Författare: Moderaterna

Regeringen går fram med ett vinterpaket till Ukraina. Det är det största stödpaketet som Sverige har skickat till Ukraina hittills. Det innehåller militärt stöd, humanitärt stöd och stöd för arbetet med att återuppbygga infrastruktur i Ukraina.

– Vi skickar nu ett rekordstort stödpaket till Ukraina, både humanitärt och militärt. Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift

Statsminister Ulf Kristersson

Vad innebär det militära stödpaketet till Ukraina?

Det planerade militära stödpaketet till Ukraina uppgår till cirka 3 miljarder kronor. Det är mer pengar än alla tidigare stödpaketet med militär materiel tillsammans.

Det nya militära stödpaketet planeras innehålla:

• Ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition,

• Kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem,

• Personterrängbilar,

• Personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Innehållet i det planerade militära stödpaketet uppgår till en summa av cirka tre miljarder kronor. Detta är en miljard mer än summan av alla tidigare militära stödpaket tillsammans.

Vad innebär det humanitära- och akuta biståndspaketet?

Det innebär 720 miljoner kronor till humanitärt och akut bistånd till Ukraina och Moldavien. Stödet ska bidra till att Ukraina och Moldavien ska kunna ta sig igenom en vinter som kommer att bli tuff för länderna.

Biståndet ska bidra till att de allra mest utsatta får tillgång till:

• Mat, vatten och sanitet

• Vinterutrustning, filtar och värmekällor

Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete av samhällsinfrastruktur som väntar i Ukraina.

Hur kommer det akuta biståndspaketet betalas ut?

Det akuta biståndspaketet kommer att betalas ut genom väletablerade partners till Sverige såsom WFP, Världsbanken och rödakorsrörelsen. Det sker i form av centrala bidrag som öronmärks specifikt för insatser i Ukraina.

Så fördelas det akuta biståndet:

• World Food Programme – 250 miljoner

• Fonder hos Världsbanken för Ukraina respektive Moldavien – 140 miljoner + 40 miljoner

• Nordiska Miljöfinansieringsbolagets Ukraine Green Recovery Programme – 110 miljoner

• Ukrainska och moldaviska Röda Korset – 50 miljoner + 20 miljoner

• Minröjning genom Danska flyktingrådet – 10 miljoner

• Energifond vid givarkonferens för Moldavien – 100 miljoner

• Sverige kommer också fortsätta stödja Ukraina inom ramen för vårt EU-medlemskap. Sverige planerar för deltagande i EU:s kommande träningsinsats EUMAM som ska utbilda Ukrainas väpnade styrkor. Sverige driver också på för att de åtta sanktionspaket som hittills beslutats genomförs och respekteras, och för att EU ska kunna enas om ett nionde sanktionspaket.

Hur kan vi bidra till att Ukraina fortsatt kan exportera jordbruksprodukter?

Framöver är det viktigt att säkerställa de så kallade solidaritetskorridorerna för export av ukrainska jordbruksprodukter. Hittills har 15 miljoner ton av spannmål och andra jordbruksprodukter exporterats. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 kommer fortsatt stöd till Ukraina tillsammans med ett upprätthållet starkt tryck mot Ryssland att vara högt prioriterade frågor för Regeringen.

Svensk politik står inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet. Hushåll, företag och välfärd behöver stöd genom en lågkonjunktur. Samtidigt skulle en oansvarig och expansiv finanspolitik riskera att spä på inflationen och förvärra läget. I detta läge måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar. Därför lägger samarbetspartierna nu fram en budget med fokus på att lösa Sverige problem.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stora samhällsproblem. Grov organiserad brottslighet har delar av samhället i sitt grepp. Socialdemokraternas avveckling av kärnkraftsreaktorer har lett till rekordhöga elräkningar och risk för strömavbrott i vinter.  Försummad integration och utbrett bidragsberoende har gjort att många står långt ifrån egen försörjning. Krig i Ukraina har skapat det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget.

