatt högt tempo i skolfrågan.

Men det – mina vänner – betyder inte att utbildningsdepartementet kan göra allt jobb själva. För regeringens skolpolitik är i grunden inte bara liberal. Den är i hög grad också moderat. Av Tidöavtalets 30 utbildningspunkter har vi drivit nästan alla.

Det var vi som i tio års tid krävde centralt rättade nationella prov, som tydligt ska kopplas till betygen, för att bara ta ett av många exempel.

Jag vet också att många av er här inne gör stora skolinsatser, både i riksdagen och ute i kommunerna. Sträck på er! Blygsamhet är en dygd, men överdriven blygsamhet är det inte. Visa tvärtom samma välgrundade självsäkerhet inom skolpolitiken som vi gör när det gäller ekonomisk politik eller försvars- och utrikespolitik.

Vi har den skolpolitik som väljarna efterfrågar. Vi tar kampen mot flummet och stöket. Vi ska inte ha en skola som ständigt hakar på de senaste trenderna, utan en skola som grundar sig på vetenskap, beprövad erfarenhet och sunt förnuft. Inte en skola som är så besatt av jämlikhet att den förstör lärarnas auktoritet. Så besatt av inkludering att den saboterar studiero. Så besatt av subjektiva reflektioner att den glömmer bort värdet av gedigna faktakunskaper.

Ytterst är det här är en ideologisk strid om skolans själ – och den är vi beredda att ta.

I den andan ska vi fortsätta utveckla den moderata skolpolitiken. I en artikel i Svenska Dagbladet i dag listar Josefin Malmqvist, Karin Enström och jag fem skarpa framtida M- reformer för en stärkt kunskapsskola.

• −  Återinför en central kvalitetskontroll av läromedel så att alla elever i Sverige har rätt till läroböcker av högsta kvalitet.
• −  Se till att alla landets lågstadielärare ges möjlighet att lära sig den ljudande phonics- metoden i sin fortbildning,
• −  Möjliggör regelbundna kunskaps-screeningar så att elever som halkar efter fångas upp i tid. Barn som behöver träna extra ska erbjudas det stödet utan tidskrävande utredningar.
• −  Ge Skolinspektionen ett tydligare uppdrag att granska skolors verkliga kvalitet, inte bara att de kan visa upp rätt papper. Vi vill också fasa ut de elevledda utvecklingssamtalen. I många skolor leds de av eleverna redan från årskurs 1. Det betyder att det är barnet som ska reflektera över sin egen utveckling, utvärdera sig själv och sätta upp målen framåt. Jag är varm anhängare av att barn tidigt lär sig att planera och ta ansvar. Våra tre barn gick på Montessoriskolan i Strängnäs och det passade dem, men det passar inte alla. Apropå vikten av att kunna välja skola. Men en 7-åring har inte den intellektuella mognaden att reflektera över sin läroprocess på det sättet. Det är den vuxna utbildade läraren som är lämpad att göra de bedömningarna. För vårdnadshavarna är dessutom utvecklingssamtalen ofta den enda möjligheten man får för att bilda sig en verklig uppfattning om hur det går för det egna barnet i skolan. Om han eller hon har kompisar på rasten och på vilket sätt man som föräldrar kan hjälpa till. Den stunden ska man ta vara på. Och det finns faktiskt samtal som gör sig bäst mellan vuxna. Kanske behöver man från skolans sida tala klartext om svårigheter med inlärningen eller om beteenden som inte är okej. De samtalen är inte alltid lämpliga att ha i barnets närvaro. Då är jag rädd att den dialogen tvärtom uteblir. Föräldrar kan ibland komma från utvecklingssamtal utan någon tydlig bild alls av hur det går för barnet. Ta därför bort kravet i skollagen på att eleven alltid ska vara med och ha stort inflytande över skolans utvecklingssamtal. Låt det vara upp till de enskilda skolorna att bestämma exakt hur de vill lägga upp samtalen. Det kan tyckas vara en liten reform. Men de elevledda utvecklingssamtalen sätter fingret på så många av skolans rådande trender: elevinflytandet som har dragits till sin spets, synen på det allvetande barnet som förväntas reflektera som en vuxen, lärarnas coachande roll och bristen på förväntningar på vårdnadshavarnas ansvar.

Vår moderata röst behöver alltså höras ännu tydligare i svensk skolpolitik. Våra idéer om en kunskapsskola med ordning och reda och ett rättvist betygssystem har vunnit sin tid på samma sätt som Nato, jobbskatteavdragen och en ny kriminalpolitik.

Ett intressant tecken på att vår skolpolitik är populär, är att inga andra partier längre vill prata om den. Socialdemokraterna är tysta och säger ingenting. De vill inte ta strid om någon av våra reformer för ökad kunskap och studiero. De har slagit upp bänklocket och gömmer sig där bakom.

Det är samma sak med migrations- och kriminalpolitiken. Socialdemokraterna hummar och håller med och anklagas av partivänstern för att vara det femte partiet i vårt samarbete. Men de underskattar väljarnas minne.

