Kategori: Nyhet

I dag skickar regeringen ett förslag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare på remiss. Det innebär att den som vill arbetskraftsinvandra till Sverige behöver ha en lön som uppgår till minst 26 560 kronor i månaden.

Riksdagen röstade i höstas ja till propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. En följd av propositionen var att regeringen skulle återkomma med ett beslut i en förordning om vad höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandring skulle innebära.

I dag har den moderatledda regeringen skickat ut ett förslag på remiss om vad det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ska innebära. Regeringen vill att lönekravet för arbetskraftsinvandring ska vara 80 procent av den medianlön som SCB publicerar. Det innebär ett försörjningskrav på 26 560 kr i månaden.

Det här är det första steget i regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Den föreslagna nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring, samtidigt som det underlättar för att fler som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns

säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)

I dag presenterade finansminister, Elisabeth Svantesson (M), den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Det är en budget som läggs fram i ett svårt ekonomiskt läge med rekordhög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Budgeten innehåller satsningar för att möta de samhällsproblem som Sverige står inför.

Sverige har inte stått inför liknande situation på flera decennier och inflationen i mars var 10,6 procent. Förutom att många under vintern fått se sina intjänade pengar snabbt minska i värde, gör hög skuldsättning och en hög andel bostadslån med rörlig ränta dessutom svenska hushåll och företag särskilt känsliga för räntehöjningar. Det är därför oerhört viktigt att inflationen inte biter sig fast på en långvarigt hög nivå. Regeringens nya prognos bekräftar samtidigt att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som väntas hålla i sig till 2025.

I statsbudgeten för 2023 tog vi höjd för det läge vi nu ser. Genom att vara återhållsamma kunde vi balansera behoven av att pressa tillbaka inflationen med att även stärka statens kärnuppgifter; ökad trygghet, samt ökade resurser till välfärden och till försvaret. Samtidigt stöttade vi hushållen – såväl med riktade insatser i budgeten som genom elstödet. Många ersättningar skrevs även upp på grund av inflationen, exempelvis får garantipensionärer 850 kr extra per månad. Sammantaget stöttas de svenska hushållen med omkring 40 miljarder kronor under året.

Eftersom vi även skapade ett handlingsutrymme kan vi nu genomföra ytterligare åtgärder i vårändringsbudgeten för att exempelvis stötta de mest utsatta hushållen och de som riskerar att bli arbetslösa till följd av lågkonjunkturen. Samtidigt lägger vi fast en plan, i tre delar, för att hantera det svåra ekonomiska läget framåt.

För det första handlar det om att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Det krävs återhållsamhet och ansvarstagande för att Sverige som land ska ta sig igenom dagens svåra läge. Det vilar därför ett brett ansvar på ett flertal aktörer att förhindra att den höga inflationen får en varaktig påverkan på pris- och lönebildningen. Riksbanken har i uppdrag att med penningpolitiken upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation, men hela samhället behöver ta ansvar för att bekämpa inflationen.

Ett viktigt exempel är det ansvarstagande som arbetsmarknadens parter tagit under avtalsrörelsen. Samma ansvarstagande behöver även de som nu går fram med stora prisökningar visa, inte minst inom livsmedelshandeln. För att säkerställa att det inte sker några oskäliga prisökningar och för att komma till rätta med bristande konkurrens ger vi Konkurrensverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera prisökningarna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Sedan tidigare har regeringen föreslagit förlängd utökad skattenedsättning av jordbruksdiesel till årsskiftet så att det blir billigare att producera mat i Sverige.

Regeringen tar ansvar genom att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik samtidigt som stöd ges till framförallt utsatta hushåll. Nu höjer vi tillfälligt bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer ytterligare.

Den andra delen i vår plan handlar om att tackla lågkonjunkturen genom en återupprättad arbetslinje. De som drabbas hårdast när ekonomin viker är de som redan innan hade svårt att få jobb. För att vuxna som saknar rätt utbildning snabbare ska komma i arbete ökar vi nu antalet platser på gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan.

Drivkrafterna till arbete behöver förbättras. Vi tar de första stegen i en stor bidragsreform genom att införa ett aktivitetskrav på heltid för den som lever på försörjningsstöd så att ingen lämnas i passivitet.