Samtidigt går Sveriges ekonomi mot en bister vinter. Hög inflation med skenande priser på drivmedel, mat och boende pressar både hushåll och företag. Nästa år bedöms landet befinna sig i lågkonjunktur samtidigt som Sveriges arbetslöshet är högre än i många andra europeiska länder. Den tidigare regeringen har dessutom under lång tid drivit en politik som lett till nedlagd kärnkraft, ökad otrygghet och rekordhöga bränslepriser. Denna utveckling måste vi nu vända.

I valet gav väljarna samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på en ny kurs. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. Sverige har tagit sig igenom kriser och tuffa tider förut, och vi kan göra det igen – tillsammans.

Den budgetproposition som vi fyra partier nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare.

Budgeten prioriterar det allra viktigaste:

• Stöd till hushåll och företag i form av sänkta drivmedelspriser, högkostnadsskydd för höga elräkningar och trygghet för de mest utsatta genom bostadsbidrag till barnfamiljer och permanentad hög nivå i a-kassan.

• Stärkt välfärd med såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna, stärka förlossningsvården och höja kvaliteten på undervisning i skolan.

• En historisk offensiv mot brottsligheten med satsningar på både rättsväsende och förebyggande arbete. Sverige ska få fler poliser med bättre verktyg för att bekämpa brott. Barn i utsatta områden ska få hjälp tidigt för att inte dras in i kriminalitet.

• Försvarsmakten och det civila försvaret rustas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge och förbereda Sverige för Nato.

• Första steg tas för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt görs satsningar på laddinfrastruktur, koldioxidinfångning, industrins gröna omställning och en giftfri miljö.

Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs – steg för steg. I budgeten presenteras flera förslag som tar oss igenom ett dystert ekonomiskt läge och prioriterar statens kärnuppgifter.

Tryggheten är vår tids största frihetsfråga. Den moderatledda regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken för att stärka rättsväsendet och det offensiva arbetet mot de kriminella gängen. De kommande tre åren ökar vi sammantaget anslaget till hela rättsväsendet med nästan 5 miljarder kronor i budgeten för 2023.

Moderaterna gick till val på att genomföra ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Nu inleder den moderatledda regeringen den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin för att öka tryggheten och minska skjutningarna och sprängningarna.

Samtidigt skiftas fokus från gärningsmannen till brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse.

Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Brottsbekämpande myndigheter ska även få bättre verktyg såsom utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, möjligheten att upprätta visitationszoner, möjligheter att ta brottsvinster från kriminella och en minskad sekretess mellan myndigheter.

Den moderatledda regeringens politik kommer att medföra ett ökat målinflöde till svenska domstolar och ett ökat behov av både anstalts- och häktesplatser. Därför tillförs både Sveriges Domstolar och Kriminalvården resurser för att öka kapaciteten med en bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet.

Här hittar du Ulf Kristerssons inledningsanförande id riksdagens partiledardebatt den 26 oktober 2022. Här kan du se debatten i efterhand.

** Det talade ordet gäller **

Herr Talman, 

I valet fick de fyra samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på ny kurs. Uppgiften är att systematiskt – på punkt efter punkt – börja lösa våra stora samhällsproblem. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. 

Regeringen tar fasta på det mandatet. Vi kommer att genomföra ett paradigmskifte i svensk politik. Men vi är också ödmjuka inför uppgiftens storlek. Saker som har gått fel väldigt länge, lagas inte i en handvändning. Och vi har respekt för att det finns mycket oro i Sverige – och i världen. Kriget. Energin. Elräkningarna. Inflationen. Räntorna. Utanförskapet. Och alla dödsskjutningar, senast i natt en 16-åring pojke i Sandviken. Det kan mycket väl bli sämre innan det blir bättre. 

Den regering som jag nu leder vill vända utvecklingen. Lösa problem. Göra oss tryggare och säkrare. Slå vakt om statens kärnuppgifter. Men också samla och ena, inte splittra och dela. 

