Natooption: Därför vill Moderaterna att Sverige ska införa den

Natooptionen innebär att Sverige tydligt deklarerar att vi upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och ser till att inga praktiska eller tekniska hinder föreligger mot en anslutning. Detta till skillnad från den linje som den nuvarande S-regeringen driver. Regeringen utesluter ett svenskt medlemskap oavsett hur säkerhetsläget i vårt närområde utvecklas. Att införa en Natooption skulle innebära att vi får ytterligare ett verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan.

  • Med en uttalad Natooption markerar Sverige tydligt att ett Natomedlemskap är ett möjligt vägval för svensk säkerhetspolitik
  • En option sänder en tydlig signal till Ryssland att Sverige är förberett för att stärka säkerheten i norra Europa genom att bli medlem av Nato
  • En tydlig majoritet i Sveriges Riksdag (M, SD, C, KD och L) stödjer Natooptionen

Vad är en Natooption och vad innebär den?

Den 15 december röstade en majoritet av riksdagen för att Sverige bör uttala en tydlig Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Finland har redan en Natooption sedan länge. Riksdagens uppmaning till regeringen att införa en Natooption är ett viktigt steg i att att fördjupa Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Men även för Sverige att markera att vi är villiga att hålla alla vägar öppna, inklusive ett svenskt Natomedlemskap, för att stärka Sveriges säkerhet.

Regeringen lägger fast Sveriges säkerhetspolitiska linje. Det handlar om att tydliggöra linjen i centrala dokument som regeringsförklaringen eller utrikesdeklarationen samt i officiella uttalanden. Regeringen, som den verkställande makten i Sverige, ansvarar för utrikespolitiken. Dock är det viktigt vad en riksdagsmajoritet anser och uttalar i en parlamentarisk demokrati. Regeringen har ett ansvar att förankra den säkerhetspolitiska linjen i Sveriges riksdag. I längden är det ohållbart att den inte har stöd i riksdagen.

Två av tre svenskar stödjer Natooptionen

Den säkerhetspolitiska krisen kring Ukraina, som eskalerade i december 2021, har aktualiserat debatten om en svensk Natooption. Ryska truppsammandragningar vid Ukrainas gräns och orimliga krav från Ryssland att länder som Ukraina, Finland och Sverige inte ska få gå med i Nato tydliggör behovet av en option. Självständiga stater måste kunna få göra självständiga säkerhetspolitiska val. En Sifo-undersökning visar också att 66 procent av svenskarna stödjer en Natooption, bara 14 procent är mot.

Finlands Natooption och varför de infört den

Finland har sedan många år tillbaka en Natooption. Den är en tydlig markering att möjligheten för ett medlemskap hålls öppen och att det är vi själva som nation som avgör det. Optionen har varit ett sätt för Finland att i över 20 år sända en tydlig signal till Ryssland att landet är berett att överväga alla sätt att stärka finsk säkerhet. Finska företrädare har också sagt att den egna optionen blivit allt viktigare efter Rysslands angrepp på Ukraina.

Den finska Natooptionen är den största säkerhetspolitiska skiljelinjen mellan Sverige och Finland. Det finns ett starkt värde i att Sverige och Finland har samma förhållningssätt och relation till Nato. I ett läge där vi nu fördjupar det operativa försvarssamarbetet mellan våra länder för att kunna agera tillsammans i olika kris- och konfliktsituationer är detta särskilt viktigt.


Varför införa en Natooption nu?

Det säkerhetspolitiska läget i Sverige och vårt närområde har stadigt försämrats de senaste åren. Den stora vattendelaren var Rysslands krig mot Ukraina och den illegala annektering av Krim 2014. Rysslands agerande visade på ett tydligt sätt att landet var berett att bryta mot den europeiska säkerhetsordningen och flytta på gränser med militärt våld. 

Även på ett globalt plan ökar osäkerheten. Kina skaffar sig ett allt större säkerhetspolitiskt inflytande. Landet gör det både genom en militär upprustning och närvaro globalt, men även genom investeringar och uppköp i länder runt om i världen. I stora delar av Asien och Afrika faller stater samman vilket leder till radikalisering och flyktingströmmar. Klimatförändringarna bidrar till att skapa ytterligare problem som leder till konflikter om resurser. 

I det läget måste Sverige vara öppet för att stärka vår säkerhet på alla sätt vi kan. Nato är världens starkaste försvarssamarbete och en organisation med vilken vi delar både intressen och värderingar. Därför är det särskilt viktigt att Sverige markerar sin handlingsfrihet att kunna söka medlemskap i Nato.


Natooptionen och riksdagens beslut

Frågan om att Sverige ska införa en Natooption har dykt upp med jämna mellanrum de senaste åren. Rysslands pågående krig i Ukraina sedan 2014 har inskärpt behovet. Moderaterna lade fram ett skarpt förslag om en Natooption i riksdagen första gången 2018. De förslag som lagts fram om en svensk Natooption före hösten 2020 har avslagits. 

Inför riksdagens behandling av försvarsbeslutet för perioden 2021-2025 lade Centerpartiet fram en motion där förslaget om en svensk Natooption fanns med. När förslaget behandlades denna gång visade det sig att inte bara de partier som är för ett svenskt Natomedlemskap – Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – var för en svensk Natooption. Men denna gång ställde sig även Sverigedemokraterna bakom förslaget. Därmed stöddes förslaget av tydlig majoritet av riksdagen. Formellt beslut fattades av riksdagen den 15 december 2020.


Kommer regeringen att följa riksdagens uppmaning att införa en Natooption?

Legitimiteten i den säkerhetspolitiska linjen vilar ytterst på att den är förankrad i Sveriges folkvalda församling, riksdagen. Därför är det regeringens uppgift att inleda en process för att införa en Natooption i den säkerhetspolitiska linjen. Vi moderater vill se att regeringen redan i nästa utrikespolitiska deklaration har med skrivningar om Natooptionen.

Moderaterna vill även att regeringen bjuder in alla partier till breda samtal kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och hur en Natooption kan bli en del av denna. Men dessa samtal bör även handla om hur det fördjupade försvarssamarbetet i Norden i allmänhet och med Finland i synnerhet ska återspeglas. En annan viktig fråga är hur den svenska solidaritetsförklaringen kan utvecklas för att även inkludera Storbritannien efter brexit.