Medan många mottagare av olika bidrag och ersättningar fått dessa uppskrivna har inflationen inneburit att svenska löntagare i stället fått en kraftig reallönesänkning. Det gör det angeläget att framöver sänka skatten på arbete så att det blir mer lönsamt att jobba.

Den tredje delen handlar om att genomföra strukturreformer så att svensk tillväxt kan ta fart igen. Svensk BNP-tillväxt per capita har utvecklats svagt under en längre tid. Under våren tillsätts en produktivitetskommission som ska analysera hinder och lägga förslag för att höja produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin. Ett arbete har inletts för att minska företagens administrationskostnader och vi förbättrar de s.k. 3:12-reglerna, för att främja entreprenörskap. Inte minst krävs att företagen får tillgång till planerbar fossilfri el oavsett väder och vind. Att våra partier nu startat arbetet för att få på plats ny kärnkraft är centralt för att så ska bli fallet. Även fortsatta satsningar på forskning och utveckling samt ökat fokus på kunskap i skolan är avgörande.

Utöver hanteringen av ekonomin krävs reformer som tar tag i Sveriges stora samhällsproblem. Det här året har inletts med ett hänsynslöst våld på nivåer som inte har setts tidigare. I vårändringsbudgeten satsar vi på att förebygga att barn dras in i kriminalitet och förstärker Kriminalvården och Säkerhetspolisen. Samtidigt stärker vi det militära försvaret och förbereder för ett svenskt NATO-medlemskap så att vi kan försvara oss och vår frihet på bästa sätt – tillsammans med andra. Även kommuner och regioner pressas av den höga inflationen och vi kommer att återkomma i höstens budget med en bedömning av behovet av ytterligare förstärkningar, utöver tillskottet i årets statsbudget.

Eftersom inflationen begränsar hur expansiv politiken kan vara ställs stora krav framöver på förmågan att orka och våga prioritera, likt vi gjorde i höstas, för att kunna finansiera viktiga reformer. En del är att den statliga förvaltningen effektiviseras. Regeringen inleder nu ett arbete för att minska antalet myndigheter och ompröva det offentliga åtagandet där så är lämpligt.

Det kommer inte att bli lätt. Rätt sak måste göras i rätt ordning och tid. Men med välavvägda reformer så kommer vi tillsammans att ta oss igenom den ekonomiska vintern. Steg för steg, reform för reform, ska Sverige bli ett tryggt land där flit och ansträngning lönar sig och lägger grund för en välfärd att lita på, där vård ges i tid i hela Sverige och där barn rustas med rätt kunskaper för att möta vuxenlivet. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har ansvar och tar ansvar – för att sätta Sverige på rätt kurs.

I dag råder det brist på platser i familjehem, behandlingshem och särskilda ungdomshem (SiS-boenden).  Det försvårar samhällets möjligheter att arbeta förebyggande mot brott och ge unga det skydd och stöd de behöver. Därför presenterade regeringen idag en satsning för fler platser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Den grova kriminaliteten kryper sig ner i åldrarna. Barn och ungdomar dras in i kriminalitet i tidig ålder. Samhället måste ha rätt verktyg att förhindra att barn och ungdomar hamnar i en kriminell bana. En åtgärd som kan förebygga brott är att barn – frivilligt eller med tvång – under en period får bo i ett familjehem eller på ett ungdomshem. 

Varför behövs det fler platser i familjehem och på ungdomshem?

Genom en placering i ett familjehem eller på ett ungdomshem kan en ung person få stöd och hjälp med sin problematik, samtidigt som ungdomen under en tid kommer bort ifrån den riskfyllda miljö som denne tidigare vistats i. Dessvärre råder det brist på platser inom den sociala barn- och ungdomsvården som försvårar detta arbete. 

Vi ser en utveckling där allt fler barn och unga dras in i gängbrottslighet för att utföra grova våldsdåd. Det är samhällets ansvar att se till att de barn och unga som befinner sig en utsatt situation får det skydd och stöd som de har rätt till.

