Kategori: Nyhet

Här finns Ulf Kristerssons tal på Folk och Försvars Rikskonferens 2022. Se talet här.

———

För precis trettio år sedan höll Gorbatjov sitt sista tal som Sovjetledare, och en av världshistoriens grymmaste regimer gick i graven. Men låt oss vara ärliga: Dagens Ryssland har inte infriat någon av de förhoppningar vi hade då. Inte som rättsstat, inte som marknadsekonomi, inte ens som ett fredligare land.

Häromveckan beslutade ryska högsta domstolen att förbjuda landets äldsta människorättsorganisation, Memorial. Och regimer som förtrycker sin egen befolkning brukar som bekant hota även sina grannar.

Vi har sett det gång på gång: Georgien. Annekteringen av Krim. Och mycket tyder nu på att Ryssland förbereder en invasion av Ukraina.

Under hösten har över 100 000 ryska soldater mobiliserats nära den ukrainska gränsen. Och Ryssland har skapat situationen också för att utöva påtryckningar mot väst.

Moskva kräver ett säkerhetsavtal mellan Ryssland och Nato, för att – som de säger – undvika en militär konflikt. De kräver att inga fler länder ansluter sig till Nato, och att inte några nya militärbaser placeras i länder som tidigare var del av Sovjetunionen. Det vore ett återfall till en gammal europeisk säkerhetsordning – en Jalta-liknande uppdelning av intressesfärer. Och det är enkelt uttryckt fullständigt uteslutet. För Ukraina förstås. För fria stater som förr var delar av Sovjet. Men också för Finland och för Sverige.

Just kopplingen till Finland är extremt viktig. I Finland har både president Niinistö och statsminister Marin tydligt markerat enighet kring landets säkerhetspolitik, och bekräftat den för Ryssland och för världen. I sitt nyårstal sa Finlands president:

”Låt mig konstatera än en gång: till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter hör också möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva så beslutar.”

Det må vara lågmälda ord, men tydliga och kraftfulla. Finland accepterar inga ryska intressesfärer och bekräftar att de är herrar i sitt eget hus. De samarbetar redan – precis som Sverige – med Nato, men säger i klartext att, om de själva vill det, så blir även Finland en fullvärdig medlem i Nato. Sverige bör nu i bred politisk enighet göra samma sak som Finland. För Finlands sak är också vår.

Dessutom behöver försvarsmakten nu långsiktiga beslut om ekonomiska tillskott för att genomföra försvarsberedningens förslag, och ÖB:s militära råd, fullt ut.

***

Låt oss vidga perspektivet ytterligare. Energiförsörjning blir en allt viktigare del av säkerhetspolitiken och gasen är nu ett starkt geopolitiskt vapen. Lukasjenko hotade att stänga gastillförseln till Europa som hämnd för EU:s sanktioner. Och Ryssland har flera gånger stängt av gasen till Ukraina och till övriga Europa. Under hösten minskades leveranserna, samtidigt som efterfrågan ökade.

Ryssland vill tvinga fram ett slutligt godkännande av Nord Stream 2. Det skulle kanske lösa ett kortsiktigt problem, men förvärra ett långsiktigt och utöka Moskvas inflytande. EU:s energiunion syftar till att minska Europas beroende av en enda energileverantör. Men Nord Stream 2 ökar Europas sårbarhet.

***

Europas demokratier är öppna och beroende av andra. Men får inte vara naiva och låta auktoritära stater utnyttja den gröna omställningen.

China General Nuclear Power Group är ett statsägt kinesiskt bolag. En uttalad strategi för bolaget är att växa inom Europas förnybara energi. Redan idag är man via ett dotterbolag delägare i sex svenska vindkraftsparker. Men samhällskritisk infrastruktur ska inte ägas av diktaturer.

Kina har även byggt och finansierat tusentals kolkraftverk i Asien och i Afrika. I höstas lovade Xi Jinping att de ska sluta bygga nya kolkraftverk utomlands och i stället öka internationellt stöd för att utveckla grön energi. Det är nog bättre än nya kolkraftverk, men världens demokratier måste se de säkerhetspolitiska riskerna i att fattiga länder gör sig beroende av Kina.

***

Vår egen svenska energiförsörjning är säkerhetspolitik eftersom den utgör en grundläggande förutsättning för vår motståndskraft.