Vad betyder det här för Sverige?

Pål Jonson, ordförande i riksdagens försvarsutskott och Moderaternas försvarspolitiska talesperson anser att det finns många fördelar med svensk Natooption:

”Det är ett stort steg framåt att det nu finns en riksdagsmajoritet för en svensk Natooption. Regeringen måste släppa gamla låsningar om den militära alliansfriheten och agera. Att stärka det nationella försvaret tillsammans med att hålla vägen öppen till ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att stärka Sveriges säkerhet.”

Pål Jonson (M), försvarspolitisk talesperson

Moderaterna vill tillfälligt slopa elskatten – staten ska inte tjäna pengar på rekordhöga elpriser

Moderaterna föreslår att elskatten slopas under januari och februari. Om de höga elpriserna består under vintern så motsvarar det ökade momsintäkter för staten på 7 miljarder kronor. Staten ska inte tjäna på det rekordhöga elpriset – dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen.

Svenska hushåll pressas just nu av historiskt höga elpriser. Omfattande problem i energiförsörjningen medför stigande elpriser som slår hårt mot jobb och tillväxt och hushållens ekonomi. Politiken behöver vidta åtgärder som leder till lägre elpriser här och nu, liksom på sikt.

Sverige har fått en allt mer sårbar energiförsörjning när planerbar elproduktion har avvecklats. Det ger höga pristoppar. Orsakerna till det höga elpriset i Sverige beror till stor del på nedlagda elproduktionsanläggningar, däribland avvecklingen av Ringhals reaktorer, som även skapar begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet.

Isläggningarna har tillfälligt minskat produktionen i vattenkraften och nu när det är kallare har även vindkraftsproduktionen minskat. Europeiska länders beroende av fossila energikällor påverkar även priserna i Sverige.

Under hösten år 2021 har elpriserna varit nästan dubbelt så höga som normalt vid denna tid på året. En stor andel av EU:s medlemsländer har under de senaste veckorna vidtagit olika former av åtgärder för att mildra effekterna på hushållens ekonomi när elen har blivit dyrare – däribland i form av skattelättnader på el, tillfälliga bidrag och prisregleringar.

Tillfälligt slopad skatt på el under januari och februari år 2022

Kostnaden för el är en stor utgift för svenska hushåll. Momsen på el uppgår till 25 procent på det totala elpriset inklusive elskatten. Det innebär att hushållen betalar mer i skatt när elen blir dyrare, och att statens intäkter ökar när elpriset stiger. Under den senaste tiden har ökningen av skatteintäkterna varit betydande, givet prisutvecklingen på el.

Det är inte rimligt att staten ska få kraftigt ökade intäkter när elpriserna skenar. Skulle de höga priserna bestå under vintern motsvarar det ökade momsintäkter på 7 miljarder kronor. Dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen och Moderaterna föreslår därför att skatten på el tillfälligt slopas[1] under januari och februari år 2022 med anledning av de höga elpriserna. Det motsvarar omkring 1500-2000 kronor i månaden under januari och februari för en villa beroende på uppvärmning. Även tjänsteföretag som betalar full elskatt får ta del av sänkningen.

Sverige behöver lägga om energipolitiken

Den rådande energipolitiken skapar risker för Sveriges konkurrenskraft, leder till höga elpriser och äventyrar jobb och tillväxt. Regeringens politik slår undan benen för investeringar i Sverige och elektrifieringen av samhället. Att lägga om svensk energipolitik är nödvändigt för att säkra den fossilfria och stabila elproduktion, och det ökade behovet av el, som behövs för att klara omställningen. Vissa förändringar kommer ta tid, men det finns ett antal viktiga beslut och omläggningar som behöver prioriteras i närtid.

Regeringen behöver fatta beslut om slutförvaret av kärnavfall, men skjuter medvetet beslutet på framtiden. Finns inget förvar för använt kärnavfall, kommer kärnkraftverk tvingas läggas ned.

Sverige behöver prioritera satsningar för att möjliggöra nästa generations kärnkraft. Resurser för att kunna bygga forskningsreaktorer och för att snabba på godkännandeprocessen för ny kärnkraft behövs. Politiken bör även säkra att fler kärnkraftsreaktorer ska kunna anläggas än vad som i dag är möjligt i Sverige. Framgent behöver betydande investeringar i det svenska elnätet prioriteras. Tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad behöver förenklas och kortas.

På sikt bör även elmarknadens utformning reformeras. Ett elsystem där man betalar för kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick, skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet.

Fotnot:

[1] Egentligen sänks skatten från 36 öre/kWh till EU:s miniminivå, 1 öre/kWh, en sänkning med 97 %.

Ulf Kristerssons röstförklaring vid dagens statsministeromröstning

I dag hölls för andra gången en statsministeromröstning om Magdalena Andersson i riksdagen. Detta efter att Andersson i onsdags valdes till statsminister, förlorade budgetomröstningen, miste sin regeringspartner MP, och sedan avgick innan hennes regering ens hunnit tillträda. Men vad Sverige behöver nu är inte en politisk cirkus – utan stabilitet och handlingskraft. Därför meddelade Ulf Kristersson återigen att han är beredd att bilda en ny regering som har fokus på sakpolitik och som kan få ordning på Sverige. En regering som vill samla, inte splittra.

Läs Ulf Kristerssons röstförklaring vid dagens statsministeromröstning i sin helhet nedan:

Herr talman, 

Sju timmar säger mycket om läget i svensk politik just nu. 

I onsdags valdes Magdalena Andersson till statsminister, förlorade sin budget, miste sin regeringspartner och avgick, innan hennes regering hunnit tillträda. Allt inom loppet av en knapp arbetsdag. 

Svenska folket har inför öppen ridå följt det rödgröna regeringsunderlagets kollaps. Fyra partier som har vilselett, motarbetat och skyllt på varandra. 

Vem som visste vad om Miljöpartiets avhopp är fortfarande höljt i dunkel. Men det är i vart fall klart att varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet tog upp saken med talmannen före statsministeromröstningen. Hade de sagt som det var kunde Sverige sluppit onsdagens politiska cirkus. 

