Författare: moderaterna

Den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige utgör är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. För att bekämpa gängkriminaliteten vill Moderaterna införa ett nytt brott som innebär att den som deltar i eller har samröre med ett kriminellt gäng ska kunna straffas för det. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen.

På grund av regeringens oförmåga att agera riskerar den lagstiftning som krävs att dröja till nästa mandatperiod. Så länge kan vi inte vänta. Moderaterna föreslår därför en modernisering av de s.k. osjälvständiga brottsformerna, så att fler personer som deltar i kriminella gäng ska kunna dömas. 

Moderaterna föreslår ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle ge de brottsbekämpande myndigheterna nya verktyg samt öka möjligheterna att lagföra och döma gängmedlemmar till fängelse. Liknande lagstiftning finns i flera andra europeiska länder, bl.a. i Danmark.

Gängen är ett växande problem

Den grova gängbrottsligheten har blivit allt värre under senare år. Skjutningarna har på många håll blivit vardag. Sedan 2017 har över 250 personer skjutits till döds och bara i år har nästan lika många dödats i skjutningar som under hela 2021. Det finns inga tecken på någon avmattning. Tvärtom rekryteras 1 000 personer årligen av gängen, enligt siffror från Polisen.

Att mörda, misshandla, hota eller kränka andra är straffbart redan idag. Men samhällsutvecklingen visar att dagens regler behöver kompletteras. Värnet av samhällets samlade trygghet kräver mer. Därför vill Moderaterna se en bredare kriminalisering, som träffar den som aktivt deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella gäng.

Mer borde ha gjorts tidigare – men regeringen sa nej

För att möjliggöra ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation kommer det krävas att den grundlagsskyddade föreningsfriheten begränsas, vilket enligt vår mening är fullt rimligt. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig. Moderaterna har därför gång på gång krävt att denna fråga skulle föras in i 2020 års grundlagskommittés arbete. Utredningen borde ha fått direktiv att lämna förslag vad gäller deltagande i kriminella gäng och liknande sammanslutningar som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Regeringens ovilja att hörsamma Moderaternas krav innebär att den lagstiftning som krävs för att införa ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation kan komma att fördröjas åtminstone 4 år och inte kunna läggas fram förrän under mandatperioden 2026-2030.

I väntan på ett förbud vill Moderaterna vidta snabba åtgärder

Moderaterna kommer att fortsätta driva frågan om att göra det straffbart att delta i ett kriminellt gäng. Ett sådant förslag – inklusive nödvändiga förändringar i grundlagen – kommer att tas fram under nästa mandatperiod.

Brottsutvecklingen i Sverige är dock så allvarlig att vi inte har råd att vänta en hel mandatperiod på de grundlagsändringar som krävs för att ett förbud mot deltagande i eller samröre med kriminella organisationer ska komma på plats.

Därför vill Moderaterna dessutom snabbt genomföra en översyn och modernisering av de s.k. osjälvständiga brottsformerna för att kunna döma fler gängmedlemmar. Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet att avslöja och förhindra brott.

Det måste bli lättare att få gängkriminella dömda

Under senare tid har vi kunnat se flera exempel på avgöranden där det, trots god bevisning i form av bl.a. Encrochat-material, har varit svårt för åklagaren att få fällande domar för förberedelse och stämpling till mord och annan mycket allvarlig brottslighet. Ett av många problem med att få någon dömd för förberedelse är att brottet ofta handlar om befattning med brottsverktyg. Det krävs då att föremålet i fråga ska vara ”särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott”. Ofta faller vardagliga föremål, som mobiltelefoner, utanför detta högt ställda krav.

De kriminella gängen utgör grupperingar där organiserad brottslighet utgör själva syftet bakom sammanslutningen. Gängmedlemmar måste därför i betydligt större utsträckning än idag kunna dömas för sin medverkan i verksamhet som ytterst syftar till att begå allvarlig brottslighet.

Moderaternas förslag:

1. Det ska bli straffbart att delta i kriminella gäng. Ett förslag till straffbestämmelse och undantagsbestämmelse till grundlagens föreningsfrihet kommer att tas fram under nästa mandatperiod.
   
