Etikett: importerad

Moderaterna och Kristdemokraterna vill att den inriktning som angavs i höstens budget bör fortsätta och lägger därför fram ett gemensamt förslag till vårändringsbudget. Sammantaget innebär förslaget att rättsväsendet tilldelas 230 miljoner kronor mer än i regeringens budget och att sjukvård och social omsorg tilldelas drygt en halv miljard kronor mer än i regeringens budget. Detta presenterades i dag av Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, tillsammans med Jakob Forssmed (KD).

Moderaterna och Kristdemokraternas budget för 2019 tog sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. 

Den budget som riksdagen sedan röstade igenom stärkte svensk ekonomi och skapade förutsättningar för fler jobb. Samtidigt stärktes trygghet och välfärd genom målmedvetna reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg. Kommunerna gavs stora generella tillskott. 

En budget löser inte alla Sveriges problem. Men de steg som togs med Moderaternas och Kristdemokraternas budget har rustat Sverige starkare. 

Denna reforminriktning hade behövt fortsätta. Övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning däremot en tvär gir ifrån den vägen. 

Allra tydligast blir det i regeringens prioriteringar: Regeringen väljer att minska anslaget till Polisen, trots att otryggheten börjar bli kännbar för allt fler. Regeringen väljer dessutom att minska anslagen till äldreomsorgen, trots att vi vet att behoven är stora. Satsningen för att ta fram en ny cancerstrategi avbryts, satsningar på barn tas bort och man lägger grunden för höjda skatter framöver. 

Moderaterna och Kristdemokraterna vill i stället fortsätta rusta Sverige starkare. Förslaget till vårändringsbudget fokuserar på att stärka lag och ordning, återupprätta välfärdslöftet, växla över till en mer effektiv klimatpolitik och lägga grunden för fler jobb, högre tillväxt och bättre integration genom exempelvis utbildning samt stärka sammanhållningen i landet. 

Läs mer om förslaget till vårändringsbudget från Moderaterna och Kristdemokraterna här.

I dag presenterar Moderaterna fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi. Det skriver Ulf Kristersson och Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson, på Expressens debattsida.

Vi känner alla någon som har drabbats av cancer. Det är ett dramatiskt besked som förändrar livet. Den som insjuknar i cancer ska känna sig trygg med att få rätt vård så snabbt som möjligt. Men trots stora insatser från alla som arbetar inom vården ser det inte ut så i dag. Också cancersjuka drabbas av de köer som mer än fördubblats under Socialdemokraternas tid vid makten. 

Socialdemokraterna lovade inför valet 2014 att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor. Först bröt Stefan Löfven det löftet, sedan övergav han det helt. I dag får endast häften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid, och fler än hälften av alla män som drabbats av prostatacancer får vänta mer än 50 dagar. 

Det här är ett tydligt tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar som den ska. Det krävs en annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.

Allra först behöver Sverige återinföra en uppdaterad och utökad version av den kömiljard som infördes under den borgerliga regeringen. Men vi måste också uppdatera den nationella cancerstrategin – som sedan 2009 spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården. 

För att ta tillvara på banbrytande forskning och utveckling som skett inom cancerområdet måste strategin förnyas. En uppdaterad cancerstrategi behöver inkorporera allt från diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer, till ökade möjligheter till mer individuell cancerbehandling.

Det här borde vara självklart, och med M:s och KD:s budget röstade också riksdagen i december för att ta fram och genomföra en ny nationell cancerstrategi. Men redan då försökte S och MP stoppa beslutet och nu har de i sin ändringsbudget – tillsammans med stödpartierna – kört över beslutet och dragit in pengarna. 

Cancerstrategin behövs – och den behöver ta ett nytt grepp om barncancervården. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Det inger hopp att många överlever men vården måste fortsatt utvecklas och finnas där från första kontakten till den viktiga eftervården. En av vår tids viktigaste uppgifter är att utrota barncancern.  

Moderaterna kommer inte att acceptera sänkta ambitioner i cancervården. Vi kommer att avsätta 500 miljoner kronor per år för att ta fram och genomföra en ny cancerstrategi. 

I dag presenterar vi fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi.

1. En nationell vårdgaranti för cancervården 

Det behövs specifika resurser för att korta väntetiderna inom cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen. 