För den fräter på förtroendet för våra demokratiska institutioner, och den skadar människors respekt för vårt politiska system. Det är dåligt för oss alla, oavsett vilket parti vi företräder eller röstar på. Det är dåligt för Sverige som land. 

En skottlossning om dagen och en dödlig skjutning varje vecka. 200 000 långtidsarbetslösa och 675 000 utrikes födda i arbetsför ålder, som inte kan försörja sig själva. En energikris som äventyrar klimatomställning, investeringar och människors privatekonomi. I en tid med allvarliga problem, skulle Sverige behöva politisk stabilitet och politisk handlingskraft. 

Istället vill nu Magdalena Anderson bilda den svagaste svenska regeringen sedan Ola Ullsten 1978. En regering som inte kan samla sitt eget regeringsunderlag till gemensam politisk linje i en enda viktig fråga. En regering vars samarbetspartier inte ens kan sitta ner och prata med varandra som vuxna människor. En regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Ett regeringsunderlag som bara är överens om en enda sak: Att ett parti och deras väljare inte ska räknas. Det är inte hållbart i någon demokrati.

Men på en punkt vill jag ändå redan nu gratulera Magdalena Andersson: Om du idag väljs till statsminister för de nio månader som återstår till valet, så får du i varje fall en mycket bättre budget! Och vi moderater kommer fortsätta samla bra majoriteter riksdagen. Det är inte alls ett hot, utan ett löfte.

I den budget som vann i onsdags läggs nu grunden för att få ordning på Sverige: Vi prioriterar kampen mot brottsligheten genom pengar till höjda polislöner och en bred satsning på att stärka hela rättsväsendet. 

Vi fokuserar på utanförskapet och bidragsberoendet genom att stå upp för arbetslinjen, med lägre skatter på låga inkomster. Vi tar första stegen mot en stor bidragsreform, så det alltid ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag. 

Vår budget räddar det svenska skogsbruket ifrån Miljöpartiet. Och öppnar nya möjligheter att samla en majoritet för en riktig förändring av strandskyddet. Vår budget visar respekt för att alla människor inte kan ta tunnelbanan till jobbet, och för att en vanlig familj på landsorten måste ha råd med någonting mer än bara bensin och värme. 

Och även Vänsterpartiet borde ha röstat på vår budget – för pensionärernas skull. Vi sänker skatten för alla pensionärer och stärker ekonomin för dem med lägst pensioner. Redan nu. 

Dessutom – apropå alla högtidstal om den liberala demokratin: I vår budget tillförs nya resurser för att stärka domstolarnas oberoende och skyddet för enskilda människors fri- och rättigheter. 

Med allt detta så kortar vi nu startsträckan för en ny borgerlig regering, som efter valet kan staka ut vägen mot en bättre framtid för vårt land. 

Herr talman,  

Det säger rätt mycket om svensk politik, att de fyra partier som nu vill förenas under ännu en S-regering, inte kan enas om en gemensam politisk riktning. Och att vi som kan staka ut en ny kurs för Sverige, blockeras av fyra oeniga partier på vänsterkanten från att också ta ansvaret att genomföra politiken.

Det rimliga vore naturligtvis motsatsen: Att nu släppa fram det regeringsalternativ som har stöd för sin politik – inte det alternativ som just har visat att de inte har stöd för sin politik. I praktiken tillsätter riksdagen idag en nio månader lång övergångsregering, som inte har mandat från någon. Det är inte bra för Sverige. Och därför röstar den moderata riksdagsgruppen nej till Magdalena Andersson som statsminister. 

Detta framförde jag också till talmannen. Att Vänsterpartiet vill ha en vänsterregering, är rätt naturligt. Att Centerpartiet också vill det, är mer otippat. Men faktum kvarstår: så länge Centern vill ha en socialdemokratisk regering går det helt enkelt inte att bilda en borgerlig. Inte före valet. Men ger väljarna oss bara ett enda mandat till i valet nästa år, så ändras det. Ett mandat till och Sverige får maktskifte! Ett enda mandat. 

Om 286 dagar stänger vallokalerna. Då kan Sverige få en riktig regering. Som samlas kring vad man är FÖR, inte vad man är emot. En regering som har respekt för alla partier och alla väljare, och som inte känner behov av att förolämpa och smutskasta sina politiska meningsmotståndare. En regering som tar fasta på vad vi har gemensamt, så att Sverige kan få något gjort. En regering som vill samla, inte splittra.  

En regering som kommer ha fokus på de stora sakfrågorna – att krossa den grova kriminaliteten, bryta det passiva bidragsberoendet, och att göra Sverige till ett ledande land i klimatomställningen genom pålitlig och ren svensk elproduktion. 

Det blir en regering som som kan få ordning på Sverige. För det finns ingenting som är dåligt i Sverige som inte kan åtgärdas med det som är riktigt bra. Med det allvaret och med den hoppfullheten ser jag fram emot valdagen.  

Tack! 

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna presenterar gemensam budget

I dag presenterade Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag med reformer för att minska brottsligheten, få fler i arbete och för förbättrad välfärd.

Regeringens budget är spretig och bidrar inte till att lösa Sveriges problem. Vi har därför gått ihop och tagit fram ett eget budgetförslag som innehåller konkreta reformer för att få ordning på Sveriges mest akuta problem.

Vi satsar på ytterligare reformer för att bekämpa kriminaliteten och stärka tryggheten. Vi satsar på åtgärder som leder till kommer i arbete – så att utanförskapet bryts och skatteintäkterna som finansierar välfärden ökar.  Vi sänker också skatten på pension och höjer bostadstillägget för pensionärer. Vi sänker också drivmedelsskatten med 50 öre per liter från och med 2022.

Upprätta lag och ordning

Brottsligheten är Sveriges mest akuta samhällsproblem just nu. Den grova organiserade brottsligheten styr vissa områden i Sverige med järnhand. Brottsförebyggande rådets statistik visar på att Sverige ligger i topp i Europa när det kommer till dödligt skjutvapenvåld.

  • Höjda polislöner

Vi satsar 400 miljoner på en riktad satsning på höjda polislöner och för att möjliggöra fler poliser som arbetar i yttre tjänst.  År 2023 tillförs 800 miljoner kronor och från 2024 och framåt tillförs 1 200 miljoner kronor.