2. Gränsen för vad som utgör medhjälp, anstiftan och stämpling till brott ska ses över i syfte att kunna lagföra och döma fler gängkriminella. Moderaterna kommer i regeringsställning att tillsätta en snabbutredning för att se över och modernisera de osjälvständiga brottsformerna i 23 kap. brottsbalken, med det uttalade direktivet att vidga tillämpningsområdet så att fler personer än idag kan dömas för bl.a. medhjälp, anstiftan och stämpling till brott. Vidgningen av tillämpningsområdet ska utformas så att den träffar personer som på olika sätt deltar i kriminella gäng. Vi anser att det är rimligt att även den som utför en, sedd för sig, mindre uppgift men som vet om att hans agerande är del av organiserad brottslighet får ansvara för även mer avlägsna följder av hans handlande. Som exempel kan nämnas den som håller utkik efter polis eller förmedlar meddelanden mellan gängmedlemmar. Dessa förändringar kan genomföras tidigt under nästa mandatperiod. Målsättningen är att ett lagförslag ska vara klart under 2023.

Idag höll Ulf Kristersson traditionsenligt sitt sensommartal i sin hemstad, Strängnäs. Med en knapp månad kvar till valet fokuserade han på den pressade ekonomin, och på hur arbetslinjen är det bästa sättet att rusta hushållen för de tuffa tider som väntar.

I samband med talet presenterades ett reformpaket med skattelättnader för de som jobbar, de som har jobbat – och för alla dem som ska börja jobba. Efter åtta är där politiska beslut har lett till prischocker på el och bränsle, och inflation och räntehöjningar gräver djupa hål i familjers plånböcker, är det hög tid för en ny start för Sverige.

Där den socialdemokratiska regeringen bara tar, vill vi alltså ge tillbaka. Med start i den budget vi vann i år och med ett ytterligare jobbskatteavdrag och lägre bränslepriser, får hushållen tillbaka 24 000 kronor per år.

Det behövs nu när det har blivit dyrt att vara svensk. Och det är inte mer än rättvist. För det var faktiskt från början, skattebetalarnas pengar.

Ulf Kristersson

Under en pressfika presenterade Elisabeth Svantesson en översikt av den svenska ekonomins tillstånd, samt utsikterna framåt.

Inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet

Inflationen i Sverige och övriga världen är den högsta på 30 år. Ekonomer spår att en vändning kan komma under 2023, men det finns många osäkerhetsfaktorer. Även om inflationen är hög i alla länder sticker Sverige ut i ett annat avseende – det är landet i EU med lägst tillväxt. Därmed ökar risken att Sverige drabbas av stagflation, vilket kännetecknas av hög arbetslöshet, låg tillväxt och hög inflation.

Se utvecklingen i konsumentprisindex samt tillväxtprognos nedan.

Sverige har även EU fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien har fler arbetslösa. Åtta år av socialdemokratiskt styre har satt djupa spår i svensk ekonomi.

Hushållens ekonomi är avgörande

En nyckelfaktor för att vända en svängning i konjunkturen är hushållens syn på det ekonomiska läget. Svenska hushåll är idag mer oroliga över sin ekonomiska situation än under pandemin. Att dämpa hushållens oro är oerhört viktigt för att öka konsumtionen, vilket leder till ekonomisk utveckling. Inför nästa år finns oro att hushållens konsumtion inte kommer bidra till tillväxten över huvud taget.

Stora skillnader mellan Moderaterna och Socialdemokraterna

Från S kommer det väldigt blandade signaler, vilket ytterligare ökar hushållens oro i detta osäkra läge. Finansminister Mikael Damberg varnade tidigare för återhållsamhet men har tidigare sagt att S vill pausa med återbetalningen på statsskulden. Detta skulle blåsa på utgifterna. Socialdemokraterna har också stämmobeslut på att överge överskottsmålet redan nästa mandatperiod. Det vore mycket olyckligt i detta läge. 

Moderaterna är tydliga med att överskottsmålet ligger fast. Finanspolitiska experiment skulle vara särskilt skadliga just nu. Det gör att Moderaterna anser att inkomstskattesänkningar i huvudsak bör finansieras med att minska utgifter. Menar S allvar med sin återhållsamhet bör det gälla också för S bidragshöjningar.