2. Stärk barncancervården 

Behandling av cancer hos vuxna och hos barn skiljer sig till viss del åt. Därför vill vi särskilt prioritera barncancerforskning i nästa forskningsproposition. Bland annat hur vi kan minska sena komplikationer för barn som genomgått cancerbehandling. 

3. Fler sjuksköterskor och barnonkologer 

Barncancervård är beroende av att Sverige på kort sikt löser den akuta bristen på sjuksköterskor, och på längre sikt utbildar fler barnonkologer. Vi vill därför införa en ny specialistutbildning inom barncancervård. Vi behöver också sträva efter en nationell samordning av kompetens- och personalförsörjningen till barncancervården. 

4. Vården måste finnas hela vägen 

Säkerställ att barn med cancer och deras anhöriga erbjuds en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vården måste finnas där hela vägen. 

5. Barn och unga vuxna får inte falla mellan stolarna 

Moderaterna vill se över förutsättningarna för att patienter i barncancervården som fyller 18 år inte hamnar i kläm vid övergången till den reguljära vuxenvården. Det kan handla om problem vid journalöverföring, bristande kunskaper eller till och med att patienter avslutar sin behandling för att de inte längre orkar. 

S och MP prioriterar inte de svåraste och viktigaste frågorna. En politik som under snart fem år skapat växande köer i cancervården kommer fortsätta att misslyckas. Moderaterna kommer ta ansvar för att en bättre politik utvecklas och läggs fram för beslut. 

Ulf Kristersson (M), partiledare 

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson

Läs artikeln här. 

I dag presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, och Tomas Tobé, toppkandidat till Europaparlamentet, samlade insatser för att stärka kampen mot terrorismen. Det handlar både om ökade resurser i Moderaternas kommande ekonomiska vårmotion för att förebygga, förhindra och bekämpa terrorism och om nya åtgärder på EU-nivå.

– Moderaterna prioriterar att göra Sverige tryggare. Det kräver krafttag mot terrorismen. Därför vill vi ge Säkerhetspolisen ökade resurser så att de kan punktmarkera återvändande IS-terrorister. Vi vill även öka resurserna till Åklagarmyndigheten. Inga terroristbrott och krigsbrott ska förbli outredda. Sverige får aldrig någonsin bli en fristad för IS-terrorister, sa Elisabeth Svantesson.  – Hotet från terrorismen måste också hanteras gemensamt i Europa, om vi ska göra det framgångsrikt. Därför vill vi fördubbla Europols budget, och en särskild satsning ska riktas till Europols terrorcenter. Vi vill även att Sverige ska delta i den Europeiska åklagarmyndigheten, vars uppdrag bör utvidgas till att förhindra terrorbrott. Det handlar om att vi inte ska ha terrorister på våra gator, sa Tomas Tobé.  Moderaterna vill förstärka arbetet mot terrorism:  • Ökade resurser till Säkerhetspolisen för att punktmarkera potentiella terrorister och IS-återvändare: 150 miljoner kronor i höjt anslag från år 2020 och framåt.  • Ökade resurser till Försvarets radioanstalt, FRA: 125 miljoner kronor i höjt anslag år 2020 och 250 miljoner kronor år 2021 och framåt.  • Ökade resurser till Åklagarmyndigheten för att utreda IS-terroristers brott: 15 miljoner kronor i höjt anslag från år 2020 och framåt.  • Ett svenskt medborgarskap ska kunna återkallas i fall då någon med dubbelt medborgarskap har begått terrorbrott.  • Kriminalisera deltagande i och samröre med terroristorganisationer.  • Skärpta straff för terroristrelaterad brottslighet.  • Fler och mer långtgående befogenheter, för Polisen och Säkerhetspolisen, i kampen mot terrorismen.  • Fördubbla den europeiska polisbyrån Europols budget. Särskild satsning riktas till European Counter Terrorism Center (ECTC) inom Europol för att stärka arbetet mot terrorism.  • Sverige ska gå med i Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, och driva på för att utöka EPPO:s befogenheter till att omfatta terroristbrott.  • Gemensamt EU-ramverk för att stoppa utomeuropeisk finansiering av extrema trossamfund.  Se pressträffen här.  Läs mer om förslagen här.  Presentationen från pressträffen finns här.

Vi måste se till att Sverige och Europa har de lagar och regler som krävs för att bekämpa terrorismen och extremismen. Moderaterna vill därför att ett gemensamt europeiskt regelverk för att stoppa utomeuropeisk finansiering av extrema trossamfund ska komma på plats. Det presenterade Tomas Tobé, toppkandidat till Europaparlamentet, i en intervju med SVT.