Detta försvåras bland annat av bristen på familjehem och minskar möjligheten att arbeta förebyggande. För att lyckas med detta krävs det att vi ser över hela vårdkedjan, där en viktig början handlar om att stärka upp familjehemsvården,

säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Vad innebär regeringens satsning på familjehem?

Regeringen tillför 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och avsätter ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka subventionen av familjehemsplaceringar under 2023. Det innebär att staten subventionerar kommunernas kostnader för familjehem.

Därutöver avser regeringen att ge ett flertal uppdrag: 

• Regeringen avser att tillsätta en nationell samordnare för att bland annat stärka arbetet med fler kvalitativa placeringar inom hela den sociala barn- och ungdomsvården. 

• Socialstyrelsen får ett förstärkt uppdrag att informera om möjligheten att bli familjehem, behandlingsfamilj och jourhem i syfte att öka antalet familjehem.

• Socialstyrelsen får också i uppdrag att utveckla kunskapsstödet för kommunerna i deras stöd och kontakt med familjehem.

• Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) får tillsammans i uppdrag att förbättra förutsättningarna för fler placeringar i förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. 

Det är dags att vända den brottsutvecklingen och den våldsspiral vi sett i Sverige under de senaste åren. Den moderatledda regeringen föreslår nu att brottsbekämpande myndigheter ska få större möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, exempelvis hemlig avlyssning för att förhindra och utreda allvarliga brott. 

De skjutningar och sprängningar vi sett under den senaste tiden har en tydlig koppling till grov organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Brottsutvecklingen har gått åt fel håll, med stora konsekvenser för samhället och enskilda individer.

Den moderatledda regeringen har sedan regeringsskiftet vidtagit en rad åtgärder inom kriminalpolitiken. Bland annat har omfattande satsningar gjorts på polisen och rättsväsendet, bättre verktyg som kamerabevakning och ordningsvakter gjorts tillgängliga för kommuner och regioner.

Tidigare har vi sett den stora effekt andra staters hemliga tvångsmedel haft på den grova brottsligheten, bland annat fick den information polis kunde inhämta via Encrochat stor påverkan på gängkriminalitet i Sverige.

Regeringen vill därför att:

• Preventiva tvångsmedel ska få användas i fler fall

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda flera brott vars samlade straffvärde överstiger en viss nivå

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda fler typer av brott

• Tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning ska få knytas till en person i stället för en plats
  

Idag, torsdagen den 30 mars, gav den moderatledda regeringen uppdraget att ta fram metoder att genomföra en så kallad folkräkning till Skatteverket. Skatteverket ska presentera metoder och föreslå eventuella förändringar i lag senast i september 2023 och börja gälla från årsskiftet 2023/2024.

Varför behövs en folkräkning?

Uppgifterna i folkbokföringen ska vara korrekta och överensstämma med verkligheten. Fusk med folkbokföringsuppgifter ska motverkas. Om folkbokföringen är felaktig ger det stora spridningseffekter i hela samhället. Felaktiga folkbokföringsuppgifter kan utnyttjas som verktyg av de kriminella för bland annat välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten.

Hur ska folkräkningen genomföras?

I budgetpropositionen 2023 presenterades satsningen på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Skatteverkets anslag har ökats med över 500 miljoner kronor fram till och med 2026. Ökningen är 75 miljoner kronor redan i år och genomförandet av åtgärder pågår därför redan.

I budgetpropositionen för 2023 framgår också att Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbok­föring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverkets arbete med att genomföra fler bosättningskontroller är påbörjat. Skatteverket har redan inlett arbetet med att förstärka kontrollverksamheten med fler med­arbetare och att förändra sitt arbetssätt.

Skatteverket ska samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändiga samt inhämta synpunkter från bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten Statistiska centralbyrån och ett urval av kommuner.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 september 2023.

Som ett led i Tidöavtalet tillsätter nu den moderatledda regeringen en utredning som ska analysera och ta ställning till vilka kunskaper i svenska som är lämpliga för undersköterskor, vårdbiträden och andra yrkesgrupper som arbetar inom äldreomsorgen. Det presenterade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på en pressträff under onsdagen.

Goda språkkunskaper i svenska är en viktig faktor för de äldre och en förutsättning för en trygg äldreomsorgen. Tidigare utredningar och tillsyner har uppvisat bristande kunskaper i svenska hos personalen inom äldreomsorgen. 