Rent konkret anser Moderaterna att det reformutrymme som finns främst ska användas till försvaret, rättsväsendet och välfärden. För att skapa ytterligare utrymme som exempelvis kan gå till ökade resurser till försvaret vill vi pressa tillbaka bidragsbrotten. En halvering skulle till exempel kunna frigöra 10 miljarder kronor. Vi kommer också att inrätta ett effektiviseringskansli för att hitta besparingar och effektiviseringar i den statliga förvaltningen.

Svenska hushåll är under stark press. Kostnaderna skenar och förtroendet för ekonomin sjunker. Idag presenterar Moderaterna en granskning av de rödgrönas förväntade skattehöjningar och hur det slår mot hushållen.

En redan pressad ekonomi

Sveriges har stora ekonomiska problem. Det blir allt mer kännbart för svenska hushåll för varje dag som går. Inflationen är allvarligt hög, tillväxten är den lägsta i EU och reallöneutvecklingen är just nu negativ. År 2025 kommer en genomsnittlig arbetare ha mindre pengar än år 2021 enligt regeringens egna prognos. Den ekonomiska situationen för svenska hushåll blir allt mer pressad. Den växande ekonomiska bördan på människors privatekonomi är till stor del en konsekvens av en skadlig, och högst medveten, S-politik. Utvecklingen speglas exempelvis i graferna nedan.

Har svenskarna råd med fyra år till?

Socialdemokraterna har redan höjt 46 skatter sedan 2014. Skatterna för en vanlig tvåbarnsfamilj har ökat med omkring 18 000 kronor om året. Lägg till de ökade elkostnaderna i södra Sverige, och siffran blir hela 28 000 kr.

Om Socialdemokraterna får bilda regering med övriga vänstersidan efter valet väntar en ny skattechock. Bidragshöjningar, permanentade högre nivåer i a-kassan och ledighetsreformer kommer kräva finansiering om tiotals miljarder. Detta kommer behöva ske genom skattehöjningar – Socialdemokraterna har visat på ett i stort obefintligt intresse att hitta finansiering på utgiftssidan. Dessutom kommer Socialdemokraterna behöva göra eftergifter till Vänsterpartiet och Miljöpartiet i form av olika skattehöjningar.

46 000 kr i höjda skatter per familj och år

Som exempel antar vi att Socialdemokraterna ska hitta finansiering för reformer om enbart 53 miljarder kronor, även om mycket talar för att notan blir mycket högre än så. För att hitta finansiering och för att säkra stöd hos MP och V kommer ett stort antal att skatter behöva höjas. Utifrån vilka skatteförslag partierna själva prioriterar och har öppnat upp för som tänkbara nya intäktskällor går det att göra antaganden om vilka kostnadsökningar det kan medföra för ett vanligt hushåll. En tvåbarnsfamilj skulle kunna få ökade kostnader om 46 000 kr/år. Då är inte de ökade kostnaderna för fortsatt rödgrön energipolitik eller rödgrön reduktionsplikt inräknad.

Halverat RUT-avdrag	+ 3 000 kr/år	Ca 3 mdr kr
Höjd bolåneskatt	+ 1 000 kr/år	Ca 1 mdr kr
Halverade ränteavdrag	+ 15 000 kr/år	Ca 15 mdr kr
Återinförd fastighetsskatt	+ 21 000 kr/år	Ca 17 mdr kr
Höjd bränsleskatt	+ 1 000 kr/år	Ca 7 mdr kr
Höjd skatt på arbete	+ 5 000 kr/år	Ca 10 mdr kr
	+ 46 000 kr/år	Ca 53 mdr kr

Har du råd med fyra år till?

Ställ dig själv frågan: Har du råd med fyra år till av nya skatter och skattehöjningar? Om inte, kom ihåg att rösta på Moderaterna den 11 september.

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. Moderaterna presenterar nu åtgärder för att mildra elkrisen.

