Kategori: Nyhet

I dag meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen tillsätter ett råd mot organiserad brottslighet i Justitiedepartementet. Rådets arbete syftar till att de åtgärder som vidtas mot den organiserade brottsligheten ska vara träffsäkra, effektiva och göra praktisk nytta.

”Den organi­serade brotts­lig­heten är system­hotande och hotar att skada tilliten till rätts­staten. Det nya rådet mot organi­serad brotts­lighet är ett viktigt steg i den histo­riska offen­siv som regeringen nu genom­för. Rådet ska öka kraften och träff­säker­heten i de åtgärder som nu vidtas. Trygg­heten i Sverige ska åter­upp­rättas”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Vad är syftet med att inrätta ett råd mot organiserad brottslighet?

Syftet med rådet är att stärka och effektivisera det samlade arbetet mot den organiserade brottsligheten. Det handlar också om att se till att det blir rätt kraft och träffsäkerhet i de åtgärder som nu kommer att vidtas.  

Det som görs politiskt måste få praktisk nytta ute i kapillärerna i den brottsbekämpande verksamheten.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Rådet kommer också vässa och stärka det ömsesidiga och strategiska informationsutbytet i arbetet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Hur länge kommer rådet arbeta?

Rådet har ett tidsbegränsat uppdrag på 18 månader. Arbetet inleds i februari 2023. Rådets funktion handlar framför allt om att ge kraft och träffsäkerhet i rivstarten mot den organiserade brottsligheten. Rivstarten handlar om ny lagstiftning, kraftigt ökade resurser och nya samverkansformer i syfte att stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Vilka kommer ingå i rådet?

Rådet leds av justitieminister Gunnar Strömmer. Övriga som ingår i rådet:

• Samordnande statssekreterare i Justitiedepartementet, vice ordförande

• Statssekreterare i Finansdepartementet med ansvar för tull – och

skattefrågor

• Rikspolischefen och chefen för Polismyndighetens nationella operativa

avdelning

• Riksåklagaren

• Generaldirektören vid Ekobrottsmyndigheten

• Generaltulldirektören

• Generaldirektören vid Skatteverket

• Företrädare för andra relevanta myndigheter och aktörer utifrån tema

Varje år betalas 18 miljarder kronor ut i felaktiga bidrag till privatpersoner. Regeringen kommer därför inrätta en särskild myndighet som får i uppdrag att förhindra, förebygga och upptäcka bidragsfusk. Statskontoret får också i uppdrag att följa upp att statens utbetalningar till organisationer och företag används på rätt sätt.

Bidragsfusk och bidragsbrottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. De felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen bedöms uppgå till 18 miljarder kronor per år. 18 miljarder hade kunnat finansiera 23 000 poliser, 31 000 undersköterskor eller 26 000 lärare.

Regeringen tar det systematiska fusket på största allvar. Det handlar om förtroendet för våra gemensamma välfärdssystem och det handlar om enormt mycket pengar

Elisabeth Svantesson (M), Finansminister.

Regeringen kommer inrätta en utbetalningsmyndighet för att komma åt bidragsfusket

Myndigheten kommer få i uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från myndigheterna. Den kommer också ansvara för administrationen kring utbetalning från vissa myndigheter. Syftet är att myndigheten ska få en helhetsbild av utbetalningarna till enskilda personer – genom att få tillgång till uppgifter från flera myndigheter – och på så sätt kunna upptäcka bidragsfusk.  Det kommer att ske genom exempelvis dataanalyser.

Andra åtgärder för att bekämpa välfärdsfusket

• Bidragsbrottslagen ska skärpas så att den även omfattar företag.

• Förbättrad folkbokföring genom folkräkning.

• Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen så att myndigheter får dela information med varandra.

Den moderatledda regeringen kommer att prioritera stödet till Ukraina och den gröna omställningen när Sverige tar över som ordförandeland i EU den 1 januari. En ansvarsfylld och svår uppgift ligger framför oss – att hålla samman EU i en tid präglad av krig och kris, skriver statminister Ulf Kristersson (M) och EU-minister Jessika Roswall (M) på Dagens Nyheters debattsida.

När ukrainska styrkor för en knapp månad sedan återtog Cherson hissades EU-flaggan bredvid Ukrainas egen i den befriade stadens centrum. Så stark är unionens dragningskraft för många européer som ännu inte är del av den. Våra gemensamma europeiska värderingar och demokratiska institutioner, vårt välstånd och den fred och frihet vi numera lever i. Det är vad Ukraina hoppas vinna, det är vad Ryssland hotar och det är vad vi i EU måste värna.