I ett tidigare robust elsystem med kärnkraft och vattenkraft återstår nu bara 6 reaktorer av de ursprungliga 12. Färre planerbara produktionsenheter gör transmissionsnätet bräckligare när tillgänglig effekt och viktiga stödtjänster faller bort. Att upprätthålla balansen i varje givet ögonblick har blivit svårare, liksom möjligheten att överföra el från norr till söder

Strax före jul antog Energimyndigheten en nationell riskberedskapsplan för Sveriges elförsörjning. I sitt remissvar till planen talar Försvarsmakten klartext: man pekar på vikten av en robust elförsörjning – för att kunna försvara Sverige, upprätthålla samhällsviktig verksamhet och skydda civilbefolkningen. Men enligt Försvarsmakten finns nu en risk att elsystemet håller på att bli så komplext och skört, att systemet i sig kan ge upphov till en elkris, under helt vanliga förhållanden.

Sverige behöver en regering som tar energifrågans alla dimensioner på fullt allvar. En ny borgerlig regering kommer att prioritera utbyggnaden av planerbar kraft. Sverige måste inse att stabil elförsörjning är en grundförutsättning för nästan allting, och avgörande för både klimatomställning och vår nationella säkerhet.

Den nuvarande svenska energipolitiken är inte bara geopolitiskt riskabel, utan hotar också klimatomställningen. Kalkylerna för de gröna industrisatsningarna bygger på att elen finns när den efterfrågas. I den tunga industrins fall betyder det året runt, dygnet runt – oavsett väderlek.

Som nation har vi redan en gång upplevt bränslebrist och förberedelse för elransonering. Vi minskade då vår sårbarhet, byggde ut kärnkraften och garanterade både stabilitet och oberoende. Nu, mitt i klimatomställningen, riskerar Sverige att hamna i den situation som vi redan på 70-talet ville undvika.

Den pågående avvecklingen av svensk kärnkraft måste stoppas. De beslut som nästa regering fattar om energipolitiken kommer att definiera svensk industri, svenska investeringar och svensk klimatpolitik för decennier framåt.

Själva inriktningen på energipolitiken måste därför ändras, liksom de regelverk som gör det så svårt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Om Vattenfall kan projektera för kärnkraft i Estland kan man rimligen med rätt regler göra det även här.

Om Sverige fortsätter som nu är risken stor att svenska folket tvingas lära sig nya begrepp som dödnätsstart, ö-drift och roterande bortkoppling. Det skulle betyda enorma ekonomiska problem för både företag och hushåll. Det skulle skada Sverige som industriland. Och öka vår sårbarhet.

***

Svensk motståndskraft måste stärkas brett, för kriser kan komma i olika skepnader. Som en pandemi. Eller som ett krig i Ukraina. Eller som en cyberattack som slår ut vårt elnät, eller våra betalsystem. I Sverige är vi bra på avancerad digitalisering – men vi ligger långt efter i cybersäkerhet.

En ny borgerlig regering kommer göra en nystart med Sveriges samlade krisledningsförmåga. Det var ett av mina budskap på Folk och Försvar förra året, förrförra året, liksom året före det. Och det är ett av mina budskap nu. Tiden för naivitet och fromma förhoppningar är inte nu.

Bristerna i krishanteringen blev tydliga i samband med IT-skandalen vid Transportstyrelsen. Information om rikets säkerhet fördes inte vidare mellan departementen – och den dåvarande statsministern fick veta sist av alla. Även coronapandemin har visat att den nationella krisledningen har brister. Att delegera ansvar är bra. Men att ta samlat ansvar är bättre. Och bara regeringen kan ytterst döma av. Att tiotusentals människor dessutom befinner sig i Sverige utan rätt att vara här, understryker säkerhetsriskerna.

Regeringen tänker nu flytta den centrala krisledningen från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. Bra, det borde gjorts för länge sedan och i dessa frågor borde olika regeringar samverka sömlöst. Jag söker samarbete om detta, inte konflikt. Men mer behövs.

Jag vill att Sverige inrättar ett nationellt säkerhetsråd, som operativt leds av en nationell säkerhetsrådgivare med säte i statsministerns kansli. Och att cyberfrågorna på en strategisk nivå kopplas till det nationella säkerhetsrådet. Det nya nationella cybersäkerhetscentret måste få ett tydligt huvudmannaskap, tillräckliga resurser och ett uttalat uppdrag att stödja även näringslivets arbete mot cyberhot.