Och regeringen har rivstartat. I måndags var Romina Pourmokhtari i Luxembourg för att anta EU:s gemensamma ståndpunkter inför miljökonferensen COP27 i Egypten, dit även jag åker. Igår var Ebba Busch på sitt rådsmöte för att jobba vidare med gemensamma lösningar som kan pressa ner elpriset i Europa. Andra dagen på jobbet ägnade jag åt Sveriges och Finlands Nato-anslutning, och Europas gemensamma stöd till Ukraina. 

Här hemma lägger samarbetspartierna sista handen vid vår första gemensamma budget, samtidigt som Gunnar Strömmer tog emot sin allra första utredning. En utredning kan låta odramatiskt, men den gjordes för att en majoritet i justitieutskottet krävde det av den förra regeringen för ett och halvt år sedan. Nu finns ett resultat: svensk polis ska få samma verktyg som i andra länder. 

*** 

Herr talman, 

Fyra uppgifter är särskilt viktiga de kommande åren. 

För det första: Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas – tryggheten måste återupprättas i hela Sverige. Min regering kommer att genomföra en historisk satsning: Nya pengar och ny lagstiftning. 

Det blir en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftas från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottens allvar. 

Uppgiften att ge alla barn en ärlig chans är lika viktig. Det förebyggande ska gå hand i hand med det brottsbekämpande. Det blir en ”nationell social insatsstyrka” som stödjer kommunala socialtjänsten – och vi kommer stärka socialtjänstens och skolans brottsförebyggande ansvar. 

*** 

Herr talman, 

Den andra uppgiften är att ta Sverige genom ekonomiskt svåra tider, och bryta utanförskapet. Det ställer krav på ekonomisk disciplin. 

Inflationen snuddar vid 10 procent. Sverige har nu en historiskt hög arbetslöshet när vi går in en lågkonjunktur. Många människor vet inte hur de ska klara vintern. Elräkningarna hotar företagens överlevnad. 

Och mitt besked är att högkostnadsskyddet kommer – vi fullföljer vårt vallöfte. Det löser inte den långsiktiga energikrisen, men mildrar en kall vinter. 

Och de som nu står utanför och lever på bidrag, behöver byta bidragsberoende mot egen försörjning. En stor bidragsreform kommer genomföras, så att det ALLTID lönar sig att gå till jobbet. Samtidigt kommer vi sänka skatten på låga och medelhöga inkomster. 

Det finns ingenting som skapar välstånd i ett land, som arbete. Det finns ingenting som motverkar fattigdom, som att ha ett arbete. Och ingenting skapar klassresor, som att få sitt allra första arbete. 

Regeringen kommer också kraftigt minska invandringen. För vi kan inte fortsätta som nu. Sverige ska vara ett jämlikt och jämställt land med hög tillit och god social välfärd. Många hundra tusen invandrare gör stora insatser i Sverige varje dag. Men om Sverige fortsätter ta emot många fler än våra grannländer, kommer segregationen bara öka. Därför lägger vi nu om politiken. 

*** 

Herr talman, 

För det tredje måste Sverige ut ur energikrisen, både för att nå våra klimatmål och för att återge hushållen och företagen framtidstro. 

Klimatomställningen börjar och slutar med energifrågan. Stabil, prisvärd och fossilfri el är grunden för att klara klimatmålen. Det nya superdepartementet kopplar ihop vår tids stora klimatfrågor, och ökar ambitionerna för att rädda Östersjön. Miljö och klimat får en starkare roll i min regering. 

*** 

Den fjärde stora uppgiften är att leda Sverige in i Nato; att axla ansvaret som EU:s nästa ordförandeland, och att på alla sätt hjälpa Ukraina vinna kriget och därefter vinna freden. 

Den nya regeringen ökar vårt stöd till Ukraina – politiskt, ekonomiskt och militärt. För att vi vill det. För att det är vår plikt. Men också för att ukrainska kvinnor och män nu strider även för oss. Jag sätter stort värde på den breda enigheten om svensk utrikespolitik i den svåraste tiden sedan andra världskriget. 