  • Mer pengar till Polismyndigheten

Från och med 2024 avsätter vi 1,7 miljarder för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad och nå polismålet om 10 000 nya polisanställda till 2024.

  • Mer pengar till NFC, hanteringen av vapenlicenser och avhopparprogram

Från och med 2022 satsas 150 miljoner årligen för att stärka Nationellt Forensiskt Centrum, korta hanteringen av vapenlicenser samt för ett avhopparprogram för kriminella.

  • Fler övervakningskameror och satsningar på bättre teknik hos Polisen

300 miljoner kronor tillförs i en riktad satsning på fler övervakningskameror och på stärkt och utvecklad teknisk förmåga hos Polismyndigheten i form av bättre verktyg, teknik och fler anställda för att förbättra arbetet mot brottsligheten.

  • Drygt en halv miljard tillförs till rättsväsendets övriga myndigheter

525 miljoner kronor tillförs rättsväsendets övriga myndigheter, Tullverket samt Kustbevakningen under 2022. För 2023 tillförs 805 miljoner kronor och för 2024 tillförs 1 035 miljoner kronor.

  • Fler förvarsplatser hos Migrationsverket

Vi tillför 75 miljoner under år 2022 för att öka antalet försvarsplatser som Migrationsverket ansvarar för. Från år 2023 och framåt tillförs 150 miljoner varje år.

  • Satsningar på ökad säkerhet för trossamfunden

Alla ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotad. Därför satsar vi tio miljoner per år till trossamfunden som ska användas för säkerhetsarbete.

  • Pengar avsätts för utredning om stärkt skydd för enskildas fri- och rättigheter och domstolarnas oberoende

Vi avsätter tio miljoner under 2022 och 2023 för att en statlig offentlig utredning ska kunna genomföras som ska lämna förslag på stärkta fri- och rättigheter för enskilda och ett stärkt oberoende för domstolarna.

Reformer för fler i jobb

Sverige ska ha full sysselsättning. Då krävs reformer för att minska bidragsberoendet och stärka drivkrafterna till arbete. I budgeten föreslår vi flera reformer för att öka sysselsättningen:

  • Sänkt skatt för alla som arbetar, med fokus på låga och medelstora inkomster

Vi tillför åtta miljarder för sänkt skatt för alla som arbetar, med särskild inriktning på låga och medelstora inkomster. Alla som arbetar får sänkt skatt och alla som arbetar fulltid får en skattesänkning med 150 kronor per månad.

  •  Sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa

Vi sänker kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa i syfte att fler som har varit ifrån arbetsmarknaden länge ska få ett arbete.

  • Resurser tillförs för att genomföra en stor bidragsreform

Regeringskansliet tillförs fem miljoner kronor per år under 2022 och 2023 för att inleda arbetet med en stor bidragsreform.

Satsningar på hälso- och sjukvården

Vårdköerna har ökat under pandemin. Det är nu av stor vikt att vi pressar tillbaka den vårdskuld som orsakar mycket mänskligt lidande. Vårt budgetalternativ tillför vi 3,4 miljarder mer till hälso- och sjukvården.

  • Inför en nationell vårdförmedling

En nationell vårdförmedling ska upprättas för att använda tillgänglig kapacitet i vården till de patienter som väntat olagligt länge, oavsett i vilket region den kapaciteten skapas. 250 miljoner kronor avsätts kommande tre år för detta.

  • Fler vårdplatser

Sverige har minst antal vårdplatser per capita i hela EU. För att fler ska kunna få vård i rätt tid behöver antalet vårdplatser byggas ut. Vi tillför därför 2,9 miljarder konor under budgetperioden för detta ändamål.

  •  Utrota livmoderhalscancer och satsningar på HIV-prevention

Vi tillför 25 miljoner kronor årligen fram till 2027 i syfte att utrota livmoderhalscancer, genom att utöka möjligheterna till screening och vaccination. Vi utökar även anslagen till HIV-prevention med 25 miljoner kronor 2022, 50 miljoner kronor 2023 och 75 miljoner kronor från 2024 och framåt.

Mer kunskap i skolan

Alla barn ska ha möjlighet att lyckas i skolan. En av de viktigaste reformerna för att minska utanförskapet är att satsa på undervisningskvaliteten så att eleverna lär sig mer i skolan.

  • Utöka undervisningstiden med en timme per dag

Skolverket ges i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden. Från år 2023 och framåt avsätts pengar för att utöka undervisningstiden med en timme per dag.

  •  Mer pengar till elever i behov av extra stöd

I vår budget tillför vi 400 miljoner år 2022 till olika stödinsatser i skolan, till exempel i form av utökad lovskola för elever som har svårt att nå kunskapsmålen.

  •  Skolinspektionen ges ökade resurser till granskning av skolors kvalitet

Vi tillför 50 miljoner från år 2022 och framåt till Skolinspektionen för att möjliggöra tydliggöra granskning av skolor. Om en skola har allvarliga kvalitetsbrister ska en åtgärdsplan upprättas.

__________________________________________________________________________________________

Läs hela budgeten:

För mer info om reformerna i budgeten, se bifogad reformtabell:

Ulf Kristersson ber S-väljare att låna ut sin röst

I sitt tal på arbetsstämman riktade Ulf Kristersson en direkt uppmaning till S-väljare: Låna ut din röst till mig! I gengäld lovade Ulf Kristersson att få ordning på Sverige – att lägga fokus på de riktigt stora problemen och steg för steg ta tillbaka kontrollen.

Ulf Kristersson inledde sitt tal med att beskriva de stora problem som Sverige står inför och som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte lyckats ta tag i. Det handlar om gängkriminaliteten, klimatomställningen och utanförskapet:

– Det som nu händer är ett hot mot hela den svenska rättsstaten. Och lägger man ihop de senaste årens skjutningar så råder det inte längre någon tvekan: våldet kan drabba vem som helst, var som helst.

– Den här regeringen vill ha elbilar, men bygger knappt ut laddinfrastrukturen. De vill elektrifiera industrin, men inte bygga ut elnäten. De vill ha biodrivmedel, men inte bruka skogen. De vill bygga nya stambanor, men äventyrar all svensk cementproduktion. Med resultatet att vi får importera cement – från Kina. Ett sådant klimathyckleri!