***

30 år har gått sedan Sovjet föll. Det kalla kriget tog slut. Ett nytt storskaligt ryskt anfall på Ukraina skulle dramatiskt påverka hela Europa. Och även det kriget kommer bli väldigt kallt, om Ryssland stänger av gasen till Europa. Vi vet inte hur nästa kris kommer se ut, vi vet bara att den kommer. De västliga demokratiernas gemensamma kraft och förmåga måste öka – både mot auktoritära stater och för klimatomställningen.

Tack.

Moderaterna föreslår att elskatten slopas under januari och februari. Om de höga elpriserna består under vintern så motsvarar det ökade momsintäkter för staten på 7 miljarder kronor. Staten ska inte tjäna på det rekordhöga elpriset – dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen.

Svenska hushåll pressas just nu av historiskt höga elpriser. Omfattande problem i energiförsörjningen medför stigande elpriser som slår hårt mot jobb och tillväxt och hushållens ekonomi. Politiken behöver vidta åtgärder som leder till lägre elpriser här och nu, liksom på sikt.

Sverige har fått en allt mer sårbar energiförsörjning när planerbar elproduktion har avvecklats. Det ger höga pristoppar. Orsakerna till det höga elpriset i Sverige beror till stor del på nedlagda elproduktionsanläggningar, däribland avvecklingen av Ringhals reaktorer, som även skapar begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet.

Isläggningarna har tillfälligt minskat produktionen i vattenkraften och nu när det är kallare har även vindkraftsproduktionen minskat. Europeiska länders beroende av fossila energikällor påverkar även priserna i Sverige.

Under hösten år 2021 har elpriserna varit nästan dubbelt så höga som normalt vid denna tid på året. En stor andel av EU:s medlemsländer har under de senaste veckorna vidtagit olika former av åtgärder för att mildra effekterna på hushållens ekonomi när elen har blivit dyrare – däribland i form av skattelättnader på el, tillfälliga bidrag och prisregleringar.

Tillfälligt slopad skatt på el under januari och februari år 2022

Kostnaden för el är en stor utgift för svenska hushåll. Momsen på el uppgår till 25 procent på det totala elpriset inklusive elskatten. Det innebär att hushållen betalar mer i skatt när elen blir dyrare, och att statens intäkter ökar när elpriset stiger. Under den senaste tiden har ökningen av skatteintäkterna varit betydande, givet prisutvecklingen på el.

Det är inte rimligt att staten ska få kraftigt ökade intäkter när elpriserna skenar. Skulle de höga priserna bestå under vintern motsvarar det ökade momsintäkter på 7 miljarder kronor. Dessa extraintäkter bör gå tillbaka till hushållen och Moderaterna föreslår därför att skatten på el tillfälligt slopas[1] under januari och februari år 2022 med anledning av de höga elpriserna. Det motsvarar omkring 1500-2000 kronor i månaden under januari och februari för en villa beroende på uppvärmning. Även tjänsteföretag som betalar full elskatt får ta del av sänkningen.

Sverige behöver lägga om energipolitiken

Den rådande energipolitiken skapar risker för Sveriges konkurrenskraft, leder till höga elpriser och äventyrar jobb och tillväxt. Regeringens politik slår undan benen för investeringar i Sverige och elektrifieringen av samhället. Att lägga om svensk energipolitik är nödvändigt för att säkra den fossilfria och stabila elproduktion, och det ökade behovet av el, som behövs för att klara omställningen. Vissa förändringar kommer ta tid, men det finns ett antal viktiga beslut och omläggningar som behöver prioriteras i närtid.

Regeringen behöver fatta beslut om slutförvaret av kärnavfall, men skjuter medvetet beslutet på framtiden. Finns inget förvar för använt kärnavfall, kommer kärnkraftverk tvingas läggas ned.

Sverige behöver prioritera satsningar för att möjliggöra nästa generations kärnkraft. Resurser för att kunna bygga forskningsreaktorer och för att snabba på godkännandeprocessen för ny kärnkraft behövs. Politiken bör även säkra att fler kärnkraftsreaktorer ska kunna anläggas än vad som i dag är möjligt i Sverige. Framgent behöver betydande investeringar i det svenska elnätet prioriteras. Tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad behöver förenklas och kortas.