De rödgröna vill i stället att all skoldebatt ska handla om bara två saker – resurser och friskolor. Och låt oss ta den debatten också. För den här regeringen prioriterar skolan även i kronor och ören. Statens bidrag till skolan för 2025 är det största på 20 år, mätt i löpande priser. Och räknat i fasta priser är statens bidrag till skolan åtminstone näst största på 20 år.

Men det är inte brist på resurser som gör att nästan fyra av tio får underkänt i gymnasiets nationella prov i matematik. Och det är inte brist på resurser som gör att var femte 10-åring knappt kan läsa och skriva. Det är brister i det som sker i klassrummet. Ytterst är det brister i skolpolitiken – och ja, även migrations- och integrationspolitiken – som vi nu måste hantera konsekvenserna av.

Vi är alltså redo för strid om skolan. Men vi är ännu mer redo för samarbete för skolan. Vi har den tysta majoriteten med oss. Vi har analysen och vi har förslagen. Och vi är Samlingspartiet som får saker gjorda.

Nu går vi in i mandatperiodens andra halvlek. Låt skolan bli en av våra profilfrågor inför valet om två år.

Moderaterna presenterar idag sin eftervalsanalys för Europavalet 2024, ett val som kom efter en tid präglad av kriget i Ukraina, gränsöverskridande gängkriminalitet, klimatkris, coronapandemi, hög migration och andra stora utmaningar för Europa och Sverige.

Moderaterna ökade sitt väljarstöd i Europavalet 2024 och lyckades mobilisera de egna väljarna. Vi såg ingen negativ ”mellanvalseffekt” och det är andra gången i historien som det största regeringsbärande partiet har ökat i ett Europaval. Det visade att partiet trotsade farhågorna om att väljare ofta använder Europaval för att markera mot regeringen. Vi kan vara stolta över framgången, men vår ambition är att fortsätta växa, skriver Jessica Rosencrantz tillsammans med eftervalsanalysgruppen.

Eftervalsanalysen kan konstatera att årets val var ett framgångsrikt mobiliseringsval för Moderaterna. Samtidigt behöver mer göras för att Moderaterna ska fortsätta växa på sikt. Det finns en god grogrund för att fortsätta utveckla politiken, organisationen och kommunikationen med målet att förtjäna fler människors förtroende för ett fritt och säkert Europa.

Jessica Rosencrantz, ordförande för eftervalsanalysgruppen

I dag överlämnas budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Kampen mot inflationen är vunnen och den moderatledda regeringen skiftar därför fokus i den ekonomiska politiken: från att bekämpa inflationen till att investera för att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Totalt finns reformer för sammanlagt 60 miljarder kronor, utöver det militära stödet till Ukraina.

Även om kampen mot inflationen har varit framgångsrik återstår utmaningar för svensk ekonomi. De ökande kostnaderna har slagit hårt mot hushåll, företag och välfärd. Samtidigt har tillväxten stagnerat och arbetslösheten stigit. Svensk ekonomi behöver också bättre förutsättningar för att kunna växa på sikt.

För att bygga Sverige rikare prioriterar den moderatledda regeringen reformer inom framför allt tre områden: stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Att ekonomin växer är en viktig förutsättning för att Sverige ska ha råd att även bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

– Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen. Uppgiften framöver är att se till att den höga inflationen inte kommer tillbaka och samtidigt genomföra reformer och investeringar som bygger Sverige rikare och tryggare för kommande generationer. Denna budget är ett viktigt steg på vägen dit, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Stärka hushållens köpkraft

Även om inflationen har minskat kommer det att ta flera år innan hushållens köpkraft har återställts. Här behöver politiken hjälpa till. I budgeten fortsätter regeringen att lätta på skattebördan för svenska folket genom bland annat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Skattetrycket i Sverige beräknas vara det lägsta sedan år 1980.

Återupprätta arbetslinjen

Arbetslinjen handlar om att öppna dörrar i stället för att låsa in personer i utanförskap. Förstärkningen av jobbskatteavdraget är en central del i att göra det lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten satsar den moderatledda regeringen även på utbildning, bland annat genom ett förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, öka antalet platser på den yrkesinriktade vuxenutbildningen och göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att studera. Regeringen satsar också på språkträning för utrikes födda föräldrar som är hemma med små barn.

Öka tillväxten

Moderaternas och samarbetspartiernas tillväxtagenda framåt fokuserar på investeringar i forskning, infrastruktur och elförsörjning. Det kommer bygga Sverige rikare och samtidigt bidra till att vi klarar av klimatomställningen. I budgeten avsätts pengar för historiskt stora investeringar inom ramen för de kommande infrastruktur- och forskningspropositionerna. Den moderatledda regeringen fortsätter också att göra det lättare att driva företag i Sverige och genomför riktade satsningar för att komma till rätta med företagens kompetensbrist. Den moderatledda regeringen bedömer att den samlade politiken i budgeten leder till minskade utsläpp samt att det s.k. ESR-åtagandet nås 2030.