– Socialdemokraterna lovade Europas lägsta arbetslöshet, men vi fick Europas fjärde högsta. 1,3 miljoner människor kan inte försörja sig själva. Vi har 200 000 långtidsarbetslösa, den högsta siffran någonsin.

Därefter riktade Ulf Kristersson en direkt uppmaning till socialdemokratiska väljare om att få ”låna” deras röst i nästa års val – för att byta ut regeringen och vända utvecklingen:

– Inför valet nästa höst, kommer Socialdemokraterna lova att snart göra allt som de inte har gjort på åtta år. Lägga om politiken, ”vända på alla stenar”. Gå inte på det! För inte ens om de själva skulle vilja, så har de någon att göra det med. S, MP, V och C kan inte tillsammans få ordning på Sverige.

– Jag vill vända mig direkt till dig som brukar rösta på Socialdemokraterna. Till dig som börjar tro att maktskifte är nödvändigt för att få något gjort. Jag vill be dig om det här: Låna ut din röst till mig! Förmodligen håller du inte med mig om allt. Kanske håller du inte med något parti, fullt ut? Men kanske tänker du, att det här, det går bara inte längre.

– Ställ dig själv frågan: utvecklas nu Sverige åt rätt håll – eller åt fel? Har de som styr gjort ett gott jobb – eller är det dags för någon annan? Låna ut din röst, och ge mig chansen att få ordning på Sverige! Och ställ dig sedan samma fråga igen, om fyra eller åtta år.

– Och om du lånar mig din röst i valet, så lovar jag dig det här tillbaka: Vi ska få ordning på Sverige. Fokusera på våra riktigt stora problem och steg för steg ta tillbaka kontrollen. Vi kommer samla landet, inte splittra.

Ulf Kristersson avslutade talet med att vända sig direkt till alla moderater som nu förbereder sig för valrörelse:

– Det finns ingenting som är riktigt dåligt i Sverige som inte kan åtgärdas med det som är riktigt bra. Vi har det i oss. Det är min bergfasta tro att vi kan vända den här utvecklingen. Så låt oss sätta Sverige på en ny kurs: Moderaterna är Sveriges arbetarparti. Vi är partiet för alla som gör rätt för sig – och som förväntar sig att alla andra också ska göra det.

– Idag är det bara 323 dagar kvar till valet. Nu gäller laget före jaget. De flesta av oss har gjort valrörelse förut. Vi vet att vi kan lova varandra blod, svett och tårar. Men också glädjen och gemenskapen i att tillsammans gå genom eld och vatten – mot en valseger. Nationellt, regionalt och kommunalt. Nu gör vi det! Nu vinner vi valet. Nu axlar vi uppgiften. Nu får vi ordning på Sverige.

Läs talet här:

En bättre jakt- och rovdjurspolitik

Jägarna gör viktiga insatser för jakt- och viltförvaltningen i Sverige. De bidrar till att vi har livskraftiga viltstammar i landet. Samtidigt etablerar sig rovdjur i fler områden och ökar konflikterna med människan. Vargstammen måste minska för att öka den lokala förankringen.

Moderaterna föreslår åtgärder för att främja jägarnas bidrag till viltförvaltningen och för att skapa ökad acceptans för rovdjurspolitiken: 

  • Modernisera jaktlagen
  • Jägarna ska ansvara för jakt- och viltvården: Återinför allmänna uppdraget 
  • Inför en ny viltmyndighet 
  • Minska vargstammen: Ökad licensjakt och förenklad skyddsjakt
  • Tydligare rätt till självförsvar vid angrepp mot tamdjur och hundar 
  • Kartlägg skadorna från vildsvinen och öka incitamenten att jaga

Modernisera jaktlagen  

Jaktlagen är närmare 35 år gammal. Det finns ett behov av att modernisera jaktlagstiftningen, för att anpassa den till viltstammarnas storlek och ge den en bred folklig förankring. Alliansen tillsatte en utredning för att se över lagen, som den nuvarande regeringen lade ner.

Moderaterna föreslår därför att: En statlig utredning tillsätts som får i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen i syfte att lägga fram en ny modern jaktlag. Jaktlagen ska främja en långsiktigt hållbar jakt och viltvård, med en bred folklig förankring.

Jägarna ska ansvara för jakt- och viltvården: Återinför allmänna uppdraget

Det allmänna uppdraget innebär att jägarnas jaktkortsavgifter finansierar viltvårdsfonden. Pengar ur fonden fördelas till jägarna som sköter jakt och viltvård i Sverige. Nu har regeringen avskaffat det allmänna uppdraget. I stället har Naturvårdsverket fått i uppdrag att främja landets viltvård genom att upphandla viltförvaltningen. Regeringens förändring av viltvården slår sönder en välfungerande modell.

Moderaterna föreslår därför att: Jägarna får huvudansvaret för jakt- och viltvården igen genom att jägarnas allmänna uppdrag återinförs. Jakt- och viltvården har fungerat väl under lång tid. Vi vill ta tillvara och uppmuntra att jägarnas engagemang och kunskap.

Inför en ny viltmyndighet

Viltstammarna är livskraftiga och i många fall större än på länge. Det ställer stora krav på viltförvaltningen och samverkan mellan myndigheter och jägare. I huvudsak fungerar det bra. Men samordningen av jakten kan bli ännu bättre.

Moderaterna förslår därför att: En ny viltmyndighet inrättas. Myndigheten ska ha en bred tvärvetenskaplig kompetens och ansvara för jakt- och viltförvaltningen. Viltmyndigheten bör få ett särskilt uppdrag att främja jakt som näring för att gynna jobb och utveckling, särskilt på landsbygden. Vi vill också utreda möjligheten att flytta vapenlicensärenden från Polisen med avsikten att korta handläggningstiderna.

Minska vargstammen: Ökad licensjakt och förenklad skyddsjakt

Vargstammen växer. Enligt Naturvårdsverkets inventering finns det omkring 400 vargar i Sverige. I år har länsstyrelserna bara beslutat om jakt på ett trettiotal vargar. Vissa år har det inte blivit någon licensjakt alls.

Moderaterna föreslår därför att: Licensjakten på varg ska öka kraftigt. För skapa legitimitet för vargförvaltningen i hela landet anser vi att vargstammen ska ned till 170 individer i enlighet med det beslut som riksdagen har fattat.