På sikt bör även elmarknadens utformning reformeras. Ett elsystem där man betalar för kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick, skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet.

Fotnot:

[1] Egentligen sänks skatten från 36 öre/kWh till EU:s miniminivå, 1 öre/kWh, en sänkning med 97 %.

I dag hölls för andra gången en statsministeromröstning om Magdalena Andersson i riksdagen. Detta efter att Andersson i onsdags valdes till statsminister, förlorade budgetomröstningen, miste sin regeringspartner MP, och sedan avgick innan hennes regering ens hunnit tillträda. Men vad Sverige behöver nu är inte en politisk cirkus – utan stabilitet och handlingskraft. Därför meddelade Ulf Kristersson återigen att han är beredd att bilda en ny regering som har fokus på sakpolitik och som kan få ordning på Sverige. En regering som vill samla, inte splittra.

Läs Ulf Kristerssons röstförklaring vid dagens statsministeromröstning i sin helhet nedan:

Herr talman, 

Sju timmar säger mycket om läget i svensk politik just nu. 

I onsdags valdes Magdalena Andersson till statsminister, förlorade sin budget, miste sin regeringspartner och avgick, innan hennes regering hunnit tillträda. Allt inom loppet av en knapp arbetsdag. 

Svenska folket har inför öppen ridå följt det rödgröna regeringsunderlagets kollaps. Fyra partier som har vilselett, motarbetat och skyllt på varandra. 

Vem som visste vad om Miljöpartiets avhopp är fortfarande höljt i dunkel. Men det är i vart fall klart att varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet tog upp saken med talmannen före statsministeromröstningen. Hade de sagt som det var kunde Sverige sluppit onsdagens politiska cirkus. 

För den fräter på förtroendet för våra demokratiska institutioner, och den skadar människors respekt för vårt politiska system. Det är dåligt för oss alla, oavsett vilket parti vi företräder eller röstar på. Det är dåligt för Sverige som land. 

En skottlossning om dagen och en dödlig skjutning varje vecka. 200 000 långtidsarbetslösa och 675 000 utrikes födda i arbetsför ålder, som inte kan försörja sig själva. En energikris som äventyrar klimatomställning, investeringar och människors privatekonomi. I en tid med allvarliga problem, skulle Sverige behöva politisk stabilitet och politisk handlingskraft. 

Istället vill nu Magdalena Anderson bilda den svagaste svenska regeringen sedan Ola Ullsten 1978. En regering som inte kan samla sitt eget regeringsunderlag till gemensam politisk linje i en enda viktig fråga. En regering vars samarbetspartier inte ens kan sitta ner och prata med varandra som vuxna människor. En regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Ett regeringsunderlag som bara är överens om en enda sak: Att ett parti och deras väljare inte ska räknas. Det är inte hållbart i någon demokrati.

Men på en punkt vill jag ändå redan nu gratulera Magdalena Andersson: Om du idag väljs till statsminister för de nio månader som återstår till valet, så får du i varje fall en mycket bättre budget! Och vi moderater kommer fortsätta samla bra majoriteter riksdagen. Det är inte alls ett hot, utan ett löfte.

I den budget som vann i onsdags läggs nu grunden för att få ordning på Sverige: Vi prioriterar kampen mot brottsligheten genom pengar till höjda polislöner och en bred satsning på att stärka hela rättsväsendet. 

Vi fokuserar på utanförskapet och bidragsberoendet genom att stå upp för arbetslinjen, med lägre skatter på låga inkomster. Vi tar första stegen mot en stor bidragsreform, så det alltid ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag. 

Vår budget räddar det svenska skogsbruket ifrån Miljöpartiet. Och öppnar nya möjligheter att samla en majoritet för en riktig förändring av strandskyddet. Vår budget visar respekt för att alla människor inte kan ta tunnelbanan till jobbet, och för att en vanlig familj på landsorten måste ha råd med någonting mer än bara bensin och värme. 

Och även Vänsterpartiet borde ha röstat på vår budget – för pensionärernas skull. Vi sänker skatten för alla pensionärer och stärker ekonomin för dem med lägst pensioner. Redan nu. 