Den 1 januari tar Sverige över som ordförandeland i EU. Det är en svår tid med flera parallella kriser: Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, i krigets kölvatten en energikris och stora ekonomiska svårigheter. Hotet från klimatförändringarna. Runtom i Europa ser förutsättningarna för allt från ekonomin till energiförsörjningen mycket olika ut, och arbetet att hitta gemensamma linjer kommer att bli prövande.

Det blir nu vår roll att leda det arbetet. I första hand ska vi då – precis som under Sveriges tidigare EU-ordförandeskap 2001 och 2009 – tillvarata det samlade europeiska intresset och hitta kompromisser framåt för 27 länder. Som ordförandeland förväntas vi agera beslutsamt, konstruktivt och i alla medlemsländers intresse. Den förväntningen finns också på Sveriges riksdag, som spelar en viktig roll i uppslutningen för att säkerställa ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap. Samtidigt går Europaparlamentets och EU-kommissionens mandatperiod mot sitt slut, och över 350 rättsakter och initiativ ligger på rådets bord. Det är tufft att komma in i slutet av en arbetsperiod och mycket arbete väntar.

Ett framgångsrikt EU är i högsta grad också ett svenskt intresse. Vår säkerhet, vår konkurrenskraft och vår förmåga att klara den gröna omställningen är avhängigt gemensamma europeiska beslut. Ordförandeskapet är en långsiktig svensk investering, där ett effektivt och resultatorienterat genomförande lägger grunden för större svenskt inflytande i EU framöver.

Idag onsdag presenterar regeringen arbetsprogrammet och prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet i riksdagen. Inriktningen togs fram redan under våren av den förra regeringen, och de prioriteringar som presenteras har förankrats brett i riksdagen.

Fyra områden kommer att prägla det svenska ordförandeskapet:

1. EU:s inre och yttre säkerhet

EU:s snabba och beslutsamma svar på den ryska aggressionen mot Ukraina var ett styrkebesked. Att behålla denna enighet både vad gäller förstärkt stöd till Ukraina och sanktioner mot den ryska regimen kommer att bli en svår men helt central uppgift. Det handlar också om att utifrån det nya geopolitiska läget fördjupa det politiska stödet till länder i EU:s grannskapsområde. Ingen fråga är lika avgörande.

Även den inre säkerheten behöver stärkas genom bättre gränsbevakning och utökat polissamarbete. Gränsöverskridande organiserad brottslighet ska naturligtvis bekämpas gemensamt.

2. Klimat och grön omställning

Klimatförändringarna är en av vår tids stora gränsöverskridande problem, och EU är en av världens viktigaste klimatpolitiska aktörer. EU är också Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform: det är inte genom nationella särlösningar vi uppnår resultat. Därför kommer det svenska ordförandeskapet ha ambitionen att slutförhandla de delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 som återstår. Det blir inte enkelt – många länder tycker olika – men helt grundläggande för att skapa förutsättningar för den gröna omställningen.

Regeringen kommer också att verka för att EU snabbt minskar sitt beroende av rysk gas och andra fossila energikällor. För att klara detta behövs mer fossilfri och leveranssäker el, inklusive kärnkraft, med respekt för att varje land själv bestämmer över sin energimix. Till exempel kan skogen spela en viktig roll i detta, både som energikälla och som bas för hållbara produkter. Som ordförandeland kommer Sverige att behöva vara beredd på ytterligare nödåtgärder för att hantera energikrisen. Även arbetet med en större reform av den europeiska energimarknaden kan komma att inledas under det första kvartalet 2023.

3. Europeisk konkurrenskraft

EU behöver genomföra nya reformer som stärker Europas konkurrenskraft. Idag saknas goda förutsättningarna för många företag och industrier att investera och växa i Europa. Det är ett resultat av att EU under lång tid har nedprioriterat konkurrenskraften till förmån för komplicerade regelverk och att den inre marknaden inte utvecklats i takt med den globala affärslogiken. Alla medlemsländer har – precis som Sverige – mycket att vinna på ett ekonomiskt starkt EU och då krävs mer frihandel och konkurrenskraft.