Sverige ska byggas säkrare och tryggare

Omvärldsläget med krig i vårt närområde och allvarliga samhällsproblem, inte minst den grova organiserade brottsligheten, medför att vi fortsatt står inför stora investeringsbehov i försvar och rättsväsende. I budgeten fortsätter den moderatledda regeringen omläggningen av kriminalpolitiken och satsar särskilt på det brottsförebyggande arbetet och fortsätter förstärkningen av bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Medel avsätts även till att förstärka försvaret i enlighet med Försvarsberedningens beslut. För ett tryggare Sverige behövs också en välfärd som går att lita på. Den moderatledda regeringen prioriterar därför strukturella reformer för en god och tillgänglig vård samt en stark kunskapsskola.

Den moderatledda regeringen och Försvarsminister Pål Jonson har presenterat fram ett nytt stödpaket på 4,6 miljarder till Ukrainas försvar. Detta kommer stärka Ukrainas förmåga att skydda sig mot hot från land, hav och himmel. Sammanlagt uppgår nu Sveriges militära stöd till ca 48,1 miljarder kronor.  

Moderaterna har varit ledande i att utveckla det militära stödet till Ukraina, först genom att skicka större stödpaket och mer avancerade vapensystem, dels genom att erbjuda långsiktigt ekonomiskt stöd och nu i arbetet med att gå från donation till produktion. I paket 17 görs riktade satsningar på upphandlingar. Det handlar om dels om att upphandla kamouflageutrustning till de donerade pansarbandvagnarna 302 och ammunition till CV 90.

Den moderatledda regeringen donerar också flera förmågor på infanteri- och den marina domänen. Det handlar om:

Robot 70, stridsvagnsminor, CBRN-utrustning, ammunition, pansarskott, granatkastare, granatgevär, 6st stridsbåt 90 och sjösättningsvagnar.

Den moderatledda regeringen arbetar med att skapa förutsättningar för att i ett senare skede eventuellt kunna stödja Ukraina med JAS 39 Gripen. I paket 17 avsätter den moderatledda regeringen 2,1 miljarder till materielsatser av JAS Gripen C/D. Materielsatser är komponenter som tas ur JAS 39C/D och för att användas i tillverkningen av nya JAS 39E. Genom att anskaffa kompletterande materielsatser skapas bättre förutsättningar för att i ett senare läge ha möjlighet att donera ett antal JAS 39C/D, i stället för att materielsatserna demonteras ur operativa JAS 39C/D.

Den moderatledda regeringen skapar nu handlingsfrihet och jobbar också med att tillföra det ukrainska flygvapnet de svenska luftradar- och stridsledningssystemet ASC890. Det är ett internationellt mycket viktigt bidrag och kommer bli ett starkt tillskott för Ukrainas flygvapen.

Ukrainas sak är vår!

Den moderatledda regeringen presenterar idag ett paket som stärker hushållens köpkraft. Paketet innehåller en förstärkning av jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, en skattefri grundnivå för sparande på bl.a. investeringssparkonto och ett fortsatt förstärkt bostadsbidrag. Förslagen kommer att ingå i den moderatledda regeringens höstbudget.

Hushållen har pressats hårt till följd av den höga inflationen de senaste åren. Löntagare har haft det extra tufft och tappat tio års reallöneökningar. Samtidigt har många bidrag räknats upp med inflationen, vilket har minskat drivkrafterna att ta ett jobb.

För att bygga Sverige rikare och tryggare genomför den moderatledda regeringen ett åtgärdspaket som ska ge mer pengar i plånboken till hushåll och samtidigt stärka drivkrafterna till arbete och sparande.

Paketet omfattar:

• En förstärkning av jobbskatteavdraget
• Sänkt skatt för pensionärer som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget
• En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i s.k. PEPP-produkt som uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026
• Förlängt tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med 30 juni 2025.

Paketet innebär att hushåll längs hela inkomstskalan får mer pengar i plånboken. En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

Den moderatledda regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Samtidigt kommer regeringen i budgetpropositionen för år 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel som mer än kompenserar för prispåslaget av den justerade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelspriserna vid pump allt annat lika väntas minska till följd av förslaget.

Det är viktigt att klimatpolitiken har legitimitet hos svenska folket. Moderaterna och samarbetspartierna har därför sänkt skatten på drivmedel och reduktionsplikten, vilket har lett till lägre drivmedelspriser.

Samtidig behöver Sverige nå sina klimatåtaganden gentemot EU. Regeringen kommer därför gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent, samtidigt som utformningen justeras. Den justerade utformningen innebär att det kommer vara tillåtet för drivmedelsleverantörerna att tillgodoräkna sig el som från publika laddstationer för att uppfylla reduktionsplikten.

För att motverka höjda drivmedelspriser kommer den moderatledda regeringen i budgetpropositionen för 2025 att avisera ett förslag om sänkt skatt på drivmedel. Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till. Under 2026 bibehålls skattenivåerna för både bensin och diesel (och räknas alltså inte upp med KPI- eller BNP).

