Bli medlem
Bli medlem

Kategori: Nyhet

Tydligt fokus på brottsoffret för moderatledda regeringen

Posted on by Anna Malm Kelfve

Den moderatledda regeringen har idag fattat beslut om att utreda den viktiga frågan om ersättning för brottsoffer. Syftet är att stärka brottsoffrens ställning och möjlighet till ersättning snabbare och utan krångel. Utredningen ska också se över frågor som rör polisers rätt till ersättning när de utsätts för brott samt föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begått brott. Frågan om att flytta fokus från gärningsman till brottsoffer är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.

En viktig del i brottsoffers upprättelse är att få skadestånd utbetalt utan dröjsmål och krångel. Enligt de regler som idag finns ska brottsoffret själv kontakta gärningsmannen för att få skadeståndet på frivillig väg. Om gärningsmannen inte betalar kan brottsoffret vända sig till Kronofogden, därefter till sitt försäkringsbolag och slutligen till Brottsoffermyndigheten. Först då kan Brottsoffermyndigheten betala ut ersättning och därefter kräva gärningsmannen på beloppet. Sedan 2020 har 7 av 10 brottsoffer inte fått hela sin ersättning utbetald, enligt en kartläggning från Sveriges Radio.

Så ska det inte vara i ett moderatlett Sverige, där brottsoffrets rätt ska stå i första rummet. Målet med den utredning som nu tillsätts är att brottsoffret får sin ersättning från staten så snart domen vunnit laga kraft och att staten i sin tur kräver gärningsmannen på beloppet.

Utredningen ska också utreda frågan kring föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begår brott. Föräldrars ansvar för sina barn ska stärkas och med det även föräldrars ansvar att ekonomiskt ersätta de skador som deras barn orsakar genom brott.

Utöver detta ska utredningen se över polisers rätt till ersättning då de utsätts för brott, bland annat kränkningsersättning och ersättning för skador på privat egendom som förstörts som en konsekvens av polisens tjänsteutövande.

Utredningen ska presenteras i februari 2025 och de nya reglerna ska kunna träda ikraft under mandatperioden. Det är dags att sätta brottsoffret, inte gärningsmannen, i fokus.

Moderaterna driver valfrihet i föräldraförsäkringen

Posted on by Anna Malm Kelfve

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, stärker valfriheten inom föräldraförsäkringen. Regeringen har idag beslutat att ge Sveriges föräldrar en mer flexibel föräldraförsäkring där totalt 90 dagar kan överlåtas till en närstående, allt i syfte att göra vardagspusslet enklare för familjen.

Förslaget innebär att vårdnadshavare med gemensam vårdnad får möjlighet att överlåta 45 dagar vardera till exempelvis mor- eller farföräldrar. Den som har ensam vårdnad får 90 dagar som är möjliga att överlåta.

En mer flexibel föräldraförsäkring är ett viktigt steg som ger barn möjlighet att knyta an till fler vuxna och ger föräldern möjlighet att enklare kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Det är särskilt viktigt för kvinnor, som är överrepresenterade bland dem som har ensam vårdnad om barn, ges verktyg att på ett enklare sätt kunna överlåt föräldradagar till närstående. Det är med andra ord också en mycket viktig kvinnoreform som stärker arbetslinjen och ger kvinnor större makt att utforma sitt eget liv. Samtidigt ges barnet möjlighet att vidga sin vardagliga kontakt med närstående.

Den moderatledda regeringen tar krafttag mot gängkriminaliteten

Posted on by Anna Malm Kelfve

Den våldsvåg vi nu ser saknar tidigare motstycke. Bara under den gångna veckan har sju skottlossningar skett, fem personer skadats och två personer, varav ett barn, avlidit. Likaså ser vi att antalet sprängningar nästintill fördubblades under årets första fyra månader jämfört med samma period förra året. Den moderatledda regeringen tar krafttag för att stoppa den negativa utveckling vi ser och ser nu över möjligheterna att utöka straffansvaret vid så kallade osjälvständiga brott, det vill säga olika former av förberedelse till brott.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar vårt demokratiska samhälle. Enligt Polismyndighetens bedömning ingår 9 000 personer i de kriminella nätverken och 21 000 personer finns runt dessa. Dessa personer förbereder och underlättar för de gängkriminella att begå brott. Många av dem är unga personer som rekryterats till gängen och som genom sin låga ålder inte är straffmyndiga och därmed kan skydda de äldre kriminella från straff. Att barn och unga rekryteras till gängen och en kriminell livsstil är oacceptabelt. Ytterligare åtgärder måste vidtas för att motverka att unga rekryteras in i gängkriminalitet och begår grova brott. Totalt är med andra ord uppemot 30 000 personer involverade i gängkriminalitet i Sverige.