Dessutom – apropå alla högtidstal om den liberala demokratin: I vår budget tillförs nya resurser för att stärka domstolarnas oberoende och skyddet för enskilda människors fri- och rättigheter. 

Med allt detta så kortar vi nu startsträckan för en ny borgerlig regering, som efter valet kan staka ut vägen mot en bättre framtid för vårt land. 

Herr talman,  

Det säger rätt mycket om svensk politik, att de fyra partier som nu vill förenas under ännu en S-regering, inte kan enas om en gemensam politisk riktning. Och att vi som kan staka ut en ny kurs för Sverige, blockeras av fyra oeniga partier på vänsterkanten från att också ta ansvaret att genomföra politiken.

Det rimliga vore naturligtvis motsatsen: Att nu släppa fram det regeringsalternativ som har stöd för sin politik – inte det alternativ som just har visat att de inte har stöd för sin politik. I praktiken tillsätter riksdagen idag en nio månader lång övergångsregering, som inte har mandat från någon. Det är inte bra för Sverige. Och därför röstar den moderata riksdagsgruppen nej till Magdalena Andersson som statsminister. 

Detta framförde jag också till talmannen. Att Vänsterpartiet vill ha en vänsterregering, är rätt naturligt. Att Centerpartiet också vill det, är mer otippat. Men faktum kvarstår: så länge Centern vill ha en socialdemokratisk regering går det helt enkelt inte att bilda en borgerlig. Inte före valet. Men ger väljarna oss bara ett enda mandat till i valet nästa år, så ändras det. Ett mandat till och Sverige får maktskifte! Ett enda mandat. 

Om 286 dagar stänger vallokalerna. Då kan Sverige få en riktig regering. Som samlas kring vad man är FÖR, inte vad man är emot. En regering som har respekt för alla partier och alla väljare, och som inte känner behov av att förolämpa och smutskasta sina politiska meningsmotståndare. En regering som tar fasta på vad vi har gemensamt, så att Sverige kan få något gjort. En regering som vill samla, inte splittra.  

En regering som kommer ha fokus på de stora sakfrågorna – att krossa den grova kriminaliteten, bryta det passiva bidragsberoendet, och att göra Sverige till ett ledande land i klimatomställningen genom pålitlig och ren svensk elproduktion. 

Det blir en regering som som kan få ordning på Sverige. För det finns ingenting som är dåligt i Sverige som inte kan åtgärdas med det som är riktigt bra. Med det allvaret och med den hoppfullheten ser jag fram emot valdagen.  

Tack! 

I dag presenterade Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ett gemensamt budgetförslag med reformer för att minska brottsligheten, få fler i arbete och för förbättrad välfärd.

Regeringens budget är spretig och bidrar inte till att lösa Sveriges problem. Vi har därför gått ihop och tagit fram ett eget budgetförslag som innehåller konkreta reformer för att få ordning på Sveriges mest akuta problem.

Vi satsar på ytterligare reformer för att bekämpa kriminaliteten och stärka tryggheten. Vi satsar på åtgärder som leder till kommer i arbete – så att utanförskapet bryts och skatteintäkterna som finansierar välfärden ökar.  Vi sänker också skatten på pension och höjer bostadstillägget för pensionärer. Vi sänker också drivmedelsskatten med 50 öre per liter från och med 2022.

Upprätta lag och ordning

Brottsligheten är Sveriges mest akuta samhällsproblem just nu. Den grova organiserade brottsligheten styr vissa områden i Sverige med järnhand. Brottsförebyggande rådets statistik visar på att Sverige ligger i topp i Europa när det kommer till dödligt skjutvapenvåld.

• Höjda polislöner

Vi satsar 400 miljoner på en riktad satsning på höjda polislöner och för att möjliggöra fler poliser som arbetar i yttre tjänst.  År 2023 tillförs 800 miljoner kronor och från 2024 och framåt tillförs 1 200 miljoner kronor.

• Mer pengar till Polismyndigheten

Från och med 2024 avsätter vi 1,7 miljarder för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad och nå polismålet om 10 000 nya polisanställda till 2024.

• Mer pengar till NFC, hanteringen av vapenlicenser och avhopparprogram

Från och med 2022 satsas 150 miljoner årligen för att stärka Nationellt Forensiskt Centrum, korta hanteringen av vapenlicenser samt för ett avhopparprogram för kriminella.