Nu tillsätts en utredning för att kartlägga vilken nivå på kunskap i svenska språket som är rimlig för olika yrkesgrupper samt vilka eventuella lagändringar som kan komma att krävas. 

Äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet och vara trygg och säker. Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.

Den moderatledda regeringen kommer att återupprätta arbetslinjen. En viktig del i detta är att bryta bidragsberoendet. Den som har arbetsförmåga ska arbeta. Därför ger regeringen en utredning i uppdrag att lämna förslag på hur den som tar emot försörjningsstöd ska kunna delta i aktiviteter på heltid.

Utanförskapet i Sverige har växt under lång tid. Allt fler människor i Sverige fastnar i bidragsberoende. Den vanligaste orsaken till att människor har försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, är arbetslöshet. Nu krävs krafttag för att vända utvecklingen. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Varför vill regeringen införa ett krav på heltidssysselsättning för den som tar emot bidrag?

Forskningen visar att ett långvarigt bidragsberoende ökar risken för ohälsa, utanförskap och fattigdom. Bidragsberoendet drabbar även de barn som aldrig får se sina föräldrar gå till jobbet.

Regeringen vill därför införa ett krav på att den som är fullt arbetsför och som tar emot försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid. På så sätt kan isoleringen brytas, hälsan främjas och incitamenten att gå från bidrag till arbete stärkas.

Vad innebär kravet på heltidssysselsättning?

Det innebär att personer som har arbetsförmåga ska ägna sig åt en meningsfull sysselsättning på heltid. I dag finns det flera positiva exempel på detta från kommuner som har ett aktivitetskrav för personer som är beviljade försörjningsstöd:

• I Växjö kommun fick bidragstagare producera skyddsutrustning till vården och omsorgen under Coronapandemin.

• Renhållning av parker och gator, något som flera kommunpolitiker lyfter fram.

Regeringen ger nu en utredning i uppdrag att lämna förslag på vad kravet på heltidssysselsättning ska innebära.

I dag talade Ulf Kristersson på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad. Kristersson beskrev reformerna som den moderatledda regeringen kommer att genomföra för att Sverige ska bli säkrare, grönare och friare. Det är den mest ambitiösa reformagendan sedan arbetslinjen år 2006 och reformerna efter 90-talskrisen.

De stigande priserna i samhället har gjort att många hushåll har det tufft att få ekonomin att gå ihop. Barnfamiljer med låg inkomst och små marginaler är en särskilt utsatt grupp. Dessa barnfamiljer behöver därför stöd för att klara sina boendekostnader. Regeringen förlänger därför det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget och kommer att höja bidraget från den 1 juli i år.

Det är en fortsatt hög inflation i Sverige och i omvärlden. Det sker breda prisuppgångar i samhället på många varor. Den moderatledda regeringen arbetar aktivt med en plan för att möta den svåra situationen. Planen innefattar åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll, återupprätta arbetslinjen och reformer för att stärka tillväxten.

Vad innebär tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

I dag finns det ett tillfälligt tilläggsbidrag till bostadsbidraget. Det är ett stöd utöver bostadsbidraget som betalas ut automatiskt till alla barnfamiljer som har bostadsbidrag. Tilläggsbidraget är 25 procent av ett vanligt bostadsbidrag. Cirka 110 000 familjer beräknas få bostadsbidrag varje månad under år 2023.

Vad innebär regeringens förlängning av tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

Den moderatledda regeringen kommer förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget. Det innebär att bidraget förlängs till den 31 december 2023. Utan förlängningen skulle det tillfälliga tilläggsbidraget sluta att betalas ut från och med juni 2023.

Hur mycket kommer regeringen höja tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

I dag utgör tilläggsbidraget 25 procent av ett vanligt bostadsbidrag. Regeringen kommer att höja den andelen till 40 procent under perioden juli-december 2023. Det innebär en ökning av det maximala beloppet från dagens 1 325 kronor till 2 100 kronor. Snittbeloppet för tilläggsbidraget beräknas bli cirka 1 200 kronor per månad under perioden juli-december 2023.

I dag tar riksdagen beslut om en Nato­proposition som innehåller nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Det är en historisk milstolpe i Sveriges nya försvars- och säkerhets­politik. Nu kommer Sverige att vara redo att gå med i Nato, den organisation som är den yttersta garanten för Europas säkerhet sedan bildandet 1949. Det skriver Pål Jonson (M) försvarsminister, Mikael Oscarsson (KD) försvarspolitisk talesperson och Anna Starbrink (L) försvarspolitisk talesperson på Svenska Dagbladets debattsida.

En stark transatlantisk länk mellan Europa och Nordamerika är helt avgörande för att kunna möta det kraftigt försämrade säkerhets­läget.

Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina har gjort det uppenbart för alla att samarbetet mellan de demokratiska länderna måste stärkas för att skydda vårt sätt att leva och vår säkerhet. Invasionen visar åter att Ryssland är berett att flytta på gränser med militärt våld, även om detta innebär att gå i krig med ett land som har ett starkt stöd av den stora merparten av världens samlade demokratier.

Det har varit tydligt från rysk sida att makthavarna i Kreml ser kriget i Ukraina som en del i en existentiell konflikt mellan Ryssland och väst. Från Rysslands sida utmålas konflikten som en kamp mellan traditionella ryska värderingar och ett degenererat väst som vill tvinga på sina osunda värderingar på andra länder. Demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter är inget som Ryssland vill se utvecklas i sitt närområde.

Slutsatsen av det som har hänt blir att Ryssland är, och fortsatt kommer att vara, ett hot mot Sverige och övriga Europa. Det är därför mycket positivt att det i Sverige finns ett starkt stöd för ett svenskt Nato­medlemskap – såväl bland de politiska partierna som hos befolkningen. Nato är den organisation som har de militära verktygen för att avskräcka Ryssland från att angripa Sverige och andra länder i Europa.

Vad innebär Natopropositionen?

Natopropositionen som riksdagen beslutar om i dag innebär att riksdagen dels ska godkänna Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget, dels ska godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Det föreslås att status­avtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato om Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen ska även kunna begära stöd i fred av Nato för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium.

Syftet är att alla nödvändiga förberedelser ska vara på plats i Sverige så att vi omgående kan bli medlemmar när ansöknings­processen är klar.

Militärgeografiskt kommer det svenska och finska medlemskapen i Nato att stärka försvaret i norra Europa. Det strategiska djupet utökas och den transatlantiska länken stärks. Det betyder att möjligheten att förstärka de baltiska länderna vid kris förbättras. En fördjupad nordisk samverkan med armé- och flygstridskrafter på Nordkalotten möjliggörs och samma sak gäller för de marina stridskrafterna på Östersjön.

Sveriges och Finlands medlemskap handlar inte bara om att vi i händelse av kris och krig ska kunna ta emot stöd av Nato. Det handlar lika mycket om att vi ska kunna bidra till Natos gemensamma försvar och avskräckning. Från svensk sida har vi pekat på ett antal områden där Försvars­makten skulle kunna bidra till konkreta Natoinsatser. Det handlar till exempel om deltagande med stridsflyg i Natos incident­beredskap över Baltikum eller om att bidra med markstrids­krafter till Natos framskjutna styrkor i östra Europa. Som ordförandeland i EU har Sverige också drivit frågan om behovet av ett tätt samarbete mellan EU och Nato.

Det är dock viktigt att även se bortom det strikt regionala perspektivet i norra Europa. Sverige ska även vara berett att bidra till Natos säkerhet även i andra geografiska områden – Natos så kallade 360-graders­perspektiv. Nato står inte bara inför utmaningar i nordöstra Europa. Det finns också växande hot och sårbarheter, inte minst terrorism, i det södra och sydöstra grannskapet.

Nato har de senaste åren visat att alliansen kan svara mot en förändrad hotbild och ett betydligt försämrat säkerhetsläge. Det kollektiva försvaret är åter kärnan i Nato och organisationen bygger säkerhet i Europa genom att förstärka sin militära förmåga. Sverige och Finland kommer att bli en del av den gemenskapen. Dagens beslut innebär att nödvändiga lagändringar antas för att genomföra det i praktiken. Det är goda nyheter för Sveriges och Europas säkerhet.