Sedan regeringen tillträdde i oktober 2022 har justitieminister Gunnar Strömmer (M) lagt fram en rad åtgärder och förslag för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Bland dessa kan bland annat omfattande satsningar på rättsväsendet, särskilt polisen, nya nationella strategier mot organiserad brottslighet, effektivare verktyg och lagstiftning, som exempelvis hemliga tvångsmedel, ses. En annan mycket viktig del är att fokus i svensk kriminalpolitik svängt och numera sätter brottsoffret i fokus, inte brottsutövare, i centrum.

Den omläggning av kriminalpolitiken som nu sker borde har skett för länge sedan. Den moderatledda regeringen arbetar bland annat för att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Detta kräver en grundlagsändring och hanteras i en särskild process. Idag beslutar regeringen om en utredning av så kallade osjälvständiga brottsformer, exempelvis försök, förberedelse och stämpling till brott. Syfte är att skapa ett regelverk som möter de utmaningar och problem Sverige idag har, ett regelverk som gör att fler döms för dessa brott och att grova brott inom ramen för organiserad brottslighet därmed kan undvikas.

EU-länderna överens om migrationen –historiska överenskommelse

Posted on by Klara Söderberg

Under det svenska ordförandeskapet har Sverige – med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen – varit drivande för att få ihop en ny och stramare migrationspolitik. Efter år av förhandlingar har ministerrådet nu nått en historisk överenskommelse om grunderna för EU:s framtida asylsystem. Den moderatledda regeringen får något gjort.

För att få ordning på migrationspolitiken behöver vi tydliga, gemensamma regler. Det har förhandlats i många år och idag har vi kommit ett stort steg närmare. En historisk överenskommelse är nådd under ledning av Maria Malmer Stenergard. Ordning och reda, stärkt kontroll vid de yttre gränserna och tydligare ansvarsregler lägger grunden för ett mer hållbart system. Både i EU och i Sverige.

Den svenska linjen har varit att minska trycket på Sverige och andra som har tagit emot väldigt många samt bättre koll på EUs yttre gräns. Samarbetspartierna har enats om att genomföra ett paradigmskifte i svensk invandringspolitik, där EU är ett stöd, inte ett hinder. Nu kommer även EU leda till minskad invandring till Sverige. Och det blir ett slut med lappande och lagande i migrationspolitiken.

Det nya avtalet innehåller bland annat nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att personer som inte har asylskäl ska åka tillbaka till sitt hemland samt en flexibel solidaritet, där länderna hjälper varandra på olika sätt vid krislägen.

Innan förslagen träder i kraft ska de förhandlas mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I början av 2024 kan migrationspakten väntas godkännas.

Den moderatledda regeringen utreder bidragstak

Posted on by Hugo Silfverskiöld

Idag presenterade statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Linda Lindberg, gruppledare SD, nästa steg i regeringens bidragsreform. Den inledda reformen består av tre delar, aktivering på heltid för bidrag, kvalificering till välfärden och bidragstak. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda bidragstak.

I budgeten för 2022 såg Moderaterna och samarbetspartierna till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning vars syfte var att titta på hur drivkrafter till arbete för försörjningsstödsmottagare kan öka. Den dåvarande regeringen valde då aktivt bort att också ge utredningen i uppdrag att se över ett bidragstak. Med en moderatledd regering kan vi nu åtgärda detta och därför läggs tilläggsuppdraget att utreda ett bidragstak för socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.

Utredaren ska bland annat föreslå en modell för bidragstak som begränsar den sammanlagda nivån på bidrag och ersättningar för ett hushåll i syfte att öka drivkraften att arbeta. Utredningen ska också se över om Arbetsförmedlingen bör ges en ökad skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden, som är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för försörjningsstöd.

Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder och den svenska tillväxten har under lång tid varit alldeles för låg. Ett sätt att få ner arbetslösheten är att se över bidragssystemen.

Närmare 20 000 hushåll i Sverige bedöms sakna ekonomiska drivkrafter att ta ett arbete i stället för att få försörjningsstöd. Idag är det möjligt att få mer pengar i plånboken genom bidrag, än genom inkomster för arbete. Bidragstaket är en viktig del för att stärka drivkrafterna att ta ett jobb, i stället för att leva på bidrag.