Sänkningen av drivmedelsskatten görs i tre steg. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Ett förslag om sänkt skatt på drivmedel för att kompensera för prispåslaget från reduktionsplikten föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Ett förslag om att stoppa indexeringen av drivmedelsskatterna aktualiseras inför 2026.

Den nya reduktionsplikten på tio procent beräknas minska utsläppen med totalt 3,1 miljoner ton fram till år 2030. Bränsleskattesänkningen innebär att utsläppen beräknas öka med knappt en miljon ton fram till år 2030. Nettoeffekten för utsläppen sammantaget beräknas därmed innebära en utsläppsminskning på totalt drygt 2 miljoner ton fram till år 2030.

Med den nya reduktionsplikten beräknas Sverige i nuläget klara ESR-åtagandet till år 2030, utifrån de faktorer som är kända idag. Utöver den nya reduktionsplikten kommer regeringen också tillsätta den styrmedelsutredning som aviserades i Klimathandlingsplanen.

Vi får saker gjorda

Tusen tack, Erna. Du är en stjärna. Och du är alltid varmt välkommen till Sverige!

För en dryg vecka sedan kom Johan Floderus och Saeed Azizi äntligen hem till Sverige och fick återse sina väntande familjer. Två oskyldigt fängslade svenskar i Iran – där Johan hade suttit inlåst i 790 dagar.

Gisslantagna bara för att fungera som bytesvaluta i ett cyniskt maktspel. Och som ni alla vet, så ställdes den svenska regeringen inför ett dilemma: att förhandla med en regim som bryter mot allt som Sverige står för. Eller att av princip vägra förhandla – och därmed låta två svenskar tyna bort i ett iranskt fängelse.

Det här var ett dilemma – men för mig ändå ett enkelt beslut. Att skydda svenskars liv och säkerhet är min och regeringens allra främsta uppgift och skyldighet. Och den kommer jag stå upp för.

Jag tror att de flesta kan förstå vår lättnad, när den svenska säkerhetspersonalen på plats i Oman bekräftade för oss, att de båda var i säkra händer. Jag kommer aldrig glömma orden ”Identifiering genomförd. Positiv.” Då kunde jag ringa till Johans föräldrar och till Saeeds hustru och säga att ”nu hämtar vi hem dem”.

Sent på kvällen klev de ur planet på Arlanda. Ner på svensk mark. Fria människor som fått uppleva helvetet på jorden. Till sist, återförenade med nära och kära. En sån glädje – och jag gläds med dem.

Låt mig säga tack till alla de som jobbade dag och natt för att Johan och Saeed skulle komma hem igen. De har namn som kommer att förbli hemliga, för sådana är deras jobb. De som försvarar Sverige och svenskar i de allra svåraste situationerna. Men de ska veta att svenska folket uppskattar vad de har gjort.

Det finns de som är kritiska. Som tycker att priset var för högt. Som menar att Sverige inte ska förhandla med stater som tar gisslan.

Till dem vill jag säga det här:

Jag känner med alla som föll offer för vidriga brott, som begicks i Iran på 80-talet – och jag känner med deras anhöriga, och förstår deras reaktion. Men alternativet för Sverige, var att antingen göra en utväxling där en iransk brottsling går fri – eller att offra två svenskars liv. Det var det som stod på spel. Och för mig som svensk statsminister vägde svenska liv tyngre.

Jag förstår också oron över Ahmadreza Djalali – han som är kvar i Iran. Jag förstår vad hans anhöriga känner. Vi gjorde ALLT för att även han skulle med hem. Men Iran vägrade att ens diskutera den saken. Det arbetet kommer fortsätta, men valet stod mellan att få hem de två svenskarna – eller att inte få hem någon alls.

Nu måste alla ta sitt personliga ansvar och inte utsätta Sverige eller sig själva för fara. När Johan Floderus åkte till Iran så fanns ingen svensk reseavrådan. Nu finns den sen länge, och det är djupt provocerande att människor som bor i Sverige fortsätter att åka till Iran, trots Utrikesdepartementets strikta avrådan.

Och det här gäller fler länder. UD bedömer att 5 000 svenska medborgare – eller människor som bor i Sverige – kommer att resa till Libanon i sommar. Trots att UD:s reseavrådan sedan oktober är den starkast möjliga – att omedelbart lämna landet.

Det här är ingen lek. Mitt budskap idag, är att den som trotsar en skarp avrådan från UD inte kan räkna med att få hjälp om något händer.

Den här sommaren är vår första som medlem i Nato. Vi blev medlemmar för att göra Sverige säkrare i en orolig tid. För att ensam inte är stark. Vi blev medlemmar för att tillsammans med andra försvara de värden som vi håller högst – fred, frihet och demokrati. Värden som andra är beredda att krossa.

Nato känns lite extra viktigt just här på Gotland. Och jag gläds över att Sverige med bred majoritet kunde fatta beslutet att gå med.

Sex av åtta partier står bakom Nato-medlemskapet. Det är en styrka för Sverige när vi om en dryg vecka deltar på vårt första Nato-toppmöte som fullvärdig medlem.