Sverige befinner sig i en elkris

Ett politiskt haveri har tyvärr slagit det svenska energisystemet i spillror. Svenska folket drabbas av det energipolitiska misslyckandet genom ständiga prischocker i elräkningen. Prissättningen är volatil, oförutsebar och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre i södra Sverige under 2022 än 2020. För svenska hushåll som redan pressas av inflation och höjda räntor är elpriserna ett hårt slag mot den ekonomiska tryggheten.

Risk för tredubblade elpriser och strömavbrott i vinter

Allt pekar på att det redan ohållbara läget kommer att förvärras i vinter. På elbörsen Nordpool handlas elpriserna för kommande vinter för södra Sverige i dag på runt det tredubbla priset, jämfört med vintern 2021/2022. Priset för vintern ligger nu på 300 respektive 400 öre per kilowattimme i Mellansverige och Skåne.

Svenska kraftnät har även varnat för att man kan tvingas att utan förvarning tillfälligt bryta elen för vissa kunder i vinter på grund av effektbrist. Oväntade strömavbrott kan få svåra konsekvenser för drabbade hushåll, företag och offentliga verksamheter.  

80 procent högre elpriser är regeringens fel

Elkrisen är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet. Priserna i södra Sverige hade varit 30-45 procent lägre utan avvecklingen av Ringhals 1 och 2 enligt Energiforsk. Utan nedläggningarna hade en eluppvärmd snittvilla i Skåne sparat 2 295 kronor i december 2021.

Kärnkraft – lösningen för en stabil och fossilfri elförsörjning

Ren, planerbar, elproduktion krävs för Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraft är det enda skalbara alternativet. Moderaterna har presenterat en plan för ny kärnkraft. Den omfattar ett nytt energipolitiskt mål, 400 miljarder i gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.

Moderaterna är även öppna för att se över elprisområdenas utformning och om SvK:s kapacitetsavgifter kan sänka elkostnader närmaste åren. Men nya elområden kräver mer produktion och bättre överföring, annars flyttar bara problemen.

Vad vill Moderaterna göra för att hantera elpriskrisen?

Ny kärnkraft är lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen nu och i vinter behövs akuta åtgärder.

Moderaterna vill vidta tre åtgärder för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll 2022.

1. Vi vill avskaffa kraftvärmeskatten

Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet. Skatteverket har kommit fram till att skatten lett till minskade investeringar och dessutom konstaterat att den är ineffektiv ur miljösynpunkt.

2. Vi vill förstärka det gröna skatteavdraget

Klimatomställningen innebär att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill göra det billigare för privatpersoner att göra investeringar som minskar elkonsumtion genom att förstärka det gröna avdraget. Förstärkningen innebär en ökad möjlighet till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.

3. Vi vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder vintern 2022/2023

En moderatledd regering föreslår ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Exakta nivåer utformas efter marknadsläget, men stödet kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd till elräkningen.

Högkostnadsskyddet finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet, omfördelning från Klimatklivet, ökad vinst från Vattenfall och nyttjande av flaskhalsintäkter.

Moderaterna kallar energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar till riksdagens näringsutskott torsdag 18/8. Syftet är att ministern ska redogöra för vilka åtgärder regeringen planerar att vidta för att minska risken för att hushåll och företag ska kopplas bort från elnätet i vinter.

Svenska Kraftnät varnar för att risken har ökat att hushåll och företag blir bortkopplade från elnätet. Enligt Svenska Kraftnät kan det bli aktuellt att koppla bort elen i framförallt södra Sverige vid vissa tillfällen i vinter när efterfrågan på el är som störst. Bortkoppling kan ske om det uppstår en situation där den inhemska elproduktion är för låg för att möta behovet och vi samtidigt inte kan importera tillräckligt med el från andra länder. Bortkoppling av den här anledningen har inte ägt rum i Sverige tidigare. Efter åtta år med Socialdemokraternas och Miljöpartiets energipolitik befinner sig Sverige i en elkris.

Regeringen har inte vidtagit några akuta åtgärder för att minska risken för bortkoppling från elnätet. Regeringen har inte heller gett Svenska Kraftnät, i egenskap av systemansvarig för kraftsystemet, något uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att minska risken. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar är samtidigt inte tillgänglig för debatt eller diskussioner om hur situationen ska lösas. 