*** 

Herr talman, 

Idag känner jag tillförsikt. Glädje i det arbete som ligger framför oss. Och det beror inte alls på att jag underskattar Sveriges problem. Inte heller på att jag överskattar vår eller min egen förmåga. Det här kommer bli svårt. Det kommer ta tid. Men det kommer att gå. För det finns ingenting som är så dåligt i Sverige att det inte kan lagas med allt det, som är riktigt bra. 

Karin Enström har utsetts till ny partisekreterare i Moderaterna. Hon efterträder Gunnar Strömmer som tillträder som justitieminister i den nya regeringen.

– Jag är mycket glad att Karin Enström har tackat ja till att tillträda som ny partisekreterare för Moderaterna. Karin Enström har en gedigen politisk bakgrund, både som riksdagsledamot och som tidigare statsråd, och är väl förankrad i vår partiorganisation, säger Ulf Kristersson och fortsätter:

– I regeringsställning är det särskilt viktigt att fortsätta utveckla Moderaterna som parti. Karin Enström är rätt person att leda det arbetet. Hon är en erfaren ledare som väcker respekt långt utanför partipolitiken. Jag ser fram emot ett nära samarbete den kommande mandatperioden, säger Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

Karin Enström är riksdagsledamot från Stockholms län. Hon valdes första gången till Sveriges riksdag 1998 och har bland annat varit ordförande för konstitutionsutskottet och utrikesutskottet. Hon var försvarsminister 2012-2014 och är kapten i amfibiekåren. Karin Enström var generalsekreterare i Moderata Ungdomsförbundet 1991-1992.

– Moderaterna är Sveriges främsta kraft för politisk förändring. Det har vi visat i opposition och det kommer vi att visa i regeringsställning. Jag är stolt över att axla detta ansvar och ödmjuk inför uppgiften, säger Karin Enström och fortsätter:

Jag ser fram emot att leda arbetet för att Moderaterna ska bli ett ännu bredare parti, som fler känner sig hemma i. Vi inte bara heter Samlingspartiet, vi ska vara samlingspartiet i svensk politik.

Karin Enström, Moderaternas partisekreterare.

Sverige får nu en moderatledd regering med Ulf Kristersson som statsminister. Den kommer att sträva efter att ena ett delat land – för att samla, inte splittra.

Vi påbörjar därmed den mödosamma resan med att lägga om den politiska kursen och börja lösa de stora problem som nästan alla människor upplever i Sverige.

Ulf Kristersson höll idag sin regeringsförklaring, och presenterade sin regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna– som kommer att samarbeta nära Sverigedemokraterna i riksdagen.

Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik, med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem.

Den regering som nu tillträder tar över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. Att lösa Sveriges problem kommer att bli svårt. Det kommer ta tid. Men det kommer att gå.

Sammanfattning av regeringsförklaringen

Ekonomi

En av regeringens första uppgifter blir att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern. Därför införs på kort sikt ett högkostnadsskydd mot elkostnader riktat mot hushåll och företag där delar av de höga elräkningarna går tillbaka till konsumenterna. Regeringen kommer också agera för sänkta drivmedelspriser. Amorteringskravet följs upp med berörda myndigheter.

För att mer långsiktigt klara lågkonjunkturen måste arbetslinjen värnas och den svenska tillväxtkraften stärkas. Samtidigt måste den gemensamma välfärden vara pålitlig.

Rättsväsendet

Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Regeringen genomför en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftar från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd. Straffen ska genomgående spegla brottens allvar.

Invandring och integration  

Alla förslag som regeringen lägger fram kommer vara i enlighet med de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Asylrätten kommer att upprätthållas. Rättssäkerheten på migrationsområdet ska stärkas. Det svenska regelverket ska respektera EU-rätten, och anpassas till dess miniminivå.  

Alla som kommer till Sverige ska naturligtvis också bli en del av det svenska samhället. Krav på att lära sig svenska införs för att få svenskt medborgarskap.

Energi och klimat  

All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. All vattenkraft behövs och omprövning av vattenkraftens miljötillstånd pausas.

Förutsättningarna för att behålla, utveckla och bygga ut svensk kärnkraft förbättras radikalt, för att både tillgodose hushållens och den gröna omställningens massiva behov av ren svensk el.