Från och med nu är vi alltså med och formar Nato. Och vi samarbetar med våra nordiska och baltiska vänner – mer och bättre än någonsin tidigare.

Häromdagen var jag i Bodö i norra Norge, i nivå med Sarek. (Erna har varit där många gånger.) Så långt borta och ändå så nära. Titta bara på kartan!

Från Atlanten i väster och Öresund i söder, via hela Östersjön till den finska och norska gränsen mot Ryssland. Det är vi som är Nato.

Vi har blivit allierade med våra bästa vänner och närmsta grannar. Sverige har blivit tryggare och Nato starkare.

Det är inte bara Nato som är nytt. Det har hänt mycket sen vi sågs här i Almedalen för ett år sedan. Bara några nedslag:

För det första: De som bor i Hageby i Norrköping blev lite tryggare för några veckor sedan. För allra första gången upprättade polisen en säkerhetszon.

Vänsteralternativet i riksdagen med Socialdemokraterna i spetsen röstade förstås emot, men de i Hageby gillade beslutet. De sa så här, och jag citerar:

”De som är kritiska kanske inte bor i dessa områden, men de skulle nog ändra sig om de visste hur det är”.

Precis så är det. Det är för den skötsamma majoriteten som vi ger polisen nya verktyg. Så att hederliga människor vågar röra sig på stan.

Så att föräldrar vågar låta sina barn gå själva till fotbollsträningen. Så att kvinnor vågar gå hem sent på kvällen. Det är ni som är våra verkliga uppdragsgivare. Och justitieminister Gunnar Strömmer gör nu det som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det andra: Vi har börjat uppvärdera det svenska medborgarskapet. För det ska inte ges lättvindigt till någon som är dömd eller misstänkt för grova brott.

Vi minns alla trebarnspappan som 2022 blev ihjälskjuten på ett gym i Stockholm – när han försökte stoppa en skjutning. Den 16-årige mördaren fick svenskt medborgarskap medan han var anhållen i sin frånvaro. Det säger något om den gamla synen på medborgarskap. Och nu ändrar regeringen på det.

Vi lägger om hela migrationspolitiken. Från ansvarslös till ansvarsfull. Från tanklös till eftertänksam. Och resultatet är redan tydligt:

När invandringen ökar till resten av Europa, så minskar den till Sverige. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard gör det som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det tredje: En familj som består av en polis och en sjuksköterska får i år behålla 14 000 kronor mer, när skatten är betald. För i Sverige ska det löna sig att arbeta.

Och det har varit tuffa år – för familjer och företag, för kommuner och regioner. Vi ärvde en hög inflation och har därför skjutit till extra pengar för att stötta välfärden.

Regeringen har tagit sin del av ansvaret och jag vet att kommuner och regioner tar sitt. Vi värnar den svenska välfärden – mot kriminella, mot fusk och missbruk, men också mot inflation och ekonomisk kris.

Och finansminister Elisabeth Svantesson gör det, som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det fjärde: Just på den här scenen förra året, så talade jag om att det behövs en ny syn på riktig prevention. Att både ge chanser – och ställa krav. Att vi måste lära av

Sveriges egen framgångsrika socialpolitiska historia, när vi gjorde just det. Både kräv din rätt – och gör din plikt.

Nu är en av de stora uppgifterna att stoppa nyrekryteringen, ja insocialiseringen, av barn in i grov kriminalitet.

Jag betonade vikten av att samhället griper in tidigt och tydligt, när barn far illa. Att vi ska lita på att de allra flesta föräldrar kan och vill det bästa för sina barn – men att vi också ska ställa höga krav: barn får inte uppfostras rakt in i kriminalitet, för då kommer samhället gripa in.

Och vet ni vad – nästa vecka presenterar vi en helt ny socialtjänstlag som leder fram till den största reformeringen av svensk socialpolitik på 40 år.

Och i december rivs sekretessen så att polisen, skolan och socialtjänsten kan tala öppet med varandra om barn som är på glid.

I årtionden har det pratats om att förebygga brottslighet och sociala problem. Men det är socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall som GÖR det vi fick väljarnas mandat att göra.

För det femte: Vi har stått kvar vid Ukrainas sida. Steg för steg givit mer pengar och fler avancerade vapen. Vi bidrar med stridsvagnar, radarflygplan, artillerisystem och luftvärn.

Och när president Zelenskyj var här igen i våras så presenterade vi en treårig ram för det militära stödet – på sammanlagt 75 miljarder kronor.

Den fria världen försvaras just nu vid fronten i Ukraina. Och därför kommer vi stå kvar vid deras sida. På frihetens och demokratins sida. Så länge som det krävs.

För det sjätte: bildning ska vara en allemansrätt. Och nu gör vi stora satsningar på barns och ungdomars läsning. Riktiga böcker i skolan. Och fler riktiga skolbibliotek.

Vi har ju fantastiska svenska författare. Låt även nya generationer ta del av dem! Sverige ska bli ett läsande land. Skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand gör det som vi fick väljarnas mandat att göra.