– Det är anmärkningsvärt att energiministern tycks prioritera valkampanj framför att utöva sitt ämbete och faktiskt vidta åtgärder för att minska risken för att Sverige med full kraft tvingas möta den värsta elkrisen i modern tid i vårt land under vintern. Det är på sin plats att han dyker upp i näringsutskottet och redogör för vilka akuta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska risken för att hushåll och företag kopplas bort från elnätet mitt i smällkalla vintern säger Carl-Oskar Bohlin (M), ordförande i riksdagens näringsutskott.

Pressekreterare för Carl-Oskar Bohlin:
Tom Samuelsson
Mobil: 073-086 98 57
Mail: [email protected]

Moderaterna föreslår idag att statliga Vattenfall omedelbart påbörjar planeringen för ny kärnkraft vid Ringhals. Södra Sverige behöver ny elproduktion för att minska de rekordhöga elpriserna. Dessutom behövs åtminstone dubbelt så mycket fossilfri el om Sverige ska lyckas med den gröna omställningen av samhället. 

Vattenfall bör arbeta för ny kärnkraft 

Vi ser ett behov av att snabbt bygga ut kärnkraften här och nu. Därför vill Moderaterna att det ska byggas där det går och där staten kan backa upp kärnkraften. Vi vill att Vattenfall omedelbart ska genomföra en förstudie för att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. 

Både de höga elpriserna tillsammans med de förbättrade villkoren för kärnkraften som en moderatledd regering kommer att genomföra talar för att det finns ekonomiska förutsättningar att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. Moderaterna har sedan tidigare föreslagit ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor avsedda för ny kärnkraft. Dessa kommer Vattenfall att kunna nyttja för att bygga nya reaktorer. 

Om beslutet att bygga ny kärnkraft inte är taget innan valet, kommer det att vara en prioriterad fråga för en Moderatledd regeringen direkt vid maktskifte. 

Moderaterna vill att Vattenfall inom ramen för sitt uppdrag att vara ledande i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion också ska ta hänsyn till behovet av planerbar kraft för att energiproduktionen ska vara hållbar. 

Moderaterna vill också skapa förutsättningar för ny kärnkraft genom att ändra i miljöbalken, så att det blir tillåtet att bygga nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt och att fler aktörer än dagens ägare får investera i ny kärnkraft. 

Därför ska kärnkraften byggas vid Ringhals 

Utbyggd kärnkraft vid Ringhals fyller dubbla funktioner för tillgången på el. Elproduktionen ökar med fler kärnkraftverk. Förmågan att överföra el från norra till södra Sverige ökar också, eftersom kärnkraften reglerar spänningen i elnätet. Mer el kan alltså överföras. 

Det statliga bolaget Vattenfall är majoritetsägare i Ringhals och har tidigare haft långtgående planer på att bygga nya reaktorer vid Ringhals. År 2012 skickade bolaget in en formell ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att bygga reaktor 5 och 6, inom ramen för projekt Svea. Men planerna stoppades av den S/MP-regeringen när den tillträdde år 2014. 

Stamnätet är dessutom redan utbyggt till Ringhals, med kapacitet för fler reaktorer än dagens två. I egenskap av storskalig elproducent ansluter kärnkraftverk direkt till stamnätet. Att annars bygga ut stamnätet tar vanligtvis 10–15 år. 

Vattenfall bör själva avgöra om man finner kärnkraft av konventionell storlek eller SMR bäst lämpad samt genomföra en förstudie snarast möjligt. Stamnätsanslutningen vid Ringhals har kapacitet att ansluta ca 2GW ny elproduktion. 2GW ny kärnkraft skulle årligen generera mer elenergi än hela Skånes elförbrukning och ca 6 gånger högre årlig elproduktion än havsvindparken Kriegers flak som regeringen nyligen beviljat tillstånd för Vattenfall att bygga.

Det finns goda skäl att stärka ekonomin för landets pensionärer. Moderaterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram ett förslag som innebär den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes.