Vi vill också förenkla skyddsjakten på varg. Handläggningstiderna hos länsstyrelserna ska kortas. Det ska vara tillåtet med skyddsjakt på ett helt revir och inte bara enstaka individer. Det ska vara möjligt att göra ansökan om skyddsjakt under sekretess p.g.a. hotbilden.

Tydligare rätt till självförsvar vid angrepp mot tamdjur och hundar

Rätten att försvara sin sina tamdjur eller sin hund vid angrepp och potentiella angrepp är viktig. Men möjligheterna att freda sig mot potentiella angrepp från rovdjur är begränsad i dag.

Moderaterna föreslår därför att: Jaktförordningen ses över för att tydliggöra och förenkla bestämmelsen om rätten till självförsvar vid angrepp mot tamdjur och hundar. I dag är bestämmelsen komplicerad. Det gör det svårt att i en enskild situation avgöra om man har rätt att försvara sig mot exempelvis ett angrepp från en varg.

Vi vill också att ersättningsnivåerna för tamboskapsägare som drabbas av rovdjursangrepp ska höjas och ligga i nivå med de faktiska kostnaderna.

Kartlägg skadorna från vildsvinen och öka incitamenten att jaga

Vildsvinsproblemen inom jordbruket är stora. Det saknas beräkningar av antalet vildsvin i Sverige, men uppskattningsvis finns det 300 000. Vildsvinen orsakar skador på uppåt 20 procent av jordbruksarealen. Det skapar både stor frustration och ekonomisk skada för jordbrukarna.

Moderaterna föreslår därför att: Naturvårdsverket får i uppdrag att inventera hur stor vildsvinsstammen är och hur stort det ekonomiska värdet är av skadorna som vildsvinen orsakar.

För att öka incitamenten att jaga vildsvin vill vi att staten ska subventionerna trikintester, att jägare ska få sälja mer trikintestat kött direkt till konsumenter skattefritt och att kommuner och regionerna ska upphandla med vildsvinskött till offentliga kök.

Budgetmotionen: Terrorlagar och arbetslinjen ska få ordning på Sverige

I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson Moderaternas budgetmotion. Den innehåller resurser till nya terrorlagar för att krossa de kriminella gängen. Och stora satsningar på att bryta bidragsberoendet med ett omfattande reformprogram för fler jobb och ökad tillväxt. Så ska vi ordning på Sverige.

Sverige är ett fantastiskt land. Men mycket av det vi älskar utmanas nu av krafter som helt saknar respekt för andra människors liv. Människors frihet hotas av grovt kriminella gäng, som utmanar fundamentet i vårt rättssamhälle. De gängkriminella är Sveriges inhemska terrorister. Terror måste mötas med terrorlagstiftning.

Bidragsberoendet fördjupas och långtidsarbetslösheten når rekordnivåer. Vill man få ordning på Sverige måste man se till att fler försörjer sig själva istället för att leva på bidrag. Efter sju år med Magdalena Anderssons ekonomiska politik har jobbpolitiken blivit hennes största ekonomiska misslyckande. Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet men vi har fått EU:s fjärde högsta. I dag är nästan 200 000 personer långtidsarbetslösa. Bland invandrare i arbetsför ålder är endast varannan person självförsörjande.

Regeringens budget är inte heller gjord för att lösa Sveriges samhällsproblem, utan för att lösa regeringspartiernas samarbetsproblem. Man satsar mer pengar på familjeveckan än på tillskott till rättsväsendets myndigheter. Ett Sverige som inte längre fungerar kommer bli Stefan Löfvens eftermäle. Men ytterst handlar våra problem inte om person, utan om politik. Om Magdalena Andersson blir Socialdemokraternas nya partiledare, så blir det huvudarkitekten bakom regeringens politik under sju år som tar över befälet.

Men så här måste det inte vara. Det finns ingenting som nu är riktigt dåligt i Sverige som inte går att förändra.

Moderaterna har ett helt annat perspektiv: Vi vill få ordning på Sverige.

Kraftig förstärkning av hela rättsväsendet

Vi ska se till att poliserna blir fler genom högre löner och en betald polisutbildning. Åklagarna ska bli 300 fler, så att brotten kan klaras upp. Vi ökar resurserna till nya fängelseplatser, så att de som döms kan låsas in.

Moderaterna kommer även gå fram med skarp lagstiftning i Justitieutskottet för att fullt ut avskaffa straffrabatten för myndiga. Regeringen anser att tre av fem unga myndiga som begår brott fortsatt ska få straffrabatter, exempelvis om man misshandlar ett vittne eller angriper en polis. Denna nya lagstiftning finansierar vi fullt ut i budgeten.

Kraftfullt reformprogram för att fler ska börja försörja sig själv

Vi ska halvera långtidsarbetslösheten på tre år och kraftigt minska bidragskostnaderna.  Vi vill sänka skatten för alla som arbetar och sänka kostnader för företag som anställer långtidsarbetslösa. Kostnaden att anställa den som varit arbetslösa i ett till två år sänks med motsvarande två arbetsgivaravgifter. För personer som varit arbetslösa ännu längre sänks kostnaden ytterligare. Vi vill även införa ett bidragstak och ställa högre krav på den som invandrat att lära sig svenska och gör sig anställningsbar. Samtidigt säger vi nej till bidragshöjningarna i regeringens budget. När många arbetsgivare upplever att människor säger nej till jobb för att det ofta lönar sig bättre att gå på bidrag, kan man inte – som regeringen – göra det lättare att få a-kassa. Men vi måste också få mer kraft i den svenska tillväxten som gör att företag kan växa och anställa. Vi föreslår därför sänkt skatt på sparande och minskat regelkrångel för företagare.

Effektiva satsningar på klimatet och miljön

Sverige är på väg att missa det långsiktiga utsläppsmålet till 2045 med en tredjedel av dagens utsläpp.. budgeten satsar Moderaterna bland annat på att utveckla nästa generations kärnkraft. Vi storsatsar på att utveckla teknik som fångar upp och lagrar koldioxid, CCS- och bio-CCS. Moderaterna vill skapa förutsättningar för att få till en storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas och satsar därför också på ett grönt bränslestöd.