Och så för det sjunde. I farten har vi passat på att öppna upp för gårdsförsäljning. Om man besöker en vingård eller ett mikrobryggeri, så borde man ju även i Sverige få köpa med sig några flaskor hem.

Ingen regering före oss kunde enas, men det kunde vi. För en bra regering klarar både stort och smått. Och med oss blir friheten alltid lite större.

Låt mig sätta in allt vi gör i ett lite bredare sammanhang:

2022 fick vi mandatet att få ordning på Sverige. För första gången på mer än 10 år har Sverige en regering med en riksdagsmajoritet bakom sig. En regering som alltså kan regera – och få saker gjorda.

2023 satte vi fart på den resan och la grunden för ett paradigmskifte. Och ja – det var tidsödande, ibland rent frustrerande. Svensk politik går ibland plågsamt långsamt, som om tid var det enda man har gott om.

Men 5000 regeringsbeslut och 243 utredningar senare vet vi att det gav resultat. En utredning gör verkligen inte jobbet, men utan utredningar finns det inget jobb att göra.

2024, 2025 och 2026 genomför vi kursomläggningen. Steg för steg. Reform för reform. Man kan rent politiskt tycka att det vi gör är rätt – eller fel, och så ska det vara i en demokrati. Men jag träffar väldigt få svenskar som inte tycker att nu händer det saker. Vi får saker gjorda.

Den regering och det lag som jag har förmånen att leda, har i exakt 617 dagar jobbat – med otålighet och uthållighet. Otålighet för att det ÄR bråttom att få ordning på Sverige. Då måste man ha driv i steget, inte tro att saker bara löser sig.

Våga fatta beslut, inte dra saker i långbänk. Ibland har hastighet ett eget värde. Det är faktiskt bättre med en bra lösning som är möjlig nu, än en perfekt lösning som kanske är möjlig om tio år.

Men det krävs också uthållighet, för stora förändringar tar tid. De sker sällan över en natt. Det vet nog ni också, från era jobb. Och att göra stora saker handlar ofta om att göra många, rätt små saker. Men systematiskt och metodiskt.

Jag sade i valrörelsen att det kommer ta hela 20-talet att verkligen få ordning på Sverige. För så djupa är våra problem. Den här regeringen tar de problemen på allvar. Nu gäller fara i dröjsmål.

Det är därför vi lagt in en ny växel. Snabbat på utredningar och kört parallella spår. Skapat fler hängrännor och lite färre stuprör. Politik ÄR ett lagarbete, men då måste ju laget veta vad man vill och vart man är på väg. Spela i samma riktning.

Vänsteralternativet verkar nu tycka att vi går för långt och springer för fort. De är ju vana vid ett annat tempo.

Men säg det till de som var med i Skärholmen, när en pappa brutalt mördades framför sin son. Säg det till mamman i Botkyrka, som förlorade sin 12-åriga dotter i en skjutning. Säg det till polismannen Andreas Danmans anhöriga.

Mitt budskap är faktiskt det motsatta: Vi kommer fortsätta göra det som krävs.

Månad för månad gör vi det svårare att vara kriminell i Sverige. Som med säkerhetszonerna. Som att polisen får avlyssna gängen även i förebyggande syfte och porta kriminella från vissa områden.

Nu på måndag blir det t ex möjligt att vräka kriminella familjer, som är farliga för sina grannar. Och till hösten får polisen ta lyxprylar direkt från de kriminella gängen.

Vi drar dessutom igång en stor kameraoffensiv. Vi kommer riva laghinder så att kommuner och regioner får rätt att själva sätta upp bevakningskameror utan segdragna processer. Jag har själv varit kommunalråd – jag vet att de vet bäst vad de behöver. Och samtidigt får polisen bättre tillgång till de kameror som redan finns längs våra vägar.

Det här är ett paradigmskifte i synen på vad kameror kan bidra med i kampen mot kriminaliteten.

För något år sedan träffade jag New Yorks borgmästare Eric Adams och han visade vilken skillnad som tiotusentals kameror kan göra – både för att förebygga och utreda brott.

Inför höstens budgetförhandlingar vill vi nu fördubbla kameramålet för polisen och bygga ut poliskamerorna i hela landet.

En del säger att vi går för långt även här. Och integriteten ÄR viktig. Men det finns faktiskt ingenting som är mer integritetskränkande än att bli utsatt för grova brott.

När mord förblir ouppklarade och vittnen inte vågar vittna, så kommer kamerorna göra livet tryggare för vanliga människor. Det kallar jag för integritet!

Kära vänner. Häromdagen kom det nya prognoser för svensk ekonomi. Nu börjar det ljusna.

Sverige blev ju länge både fattigare och farligare. Vi ärvde en hög inflation och hushållen har förlorat tio års reallönehöjningar. Tillväxten är låg och bland utrikes födda är utanförskapet alldeles för stort.

Men det måste inte vara så. Och nu går vi mot ljusare tider.

Vi har vunnit kampen mot inflationen. Vi har varit envisa och tjatiga, men vi var tvungna att stå emot alla krav på ökade utgifter. Och nu i maj så sänkte Riksbanken räntan – för första gången på åtta år.