Den inre marknaden fungerar mestadels väl för varor, men måste utvecklas för tjänster och digitala affärsmodeller. Därför kommer det svenska ordförandeskapet uppmärksamma den inre marknadens 30-årsjubileum genom att blicka framåt och sätta en långsiktig konkurrenskraftsagenda för unionen. Det är ett stort åtagande, men arbetet behöver börja nu. En konkurrenskraftig ekonomi är en förutsättning för såväl den gröna omställningen som för att EU ska stå rustat för kommande kriser. USA och Kina investerar mer i forskning och utveckling och utgör grogrund för fler stora techbolag. EU måste nu komma ifatt, inte sakta efter.

4. Demokrati och rättsstat

Demokratiska värderingar och rättsstatens principer utgör grunden för vårt samarbete. Oberoende rättssystem och fungerande demokratiska institutioner är en förutsättning för ömsesidig tillit mellan medlemsstaterna. Vi måste kunna lita på att avtal efterlevs och att gemensamma resurser förvaltas väl. Det handlar dels om respekt för europeiska skattebetalares pengar, dels om att upprätthålla de värden som EU-samarbetet bygger på. Att slå vakt om den liberala demokratins grundläggande principer är därför en kärnuppgift för den här regeringens ordförandeskap.

Ensam är inte stark. Europas geopolitiska läge har förändrats i grunden, och behovet av samling har aldrig varit större. I Sverige har vi på senare tid funnit mycket bred politisk samsyn kring historiska beslut, som att stötta Ukraina militärt och den svenska ansökan om medlemskap i Nato. Att kunna enas om stora beslut är en styrka för ett litet land. Samma samförstånd och beslutsamhet behövs nu, när Sverige tar över ordförandeskapet i EU. Så kan hela Europa bli starkare.

I dag presenterade Statsminister Ulf Kristersson och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall ett antal lagförslag som syftar till att stärka möjligheterna i prövningen om ett placerat barn ska flytta hem igen. Det handlar om att barnets rätt till en trygg framtid ska gå före de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn. 

Moderaterna har länge arbetat för att stärka rättigheterna för barn som är omhändertagna enligt lagen om vård av unga (LVU). Det vanligaste är att barn som är omhändertagna enligt LVU placeras i ett familjehem. Den socialdemokratiska regeringen genomförde vissa förändringar i lagen – men dessa förändringar är inte tillräckliga. 

Regeringen kommer därför att föreslå ytterligare ändringar av LVU. Det innebär att prövningen om barnet ska flytta hem till sina biologiska föräldrar igen – ska göras enligt två steg. Det andra steget är nytt och handlar om att bedöma vad som är bäst för barnet

1. Finns de omständigheter som orsakade att barnet omhändertogs kvar? Har det tillkommit någon omständighet som gör att barnet fortsatt behöver vara omhändertaget? 
   
   
2. Om svaret på frågorna ovan är nej, ska det bedömas om det finns allvarliga risker för barnets hälsa eller utveckling om barnet flyttar tillbaka till sina biologiska föräldrar. 

Det är socialnämnden som fattar beslut om vården ska upphöra eller inte. Det beslutet ska sedan prövas av domstol.

Obligatoriska drogtester och längre uppföljning 

I dag finns det en möjlighet för socialnämnden att fatta beslut om drogtester för att säkerställa att en förälder eller vårdnadshavare inte har missbruksproblem innan ett barn eventuellt ska flytta hem igen. Regeringen kommer att föreslå att dessa drogtester görs obligatoriska. 

När ett barn som har varit placerat i ett familjehem ska flytta tillbaka till sina biologiska föräldrar så ska socialnämnden följa upp barnets situation under 6 månader. Det är inte tillräckligt lång tid. Regeringen kommer därför att föreslå att denna uppföljning ska ske under minst 1 års tid från det att barnet flyttat tillbaka. 

Regeringen presenterade i dag åtgärder mot antisemitism och för att levandegöra minnet av Förintelsen. Det är det första steget i att höja ambitionerna i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige.

Antisemitismen utgör ett konkret hot mot många svenska judar, men också ett hot mot vårt öppna samhälle och vår demokrati,

säger Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Antisemitism har ingen plats i Sverige. Kampen mot antisemitism är en högt prioriterad fråga för den moderatledda regeringen. Det framgick redan av regeringsförklaringen. Antisemitismen är unik i att den förenar och mobiliserar tre grupperingar med våldskapital – extremvänster, extremhöger och radikal islamism. För att kunna bekämpa antisemitismen behöver den synliggöras.  