Nu ska riksdagen behandla alla partiers budgetförslag i finansutskottet, innan de går till slutlig omröstning. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik och vi kommer samtala och samarbeta med partier som också vill fokusera på att krossa de kriminella gängen och bryta utanförskapet. Tillsammans skulle vi kunna ge Sverige en bättre ekonomisk politik redan ett år före valet.


Läs budgetmotionen här:

Läs presentationen från pressträffen här:

Läs sammanfattningen av vår budget på DN Debatt:

Nu får vi ordning på Sverige

Moderaterna tror på Sverige. Men utvecklingen går just nu åt fel håll. Dödsskjutningarna slår europarekord. Långtidsarbetslösheten är historiskt hög. Sverige missar sina egna klimatmål – samtidigt som vi stänger av klimatsmart el. I dag presenterade Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer ett omfattande reformpaket som läggs fram på vår stämma i oktober. Vi ska få ordning på Sverige

Sverige är det lilla landet med de stora ambitionerna. Världens mest jämställda land, och världens mest innovativa. Vi skulle kunna bli landet med världens grönaste tillväxt. I stället är vi på väg att bli Europas otryggaste.

Sommaren blev den blodigaste i modern svensk historia. Aldrig förr har så många skjutits ihjäl. I veckan skadades över 20 personer när en bomb exploderade i ett flerfamiljshus i centrala Göteborg. Utvecklingen med allt grövre våld saknar motsvarighet i övriga Europa, trots det är vår lagstiftnings vagare än i många av våra grannländer. Att fortsätta med mindre justeringar i marginalen kommer fortsätta vara otillräckligt för att bryta mönstret. Det krävs helt andra åtgärder.

Kampen mot kriminaliteten kommer bli en borgerlig regerings allra viktigaste uppgift. Men även arbetslösheten och utanförskapet fördjupas. Mer än varannan vuxen invandrare – 675 000 personer – är beroende av bidrag. Långtidsarbetslösheten närmar sig 200 000 personer. I budgeten för 2022 fortsätter regeringen att montera ned arbetslinjen. Det är mer av samma politik som har gett oss EU:s sämsta jobbpolitik. 

Den orimliga utvecklingen gäller även klimatet. Sveriges utsläpp minskar för långsamt och leder till att vi missar klimatmålen. Regeringen lägger ned kärnkraften – och i stället eldas olja milda dagar i september. Elbristen gör att företag tvingas flytta utomlands, och den stoppar nya investeringar. 

Sveriges problem är stora. Men vi har haft allvarliga bekymmer tidigare, som vi har lyckats lösa. Det kräver dock ett nytt politiskt ledarskap, som erkänner problemen och tar tag i dem. Det är inte omöjligt att samla Sverige till förändring – det är bara omöjligt för Socialdemokraterna. Moderaterna är samlingspartiet i svensk politik.

Vi presenterar i dag ett omfattande reformpaket som läggs fram på Moderaternas stämma i höst. Det är förslag som skulle sätta Sverige på rätt kurs igen. Med fokus på att bekämpa brottsligheten, minska arbetslösheten och genomföra klimatomställningen. 

1.Terrorlagstiftning mot gängen och en helt ny brottsbalk

Moderaterna vill använda terrorlagstiftning mot de kriminella gängen. Gängmedlemmar ska punktmarkeras. Det ska vara tillåtet att proaktivt avlyssna gängkriminella. Gängkriminellasom inte är svenska medborgare ska utvisas. Vi ska införa visitationszoner och dubbla straff. Poliserna ska bli många fler och få högre lön och betald polisutbildning. Sveriges 60 år gamla brottsbalk ska ses över i grunden och anpassas till en ny verklighet. Brottsoffer och samhällsskydd – inte gärningsmannen – ska stå i fokus.

2. Minska långtidsarbetslösheten – återupprätta arbetslinjen

Det ska alltid löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag. Moderaterna vill därför sänka skatten på låga inkomster och införa ett bidragstak. Kostnaderna att anställa långtidsarbetslösa ska sänkas. Alla som är nya i Sverige ska lära sig svenska språket och steg för steg jobba sig in i välfärden. För att Sverige ska klara integrationen krävs en minskad invandring.

3. Grön tillväxt i hela Sverige

Sverige ska bli världsledande i grön tillväxt. Staten måste gå hand i hand med näringslivet. En Moderatledd regeringen kommer att garantera ren och stabil el genom att försvara all fossilfri elproduktion. Omständliga tillståndsprocesser ska kortas och byråkratiska hinder för företag som vill ställa om kommer tas bort. Moderaterna kommer stå upp för svenskt skogsbruk och den enskildas äganderätt. 

Kriminaliteten, arbetslösheten och klimatet är de tre områden där Sverige måste få en ny start. Det går att få ordning på Sverige, men det kommer ta tid och det kommer bli svårt. Moderaterna kommer jobba dag och natt för att vända utvecklingen. 

Vi ska få ordning på Sverige.

Läs presentationen från pressträffen här:

Läs mer om vårt förslag om en ny brottsbalk här:

Läs handlingarna till arbetsstämman här:

Reformer för jobb och tillväxt

Fler måste bidra om vi ska klara av att finansiera välfärden. Det måste bli mer lönsamt att arbeta. Drivkrafterna till arbete behöver förstärkas i bidragssystemet. För att öka tillväxten krävs bl.a. långsiktiga reformer av skattesystemet och bättre förutsättningar för företagande. Elisabeth Svantesson presenterade i dag reformer för jobb och tillväxt i hela landet. Reformerna läggs fram i en proposition till partistämman i oktober.

Varannan invandrare i arbetsför ålder kan i dag inte försörja sig själv. Det är ohållbart att stora delar av den arbetsföra befolkningen inte kan försörja sig själv. Särskilt med tanke på att den demografiska utvecklingen över tid medför att allt färre ska försörja allt fler.

Problemet förvärras av att Sverige förväntas få svag tillväxt framöver. Låg tillväxt i kombination med integrationsproblem och en åldrande befolkning ställer stora krav på ekonomiska reformer under de kommande åren. Det finns tre avgörande reformområden som Moderaterna fäster uppmärksamheten vid:

1. Gör arbete mer lönsamt och skärp bidragssystemen

Skatten bör sänkas med fokus på låg- och medelstora inkomster. Vi vill införa en jobbpremie för alla som varit arbetslösa minst ett år. Omställningskostnaderna ska sänkas och fokuseras på framförallt de långtidsarbetslösa. Moderaterna vill också genomföra en bidragsreform, som innehåller ett bidragstak, krav på aktivitet på heltid för att få försörjningsstöd, kvalificering in i välfärden och en restriktiv och enhetlig hantering i försörjningsstödet. 
 