• Fler övervakningskameror och satsningar på bättre teknik hos Polisen

300 miljoner kronor tillförs i en riktad satsning på fler övervakningskameror och på stärkt och utvecklad teknisk förmåga hos Polismyndigheten i form av bättre verktyg, teknik och fler anställda för att förbättra arbetet mot brottsligheten.

• Drygt en halv miljard tillförs till rättsväsendets övriga myndigheter

525 miljoner kronor tillförs rättsväsendets övriga myndigheter, Tullverket samt Kustbevakningen under 2022. För 2023 tillförs 805 miljoner kronor och för 2024 tillförs 1 035 miljoner kronor.

• Fler förvarsplatser hos Migrationsverket

Vi tillför 75 miljoner under år 2022 för att öka antalet försvarsplatser som Migrationsverket ansvarar för. Från år 2023 och framåt tillförs 150 miljoner varje år.

• Satsningar på ökad säkerhet för trossamfunden

Alla ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotad. Därför satsar vi tio miljoner per år till trossamfunden som ska användas för säkerhetsarbete.

• Pengar avsätts för utredning om stärkt skydd för enskildas fri- och rättigheter och domstolarnas oberoende

Vi avsätter tio miljoner under 2022 och 2023 för att en statlig offentlig utredning ska kunna genomföras som ska lämna förslag på stärkta fri- och rättigheter för enskilda och ett stärkt oberoende för domstolarna.

Reformer för fler i jobb

Sverige ska ha full sysselsättning. Då krävs reformer för att minska bidragsberoendet och stärka drivkrafterna till arbete. I budgeten föreslår vi flera reformer för att öka sysselsättningen:

• Sänkt skatt för alla som arbetar, med fokus på låga och medelstora inkomster

Vi tillför åtta miljarder för sänkt skatt för alla som arbetar, med särskild inriktning på låga och medelstora inkomster. Alla som arbetar får sänkt skatt och alla som arbetar fulltid får en skattesänkning med 150 kronor per månad.

•  Sänkta kostnader för att anställa långtidsarbetslösa

Vi sänker kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa i syfte att fler som har varit ifrån arbetsmarknaden länge ska få ett arbete.

• Resurser tillförs för att genomföra en stor bidragsreform

Regeringskansliet tillförs fem miljoner kronor per år under 2022 och 2023 för att inleda arbetet med en stor bidragsreform.

Satsningar på hälso- och sjukvården

Vårdköerna har ökat under pandemin. Det är nu av stor vikt att vi pressar tillbaka den vårdskuld som orsakar mycket mänskligt lidande. Vårt budgetalternativ tillför vi 3,4 miljarder mer till hälso- och sjukvården.

• Inför en nationell vårdförmedling

En nationell vårdförmedling ska upprättas för att använda tillgänglig kapacitet i vården till de patienter som väntat olagligt länge, oavsett i vilket region den kapaciteten skapas. 250 miljoner kronor avsätts kommande tre år för detta.

• Fler vårdplatser

Sverige har minst antal vårdplatser per capita i hela EU. För att fler ska kunna få vård i rätt tid behöver antalet vårdplatser byggas ut. Vi tillför därför 2,9 miljarder konor under budgetperioden för detta ändamål.

•  Utrota livmoderhalscancer och satsningar på HIV-prevention

Vi tillför 25 miljoner kronor årligen fram till 2027 i syfte att utrota livmoderhalscancer, genom att utöka möjligheterna till screening och vaccination. Vi utökar även anslagen till HIV-prevention med 25 miljoner kronor 2022, 50 miljoner kronor 2023 och 75 miljoner kronor från 2024 och framåt.

Mer kunskap i skolan

Alla barn ska ha möjlighet att lyckas i skolan. En av de viktigaste reformerna för att minska utanförskapet är att satsa på undervisningskvaliteten så att eleverna lär sig mer i skolan.

• Utöka undervisningstiden med en timme per dag

Skolverket ges i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden. Från år 2023 och framåt avsätts pengar för att utöka undervisningstiden med en timme per dag.

•  Mer pengar till elever i behov av extra stöd

I vår budget tillför vi 400 miljoner år 2022 till olika stödinsatser i skolan, till exempel i form av utökad lovskola för elever som har svårt att nå kunskapsmålen.