Ett arbete innebär arbetsgemenskap, egenmakt och är en mycket effektiv integrationsåtgärd. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna vilket stärker den grundläggande välfärden.  

Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.

Se pressträffen här

Moderaterna presenterar kandidater inför Europaparlamentsvalet 2024

Posted on by Klara Söderberg

Moderaterna presenterar nu sina kandidater till Europaparlamentsvalet 2024. På första plats föreslår nomineringskommittén ett omval av Moderaternas sittande parlamentsledamot Tomas Tobé.

Med drygt ett år kvar till Europaparlamentsvalet presenterar nu Moderaternas nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Nomineringskommittén har under flera månader samlat in nomineringar, hållit intervjuer och nu lagt fram sitt förslag till Europaparlamentsvalet 2024, omfattande 34 kandidater från hela Sverige.

Tomas Tobé föreslås toppa listan följt av Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn, Arba Kokalari och Boriana Åberg.

Listan fastställs slutligt i samband med en nomineringsstämma som hålls i anslutning till Moderaternas partistämma i Umeå i oktober 2023.

Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 9 juni 2024.

Förslag till valsedel Europaparlamentsval 2024

  1. Tomas Tobé, 46 år, Stockholms län
  2. Jessica Polfjärd, 53 år, Västmanland
  3. Jörgen Warborn, 55 år, Halland
  4. Arba Kokalari, 37 år, Stockholms län
  5. Boriana Åberg, 55 år, Skåne
  6. Gustaf Göthberg, 30 år, Västra Götaland
  7. Micaela Löwenhöök, 36 år, Västerbotten
  8. Mats Green, 45 år, Jönköpings län
  9. Pehr Granfalk, 48 år, Stockholms län
  10. Joanna Sjölander, 52 år, Östergötland
  11. Erik Weiman, 63 år, Uppsala län
  12. Birgit Meier-Thunborg, 64 år, Norrbotten
  13. Ronnie Erhard, 32 år, Örebro län
  14. Måns Linge, 31 år, Kalmar län
  15. Åsa Coenraads, 46 år, Blekinge
  16. Filip Dahlöv, 25 år, Värmland
  17. William Elofsson, 29 år, Gävleborgs län
  18. Alice Landerholm, 21 år, Södermanland
  19. Adam Rydstedt, 28 år, Gävleborgs lä
  20. Jesper Skalberg Karlsson, 30 år, Gotland
  21. Malin Höglund, 55 år, Dalarna
  22. Marcus Walldén, 53 år, Kronobergs län
  23. Joel Nordkvist, 34 år, Jämtland
  24. Tobias Björk, 34 år, Västra Götaland
  25. Edvin Alam, 35 år, Uppsala län
  26. Elvira Löwenadler, 23 år, Västra Götaland
  27. Arin Karapet, 36 år, Stockholms stad
  28. Sophia Ahlin, 40 år, Blekinge
  29. Elmer Eriksson, 75 år, Västerbotten
  30. Nihad Zara, 35 år, Norrbotten
  31. Viktoria Sköld, 26 år, Östergötland
  32. Marianne Hennel, 39 år, Kalmar län
  33. Ida Skogström, 28 år, Västernorrland
  34. Fredrik Sawesthål, 46 år, Stockholms län

Regeringen godkänner två vindkraftsparker

Posted on by Moderaterna

Den moderatledda regeringen åtgärdar nu det den tidigare regeringen ställt till. Regeringen tar ansvar för utveckling av den svenska energipolitiken och tar nya steg mot att göra svensk energiproduktion fossilfri. Igår godkände regeringen de två vindkraftparkerna Kattegatt Syd och Galene. Tillsammans väntas dessa båda parker producera 6,5 TWh, vilket motsvarar en kärnreaktor.

Kattegatt Syd byggs 25 km utanför Falkenberg och omfattar upp till 80 vindkraftverk. Parken väntas leverera 5 TWh/år. Galene omfattar upp till 21 vindkraftverk och byggs 21 km väster om Varberg. Galene väntas leverera 1,5 TWh/år.

Tillsammans väntas de två parkerna producera el till 1 miljon hushåll. Då båda parkerna finns i geografisk närhet till Ringhals underlättas anslutning till stamnätet. De två vindkraftparkerna väntas ta 7–10 år att färdigställa. När de är i drift kommer de att ge ett stort energitillskott till ett hårt ansträngt energiområde.

Den moderatledda regeringen driver upp tempot i beslutsfattandet när det gäller tillståndsgivning. Vindkraftparkerna Kattegatt syd och Galene har väntat på beslut i flera år, många beslut tar alldeles för lång tid. Det är viktigt att skapa förutsättningar för utveckling av Sveriges energisystem, i en tid då elektrifieringen av samhället går fort.