– Terrorn och extremismen rör sig över nationsgränserna. Det gör också pengarna som finansierar den. Runt om i Europa får extrema trossamfund utländska pengar och bidrag. Jag menar att personer eller stater som aktivt arbetar för att sprida extremism och uppviglar till terrordåd måste bekämpas mycket mer än vad som görs i dag, sa Tomas Tobé. 

– Religionsfriheten ska värnas, men extremism och uppvigling till terrorism hör inte hemma här. Nu är det dags att vi gemensamt ser till att utomeuropeisk finansiering av extrema samfund stoppas i hela Europa, avslutade Tomas Tobé. 

Gemensamt EU-ramverk för att stoppa utomeuropeisk finansiering av extrema trossamfund 

Mer måste göras för att stoppa problemen med religiös extremism inom Europa. Extremismen har exempelvis kopplingar till de senaste årens många religiöst motiverade terrordåd i Europa och det stora antalet européer som har anslutit sig till IS. 

Extremismen finansieras inte sällan av aktörer utanför Europas gränser, vars mål är att sprida ideologier eller religiösa tolkningar som inte är förenliga med den liberala demokratin. 

Sverige är inte det enda landet inom EU där utländsk finansiering av trossamfund förekommer. Tyskland och Frankrike har kartlagt problemet och där framkommer finansiering från bland annat Turkiet och Saudiarabien. 

Om extrema trosuppfattningar får ett starkt stöd i Sverige och Europa riskerar det att göda extremism, vilket i förlängningen innebär säkerhetsrisker för hela samhället. 

Eftersom utomeuropeisk finansiering av extrema trossamfund är ett problem som är gränsöverskridande inom EU bör detta problem även hanteras på EU-nivå. 

Givet att det redan finns EU-gemensamma system för att förhindra penningtvätt och icke önskvärda investeringar bör det även finnas en möjlighet att få på plats ett gemensamt europeiskt regelverk för att stoppa utomeuropeisk finansiering av extrema trossamfund. 

Läs mer här. 

Tomas Tobé skriver även om trygghetsfrågorna på Aftonbladets debattsida och att det är allvarligt att Socialdemokraterna även i Europaparlamentet agerar bromskloss för brottsbekämpande åtgärder.

Läs artikeln här. 

I sin vårbudget gör regeringen nedskärningar på polisen, samtidigt som Sverige fortsatt har allvarliga problem med grov kriminalitet. I stället för att ta tag i problemet lägger regeringen över ansvaret på kommunerna. Det skriver Ulf Kristersson och Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholms stad, på Aftonbladets debattsida i dag

När Mikael Damberg tillträdde som inrikesminister i januari 2019 lovade han att ”rivstarta” rättspolitiken. Men trots att den grova brottsvågen fortsätter, väljer den nygamla regeringen att nu skära ner polisens budget med 232 miljoner kronor. Rikspolischefen har kommenterat de bristande resurser som tvingar polisen till svåra prioriteringar med att ”det skär i polishjärtat”. Det borde vara självklart att människor kan ta sig till och från skolan eller jobbet utan att uppleva risk för våld eller hot. Och man ska kunna röra sig fritt även på kvällstid. Men så är det inte i dag. Därför tvingas nu kommunpolitiker i hela Sverige att göra vad de kan för att garantera invånarna den mest grundläggande tryggheten. Samtidigt är de kommunala verktygen få och lokala politiker griper efter halmstrån. Stora belopp öronmärks nu för att anställa ordningsvakter och för att göra brottsförebyggande förändringar i själva stadsrummet, som att röja högvuxen sly för att förbättra sikten.  Därför är det rätt anmärkningsvärt att Damberg i Aftonbladet hävdar att Sveriges kommuner måste ta eget ansvar för invånarnas trygghet. En av statens mest grundläggande uppgifter är att upprätthålla lag och ordning. Men regeringen meddelar samtidigt att kommunerna inte längre kan räkna med att detta sker. Uppgiften hamnar istället alltmer på kommunernas bord. Kommuner ska säkerställa samhällsservice såsom skola, socialtjänst, renhållning och äldreomsorg. Det finns varken tillräcklig kunskap eller rätt verktyg för att upprätthålla lag och ordning på gator och torg. Kommunerna tvingas att arbeta intensivt med trygghetsfrågorna för att försöka täppa igen de hål som staten lämnar efter sig, men utifrån egna och begränsade förutsättningar. Kommunernas trygghetsarbete styrs dessutom av högre statliga instanser. För att ordningsvakter ska kunna anställas måste de först utbildas av polisen, och för att få verka på gator och torg krävs polisens godkännande. Därutöver måste kommunerna ta pengar från annan viktig verksamhet när staten misslyckas med sin kärnuppgift. Bara i Stockholms stad avsätter det grönblå styret 70 miljoner kronor för ordningsvakter och 100 miljoner kronor för en särskild trygghetsfond. Självklart ska stat och kommun hjälpas åt för att öka tryggheten. Men vi ser nu en regering som brister i ledarskap. Det är extra allvarligt i ett läge där problemen är akuta och sprider mycket stor oro i samhället. Nyligen kom ”nyheten” att Malmö inte hade utsatts för en enda skjutning – på en månad. Dagarna därpå skedde ett sprängdåd inne i staden och en ung flicka kom till skada. Samma vecka sköts tre unga män till döds i Stockholm. Att få stopp på den grova brottsligheten, och öka tryggheten i vardagen, är för oss moderater den allra viktigaste politiska prioriteringen. Kommuner bör därför göra vad de kan för att bistå polisen i detta kritiska läge, men först och främst måste regeringen förstå sin uppgift och ta den på större allvar. Det som sker, riskerar att orsaka permanent skada på den värdefulla tilliten mellan medborgare och myndigheter. Den tilltron tar vi ofta för självklar, men bygger i grunden på att medborgarna litar på att staten sköter sina uppgifter väl, och att staten kan lita på att enskilda människor de jobbar, betalar sin skatt och dessutom samarbetar med polisen när brott ändå begås. Äventyra inte det samhällskontraktet.     Ulf Kristersson, partiledare (M)  Anna König Jerlmyr, finansborgarråd i Stockholms stad (M) Läs hela artikeln i Aftonbladet här.

Moderaterna ska göra Sverige och Europa tryggare. Exempelvis behövs ett mer kraftfullt arbete för att bekämpa utländska stöldligor, som begår hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Moderaterna kommer därför verka för att Europol ska inrätta ett särskilt center som fokuserar på att bekämpa den gränsöverskridande brottslighet som stöldligorna står för. Det var några av budskapen när Ulf Kristersson intervjuades av Dagens Nyheter, inför Europavalet.

– Europol funkar bra när det gäller antiterrorism, grov organiserad kriminalitet och cyberbrottslighet. Men man borde ha ett fjärde ben som uttryckligen sysslar med att följa de ligor som går över nationsgränserna för inbrott och stölder. Det gäller Östersjöländerna i synnerhet. Det här är som gjort för ett EU-samarbete, säger Ulf Kristersson. 

Inrätta ett särskilt center för att bekämpa stöldligorna

Europol har en central roll i EU:s säkerhetsarbete. Europol hjälper till med brottsbekämpande insatser på fältet, är ett nav för informationsutbyte om brottslig verksamhet och är ett expertcentrum för brottsbekämpning. Byrån tar också regelbundet fram långsiktiga analyser av brott och terrorism.

I dag finns bland annat tre fasta center etablerade inom Europol. Det handlar om European Serious Organised Crime Centre, European Cybercrime Centre och European Counter Terrorism Centre. Europol ägnar sig även åt att motverka annan typ av brottslighet.

Europol har inget center etablerat som enbart fokuserar på att motverka kringresande ligor som systematiskt och organiserat begår så kallade vardagsbrott. Då dessa ligor är välorganiserade och de agerar i flera olika länder inom EU krävs ett mer samlat europeiskt grepp för att motverka och stoppa dem. I dagsläget begås runt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige av utländska stöldligor och enligt Europols uppskattningar begås en stöld var 1,5 minuter inom hela EU.

Moderaterna ska verka för att Europol ska inrätta ett särskilt center som fokuserar på att bekämpa den gränsöverskridande vardagsbrottslighet som stöldligorna står för.

Läs hela intervjun med Ulf Kristersson här. 

Ulf Kristersson intervjuas i Medborgarens podcast om den nya svenska modellen. Vad behövs för att skapa en ny svensk modell? Som möter dagens problem och möjliggör morgondagens framgångar? Kristersson pratar också om vad som krävs för att stärka tryggheten i samhället och varför kärnkraften behöver byggas ut, som en del av den nya svenska modellen.

I helgen presenterade Moderaterna den nya svenska modellen, vid partiets Sverigemöte. Men vad innebär den rent konkret, och varför är det en ny svensk modell och inte en förbättrad svensk modell som Moderaterna presenterar? Det pratar Ulf Kristersson om i veckans avsnitt av Medborgarens podcast.

Om podcasten:

Podcasten publiceras Medborgaren.se. Syftet med podcasten är att erbjuda ett format för längre samtal om Moderaternas politik – vilket sällan ryms i de traditionella medierna. Programledare är Erik Blom, kommunikatör på Moderaternas riksorganisation, och ansvarig utgivare är Per Rosencrantz, strategichef.

Podden hittar du på iTunes.

Du kan även lyssna via Podomatic, samt Spotify.

Den vårbudget som regeringen presenterat i dag saknar reformer för att ta tag i Sveriges problem. I stället skär S-C-L-MP exempelvis bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, och som antogs av riksdagen 2018. Det var ett av budskapen när Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, kommenterade regeringens ekonomiska vårproposition.

– Sverige har allvarliga problem med både brottslighet och integration. Det sker nästan en skjutning om dagen och otryggheten är omfattande. Vi har bland den lägsta polistätheten i EU, samtidigt väljer regeringen att skära ned på polisen. Vårbudgeten visar tydligt att Magdalena Andersson inte tar ansvar för utvecklingen, säger Elisabeth Svantesson.  – Varken vårbudgeten eller Januariöverenskommelsen innehåller reformer för att ta tag i Sveriges problem. S-C-L-MP återställer allt som inte har fungerat och höjer skatterna, men skär ner på polisen och struntar i att korta vårdköerna, fortsätter Svantesson.  – Vi har ett kärvare ekonomiskt läge, samtidigt som Januariöverenskommelsen intecknar allt reformutrymme för de kommande åren. Det riskerar leda till en skattechock, med exempelvis fastighetsskatt och höjd bensinskatt, avslutar Elisabeth Svantesson.  Januariöverenskommelsen och vårbudgeten löser inte Sveriges problem  • Ingen ambitionsökning vad gäller polisen. I vårbudgeten skär S-C-L-MP bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget.  • Återinför ineffektiva klimatåtgärder.  • Dröjer med att införa kömiljarden, skär i äldreomsorgen och psykiatrin.  • Välkommet steg att avskaffa värnskatten. Det saknas dock ytterligare strukturreformer. S-C-L-MP avstår från att sänka skatten för alla andra som arbetar.  • Pengarna är slut: Januariöverenskommelsen intecknar allt reformutrymme för de kommande åren.  Presentation från pressträffen.

Arbetet med Moderaternas eftervalsanalys är nu slutfört. Eftervalsanalysgruppens ordförande, Mats Green, redogör för några av slutsatserna och hur gruppen har arbetat.

I augusti 2018 tillsatte partistyrelsen en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utvärdera Moderaternas valrörelse och valresultat i de allmänna valen 2018. Eftervalsanalysens mål har varit att identifiera såväl framgångsfaktorer som förbättringsområden inför framtida val samt bidra med underlag för partiets kommande beslut avseende politikutveckling och organisation.    Mats Green, riksdagsledamot från Jönköping, har varit ordförande i arbetsgruppen. Förtroendevalda – nationellt, lokalt och regionalt, och från landets olika delar – har varit representerade i gruppen tillsammans med ordförandena för MUF, Moderatkvinnorna och Moderata Seniorer samt entreprenören Peje Emilsson och medarbetare från partiets riksorganisation.  – I högre utsträckning än någon annan eftervalsanalys i modern tid har denna behövt handla lika mycket om framtiden som om historien. Bakom oss har vi nu den mest turbulenta mandatperioden under efterkrigstiden. Sveriges politiska landskap och politiska ”naturlagar” har radikalt förändrats under senare år, och det märks i valresultatet och i läget efter valet. Vi har velat fånga vad det betyder för Moderaterna i framtiden, säger Mats Green.  Eftervalsanalysgruppen har haft för avsikt att ge så många som möjligt, i partiet och dess närhet, möjlighet att komma med idéer, synpunkter och reflektioner. Detta har bland annat resulterat i 8 000 inspel från alltifrån företrädare och kampanjaktiva till medlemmar och tjänstemän. Utöver detta har man via Demoskop genomfört en egen eftervalsundersökning med över 4 000 svarande och tagit del av liknande mätningar från förbund. Eftervalsanalysgruppen har också använt sig av offentlig statistik såsom väljarbarometrar, sakfrågemätningar, Valu och SCB:s partisympatimätning.  I eftervalsanalysen lyfts sju händelser fram, från mandatperioden 2014-2018, som bedöms ha haft stor betydelse för utgången av valet 2018 och som i allt väsentligt fortsätter att påverka Moderaterna.  – Vi har inte begränsat oss till den gångna mandatperioden och väljarströmmar mellan 2014 och 2018 års val, utan har velat sätta in valet och Moderaterna i ett större och mer långsiktigt perspektiv och sammanhang, säger Mats Green.   Eftervalsanalysens slutsatser  Inför valet 2018 hade Moderaterna tre huvudsakliga mål: att bilda en ny alliansregering, att ingå i fler styren lokalt och regionalt samt att göra ett bättre valresultat än 2014. Moderaterna nådde ett av dessa tre mål, att ingå i fler alliansstyren i kommuner och regioner, men misslyckades med att nå de övriga två målsättningarna.  Eftervalsanalysgruppens har dragit tre huvudslutsatser:  För det första bör Moderaterna bejaka sitt liberalkonservativa idéarv.  – Moderaterna har i alltför hög utsträckning låtit andra politiska partier, till både vänster och höger, definiera framför allt den konservativa delen av vårt idéarv och därigenom bitvis tvingat oss till defensiva hållningar, menar Mats Green.  – Moderaterna behöver ytterligare förstärka och utveckla det moderata frihetsbudskapet och dess relevans i allt från bejakande av individens självbestämmande och integritet, olika livsstilssituationer och livsstilar till förutsättningar i utanförskapsområden och landsbygdens villkor, fortsätter Mats Green.  För det andra är den viktigaste uppgiften, för partiledningen och partiet, att stärka förtroendet för Moderaterna under kommande mandatperiod.  – I valet 2018 var många väljare osäkra på vad Moderaterna stod för, dels på grund av regeringsfrågan, dels på grund av frågor om det gick att lita på partiets politikomläggning i till exempel migrationsfrågan. Dessutom saknades ett tydligt övergripande politiskt budskap. Moderaterna bör bejaka sin sakpolitiska position till höger om mitten. Moderaterna ska fortsatt vara ett pragmatiskt parti som sätter sakfrågor och genomförbarhet i fokus. Moderaterna är ett värderingsburet och framtidsinriktat parti, säger Mats Green.  För det tredje har eftervalsanalysgruppen en rad organisatoriska rekommendationer gällande hur Moderaterna kan utvecklas som parti.  – Ett starkt parti kräver en stark organisation, både i förbunden och nationellt. Om kansliet och organisationen förändras efter varje val och vid varje partiledarskifte är det svårt att bygga en riktig långsiktighet i verksamheten. I vår eftervalsanalys ges flera konkreta råd till hur Moderaternas partiorganisation, på både kort och lång sikt, kan stärkas, avslutar Mats Green.  Mats Green intervjuas i Aftonbladet, läs artikeln här.

I dag har Moderaternas partistyrelse formellt beslutat att Moderaterna ska verka för att det ungerska regeringspartiet Fidesz utesluts ur vår europeiska partigrupp EPP.

 

– Moderaterna har länge varit drivande i kritiken mot Fidesz. Nu har vi kommit till en punkt när det inte finns någon återvändo. Fidesz måste uteslutas ur EPP, säger Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

 

Tidigare har Moderaterna bl.a. ställt sig bakom det s.k. artikel 7-förfarande som EU inlett mot Ungern för övertramp mot EU:s grundläggande värderingar. Det handlar om bl.a. rättsväsendets oberoende, yttrandefrihet och skydd för minoriteter.

 

Moderaterna har nu tagit täten för att samla det antal partier och länder som krävs för att frågan om uteslutning ur EPP ska upp på bordet. 

 

– Det är tydligt att Fidesz fortsätter bedriva en politik som står i strid med EPP:s värderingar, politiska program och grundsyn gällande Europas utveckling. De hör inte hemma i vår partigrupp , säger Gunnar Strömmer.