De sämst ställda pensionärerna får lika mycket med oppositionens pensionsförslag som med förslaget från vänstersidan. Den stora skillnaden är att vårt förslag även stärker ekonomin för pensionärerna som har jobbat ett helt yrkesliv. Det är både rätt och rättvist. Det är häpnadsväckande att Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte tycker att det ska löna sig att ha arbetat.

Vad innebär förslaget från M, SD, KD och L?

Alla Sveriges pensionärer förtjänar höjda pensioner. M, SD, KD och L går nu fram med tre reformer på ett bättre och mer kraftfullt sätt kommer att stärka pensionärernas ekonomi:

• Höjd ersättning till de sämst ställda pensionärerna – 1000 kronor mer i plånboken varje månad.
• Sänkt skatt på pension med ytterligare 6 miljarder.
• Inför en ”gas” i pensionssystemet som ger högre pensioner när Sveriges ekonomi är god.

Förslagen innebär 1000 kronor mer i månaden för en ensamstående garantipensionär med bostadstillägg och 400 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär.

Att sänka skatten för alla pensionärer värnar arbetslinjen. Egentligen är det en självklarhet: vi ska ha ett pensionssystem som innebär en grundtrygghet för landets alla äldre, men givetvis bör det märkas i pensionskuvertet om du har arbetat ett helt yrkesliv jämfört med om man inte har jobbat alls.

Vad finns det för problem med vänstersidans förslag?

Det finns flera problem med vänstersidans förslag, inte minst det så kallade garantitillägget. Kritiken mot garantitillägget i sak har handlat om flera saker. Dels gör en så stor höjning av de sämst ställda pensionärernas pension att det blir mindre lönsamt att jobba. Den som har jobbat ett helt liv med låg lön får knappt någon högre inkomst än den som jobbat lite eller inte alls, och som kanske har kommit hit sent i livet.

Dessutom blir marginaleffekterna sådana att det i vissa fall, närmre bestämt för inkomster mellan 14 400 till 17 400, kan minska pensionen att arbeta ytterligare ett år. Vidare innebär ett nytt ersättningssystem att det redan komplicerade pensionssystemet blir i det närmaste oöverblickbart.

Idag röstar riksdagen om vårändringsbudgeten. Moderaterna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram en budget där vi satsar på polisen, försvaret, Ukraina och Sveriges alla pensionärer. Vi är fyra partier som tar fasta på att det blivit både dyrt och otryggt att vara svensk och är överens om att vi vill göra något åt det.

Sverige står inför ett nytt ekonomiskt läge med stigande inflation, höjda räntor och sjunkande tillgångsvärden – i en tid präglad av utbredd otrygghet och i en orolig omvärld med ett pågående krig mitt i Europa. 

Moderaterna konstaterar att hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen är på den lägsta nivån sedan 2008. Prisökningarna blir allt mer kännbara för svenskarna – i mataffären, vid bensinmacken, på solsemestern och när elräkningen ska betalas. Vi står på hushållens sida. Därför vill vi se en annan ekonomisk politik för Sverige – en politik som möjliggör både ökad trygghet och större marginaler i plånboken.

Den budget som Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna arbetat fram innehåller några viktiga satsningar: 

• Vi vill ge Polisen en halv miljard kronor extra. För att det behövs mer resurser hos polisen för att göra Sverige tryggt och för att kunna reda upp passkaoset. 
• Vi vill ge de sämst ställda pensionärerna får 1000 kronor mer per månad. Men till skillnad från vänstersidans förslag ser vi till att ekonomin stärks för alla Sveriges pensionärer, inte bara en minoritet. För att det ska löna sig att ha jobbat ett helt liv.
• Vi vill öka Sveriges militära och ekonomiska stöd till Ukraina, bland annat genom ytterligare vapenleveranser. För att det land som inte kan försvara sig, kan vilken dag som helst förlora sin frihet. 
• Vi vill stärka Sveriges eget försvar i en snabbare takt. Målsättningen bör vara att försvarsanslagen ska uppgå till motsvarande 2 procent av BNP år 2025. Det är nödvändigt med tanke på det allvarliga säkerhetsläget, men även för att klara en snabb anslutning av Sverige till Nato. Vi har inte tid att vänta tio år på att stärka Sveriges försvar.