Moderaterna tillsätter arbetsgrupp för att ta fram ett nytt handlingsprogram

Posted on by Moderaterna

Till arbetsstämman 2025 ska ett nytt handlingsprogram tas fram. Handlingsprogrammet kommer att spänna över tio politikområden och lägga grunden för den moderata politiken på 2030-talet. Programmet kommer både att bidra till valmanifestet 2026 och ge den moderata politiken en riktning för kommande mandatperioder.

Arbetet leds av en styrgrupp som består av följande:

  • Karin Enström, ordförande

  • Edward Riedl

  • Hanne Lindqvist

  • Tomas Tobé

  • Anna Jähnke

  • Peter Danielsson

  • Marie Morell

  • Mats Green

  • Jessica Rosencrantz

  • Johan Abrahamsson

  • Mattias Karlsson

  • Huvudsekreterare: Fredrik Hultman

Varför behövs ett handlingsprogram?

I arbetet kommer alla medlemmar ges möjlighet att inkomma med förslag. Löpande kommer seminarier att anordnas om handlingsprogrammets olika delar. Arbetsgruppens förslag till handlingsprogram kommer att remitteras till länsförbunden i början av 2025 för att därefter överlämnas till partistyrelsen och framläggas på arbetsstämman samma år.

Handlingsprogrammet kommer att lägga fast grunden för hur vi vill förändra Sverige de kommande mandatperioderna. Under processens gång kommer vi tala med experter, sakkunniga och medborgare om de utmaningar som Sverige står inför.

Ett gediget handlingsprogram är avgörande för att vi ska få förnyat förtroende 2026 och för arbetet mot att vi på sikt ska kunna bli Sveriges största parti,

säger Karin Enström, partisekreterare (M).

Regeringen föreslår ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Posted on by Moderaterna

I dag skickar regeringen ett förslag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare på remiss. Det innebär att den som vill arbetskraftsinvandra till Sverige behöver ha en lön som uppgår till minst 26 560 kronor i månaden.

Riksdagen röstade i höstas ja till propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. En följd av propositionen var att regeringen skulle återkomma med ett beslut i en förordning om vad höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandring skulle innebära.

I dag har den moderatledda regeringen skickat ut ett förslag på remiss om vad det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ska innebära. Regeringen vill att lönekravet för arbetskraftsinvandring ska vara 80 procent av den medianlön som SCB publicerar. Det innebär ett försörjningskrav på 26 560 kr i månaden.

Det här är det första steget i regeringens och samarbetspartiet Sverigedemokraternas arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring. Den föreslagna nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring, samtidigt som det underlättar för att fler som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns

säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)

Vårbudgeten 2023: Den moderatledda regeringen tar ansvar för att sätta Sverige på rätt kurs

Posted on by Moderaterna

I dag presenterade finansminister, Elisabeth Svantesson (M), den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Det är en budget som läggs fram i ett svårt ekonomiskt läge med rekordhög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Budgeten innehåller satsningar för att möta de samhällsproblem som Sverige står inför.

Sverige har inte stått inför liknande situation på flera decennier och inflationen i mars var 10,6 procent. Förutom att många under vintern fått se sina intjänade pengar snabbt minska i värde, gör hög skuldsättning och en hög andel bostadslån med rörlig ränta dessutom svenska hushåll och företag särskilt känsliga för räntehöjningar. Det är därför oerhört viktigt att inflationen inte biter sig fast på en långvarigt hög nivå. Regeringens nya prognos bekräftar samtidigt att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som väntas hålla i sig till 2025.

I statsbudgeten för 2023 tog vi höjd för det läge vi nu ser. Genom att vara återhållsamma kunde vi balansera behoven av att pressa tillbaka inflationen med att även stärka statens kärnuppgifter; ökad trygghet, samt ökade resurser till välfärden och till försvaret. Samtidigt stöttade vi hushållen – såväl med riktade insatser i budgeten som genom elstödet. Många ersättningar skrevs även upp på grund av inflationen, exempelvis får garantipensionärer 850 kr extra per månad. Sammantaget stöttas de svenska hushållen med omkring 40 miljarder kronor under året.

Eftersom vi även skapade ett handlingsutrymme kan vi nu genomföra ytterligare åtgärder i vårändringsbudgeten för att exempelvis stötta de mest utsatta hushållen och de som riskerar att bli arbetslösa till följd av lågkonjunkturen. Samtidigt lägger vi fast en plan, i tre delar, för att hantera det svåra ekonomiska läget framåt.

För det första handlar det om att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Det krävs återhållsamhet och ansvarstagande för att Sverige som land ska ta sig igenom dagens svåra läge. Det vilar därför ett brett ansvar på ett flertal aktörer att förhindra att den höga inflationen får en varaktig påverkan på pris- och lönebildningen. Riksbanken har i uppdrag att med penningpolitiken upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation, men hela samhället behöver ta ansvar för att bekämpa inflationen.

Ett viktigt exempel är det ansvarstagande som arbetsmarknadens parter tagit under avtalsrörelsen. Samma ansvarstagande behöver även de som nu går fram med stora prisökningar visa, inte minst inom livsmedelshandeln. För att säkerställa att det inte sker några oskäliga prisökningar och för att komma till rätta med bristande konkurrens ger vi Konkurrensverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera prisökningarna inom bl.a. dagligvaruhandeln. Sedan tidigare har regeringen föreslagit förlängd utökad skattenedsättning av jordbruksdiesel till årsskiftet så att det blir billigare att producera mat i Sverige.

Regeringen tar ansvar genom att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik samtidigt som stöd ges till framförallt utsatta hushåll. Nu höjer vi tillfälligt bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer ytterligare.

Den andra delen i vår plan handlar om att tackla lågkonjunkturen genom en återupprättad arbetslinje. De som drabbas hårdast när ekonomin viker är de som redan innan hade svårt att få jobb. För att vuxna som saknar rätt utbildning snabbare ska komma i arbete ökar vi nu antalet platser på gymnasial yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolan.

Drivkrafterna till arbete behöver förbättras. Vi tar de första stegen i en stor bidragsreform genom att införa ett aktivitetskrav på heltid för den som lever på försörjningsstöd så att ingen lämnas i passivitet.

Medan många mottagare av olika bidrag och ersättningar fått dessa uppskrivna har inflationen inneburit att svenska löntagare i stället fått en kraftig reallönesänkning. Det gör det angeläget att framöver sänka skatten på arbete så att det blir mer lönsamt att jobba.

Den tredje delen handlar om att genomföra strukturreformer så att svensk tillväxt kan ta fart igen. Svensk BNP-tillväxt per capita har utvecklats svagt under en längre tid. Under våren tillsätts en produktivitetskommission som ska analysera hinder och lägga förslag för att höja produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin. Ett arbete har inletts för att minska företagens administrationskostnader och vi förbättrar de s.k. 3:12-reglerna, för att främja entreprenörskap. Inte minst krävs att företagen får tillgång till planerbar fossilfri el oavsett väder och vind. Att våra partier nu startat arbetet för att få på plats ny kärnkraft är centralt för att så ska bli fallet. Även fortsatta satsningar på forskning och utveckling samt ökat fokus på kunskap i skolan är avgörande.

Utöver hanteringen av ekonomin krävs reformer som tar tag i Sveriges stora samhällsproblem. Det här året har inletts med ett hänsynslöst våld på nivåer som inte har setts tidigare. I vårändringsbudgeten satsar vi på att förebygga att barn dras in i kriminalitet och förstärker Kriminalvården och Säkerhetspolisen. Samtidigt stärker vi det militära försvaret och förbereder för ett svenskt NATO-medlemskap så att vi kan försvara oss och vår frihet på bästa sätt – tillsammans med andra. Även kommuner och regioner pressas av den höga inflationen och vi kommer att återkomma i höstens budget med en bedömning av behovet av ytterligare förstärkningar, utöver tillskottet i årets statsbudget.

Eftersom inflationen begränsar hur expansiv politiken kan vara ställs stora krav framöver på förmågan att orka och våga prioritera, likt vi gjorde i höstas, för att kunna finansiera viktiga reformer. En del är att den statliga förvaltningen effektiviseras. Regeringen inleder nu ett arbete för att minska antalet myndigheter och ompröva det offentliga åtagandet där så är lämpligt.

Det kommer inte att bli lätt. Rätt sak måste göras i rätt ordning och tid. Men med välavvägda reformer så kommer vi tillsammans att ta oss igenom den ekonomiska vintern. Steg för steg, reform för reform, ska Sverige bli ett tryggt land där flit och ansträngning lönar sig och lägger grund för en välfärd att lita på, där vård ges i tid i hela Sverige och där barn rustas med rätt kunskaper för att möta vuxenlivet. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har ansvar och tar ansvar – för att sätta Sverige på rätt kurs.

Läs budgeten här