Vi går alltså in i en ny fas i den ekonomiska politiken.

Och det ger oss nya möjligheter. Från inflationsbekämpning, till att börja bygga Sverige rikare. Vi ska fortsätta få ordning på Sverige. Den uppgiften är långt ifrån klar. Men det är dags att börja investera i Sveriges framtid.

Titta bara ut över världen:

Jämfört med USA, så har EU 30 procent lägre BNP per capita. USA har varit mycket bättre på att ta vara på den teknologiska utvecklingen. Flera länder i Asien ligger också före Europa. Kolla bara på 5G-utbyggnaden!

En del blundar för det, och säger att det här med ekonomisk tillväxt är överskattat. ”Låt oss leva på friår och jobba mindre”. Men för oss är det tvärt om – ökad tillväxt och bättre produktivitet handlar om att plöja och så för framtida generationer – så att de ska få det bättre än vi, inte mest drömma om det som varit.

Det handlar också om att Sverige ska bli ett land för FRAMTIDENS företag. Då krävs allt från fossilfri el till bra vägar, järnvägar och världsledande digital infrastruktur. Där finns det mer att göra – inte minst att satsa på underhåll.

Men också på medarbetare med rätt kompetens, färre regler, mindre byråkrati och snabbare tillståndsprocesser. Ingen rocket science, men även det kräver politiska beslut.

Jag tror att allt det här är fullt möjligt. Sverige är entreprenörernas land. Från Amalia Eriksson i 1800-talets Småland som gav oss polkagrisen, och L-M Ericsson i Stockholm som gav oss telefonen.

Till Ingvar Kamprad som på 1900-talet målade världens möbelvaruhus gula och blåa. Och till 2000-talets snabbt växande svenska teknologibolag.

Financial Times skrev för bara några veckor sedan om den framgångsrika svenska kapitalmarknaden, som gör att fler nya bolag växer just här. Det är något att vara stolt över.

Men ta ingenting för givet! Entreprenörskap och företagande måste man förtjäna som land. Långsiktighet, förutsebarhet, rättvisa skatteregler, bra miljö och trygga uppväxtvillkor. Nu måste vi börja investera i ett rikare Sverige.

Låt mig ge några konkreta förslag:

Gör de första 300 000 på alla ISK-konton helt skattefria. 3,7 miljoner svenskar har ett ISK- konto, så det är ingen liten fråga. ISK har blivit en ekonomisk folkrörelse. Och det gynnar inte bara den enskilde.

Det här är pengar som investeras i växande svenska företag – inom tech, i grön omställning, biomedicin och annan life science, för att bara ta några exempel. Sen ska vi återupprätta arbetslinjen – och till hösten tar vi nästa steg mot ett bidragstak.

Samtidigt ökar vi investeringarna i forskning och utveckling. Sverige ska inte följa den tekniska utvecklingen, vi ska vara med och leda den.

Vi ska investera i det fossilfria energisystem som en gång var Sveriges paradgren. Och i augusti tas nästa steg för ny svensk kärnkraft.

Här finns faktiskt inga genvägar, se bara på Tyskland. Kol och olja står för mer än hälften av deras samlade energimix. De visar, att har man ingen energipolitik så har man ingen klimatpolitik.

Efter sommaren är det halvlek i mandatperioden. Då är det två år till valet 2026. Det ser jag fram emot!

Men det finns en trist amerikanisering i svensk politik just nu, där mer och mer handlar om politiskt spel och hård polarisering.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna verkar vara besatta av varandra, och i all smutskastning så försvinner de allvarliga sakfrågorna. Men Sverige förtjänar bättre än så. Jag kommer inte gå den vägen, för det där tror inte jag på.

Jag tror tvärtom på politiskt samarbete för att lösa allvarliga samhällsproblem. Att samlas där man kan. Tycker man olika, så säger man det och går till omröstning. Tycker man ungefär lika, så samarbetar man för att få något gjort.

Svårare än så måste det faktiskt inte vara. Sverige står inför stora utmaningar. Nu krävs samarbetsförmåga, färdriktning, ledarskap och politiskt hantverk.

Det var därför jag gärna samarbetade med Socialdemokraterna för att leda Sverige in i Nato. Gärna samarbetar med Sverigedemokraterna för att minska invandringen. Samarbetar med Liberalerna för att bygga ny kärnkraft och samarbetar med Kristdemokraterna i kampen mot psykisk ohälsa. Och gärna skulle se mycket mer ”Team Sweden”-inställning för att gemensamt värna svenska intressen inom EU.

Men det kräver en regering som har både kurs och kompass.

I vänsteralternativet är två av fyra partier emot hela Nato-medlemskapet. Mitt i ett krig. Och Vänsterpartiet tycker inte bara att Sverige ska lämna Nato – utan vill dessutom att Sverige ska bli en MOTVIKT till Nato. Smaka på den: En motvikt! Säg det till Ukraina, som bara önskar att de hade varit med i Nato och sluppit invasionen.