•  Skolinspektionen ges ökade resurser till granskning av skolors kvalitet

Vi tillför 50 miljoner från år 2022 och framåt till Skolinspektionen för att möjliggöra tydliggöra granskning av skolor. Om en skola har allvarliga kvalitetsbrister ska en åtgärdsplan upprättas.

__________________________________________________________________________________________

Läs hela budgeten:

För mer info om reformerna i budgeten, se bifogad reformtabell:

I sitt tal på arbetsstämman riktade Ulf Kristersson en direkt uppmaning till S-väljare: Låna ut din röst till mig! I gengäld lovade Ulf Kristersson att få ordning på Sverige – att lägga fokus på de riktigt stora problemen och steg för steg ta tillbaka kontrollen.

Ulf Kristersson inledde sitt tal med att beskriva de stora problem som Sverige står inför och som den socialdemokratiskt ledda regeringen inte lyckats ta tag i. Det handlar om gängkriminaliteten, klimatomställningen och utanförskapet:

– Det som nu händer är ett hot mot hela den svenska rättsstaten. Och lägger man ihop de senaste årens skjutningar så råder det inte längre någon tvekan: våldet kan drabba vem som helst, var som helst.

– Den här regeringen vill ha elbilar, men bygger knappt ut laddinfrastrukturen. De vill elektrifiera industrin, men inte bygga ut elnäten. De vill ha biodrivmedel, men inte bruka skogen. De vill bygga nya stambanor, men äventyrar all svensk cementproduktion. Med resultatet att vi får importera cement – från Kina. Ett sådant klimathyckleri!

– Socialdemokraterna lovade Europas lägsta arbetslöshet, men vi fick Europas fjärde högsta. 1,3 miljoner människor kan inte försörja sig själva. Vi har 200 000 långtidsarbetslösa, den högsta siffran någonsin.

Därefter riktade Ulf Kristersson en direkt uppmaning till socialdemokratiska väljare om att få ”låna” deras röst i nästa års val – för att byta ut regeringen och vända utvecklingen:

– Inför valet nästa höst, kommer Socialdemokraterna lova att snart göra allt som de inte har gjort på åtta år. Lägga om politiken, ”vända på alla stenar”. Gå inte på det! För inte ens om de själva skulle vilja, så har de någon att göra det med. S, MP, V och C kan inte tillsammans få ordning på Sverige.

– Jag vill vända mig direkt till dig som brukar rösta på Socialdemokraterna. Till dig som börjar tro att maktskifte är nödvändigt för att få något gjort. Jag vill be dig om det här: Låna ut din röst till mig! Förmodligen håller du inte med mig om allt. Kanske håller du inte med något parti, fullt ut? Men kanske tänker du, att det här, det går bara inte längre.

– Ställ dig själv frågan: utvecklas nu Sverige åt rätt håll – eller åt fel? Har de som styr gjort ett gott jobb – eller är det dags för någon annan? Låna ut din röst, och ge mig chansen att få ordning på Sverige! Och ställ dig sedan samma fråga igen, om fyra eller åtta år.

– Och om du lånar mig din röst i valet, så lovar jag dig det här tillbaka: Vi ska få ordning på Sverige. Fokusera på våra riktigt stora problem och steg för steg ta tillbaka kontrollen. Vi kommer samla landet, inte splittra.

Ulf Kristersson avslutade talet med att vända sig direkt till alla moderater som nu förbereder sig för valrörelse:

– Det finns ingenting som är riktigt dåligt i Sverige som inte kan åtgärdas med det som är riktigt bra. Vi har det i oss. Det är min bergfasta tro att vi kan vända den här utvecklingen. Så låt oss sätta Sverige på en ny kurs: Moderaterna är Sveriges arbetarparti. Vi är partiet för alla som gör rätt för sig – och som förväntar sig att alla andra också ska göra det.

– Idag är det bara 323 dagar kvar till valet. Nu gäller laget före jaget. De flesta av oss har gjort valrörelse förut. Vi vet att vi kan lova varandra blod, svett och tårar. Men också glädjen och gemenskapen i att tillsammans gå genom eld och vatten – mot en valseger. Nationellt, regionalt och kommunalt. Nu gör vi det! Nu vinner vi valet. Nu axlar vi uppgiften. Nu får vi ordning på Sverige.

Läs talet här: