Säkrare, grönare, friare – hundratals moderater utvecklar politiken

I valet 2022 gav väljarna Moderaterna mandat att få ordning på Sverige. Det är ett uppdrag som har rivstartat under hösten. Moderaterna genomför nu den politik vi gick till val på 2022. Vi fortsätter nu att utveckla den politik som ska genomföras på längre sikt. Vilken politik ska Moderaterna möta väljarna med i valrörelsen 2026?

Partistyrelsen har gett partisekreterare Karin Enström i uppdrag att tillsätta fem arbetsgrupper för att arbeta fram propositioner som partistyrelsen ska lägga till Moderaternas partistämma i oktober 2023.

Fem områden

– För oss moderater är det viktigt att gruppernas arbete ska bygga på en analys av de problem och möjligheter som ligger framför Sverige. Propositionerna ska innehålla genomarbetade förslag på reformer som bidrar till att lösa problem och ta noga tillvara möjligheter. Avstamp för förslagen är Moderaternas idépolitiska program,

säger Karin Enström, partisekreterare Moderaterna.


Arbetsgrupperna leds av en ordförande med lång erfarenhet av politikutveckling. Arbetsgrupperna har bred geografisk förankring från hela landet. De riksdagsledamöter och statsråd som arbetar med frågorna är adjungerade till grupperna. Arbetsgrupperna ska också träffa eller inhämta information från relevanta aktörer och interna referensgrupper, bjuda in externa experter samt genomföra studiebesök, öppna hearings, seminarier eller liknande.   

Totalt kommer hundratals moderater över hela landet involveras i utvecklingsprojektet.

De fem områden är:

Grön innovationskraft för tillväxt

Skola och utbildning

Förebyggande insatser mot kriminalitet

På medborgarnas sida (offentlig förvaltning och styrning)

Utrikes-och säkerhetspolitik

Grön innovationskraft för tillväxt

Moderaternas utgångspunkt är att det inte råder någon motsättning mellan ett fritt samhälle, en god miljö och ansvar för klimatet. Frihet, äganderätt, rättsstat och marknadsekonomi är förutsättningar för framsteg även på detta område.

Arbetsgruppen leds av Christofer Fjellner, oppositionsråd i Stockholm stad.

– Den stora utmaningen är hur vi förenar Sveriges höga klimatambitioner med konkurrenskraft. Sverige har och ska fortsätta ha världsledande ambitioner på miljö och klimatområdet. Vi ska fortsätta inspirera resten av världen att följa vårt exempel. Men även visa att vi kan förena våra höga ambitioner med jobb och tillväxt. Det gör oss till ett föregångsland i klimat- och miljöarbetet,

säger Christofer Fjellner.

Skola och utbildning

Skolan ska rusta alla barn med de kunskaper som krävs och har därigenom möjligheten att utjämna livschanser och bidra till social rörlighet. Ett fungerande utbildningssystem ger den enskilde möjligheter att växa och lägger grunden för samhällets utveckling.

Arbetsgruppen leds av Therez Almerfors, kommunalråd i Uppsala.

– Var fjärde elev i grundskolan når inte kunskapsmålen i alla ämnen. Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer, utan vart du är på väg. Svensk skola ska ge alla elever – oavsett bakgrund – möjligheten att lyckas och skaffa sig en god utbildning. Skolan ska vara en trygg plats för alla som vistas i den; att hot, våld och trakasserier mot elever och lärare upphör är därför en grundförutsättning för att stärka hela skolan,

säger Therez Almerfors.

Förebyggande insatser mot kriminalitet

Barn och familjer som befinner sig i riskzonen måste få det stöd och den hjälp som behövs för att inte dras in i gängbrottslighet. Socialtjänsten och andra myndigheter måste stärkas, ges rätt utbildning och få ökat skydd. Särskilt viktigt är arbetet för att hjälpa barn och ungdomar som far illa. För att förebygga kriminalitet krävs insatser på många områden.

Arbetsgruppen leds av Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet.

– Unga killar både rekryteras och socialiseras in i en kriminell livsstil. 15-åringar anmäler sig frivilliga för att skjuta ihjäl äldre gängledare. Det är en situation som eskalerat och som vi måste bryta. Fler av våra barn och unga måste välja Svenssonlivet med studier och jobb, istället för snabba pengar och droger. Sverige omfördelar redan mycket pengar till utsatta områden, det är därför uppenbart att det förebyggande arbetet i första hand inte är en resursfråga. Istället kan ett evidensbaserat brottsförebyggande arbete göra skillnad på riktigt,

säger Louise Meijer. 

På medborgarnas sida

Ny teknik ger nya möjligheter men kan också skapa problem. Potentialen är stor för att effektivisera offentlig verksamhet, till exempel genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Samtidigt uppkommer problem med ökad sårbarhet och risker för den personliga integriteten. Det borde ställa ökade krav på konsekvensanalyser, men istället tyder mycket på att dessa analyser har blivit sämre.

Arbetsgruppen leds av Elisabeth Unell, oppositionsråd i Västerås.

– Idag fattas många beslut som påverkar vardagen både för enskilda och företag. Beslut som upplevs olika och där många inte upplever sig rättvist behandlade. Vi kommer att identifiera ett antal problem och ge förslag på lösningar för att Sverige ska upplevas mer rättvist, rättssäkert och fritt,

säger Elisabeth Unell.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Moderaterna har varit drivande bakom medlemskapen både i EU och Nato. Regeringen vrider nu om svensk utrikes- och säkerhetspolitik i riktning mot länder i vår närhet, och ger den ett tydligare fokus på svenska intressen.

Arbetsgruppen leds av Hans Wallmark, riksdagsledamot från Skåne.



– Den säkerhetspolitiska situationen är den sämsta och farligaste sedan andra världskrigets dagar. Det pågår ett blodigt anfallskrig i Europa. Med Sverige och Finland in i Nato, vi är redan godkända av 28 medlemsstater, tas ut en helt ny kurs sedan 1809. Den nya regeringen har också lagt om biståndspolitiken samt understryker värdet av Norden och Östersjöområdet. Ett nytt försvarsbeslut är att vänta 2024,

säger Hans Wallmark.

Ett samlat grepp för att stärka judiskt liv i Sverige

I torsdags presenterade den moderatledda regeringen en ny satsning och ett samlat grepp i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar främst om utbildningsinsatser, att öka tryggheten för judar i Sverige och att uppmärksamma judisk kultur.

Regeringen prioriterar arbetet mot antisemitism. Hotet kommer från fyra håll: högerextrema och nynazister, vänsterextrema, islamister och antisemitism från Mellanöstern. Kampen mot antisemitismen bygger på att den synliggörs och att dess särart och tydligt erkänns. Regeringen har också aviserat utbildningsinsatser i arbetet mot antisemitism:

  • Medlen för Forum för levande historias och Segerstedt institutets satsning med uppdraget att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism dubbleras 2023.
  • Göteborgs universitet ges uppdrag och finansiering att under 2023–2024 förstärka arbetet med att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism i skolmiljöer.

Ett nytt samlat kring frågor om judiskt liv i Sverige

Den nya regeringen har beslutat om ett antal åtgärder mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar bland annat om finansiering av hågkomstresor, Sveriges museum om förintelsen och Stiftelsen judiska museet.

Regeringen kommer nu att ta ett samlat grepp kring frågor om judiskt liv i Sverige. En grupp kommer inrättas i Regeringskansliet där de högsta politiska tjänstemännen, statssekreterarna, i flera departement, tillsammans ska arbeta för att stärka judiskt liv i Sverige. Representanter från judiska organisationer och församlingar, relevanta myndigheter och organisationer kommer att bjudas in i arbetet.

Regeringen kommer att fokusera på judiska församlingars och organisationer säkerhet

Det är statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för den judiska minoriteten. Statssekreterargruppen kommer inledningsvis att arbeta med frågan om judiska församlingars och organisationer säkerhet. I det arbetet kommer bland annat rättsvårdande myndigheter och andra centrala myndigheter att bjudas in.

Regeringen kommer skärpa straffen för brott med antisemitiska motiv

Regeringen vill skärpa lagstiftningen mot brott med antisemitiska motiv. Hatbrott med antisemitiska motiv ska i högre grad kunna leda till utvisning.

Regeringens 100 första dagar: ny offensiv mot kriminalitet

Under 2022 avled 61 personer till följd av skjutningar. Mellan 2012 och 2020 ökade det dödliga skjutvapenvåldet med 182 procent. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har mycket gjorts inom området, bland annat har utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen tillsatts. Idag lanseras en ny offensiv mot kriminalitet.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.

Under de 100 första dagarna har regeringen bland annat:

•       Tillsatt utredning om anonyma vittnen.

•       Tillsatt utredning om visitationszoner.

•       Lagt en proposition om kommunernas brottsförebyggande arbete.

•       Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstör ska öka tillgången till föräldraskapsstöd i hela landet, särskilt i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga.

•       Kriminalvården ska utreda hur kapaciteten behöver byggas ut på häkten och anstalter.

•       Kriminalvården ska redovisa en plan för att säkra myndighetens kompetensförsörjning.

•       Uppdrag att skala upp arbetet med regionala resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck.

•       Tilläggsdirektiv om kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg.

•       Brottsoffermyndigheten ska genomföra informationsinsatser till personer i särskilt utsatt situation, bland annat barn och personer utsatta för hedersrelaterat förtryck

•       Brottsoffermyndigheten ska genomföra en kartläggning av samhällets samlade stöd till brottsoffer.

•       Lagrådsremiss om sänkt åldersgräns för öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke till barn. 

Åtgärder som är på gång:

•       Regelverket för ersättning till brottsoffer ska ses över

•       Det ska ske en bred översyn av straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning ska ses över

•       Straffrabatten för unga och straffmyndighetsåldern ska ses över

•       Kamerabevakningslagen ska ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser

Ny offensiv mot kriminalitet

Idag presenterar den moderatledda regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ny offensiv mot kriminalitet. Förslaget består av fyra delar:

En ny sekretessregel för att bekämpa brott. Regeln innebär att brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att utbyta information, vilket fram till nu inte varit möjligt.

Skärpta straff för brott i kriminella nätverk.

Utökade möjligheter för preventiva tvångsåtgärder, exempelvis användning av hemlig avlyssning när en person för att förhindra och upptäcka brottslighet i kriminella nätverk.

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, vilket innebär att personer under 15 år som begår brott ska kunna utredas av polis. Likaså ska brottsoffer yngre än 15 år kunna få ett juridiskt ombud.

Regeringens första 100 dagar – vad har gjorts inom klimat och energi?

Under det senaste året har Sveriges energiförsörjning och de rusande energipriserna varit i fokus. Den moderatledda regeringen har initierat en rad olika åtgärder för att stötta hushållen ekonomiskt under denna utmanande tid. För att komma tillrätta med Sveriges energiproblem krävs dock mycket mer än stöd till hushåll, hela det svenska elsystemet behöver utvecklas och byggas ut. 


Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.

Vad har regeringen gjort inom klimat och energi de första 100 dagarna?

  • Förslag om att ta bort förbuden att bygga nya reaktorer

  • Ökat finansiering till Strålsäkerhetsmyndigheten

  • Satsningar för att fånga in och använda koldioxid skCCS och CCU

  • Utreder möjlighet till lagring av koldioxid i Sverige

  • Ökat incitament för kommuner att medverka till utbyggd vindkraft

  • Satsning på kraftigt utbyggd laddinfrastruktur

  • Pausat omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd

  • Kompletterat uppdraget till Energimyndigheten så att förslaget till fjärr-och kraftvärmestrategi även inkluderar användning av kärnenergi

  • Gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt

  • Gett SCB i uppdrag att ta fram dataunderlag för exportens klimatnytta

Vilka åtgärder är på gång?

  • Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”
    Förslaget kommer att lämnas till riksdagen under våren.

  • Ett mål om fossilfritt är nödvändigt för att möjliggöra klimat-och energiomställningen.

  • Ett arbete kommer ta vid med att ändra samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges.

  • Teknikneutraliteten återställs –inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen

De 100 första dagarna – vad har gjorts inom migration och integration?

Regeringen kommer att genomföra ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Under de första 100 dagarna har regeringen bland annat beslut om uppdrag att utöka arbetet gällande återvändande, öka antalet inre utlänningskontroller och beslutat om en lägre nivå av kvotflyktingar. Fler åtgärder är på gång.

Regeringen tar nu initiativ till en nationell informationskampanj som vänder sig till svenska ambassader, utländska redaktioner och nyhetsbyråer med information om förändringarna i svensk migrationspolitik.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.

Vad har regeringen gjort på området under de första 100 dagarna?

•       Migrationsverket, Polisen och Skatteverket har fått i uppdrag att utöka arbetet vad gäller återvändande.

•       Migrationsverket har fått i uppdrag att öka antalet platser i förvar.

•       Polisen har fått i uppdrag att öka antalet inre utlänningskontroller.

•       Polisen har fått i uppdrag att öka arbetet mot dem som rest in i landet utan tillstånd och prioritera arbetet med inre gränskontroll och effektivt verkställighetsarbete.

•       Regeringen har beslutat om en lägre nivå av kvotflyktingar (900 per år i stället för 5 000 per år).

•       Migrationsverket har fått i uppdrag att öka kvaliteten och prioritera kontrollen av vandel.

•       Migrationsverket har fått i uppdrag att prioritera ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd.

•       Migrationsverket ska se över möjligheten till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Vilka åtgärder har regeringen på gång?

  • Utredning för att anpassa asyllagstiftningen till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten.

  • Utredning för att se över regelverket om förvar av utlänningar – bland annat ökad säkerhet och elektronisk övervakning som alternativ.

Tilläggsdirektiv till utredningar om:

  • En behovsprövad arbetskraftsinvandring

  • Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten

  • Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande

De 100 första dagarna – vad har gjorts för hushållens ekonomi samt tillväxten?

Den moderatledda regeringen prioriterar hushållens ekonomi och landets tillväxt mycket högt. Under hösten har beslut fattats om elstöd till hushållen, skatten på bränsle har sänkts och skatten för personer som är över 65 år och arbetar har sänkts. Regeringen har flera åtgärder på gång för att stötta hushållen och öka tillväxten.

Under hösten har plånboksfrågor varit i fokus, en höst där vi sett en ökad inflation, höjda räntor och höga hushållskostnader för el och bränsle.  De första 100 dagarna har innehållit en rad åtgärder som alla syftar till att stärka hushållens ekonomi, produktivitet och företagandet i landet.

Vilka åtgärder har regeringen genomfört?

•       Beslutat om elstöd till hushåll för perioden oktober 2021-september 2022

•       Gett uppdrag till Svenska Kraftnät att ta fram ett elstöd till företag

•       Gett uppdrag till Svenska Kraftnät att ta fram ett nytt elstöd till hela Sverige för november-december 2022

•       Sänkt skatten för personer över 65 år som arbetar.

•       Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar inom forskning och utveckling.

•       Sänkt drivmedelsskatt och förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel

•       Skjutit till medel för införandet av fritidskort som riktar sig till barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta hushåll i syfte att öka dessa barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter.

•       Förstärkningar av Regelrådet och Verksamt.se vars syfte är att underlätta för företag genom att synliggöra och tydliggöra myndighetsinformation.

•       Nytt implementeringsråd för minskad regelbörda för företagen.

Vilka åtgärder är på gång?

•       Lägre administrativa kostnader för företagen.

•       Bättre förutsättningar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet.

•       Att förbättra företagens möjlighet att investera i forskning och utveckling är viktiga komponenter för att attrahera nyckelkompetens.

•       Mer lönsamt att gå från bidrag till arbete – bidragsreform och skattesänkningar. Bidragslinjen ska bytas mot arbetslinjen.

•       Krav på aktivitet ställs för personer som får försörjningsstöd. Alla steg mot arbetsmarknaden är viktiga.

  •   Förenklade och kostnadseffektiva arbetsmarknadspolitiska insatser.

Förenklingar för företagen ger tillväxt

Tillväxten i Sverige måste öka, fler måste ta steget till att starta och driva företag och därigenom anställa nya medarbetare. För den moderatledda regeringen är det oerhört viktigt att fler vågar satsa på entreprenörskap och bidra till att utveckla Sverige. Regeringen föreslår nu bättre villkor för entreprenörer, genom regelförenklingar och goda skattemässiga villkor. 

Regeringen föreslår därför ett tillägg till den utredning om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag ( så kallade 3:12-regler) att analysera hur reglerna kan förändras för att underlätta entreprenörskap, förenklas för att underlätta vid ägarbyte och det tidigare uppdraget om justerad skattesats tas bort.

De första 100 dagarna: Regeringens åtgärder för att förbättra skolan

Skolan är ett prioriterat område för den moderatledda regeringen. Under de första 100 dagarna har flera åtgärder inom skolområdet inletts. Det handlar bland annat om ökade resurser för att fler elever ska få tillgång till speciallärare, läromedel och lovskola. Det handlar också om åtgärder för att underlätta för fler akademiker att läsa till lärare. Fler åtgärder är också inledda.

Vilka åtgärder har regeringen genomfört på skolans område?

• Satsat 600 miljoner kronor för att öka tillgången till speciallärare, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper under 2023

• Satsat 685 miljoner kronor för att under 2023 för att öka tillgången till läromedel av hög kvalitet

• Satsat 100 miljoner kronor 2023 för att kunna erbjuda lovskola även till yngre elever än tidigare

• En satsning görs för samordningen av en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att locka fler akademiker till läraryrket

• Stärkt kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningarna genom övningsskolor

• Ökat anslaget till Läslyftet med 5 miljoner kronor 2023

Vilka åtgärder är på gång på skolans område?

• Ett första steg för att öka undervisningstiden i innehållstunga ämnen tas genom att revidera timplanerna och avskaffa elevens val

• Regeringen har tagit steg för att utöka undervisningstiden i lågstadiet med en timme om dagen.

• Regeringen har skärpt kraven i riktlinjerna för Folkbildningsrådet för att komma tillrätta med fusk och felaktigheter i studieförbundens verksamhet

• Regeringen har skärpt tillsynen och granskningen av skolor med riskbild avseende extremism och islamism.

Lärarnas status behöver öka

Den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska klara skolan är skickliga och erfarna lärare. Läraryrket har tappat i status från att vara ett av de mest sökta och eftertraktade yrkena, en viktig delanledning är svårigheten att göra karriär.

En brist på 12 000 lärare och förskollärare väntas till år 2035. Lärar- och skolledarförbund har tydligt signalerat att det behövs ett sammanhållet system för kompetensutveckling. De mest erfarna och skickliga lärarna upplever brister i den kompetensutveckling de erbjuds. Många erfarna lärare fastnar idag i sin kompetensutveckling, och därmed sin karriär.

Regeringen inför därför en ny nationell struktur för kompetensutveckling så att även erfarna lärare kan fortsätta göra karriär och få fler att stanna i yrket. Kompetensutvecklingen kommer bli mer inriktad mot undervisningen och bättre svara mot lärarnas behov.

Nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Regeringen presenterar idag ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i syfte att stärka merit och kompetens:

• Tydligare karriärvägar. Skickliga och meriterade lärare ska få möjlighet att meritera sig.

• Bättre möjlighet till kompetensutveckling. Nytt nationellt system för kompetensutveckling

Legitimerade lärare och förskollärare kommer kunna ansöka om meriteringsnivå hos Skolverket. En meritering blir ett bevis på att man har vissa kunskaper och förmågor. Meriteringen kommer kunna fås både på basis av undervisningsskicklighet och utbildning. I praktiken skapas ett system för drivna och skickliga lärare att få tydliga erkännanden.

För utvecklingen av kompetensutvecklingen och meriteringssystemet tillsätts ett expertråd med förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän samt universitet och högskolor. Tillsammans uppgår medlen för alla delar av professionsprogrammet till 234,5 miljoner kronor från 2023 och framåt.

Regeringens första 100 dagar: Hälso-och sjukvård

Hälso- och sjukvården är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har genomfört flera åtgärder under sina första 100 dagar. Det handlar bland annat om att regeringen meddelat en satsning på att öka antalet vårdplatser i Sverige. Regeringen har också initierat en rad överenskommelser för att förbättra cancervården för barn och unga och motverka psykisk ohälsa samt för att tillföra medel för att korta köerna till BUP.

Vad har regeringen gjort under sina första 100 dagar för hälso- och sjukvården?

• Aviserat en dubblerad satsning på att öka antal vårdplatser i landet.

• Initierat en rad överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som bland annat avser utveckling och förbättring av cancervården för barn och vuxna, främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och medel för att korta köerna till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin).

• Satsning för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet, bland annat genom medel till kommuner och regioner för äldresamtal/hälsosamtal, idrott för äldre samt medel till civilsamhällets arbete för att motverka ensamhet och bryta ofrivillig ensamhet.

Vilka åtgärder är på gång på hälso- och sjukvårdsområdet?

• Beslut om nationell vårdförmedling i statlig regi för att kapa köer inom hälso- och sjukvården

• Uppdra att ta fram en nationell plan för mödrahälsovården och förlossningsvården med nationella mål och indikatorer för uppföljning.

• Tillsätta en utredning om statligt huvudmannaskap.

• Underlag från myndigheter till strategi för psykisk hälsa.

• Reformera den digitala infrastrukturen inom vården.

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbereda leverans av Archer till Ukraina

Regeringen presenterade idag ett stort stödpaket till Ukraina i tre delar. Paketet består dels av ett upphandlingssamarbete för försvarsmateriel, dels uppdrag till Försvarsmakten om att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer och dels det största paketet av avancerade vapen hittills.

Innehållet består av bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjningsutrustning stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Med ett internationellt samarbete blir det möjligt att iordningställa Archer-pjäser för att därefter leverera till Ukraina. Regeringen har idag fattat beslut om att Försvarsmakten ska påbörja det arbetet.

Sverige och Ukraina kommer att ingå ett avtal om samarbete om upphandling av försvarsmateriel. Det innebär att bidra till att stärka Ukrainas förmåga att upphandla, samt gör det möjligt för Ukraina att gemensamt med Sverige beställa försvarsmateriel. Det kan innebära tidsbesparingar på månader upp till år, genom att Sverige kan göra tilläggsbeställningar inom befintliga kontrakt och skänka materielen till Ukraina.

Bedömningen är att kriget inte tar slut i närtid och att Ukrainas behov av vapen fortsatt är stora. Då är möjligheten att köpa direkt från försvarsindustrin ett sätt att öka leveranserna av materiel till Ukraina.

Detta paket tillsammans med stödet från bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Finland med flera innebär att det sammanlaga stödet till Ukraina nu ökar kraftigt.

Vapenpaketet och finansieringen kommer att beslutas genom en extra ändringsbudget som regeringen kommer att besluta om i närtid.

Regeringen föreslår att danstillståndet ska avskaffas

Det är föråldrat att staten ska godkänna om människor får dansa eller inte. Det är hög tid att tillståndskravet för danstillställningar tas bort. Regeringen tog därför idag beslut om en lagrådsremiss för att avskaffa danstillståndet. Det här är en efterlängtad frihetsreform. 

Genom att kravet på danstillstånd nu tas bort minskar byråkrati och kostnader för företagare och andra som anordnar dans. 

Danstillståndet kom till under 1950-talet och har inneburit att tillstånd måste sökas och godkännas av polisen. Förslaget är att det framöver ska räcka att skicka in en anmälan. Att avskaffa danstillståndet innebär en förenkling för anordnaren eftersom anmälan är kostnadsfri (den tidigare ansökan om danstillstånd är avgiftsbelagd) och kan göras muntligen,  vilket innebär mindre byråkrati. En anmälan gör samtidigt att polisen även i fortsättningen får viktig information för sin planering och beredskap.

Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2023.