Det här vänsteralternativet är oeniga om nästan alla stora frågor: Om kriminaliteten, om energin, om klimatet, om skatterna och om säkerhetspolitiken. Men en sak är de faktiskt överens om: att invandringen till Sverige ska öka. Där vet de vad de vill. Låt dem inte pröva!

Här är vi nu, strax före halvlek i svensk politik. Problemen är stora, men möjligheterna större. Uppgiften är svår, men vi har klarat uppgifter som är svårare.

Sverige är ett av världens bästa länder för barn att växa upp i, men vi är inte nöjda. För vi vet att det kan bli ännu bättre.

Den sunda optimismen ska inte missbrukas, utan den kräver ödmjukhet. Vi kan inte missköta vårt land och bara hoppas att allt går bra. Nu är tiden inne att lära av våra egna misstag och inte göra om dem. Lära av andras framsteg – och våra egna historiska framgångar.

Jag vet att vi har det i oss: Optimismen. Framåtandan. Omsorgen – om varandra och om vårt land. Och vi har klarat det förr, när vi väl har bestämt oss.

Så lägger vi grunden till ett rikare och tryggare Sverige. Vi går mot ljusare tider. Imorgon blir det bättre.

Tack.

Svensk inflation har minskat och väntas nå målet under året. Samtidigt har läget på arbetsmarknaden försämrats och arbetslösheten har stigit. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur till och med 2025, men återhämtningen står för dörren. Det konstaterar Finansdepartementet i en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen. Nu skiftar regeringens inflationsfokus från bekämpning till bevakning, samtidigt som Sverige ska byggas rikare

– Kampen mot inflationen är vunnen. Nu skiftar vi inflationsfokus från att bekämpa inflationen till att bevaka den. Samtidigt är läget i svensk ekonomi fortsatt ansträngt med stigande arbetslöshet och svag inhemsk efterfrågan. Därför lägger vi nu fokus på att bygga Sverige rikare igen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Den lägre inflationen drivs inte minst av lägre energi- och drivmedelspriser. Det beror bland annat på att elpriserna är lägre än för ett år sedan och att drivmedelspriserna är lägre till följd av att regeringen sänkte reduktionsplikten och drivmedelsskatterna. Fortsatt låga energipriser och en svag efterfrågan i ekonomin bedöms dämpa inflationen ytterligare framöver.

I Sverige har den inhemska efterfrågan fortsatt att utvecklas svagt under inledningen av 2024 och såväl hushållens konsumtion som bostadsinvesteringarna har minskat. De negativa effekterna på svensk ekonomi av högre räntekostnader och hög inflation väntas avta under året och en återhämtning väntas framöver. Återhämtningen tar dock tid, då det bland annat dröjer för bostadsinvesteringarna att komma i gång. Ekonomin bedöms därför vara i en lågkonjunktur fram till och med 2025.

– Vi bedömer att lågkonjunkturen håller i sig ett tag till, men nu när kampen mot inflation är vunnen och räntorna faller tillbaka, samtidigt som reallönerna stiger, väntas hushållens konsumtion öka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att försvagas under inledningen av året. Sysselsättningen har minskat samtidigt som arbetslösheten ökat. Efterfrågan på arbetskraft bedöms utvecklas svagt under 2024 med fortsatt stigande arbetslöshet som följd. Under 2025 väntas en gradvis återhämtning i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar.

Den moderatledda regeringen har beslutat om att utse industrisamordnare. Samordnarna ska leda ett grönt accelerationskontor som ska underlätta industrins omställning och större företagsinvesteringar. Arbetet ska främja koordinering mellan offentliga och privata aktörer. Genom kontoret kommer staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna industriella omställningen.

– Vi ser ljusningar i svensk ekonomi och räknar snart med att gå in i en ny fas i svensk ekonomisk politik, mer av en tillväxtfas. En stor del av detta kommer att handla om den gröna omställningen. Vår uppgift är att det ska finnas goda förutsättningar för investeringar i grön industriell omställning i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson.

Accelerationskontoret ska utgöra en tydlig ingång för grön industri, investerare och lokala myndigheter och arbeta aktivt för att främja en ökad koordinering mellan aktörerna som deltar i samhällsomvandlingen.

Accelerationskontoret ska bland annat;

• utveckla lösningsförslag på målkonflikter och risker som uppstår till följd av industriomställningen samt proaktivt initiera åtgärder innan sådana problem uppstår.
  
• analysera olika finansieringsformer, på nationell nivå och EU-nivå, som syftar till att påskynda industrins omställning och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till en mer effektiv användning av befintliga medel, en mer gynnsam investeringsmiljö och mobilisering av privata investering.

Den moderatledda regeringens mål är att investeringsklimatet för både svenska och utländska företag i hela Sverige ska vara attraktivt och konkurrenskraftigt. En nära samverkan mellan myndigheter, effektivare tillståndsprocesser och bättre tillgång till internationellt tillväxtkapital bidrar till att skapa goda förutsättningar för företag att växa i Sverige. I förlängningen bidrar det även till EU:s mål för grön och digital omställning.