2. Alla ska bidra

För att bryta passiviteten ska det krävas att man ger tillbaka till samhället genom samhällsnyttiga insatser utöver att försöka få ett jobb. Vi vill också införa utbildningsplikt och använda hembesök för att få försörjningsstöd.
 

3.  Ökad tillväxt

Sverige behöver en skattereform med fokus på att skatten på arbete och företagande sänks, samtidigt som välfärdens kärna värnas. Nystartade företag ska undantas från bolagsskatt under tre år. Samtidigt ska investeringar och sparande göras mer lönsamma. ISK-skatten ska sänkas. Fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten ska inte återinföras. Vi vill även förbättra företagsklimatet, bl.a. genom ett mål om att minska regelbördan så att företagens kostnader för administration minskar med 30 procent.  

Forskning och högre utbildning ska bli ännu bättre. Kvaliteten ska höjas genom att öka den konkurrensutsatta delen i forskningsfinansieringen. De privata forskningsinvesteringarna ska öka genom höjt tak i forskningsavdraget. 

Vi vill göra mer mark tillgänglig och korta byggprocesser genom genomgripande regelförenklingar. Strandskyddet i dess nuvarande form ska avskaffas. Infrastrukturinvesteringar ska göras utifrån potentialen att skapa fler jobb och högre tillväxt i hela landet. Hela Sverige ska kunna leva genom förbättrat och utökat vägunderhåll och snabbare bredbandsutbyggnad. 

Vi vill öka jämställdheten och bekämpa ålderismen. Fler dagar med föräldrapenning ska bli dubbeldagar. 90 dagar ska reserveras för föräldrapenning på grundnivå. Tillgången till barnomsorg på kvällar och helger ska öka. Särskilda insatser för att möjliggöra återgång till arbete för arbetslösa över 55 år. Diskrimineringsombudsmannens arbete mot åldersdiskriminering ska förstärkas och effektiviseras.  

Det första steg för att öka tillväxten tar vi i vår budget för 2022. Vi föreslår: Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar, höjt tak i FoU-avdraget och generösare regler för personaloptioner. Sammantaget innebär det att vi redan i budgeten avsätter 1,52 miljarder kronor för att det ska bli mer lönsamt att spara och att driva morgondagens företag.   

Läs mer om vårt förslag för tillväxt i hela Sverige här

Högre ambitioner för att bekämpa brott – trygghetslöfte i budgeten 2022

För att få ordning på Sverige krävs ett starkt rättsväsende. I dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson Moderaternas satsning på lag och ordning i budgeten för 2022. Det är en satsning på ökade resurser och en skärpning av flera straff.

I regeringens budget prioriteras familjeveckan framför höjda ambitioner för att bekämpa kriminaliteten. I Moderaternas budget gör vi tvärtom. Rättsväsendet går före familjeveckan. De resurser som blir över kommer vi använda för att bekämpa utanförskap och långtidsarbetslöshet. Så vill vi få ordning på Sverige.

Vi lägger tyngdpunkten vid följande tre områden:

1. Fler och mer synliga poliser med bättre verktyg för att klara upp brott

Med regeringens politik ser Sverige ut att missa polismålet om 10 000 fler poliser till 2024 – trots att brottsligheten blir allt grövre. För att poliserna ska bli fler föreslår vi att polisyrket ska bli mer attraktivt med högre lön för samtliga poliser. Vi vill också att polisutbildningen ska bli betald. Polismyndigheten ska få i uppdrag att se till att fler poliser arbetar i yttre tjänst och att villkoren för de som gör det förbättras. När poliserna blir fler måste åklagarna bli fler. Vi föreslår en dubbelt så stor ökning för att anställa nya åklagare som regeringen. Detta gör det möjligt för åklagarmyndigheten att fram till 2025 växa i samma takt som polismålet. 

2. Hårdare straff ska gå hand i hand med ökade resurser

Regeringskansliet ska få ökade resurser för att omedelbart inleda den rivstart för ett tryggare Sverige som vi presenterade 12/9. Förslag för bl.a. proaktiv avlyssning och dataavläsning av gängkriminella, utvisning av utländska gängmedlemmar, dubbla straff för gängkriminella och införande av visitationszoner bör skyndsamt tas fram. Ungdomsrabatten måste avskaffas på riktigt. Det finns ett förslag som är remitterat och klart för att uppnå detta. Trots det går regeringen fram med en proposition som exempelvis innebär att den som attackerar en polis eller misshandlar ett vittne ska få en straffrabatt. Moderaterna finansierar en avskaffad ungdomsrabatt fullt ut. Våra föreslagna förändringar innebär att resurserna till Kriminalvården behöver öka med 1,1 miljarder kronor. Det förslag som regeringen går fram med täcker endast två femtedelar av detta. 

Kriminalvården ska snarast börja planera för den expansion som följer av vår heltäckande straffreform. Vi bedömer att Kriminalvårdens budget kommer behöva utökas med nästan 60 procent under de kommande mandatperioderna. 

3. Ett mer effektivt lokalt och brottsförebyggande trygghetsarbete

Många kommuner tar ett stort ansvar för Sveriges trygghetskris som staten egentligen skulle ta. Moderaterna vill därför att staten täcker delar av de kostnader som kommunerna har för exempelvis ordningsvakter. Från 2022 skjuter staten därför till 500 miljoner kronor till Sveriges kommuner. 

Vi föreslår att en särskild enhet inrättas på Kriminalvården som särskilt ska fokusera på unga kriminella. Ansvaret för dessa lyfts därmed från socialtjänsten till Kriminalvården. Vi sexdubblar därutöver satsningen på polisens förebyggande arbete som finns i budgeten för 2022. Inom ramen för detta föreslår vi att det inrättas ett nationellt exit-program så att fler personer kan lämna gängkriminaliteten.

Här kan du läsa mer om Moderaterna budgetssatsningar för lag och ordning.