Statsråd

Statsrådsberedningen

Ulf Kristersson, statsminister (M)

Jessika Roswall, EU-minister (M)

Arbetsmarknadsdepartementet

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister (L)

Finansdepartementet

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Erik Slottner, civilminister (M)

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)

Försvarsdepartementet

Pål Jonson, försvarsminister (M)

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)

Justitiedepartementet

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD)

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister (L)

Kulturdepartementet

Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD)

Socialdepartementet

Jakob Forssmed, socialminister (KD)

Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)

Utbildningsdepartementet

Mats Persson, utbildningsminister (L)

Lotta Edholm, skolminister (L)

Utrikesdepartementet

Tobias Billström, utrikesminister (M)

Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister (M)

På valdagen 11 september valde Sverige väg. Samarbetspartierna fick det mandat från väljarna för förändring, som vi bad om. Vi ska nu få ordning på Sverige.

Idag presenterade samarbetspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna den överenskommelse som vi gemensamt har ingått för att lösa Sveriges stora problem. Vi kallar det Tidöavtalet, efter den plats – Axel Oxenstiernas slott – där vi alla skakade hand efter respektfulla, konstruktiva och noggranna förhandlingar.

Det är ett svårt uppdrag – en ny regering tar över ett land i kris. Brottslighet blir allt grövre, i år slog Sverige sitt egna blodiga rekord i dödsskjutningar. 

Invandringen har tillsammans med en riktigt dålig integration skapat ett brutalt utanförskap. Alltför många människor får aldrig sitt första arbete och alltför många barn ser inte sina föräldrar gå till jobbet. Nu stannar dessutom tillväxtmotorn av och Sverige går in i en lågkonjunktur med en hög arbetslöshet. 

Elsystemet har monterats ned under de senaste åtta åren – vilket gör att vi nu är sårbara för elpriserna på kontinenten. Långa sjukvårdsköer – som leder till ojämlik vård över landet. Ett skolsystem som inte är rustat för integrationsproblemen fungerar dåligt och stökiga klassrum hindrar barn från att klara skolan. En ökad polarisering drar isär vårt samhälle, där det behöver byggas broar har det istället grävts djupa diken. 

Samtidigt för Putin ett fruktansvärt invasionskrig i Ukraina, ett land i vårt absoluta närområde. I en osäker omvärld behöver Sverige ett starkt försvar, och vi behöver bli medlem i Nato. 

Att lösa dessa uppgifter är själva kärnan i statens uppdrag. Vi vet att det är många svenskar som i valet lånade ut sin röst till oss – för att få ordning på Sverige. Och det löftet ska vi nu leverera på. 

Här är några viktiga delar i överenskommelsen:

Samarbetspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att sitta i regeringen. Sverigedemokraterna blir ett samarbetsparti i riksdagen, med tjänstemän på regeringskansliet.

Våra fyra partier inleder ett samarbetsprojekt inom sju områden – där politiska frågor bereds från ax till limpa, från problemanalys till genomförande av reformförslag. Första året prioriteras tillväxt och hushållsekonomi, kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, hälso- och sjukvård, skola samt att stärka den liberala demokratin. 

Bland annat har vi enats om att införa dubbla straff för gängkriminella, avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år, visitationszoner, anonyma vittnen, och att avskaffa dagens mängdrabatt. Vi kommer också göra en genomgripande översyn av strafflagstiftningen, med bland annat skärpta straff för vålds- och sexualbrott.

Vi har enats om hur vi kraftigt ska minska invandringen till Sverige, och vi har enats om hur Sverige ska få ny kärnkraft och ett högkostnadsskydd mot de skenande elpriserna. Vi har enats om hur vi ska stärka arbetslinjen, hur klassrummen ska bli tryggare och hur fler barn ska klara skolan. Vi har enats om hur vi ska korta vårdköerna, och skapa en mer likvärdig vård över hela landet. Och vi har enats om att grundlagsskydda aborträtten. För att nämna några saker, av alla de hundratals förslag vi kommit överens om i den 62 sidor långa överenskommelsen.

Samarbetspartierna ingår också en budgetöverenskommelse för den här mandatperioden.

Med den politik vi idag presenterar så kommer vi kunna lägga om kursen, och börja lösa Sveriges stora problem.  

Vi är ödmjuka inför det förtroende som svenska folket visat oss, men också medvetna om att många är oroliga. Vi kommer att bilda en regering och ett samarbete för hela Sverige, för alla medborgare.

I dag ligger fokus i den svenska strafflagstiftningen på gärningsmannen. Vi vill skifta fokus till brottsoffret. Den som har utsatts för ett brott ska alltid kunna räkna med ett starkt stöd från samhället. Moderaterna presenterar idag sex förslag som kommer vara prioriterade för en moderatledd regering efter valet på söndag.

Brottsbalken är 60 år gammal. Tiden och samhällsutvecklingen har sprungit ifrån den och dagens straff spelar inte brottens allvar. Moderaterna kommer skärpa straffen och sätta brottsoffret och samhällets skydd i fokus.

Det kommer ta tid att ta fram en ny brottsbalk. Men reformer för att stärka brottsofferperspektivet kan inte skjutas på framtiden. Därför presenterar vi i dag sex konkreta förslag för att stärka brottsoffers ställning som kan genomföras vid sidan av arbetet med att reformera brottsbalken.

1. Moderaterna vill införa en särskild brottsofferlag

I dag finns det ingen samlad lag för brottsoffers rättigheter. Det kan därför vara svårt för brottsoffer att överblicka vilket stöd som samhället erbjuder.

Moderaterna vill därför införa en särskild brottsofferlag som samlar alla bestämmelser som gäller brottsoffers rättigheter. Det skulle underlätta för brottsoffer  

och för de som på olika sätt har till uppgift att ge råd och stöd till dessa. Den skulle också tydliggöra samhällets samlade ansvar för brottsoffer.

2. Brottsoffermyndigheten ska betala ut skadestånd direkt till brottsoffret

När en person döms för brott så framgår det av domen om gärningsmannen ska betala skadestånd till brottsoffret. Det är dock brottsoffrets att uppgift att driva in skadeståndet, antingen på egen väg eller genom att ansöka hos Kronofogden.

Det är inte rimligt att brottsoffer ska behöva kontakta gärningsmannen för att få sina pengar. Moderaterna vill att skadeståndet ska betalas ut direkt av Brottsoffermyndigheten, utan att brottsoffret själv måste agera gentemot en gärningsman.

3. Bättre information till brottsoffer

Endast en av tre brottsutsatta är nöjda med den information som Polismyndigheten lämnar i det egna ärendet. Riksrevisionen menar att det finns brister i Polismyndighetens arbete med information till brottsoffer.

Moderaterna vill förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta. Det handlar bland annat om information om vad som händer i utredningen, möjligheten att få stöd av en brottsofferstödjare samt information om varför polis och åklagare avstår från att utreda brottet om så sker.

4. Ökad rätt till målsägandebiträde

Det krävs i dag särskilda skäl för att ett brottsoffer ska få behålla sitt målsägandebiträde i hovrätten och hos Högsta domstolen. Det har förekommit exempel på att brottsoffer i exempelvis mål om grova sexualbrott har blivit utan biträde i både hovrätt och Högsta domstolen.

Moderaterna vill därför att alla som utsätts för sexualbrott och brott i nära relation ska få möjlighet till ett målsägandebiträde tidigare under processen och att dessa alltid ska ha rätt till fortsatt hjälp av målsägandebiträdet i överrätt. Moderaterna anser också att en rätt till målsägandebiträde bör införas även när den misstänkte är under 15 år.

5. Ge fler brottsoffer möjlighet att inte behöva möta sin förövare i rättssalen

För många brottsoffer är det en svår påfrestning att tvingas möta sin förövare i domstol. Ofta ställs detta på sin spets i samband med att målsäganden själv ska höras.

I dag finns det en möjlighet till medhörning, det innebär att den tilltalade får följa rättegången från ett annat rum när brottsoffret förhörs. Vissa krav behöver vara uppfyllda för att medhörning ska tillåtas. Vi vill se över regelverket så att domstolen ska ta större hänsyn till målsägandens subjektiva upplevelse och behov av information när frågan om medhörning prövas.

6. Ökad trygghet för kvinnor genom vistelseförbud, fler beviljade kontaktförbud och möjlighet till personlarm

Mäns våld mot kvinnor är den mest extrema formen av kvinnoförtryck. Omkring 15 kvinnor per år dödas av sin partner. För anmälda misshandelsbrott   För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2021 begicks brottet av en bekant person i 81 procent av fallen. Bara cirka en av fyra som ansöker om kontaktförbud för att få skydd beviljas detta.

Moderaterna vill att kontaktförbud ska kunna utfärdas i fler situationer och kunna kombineras med elektronisk fotboja i avsevärt fler fall. Moderaterna vill också införa elektroniska personlarm som är direkt kopplade till Polisen för den som kontaktförbudet avser att skydda. Vi vill också införa vistelseförbud som påföljd vid brott mot närstående – den dömde ska kunna förbjudas att vistas i exempelvis en kommun eller ett helt län där brottsoffret bor.

En moderatledd regering kommer rivstarta arbetet mot gängkriminaliteten. Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet och tio prioriterade lagförslag och åtgärder läggs fram under nästa år.

Antalet gängrelaterade dödsskjutningar har slagit rekord. Fortsätter dödsskjutningarna i samma nivå når vi cirka 70 döda i år. Det är långt över förra årets 45 dödsskjutningar och de 47 dödsskjutningar från rekordåret 2020.

Mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten och 52 reformer för att förebygga kriminalitet

Moderaterna kommer genomföra mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten. Det handlar om skärpta straff, fler poliser och åklagare samt bättre verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.

Men vi kommer också genomföra 52 reformer för att förebygga kriminalitet. Det handlar om insatser som på riktigt bryter nyrekryteringen till gängen. Socialdemokraterna pratar ofta om vikten av förebyggande insatser – men beskriver aldrig vad det innebär konkret. Facit för Socialdemokraternas förebyggande arbete är att 1000 personer rekryteras in av gängen varje år.

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet​. Kansliet ska samla samtliga berörda enheter och myndigheter i arbetet mot gängkriminaliteten och leda arbetet med att snabbutreda danska åtgärder mot den svenska gängkriminaliteten. I detta arbete kommer bland annat expertis från Danmark användas.

Tio lagförslag och åtgärder som kommer läggas fram under 2023 

• Dubbla straff för gängkriminella. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Möjlighet till visitationszoner. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Ett system med anonyma vittnen. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Utvisa utländska gängmedlemmar. Ett lagförslag redovisas senast den 1 november 2023. Senast samma datum ska Polisen och Migrationsverket redovisa ett uppdrag om att kartlägga utländska medborgare i gängmiljön.   

• Straffbart att delta i ett kriminellt gäng. Ett förslag om att skärpa reglerna för osjälvständiga brottsformer ska redovisas senast den 1 november 2023. En grundlagsutredning ska redovisa förslag till inskränkningar i föreningsfriheten senast den ​29 december 2023. Senast samma datum ska även ett förslag om att kriminalisera deltagande i grov organiserad brottslighet redovisas. 

• Långtidsövervakning av grovt kriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 november 2023. 

• Proaktiv avlyssning/dataavläsning av gängkriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 juni 2023. 

• Omvänd bevisbörda vid förverkande av gängkriminellas egendom. Ett lagförslag ska redovisas senast 1 juni 2023 

• Fler myndigheter ska bekämpa brott. I 2023 års regleringsbrev för berörda myndigheter ska krav på att förebygga och avslöja brott samt bistå polisen införas. 

• Lokala operativa enheter för att ta gängens pengar. Uppdragen kommer föras in i myndigheternas regleringsbrev för 2023.