Det går inte att agera som exempelvis det rödgröna styret i Stockholm och specifikt stryka begreppet i antisemitism i sina åtgärdsplaner. Tvärtom måste antisemitismens särart tydligt understrykas och erkännas,

fortsätter Parisa Liljestrand

Regeringen fortsätter att finansiera hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser

Åtgärdspaketet innehåller flera insatser. Det handlar bland annat om att regeringen tillför 6 miljoner kronor till hågkomstprojekten – där elever och lärare får möjlighet att besöka förintelsens minnesplatser.

Hågkomstprojekten har utvecklats till något som liknar en folkrörelse idag. Regeringen avsätter 6 miljoner kronor för den här utbildningsinsatsen som genomförs av flera värdefulla organisationer – projekten ska fortsätta under 2023,

berättar Parisa Liljestrand

Skärpta straff för brott med antisemitiska motiv

Det framgår av Tidöavtalet att en fullständig översyn av svensk strafflagstiftning ska göras. Den utredningen kommer att få i uppdrag att titta på hur hatbrott – bland annat sådana som begås med antisemitiska motiv – kan straffas hårdare.

Övriga insatser i paketet

• Memorandum of Understanding med Yad Vashem i Israel om fortsatt samarbete för lärares undervisning om Förintelsen

• 3 miljoner kronor fram till 2024 för spridning av Dimensions in Testimony för skolor och museer

• Involvera judiska civilsamhället och andra organisationer som arbetar mot antisemitism

• 45 miljoner kronor 2023 och 55 miljoner kronor från 2024 till Sveriges museum om Förintelsen

• Fortsatt finansiering av Stiftelsen Judiska museet

• Regeringen föreslår att Forum för levande historia ges permanent uppgift att arbeta för att öka och fördjupa kunskaperna om antisemitism.

• Regeringen föreslår att Forum för levande historias uppdrag breddas att omfatta demokrati, mänskliga rättigheter och intolerans med utgångspunkt i Förintelsen, kommunistiska regimers och andras brott mot mänskligheten i historien.

 

Moderaterna inrättar två nya tjänster som biträdande partisekreterare vid sidan av den nyutnämnda partisekreteraren Karin Enström. Syftet är att stärka partiorganisationen med sikte på valen 2024 och 2026.

Karin Juhlin utses till biträdande partisekreterare med ansvar för utveckling och organisation medan Martin Borgs utses till biträdande partisekreterare med ansvar för strategi och kommunikation.

– Jag är glad att Karin Juhlin och Martin Borgs tackat ja till dessa uppdrag. Med Karin Enström i spetsen får vi en stark trio som kan leda Moderaterna under denna viktiga mandatperiod, säger Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

– Karin och Martin har spelat avgörande roller för Moderaterna under de senaste åren och jag är mycket glad att de vill axla ett ännu större ansvar. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med dem för att ytterligare stärka Moderaterna som Sveriges viktigaste politiska kraft, säger Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna.

Karin Juhlin utses till biträdande partisekreterare med ansvar för utveckling och organisation. Tjänstens huvuduppgift är att utveckla en modern, snabbfotad och långsiktig partiorganisation som kan förvalta medborgarnas förtroende på nationell, regional och kommunal nivå samt genomföra professionella och engagerande valrörelser.

– Moderaterna har under den senaste mandatperioden byggt ett starkt lag och en enorm kraft i våra kommuner och regioner, och ett växande medlemsengagemang över hela landet. Det arbetet ska vi fortsätta och utveckla tillsammans. Jag är väldigt stolt över att få vara en del av ett lag som inte tvekar att ta tag i och lösa samhällsproblem, som är inlyssnande till människors vardag och som lägger en stor del av sitt liv och tid på att utveckla och förbättra Sverige, säger Karin Juhlin.

Martin Borgs utses till biträdande partisekreterare med ansvar för strategi och kommunikation. Tjänstens huvuduppgift är att utforma partiets strategier för att vinna väljare och bilda opinion för moderata idéer, samt att operativt leda arbetet med att genomföra desamma.

– Valrörelsen är inte allt, men allt är valrörelse. Under de kommande åren ska Moderaterna vinna medborgarnas förtroende varje dag så att vi får ett ännu starkare mandat den 13 september 2026 säger Martin Borgs.

Karin Juhlin har varit chef för Moderaternas partikansli och organisationschef sedan 2019. Hon var valgeneral för Europaparlamentsvalet 2019 och har tidigare bland annat varit stabschef för Moderaternas partiledning samt varit politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet.

Martin Borgs har varit kommunikationschef för Moderaterna sedan 2019 och var partiets nationella digitala valledare inför valet 2018. Han har över 25 års erfarenhet av politik och kommunikation.

Den moderatledda regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck. Inom kort kommer regeringen lämna ett lagförslag som kommer att leda till att fler brottsmisstänkta ska häktas. Regeringen har även gett en utredning i uppdrag att lämna förslag på kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsoperationer.

Mäns våld mot kvinnor är den mest extrema formen av kvinnoförtryck. Tusentals kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. En kvinna löper störst risk att utsättas för våld av den person som hon lever med eller har levt med. Kvinnors utsatthet för våld och förtryck är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Den moderatledda regeringen prioriterar arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Fler misstänkta ska häktas

Häktning är ett viktigt verktyg för att säkerställa att bevisning inte förstörs och för att förhindra fortsatt brottslighet. Regeringen vill att fler personer som är misstänkta för brott ska häktas i syfte att förbättra möjligheterna att utreda brott och för att skydda brottsoffren.

I dag finns det en regel om så kallad obligatorisk häktning. Den innebär att om en person är misstänkt för ett brott som har ett lägsta straff på två års fängelse i straffskalan, så ska personen som huvudregel häktas.

• Regeringen kommer inom kort lämna ett lagförslag till riksdagen om att sänka gränsen för obligatorisk häktning till 1,5 års fängelse. Frågan om ytterligare sänkning kommer att ses över.

Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet

Att oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer förekommer är oacceptabelt. Det är av stor vikt att det går att ingripa mot denna typ av handlingar. Det finns en pågående utredning – med ett allmänt formulerat uppdrag – att stärka skyddet för unga kvinnor i olika avseenden. Det är viktigt och angeläget, den utredningen ska också utreda dessa frågor.

• Regeringen har igår fattat beslut om tilläggsdirektiv till denna utredning för att den ska lämna förslag om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.

Nytt åtgärdsprogram mot mäns våld och kvinnor och hedersförtryck tas fram

Regeringens arbete med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor påbörjas nu. Den kommer innehålla konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I arbetet kommer regeringen att involvera berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer samt akademin.

Regeringen går fram med ett vinterpaket till Ukraina. Det är det största stödpaketet som Sverige har skickat till Ukraina hittills. Det innehåller militärt stöd, humanitärt stöd och stöd för arbetet med att återuppbygga infrastruktur i Ukraina.

– Vi skickar nu ett rekordstort stödpaket till Ukraina, både humanitärt och militärt. Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift

Statsminister Ulf Kristersson

Vad innebär det militära stödpaketet till Ukraina?

Det planerade militära stödpaketet till Ukraina uppgår till cirka 3 miljarder kronor. Det är mer pengar än alla tidigare stödpaketet med militär materiel tillsammans.

Det nya militära stödpaketet planeras innehålla:

• Ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition,

• Kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem,

• Personterrängbilar,

• Personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Innehållet i det planerade militära stödpaketet uppgår till en summa av cirka tre miljarder kronor. Detta är en miljard mer än summan av alla tidigare militära stödpaket tillsammans.

Vad innebär det humanitära- och akuta biståndspaketet?

Det innebär 720 miljoner kronor till humanitärt och akut bistånd till Ukraina och Moldavien. Stödet ska bidra till att Ukraina och Moldavien ska kunna ta sig igenom en vinter som kommer att bli tuff för länderna.

Biståndet ska bidra till att de allra mest utsatta får tillgång till:

• Mat, vatten och sanitet

• Vinterutrustning, filtar och värmekällor

Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete av samhällsinfrastruktur som väntar i Ukraina.

Hur kommer det akuta biståndspaketet betalas ut?

Det akuta biståndspaketet kommer att betalas ut genom väletablerade partners till Sverige såsom WFP, Världsbanken och rödakorsrörelsen. Det sker i form av centrala bidrag som öronmärks specifikt för insatser i Ukraina.

Så fördelas det akuta biståndet:

• World Food Programme – 250 miljoner

• Fonder hos Världsbanken för Ukraina respektive Moldavien – 140 miljoner + 40 miljoner

• Nordiska Miljöfinansieringsbolagets Ukraine Green Recovery Programme – 110 miljoner

• Ukrainska och moldaviska Röda Korset – 50 miljoner + 20 miljoner

• Minröjning genom Danska flyktingrådet – 10 miljoner

• Energifond vid givarkonferens för Moldavien – 100 miljoner

• Sverige kommer också fortsätta stödja Ukraina inom ramen för vårt EU-medlemskap. Sverige planerar för deltagande i EU:s kommande träningsinsats EUMAM som ska utbilda Ukrainas väpnade styrkor. Sverige driver också på för att de åtta sanktionspaket som hittills beslutats genomförs och respekteras, och för att EU ska kunna enas om ett nionde sanktionspaket.

Hur kan vi bidra till att Ukraina fortsatt kan exportera jordbruksprodukter?

Framöver är det viktigt att säkerställa de så kallade solidaritetskorridorerna för export av ukrainska jordbruksprodukter. Hittills har 15 miljoner ton av spannmål och andra jordbruksprodukter exporterats. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 kommer fortsatt stöd till Ukraina tillsammans med ett upprätthållet starkt tryck mot Ryssland att vara högt prioriterade frågor för Regeringen.

Svensk politik står inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet. Hushåll, företag och välfärd behöver stöd genom en lågkonjunktur. Samtidigt skulle en oansvarig och expansiv finanspolitik riskera att spä på inflationen och förvärra läget. I detta läge måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar. Därför lägger samarbetspartierna nu fram en budget med fokus på att lösa Sverige problem.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stora samhällsproblem. Grov organiserad brottslighet har delar av samhället i sitt grepp. Socialdemokraternas avveckling av kärnkraftsreaktorer har lett till rekordhöga elräkningar och risk för strömavbrott i vinter.  Försummad integration och utbrett bidragsberoende har gjort att många står långt ifrån egen försörjning. Krig i Ukraina har skapat det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget.

Samtidigt går Sveriges ekonomi mot en bister vinter. Hög inflation med skenande priser på drivmedel, mat och boende pressar både hushåll och företag. Nästa år bedöms landet befinna sig i lågkonjunktur samtidigt som Sveriges arbetslöshet är högre än i många andra europeiska länder. Den tidigare regeringen har dessutom under lång tid drivit en politik som lett till nedlagd kärnkraft, ökad otrygghet och rekordhöga bränslepriser. Denna utveckling måste vi nu vända.

I valet gav väljarna samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på en ny kurs. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. Sverige har tagit sig igenom kriser och tuffa tider förut, och vi kan göra det igen – tillsammans.

Den budgetproposition som vi fyra partier nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare.

Budgeten prioriterar det allra viktigaste:

• Stöd till hushåll och företag i form av sänkta drivmedelspriser, högkostnadsskydd för höga elräkningar och trygghet för de mest utsatta genom bostadsbidrag till barnfamiljer och permanentad hög nivå i a-kassan.

• Stärkt välfärd med såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna, stärka förlossningsvården och höja kvaliteten på undervisning i skolan.

• En historisk offensiv mot brottsligheten med satsningar på både rättsväsende och förebyggande arbete. Sverige ska få fler poliser med bättre verktyg för att bekämpa brott. Barn i utsatta områden ska få hjälp tidigt för att inte dras in i kriminalitet.

• Försvarsmakten och det civila försvaret rustas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge och förbereda Sverige för Nato.

• Första steg tas för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt görs satsningar på laddinfrastruktur, koldioxidinfångning, industrins gröna omställning och en giftfri miljö.

Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs – steg för steg. I budgeten presenteras flera förslag som tar oss igenom ett dystert ekonomiskt läge och prioriterar statens kärnuppgifter.

Tryggheten är vår tids största frihetsfråga. Den moderatledda regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken för att stärka rättsväsendet och det offensiva arbetet mot de kriminella gängen. De kommande tre åren ökar vi sammantaget anslaget till hela rättsväsendet med nästan 5 miljarder kronor i budgeten för 2023.

Moderaterna gick till val på att genomföra ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Nu inleder den moderatledda regeringen den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin för att öka tryggheten och minska skjutningarna och sprängningarna.

Samtidigt skiftas fokus från gärningsmannen till brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse.

Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Brottsbekämpande myndigheter ska även få bättre verktyg såsom utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, möjligheten att upprätta visitationszoner, möjligheter att ta brottsvinster från kriminella och en minskad sekretess mellan myndigheter.

Den moderatledda regeringens politik kommer att medföra ett ökat målinflöde till svenska domstolar och ett ökat behov av både anstalts- och häktesplatser. Därför tillförs både Sveriges Domstolar och Kriminalvården resurser för att öka kapaciteten med en bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet.