Kategori: Nyhet

Skolan är ett prioriterat område för den moderatledda regeringen. Under de första 100 dagarna har flera åtgärder inom skolområdet inletts. Det handlar bland annat om ökade resurser för att fler elever ska få tillgång till speciallärare, läromedel och lovskola. Det handlar också om åtgärder för att underlätta för fler akademiker att läsa till lärare. Fler åtgärder är också inledda.

Vilka åtgärder har regeringen genomfört på skolans område?

• Satsat 600 miljoner kronor för att öka tillgången till speciallärare, specialpedagogiska insatser och särskilda undervisningsgrupper under 2023

• Satsat 685 miljoner kronor för att under 2023 för att öka tillgången till läromedel av hög kvalitet

• Satsat 100 miljoner kronor 2023 för att kunna erbjuda lovskola även till yngre elever än tidigare

• En satsning görs för samordningen av en kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att locka fler akademiker till läraryrket

• Stärkt kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen i lärarutbildningarna genom övningsskolor

• Ökat anslaget till Läslyftet med 5 miljoner kronor 2023

Vilka åtgärder är på gång på skolans område?

• Ett första steg för att öka undervisningstiden i innehållstunga ämnen tas genom att revidera timplanerna och avskaffa elevens val

• Regeringen har tagit steg för att utöka undervisningstiden i lågstadiet med en timme om dagen.

• Regeringen har skärpt kraven i riktlinjerna för Folkbildningsrådet för att komma tillrätta med fusk och felaktigheter i studieförbundens verksamhet

• Regeringen har skärpt tillsynen och granskningen av skolor med riskbild avseende extremism och islamism.

Lärarnas status behöver öka

Den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska klara skolan är skickliga och erfarna lärare. Läraryrket har tappat i status från att vara ett av de mest sökta och eftertraktade yrkena, en viktig delanledning är svårigheten att göra karriär.

En brist på 12 000 lärare och förskollärare väntas till år 2035. Lärar- och skolledarförbund har tydligt signalerat att det behövs ett sammanhållet system för kompetensutveckling. De mest erfarna och skickliga lärarna upplever brister i den kompetensutveckling de erbjuds. Många erfarna lärare fastnar idag i sin kompetensutveckling, och därmed sin karriär.

Regeringen inför därför en ny nationell struktur för kompetensutveckling så att även erfarna lärare kan fortsätta göra karriär och få fler att stanna i yrket. Kompetensutvecklingen kommer bli mer inriktad mot undervisningen och bättre svara mot lärarnas behov.

Nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Regeringen presenterar idag ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i syfte att stärka merit och kompetens:

• Tydligare karriärvägar. Skickliga och meriterade lärare ska få möjlighet att meritera sig.

• Bättre möjlighet till kompetensutveckling. Nytt nationellt system för kompetensutveckling

Legitimerade lärare och förskollärare kommer kunna ansöka om meriteringsnivå hos Skolverket. En meritering blir ett bevis på att man har vissa kunskaper och förmågor. Meriteringen kommer kunna fås både på basis av undervisningsskicklighet och utbildning. I praktiken skapas ett system för drivna och skickliga lärare att få tydliga erkännanden.

För utvecklingen av kompetensutvecklingen och meriteringssystemet tillsätts ett expertråd med förskollärare, lärare, rektorer, huvudmän samt universitet och högskolor. Tillsammans uppgår medlen för alla delar av professionsprogrammet till 234,5 miljoner kronor från 2023 och framåt.

Hälso- och sjukvården är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har genomfört flera åtgärder under sina första 100 dagar. Det handlar bland annat om att regeringen meddelat en satsning på att öka antalet vårdplatser i Sverige. Regeringen har också initierat en rad överenskommelser för att förbättra cancervården för barn och unga och motverka psykisk ohälsa samt för att tillföra medel för att korta köerna till BUP.

Vad har regeringen gjort under sina första 100 dagar för hälso- och sjukvården?

• Aviserat en dubblerad satsning på att öka antal vårdplatser i landet.

• Initierat en rad överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som bland annat avser utveckling och förbättring av cancervården för barn och vuxna, främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och medel för att korta köerna till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin).

• Satsning för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet, bland annat genom medel till kommuner och regioner för äldresamtal/hälsosamtal, idrott för äldre samt medel till civilsamhällets arbete för att motverka ensamhet och bryta ofrivillig ensamhet.

Vilka åtgärder är på gång på hälso- och sjukvårdsområdet?

• Beslut om nationell vårdförmedling i statlig regi för att kapa köer inom hälso- och sjukvården

• Uppdra att ta fram en nationell plan för mödrahälsovården och förlossningsvården med nationella mål och indikatorer för uppföljning.

• Tillsätta en utredning om statligt huvudmannaskap.

• Underlag från myndigheter till strategi för psykisk hälsa.

• Reformera den digitala infrastrukturen inom vården.

Regeringen presenterade idag ett stort stödpaket till Ukraina i tre delar. Paketet består dels av ett upphandlingssamarbete för försvarsmateriel, dels uppdrag till Försvarsmakten om att förbereda överlåtelse av artillerisystemet Archer och dels det största paketet av avancerade vapen hittills.

Innehållet består av bland annat granatgevär med ammunition, pansarskott, automatgevär och minröjningsutrustning stridsfordon 90 (CV 90) med ammunition och Robot 57 (NLAW) till ett värde av 4,3 miljarder kronor.

Med ett internationellt samarbete blir det möjligt att iordningställa Archer-pjäser för att därefter leverera till Ukraina. Regeringen har idag fattat beslut om att Försvarsmakten ska påbörja det arbetet.

Sverige och Ukraina kommer att ingå ett avtal om samarbete om upphandling av försvarsmateriel. Det innebär att bidra till att stärka Ukrainas förmåga att upphandla, samt gör det möjligt för Ukraina att gemensamt med Sverige beställa försvarsmateriel. Det kan innebära tidsbesparingar på månader upp till år, genom att Sverige kan göra tilläggsbeställningar inom befintliga kontrakt och skänka materielen till Ukraina.

Bedömningen är att kriget inte tar slut i närtid och att Ukrainas behov av vapen fortsatt är stora. Då är möjligheten att köpa direkt från försvarsindustrin ett sätt att öka leveranserna av materiel till Ukraina.

Detta paket tillsammans med stödet från bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Finland med flera innebär att det sammanlaga stödet till Ukraina nu ökar kraftigt.

Vapenpaketet och finansieringen kommer att beslutas genom en extra ändringsbudget som regeringen kommer att besluta om i närtid.

Det är föråldrat att staten ska godkänna om människor får dansa eller inte. Det är hög tid att tillståndskravet för danstillställningar tas bort. Regeringen tog därför idag beslut om en lagrådsremiss för att avskaffa danstillståndet. Det här är en efterlängtad frihetsreform. 

Genom att kravet på danstillstånd nu tas bort minskar byråkrati och kostnader för företagare och andra som anordnar dans. 

Danstillståndet kom till under 1950-talet och har inneburit att tillstånd måste sökas och godkännas av polisen. Förslaget är att det framöver ska räcka att skicka in en anmälan. Att avskaffa danstillståndet innebär en förenkling för anordnaren eftersom anmälan är kostnadsfri (den tidigare ansökan om danstillstånd är avgiftsbelagd) och kan göras muntligen,  vilket innebär mindre byråkrati. En anmälan gör samtidigt att polisen även i fortsättningen får viktig information för sin planering och beredskap.

Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2023. 

Idag skickas ett förslag på remiss om att bestämmelsen i miljöbalken som förbjuder att det byggs kärnreaktorer på andra platser än där det redan finns kärnkraft tas bort. Utöver det föreslår regeringen att bestämmelsen, som begränsar antalet reaktorer i drift till tio stycken också tas bort.

Under onsdagen presenterade statsminister Ulf Kristersson tillsammans med miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari fler åtgärder som får effekt på svensk energiförsörjning. I Tidö-avtalet så står det att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill göra lagändringar för att möjliggöra för ny kärnkraft. Det föreslag som nu går på remiss är en viktig del i det arbetet. Både klimatomställningen och industrins möjligheter att växa är helt beroende av stabil tillgång till planerbar, fossilfri energi – som är oberoende av väder och vind – till ett konkurrens­kraftigt pris. 

Energianvändningen behöver bli mer flexibel. För att klara det behöver vi använda oss av alla verktyg vi har. Vi har dammarna i vattenkraften. Vi behöver sol- och vindkraft. Och vi behöver kärnkraft. Med de här förslagen vill regeringen skapa de förutsättningar som krävs för att hushållen och företagen ska kunna ställa om, Utsläppen ska ner, hela vägen till noll. Att ta bort de facto-förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer är ett mycket viktigt led i det här arbetet.

Remisstiden för förslaget är tre månader. Därefter tar regeringen fram en lagrådsremiss och räknar med att kunna presentera en proposition för riksdagen efter sommaren och att lagändringen ska kunna träda i kraft i mars 2024.

Den våldsspiral som uppstod under jul-och nyårshelgerna, med flera skjutningar och sprängdåd på bara några dagar, är ett tydligt exempel på att vi behöver ta krafttag mot den organiserade brottsligheten. I dag presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) nya åtgärder mot den organiserade brottsligheten.

Med anledning av den rådande utvecklingen kommer arbetet i rådet mot organiserad brottslighet att starta tidigare än planerat. Temat för det första mötet kommer vara åtgärder mot det dödliga skjutvapenvåldet. 

Regeringen kommer ta fram en nationell samlad strategi mot organiserad brottslighet

Regeringen kommer att ta fram en nationell samlad strategi mot organiserad brottslighet. Strategin ska kopplas till arbete på såväl nationell som regional och lokal nivå, och omfatta båda brottsbekämpande och brottsförebyggande åtgärder. Rådet mot organiserad brottslighet kommer att ha en viktig roll i arbetet med att ta fram strategin.

Strategin mot terrorism (2015) och strategin mot våldsbejakande extremism (2016) uppdateras

Mycket har hänt i Sverige och i vår omvärld sedan befintliga strategierna mot terrorism och mot våldsbejakande extremism togs fram 2015–2016. De båda strategierna ska därför ses över och uppdateras.  

Justitiedepartementet ser över tidsplaner för pågående utredningar 

Ett stort antal utredningar pågår och kommer att starta som har kopplingar till arbetet mot organiserad brottslighet. Regeringen genomför just nu en översyn av vilka tidsplaner som eventuellt kan justeras för att åtgärder ska kunna komma till stånd ännu snabbare.

Styrningen av polisen ska stärkas med fokus på förbättrade resultat

Regeringen kommer genomföra ett antal åtgärder för att stärka styrningen av polisen:

• Ett arbete pågår på Justitiedepartementet med att renodla Polismyndighetens uppdrag. 

• Regeringens styrning av Polismyndigheten framöver kommer att ha ett ökat fokus på tydliga mål, effektivitet och förbättrade resultat. 
• Regeringen kommer i närtid att besluta om ett uppdrag till Polismyndigheten att förstärka myndighetens nationella operativa förmåga att förebygga och bekämpa den grova kriminaliteten. 

Elpriserna har under november och december varit mycket höga, särskilt i december då elpriserna i stora delar av Sverige var rekordhöga. Svenska Kraftnät får därför ett nytt uppdrag av regeringen att ta fram utökat elstöd till hushåll i hela Sverige. 

Det nya elstödet för november och december bör bygga på den tidigare modellen. På grund av höga priser i hela Sverige bedöms hushåll i hela landet få ta del av stödet. Svenska Kraftnät ska därför på nytt ansöka om att använda så kallade flaskhalsintäkter för åtgärder som särskilt tar hänsyn till att de höga elpriserna som drabbat hushållen i hela Sverige. Användningen av medlen kräver ett godkännande av Energimarknadsinspektionen.

Även de norra delarna av Sverige, elområde 1 och 2, omfattas av stödet.

Svenska kraftnät ska lämna sin ansökan till Energimarknadsinspektionen senast den 20 januari som därefter gör oberoende prövning. När Energimarknadsinspektionen har kommit med sitt beslut kan en närmare tidplan ges för hur och när utbetalningarna till hushållen kan ske för perioden november–december 2022.

I dag talade statsminister Ulf Kristersson (M) på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Kristersson talade om Sveriges roll i Nato, Sverige ska vara en långsiktig, lojal och engagerad medlem. Kristersson talade också om sex styrkor som Sverige tar med sig in i Nato, som kommer bli viktiga byggstenar i vårt medlemskap.

I dag höll statsminister Ulf Kristersson sitt jultal från Harpsund. Kristersson talade om det allvarliga läget i Sverige. De kommande åren kan bli de tuffaste för landet sedan 90-talskrisen och finanskrisen. Regeringen kommer genomföra reformer för att stärka rättsstaten, den svenska och europeiska säkerheten, energisystemet och den svenska konkurrenskraften.

Ulf Kristerssons talade om att Sverige går igenom tre kriser samtidigt:

• Den inre trygghetskrisen, med ständiga skjutningar som symptom.
  

• Den yttre säkerhetskrisen med Rysslands anfallskrig mot Ukraina som den omedelbara faran.
  

• Energikrisen och ett svårt ekonomiskt läge.

Den moderatledda regeringen arbetar med ett brett reformprogram för att klara av Sveriges tre kriser

Efter åtta år med en instabil regering utan politisk riktning, mandat eller muskler har Sverige nu fått en moderatleddregering med både vilja och förmåga att genomföra förändring.  Regeringen har under två månader arbetat med att förbereda de reformer som ska sjösättas genom beslut i regering och riksdag.

”En kompetent regering måste inte bara ha idéerna och veta vad den vill – den måste också kunna det politiska hantverket. Och den måste kunna samarbeta för att få något gjort. Annars blir det ingen förändring”

Statsminister Ulf Kristersson

Den organiserade brottsligheten hotar rättsstaten och i förlängningen demokratin.  Den moderatledda regeringen har fått ett tydligt mandat av väljarna att förändra kriminalpolitiken – det allvarliga läget kräver ett paradigmskifte. Regeringen påbörjar nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet.

Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige ökar. År 2012 konstaterades 17 fall av dödsskjutningar i Sverige, år 2020 konstaterades 48 fall. Det är en ökning med 148 procent. Mellan januari-november i år har 60 personer avlidit till följd av skjutningar.

Människors otrygghet och oro för brottslighet ligger på höga nivåer. Den nationella trygghetsundersökningen från 2022 visar att 27 procent uppger sig vara otrygga när de vistas ute i det egna bostadsområdet sent på kvällen. I de utsatta områdena uppgår samma siffra till 49 procent.

Tryggheten och tilliten ska återupprättas i Sverige. Därför påbörjar nu den moderatledda regeringen genomförandet av Tidöavtalets samarbetsprojekt kriminalitet.

En utredning om visitationszoner

Visitationszoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner – där polisen exempelvis får genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon – utan att det finns någon brottsmisstanke. Det kan vara ett sätt att motverka skjutningar, sprängningar och andra våldsbrott.

Polismyndigheten har framfört att visitationszoner bör övervägas i Sverige. Den danska polisen har sedan 2004 använt visitationszoner i ganska stor omfattning.

Regeringen tillsätter nu en utredning som ska lämna förslag på hur tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner ska kunna införas i Sverige. Utredaren ska lämna sitt förslag i denna del senast i oktober 2023.

En utredning om anonyma vittnen

Tystnadskulturen – det vill säga att människor inte vågar prata med polisen eller andra myndigheter – är systemhotande. En förutsättning för att brott ska kunna klaras upp är att människor vågar berätta om vad de har sett eller hört.

Regeringen tillsätter därför en utredning med uppdrag att lämna förslag på hur ett system med anonyma vittnen kan utformas i Sverige. Det är fullt möjligt att utforma ett sådant system som säkerställer den tilltalades rättssäkerhet. Ett system med anonyma vittnen finns bland annat i Danmark, Norge och Finland.

En ny lag som ger kommunerna ansvar för det brottsförebyggande arbetet

Det är avgörande med åtgärder för att förebygga brott. Kommunerna spelar en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen kommer därför att föreslå att kommunernas får ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet

För att kommunerna ska kunna ta det nya ansvaret behöver de ett kraftigt och ändamålsenligt stöd. Därför tillför regeringen 42 miljoner kronor per år till BRÅ för att stärka det nationella stödet i det brottsförebyggande arbetet. Regeringen tillför även riktade medel som kommunerna kan söka för brottsförebyggande insatser, utöver de generella förstärkningar som kommunerna får under 2023.

Sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavares samtycke

I dag krävs, som huvudregel, vårdnadshavarnas samtycke för att socialtjänsten ska kunna ge behandling, stöd eller förebyggande insatser till en omyndig person. Det finns dock vissa möjligheter att ge sådana öppna insatser mot föräldrarnas vilja om barnet har fyllt femton år.

Regeringen vill att den åldersgränsen ska sänkas till 12 år. Det innebär att socialnämnden kan besluta om insatser till barn, utan vårdnadshavarnas samtycke, om nämnden tycker det är lämpligt och barnet själv samtycker till det .