Ulf Kristerssons tal på Sverigemötet 2024

Från fattigare och farligare till rikare och tryggare

I onsdags vid sextiden sköts en pappa ihjäl i Skärholmen här i Stockholm – inför ögonen på sin 12- årige son. I en gångtunnel. På väg till simhallen. När jag var där på plats igår kväll så mötte jag bottenlös sorg och förtvivlan. Hur kan man vara så ofattbart grym, så brutalt hänsynslös?

Ännu en gräns har passerats i gängvåldets Sverige. Först fick vi vänja oss vid ”felskjutningar”, som när 12-åriga Adriana dödades av kulor som skulle träffa någon helt annan. Sen att kriminellas anhöriga avrättas. Och nu mördades en man som enligt vittnesmål visat civilkurage och vågat säga ifrån.

Det här är inte mitt Sverige, det är inte vårt Sverige.

Men det visar att vi måste vara beslutsamma. Det visar hur bråttom det är att lägga om hela kriminalpolitiken. Hur viktigt det är, att nu göra allt det som måste göras för att ta tillbaka kontrollen.

Det finns de som tycker att regeringen går för långt och går för fort fram.

Säg det till de som bor i Skärholmen. Säg det till alla dem som drabbas av den hänsynslösa brutaliteten.

Problemet är inte att vi går för långt eller har för bråttom. Problemet är att det under alldeles för lång tid har fått gå alldeles för långt. Det är därför det är bråttom.

Hellre för mycket och för snabbt, än för lite och för långsamt. För oss här inne och för den regering jag leder, är ingenting viktigare än att få ett slut på det här vansinnet.

Sverige är sedan den 7 mars 2024 Natos 32:a medlemsland.

Ta in vidden av det säkerhetspolitiska vägvalet. Och vi – vi vet bättre än några andra vad som krävdes: otålighet och uthållighet.

Otåligheten i att varje dag göra det som krävs. Uthålligheten för att stora vägval tar tid. 1

Låt mig säga några ord om de fem formativa händelser som sammantaget gjorde Sverige till Nato- medlem.

För det första, att det var vi som läste Finland rätt. Jag hade många samtal med dåvarande presidenten och ännu fler med Petteri Orpo och Alexander Stubb, som nu är Finlands statsminister och president.

Jag blev tidigt övertygad om att Finland kommer gå med. Helst med Sverige – men ytterst även utan oss. Det fick inte hända. Många i Sverige missbedömde också de finska Socialdemokraterna. Men de var pragmatiska och de insåg allvaret.

För det andra, att vi pressade de svenska Socialdemokraterna mot ett ja – utan att låsa dem vid ett nej.

Vi sa, att om Finland går med och om det finns parlamentarisk majoritet även i Sverige, så kommer vi söka svenska folkets stöd för ett medlemskap. Och att tiden då Socialdemokraterna har evigt veto nu är över.

Men vi sa också, att vi verkligen vill göra den här resan tillsammans, i bred politisk enighet. För Sveriges bästa.

För det tredje, Turkiet. Att bevisa att Sverige på allvar kommer bekämpa PKK och terrorfinansiering var helt avgörande. Vi förstod att Sveriges utrikespolitiska läge nu var förändrat. Uppgiften den här gången var inte att berätta för omvärlden vad de borde tycka, utan att övertyga omvärlden om att Sverige kan bidra till allas säkerhet.

För det fjärde, vårt förtroendefulla samarbete med länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Kanada och Frankrike.

Inte minst president Joe Biden spelade personligen en avgörande roll för vårt Natomedlemskap. Vi vet var vi har våra vänner.

Och för det femte – och det som en del nu verkar glömma bort – att vi moderater hade gått i bräschen för Nato, i decennier. Tagit säkerhetspolitiken på allvar, när andra trodde att tiden för krig var över.

Så, mina vänner: Det ÄR hedrande för mig, att som Sveriges statsminister, få bära den här stafettpinnen in i mål. Men de verkliga hjältarna är alla ni som var för Nato när ingen tackade er. Hade inte ni – vi – stått upp och drivit Nato-frågan i motvind, så hade vägen till medvind varit mycket längre. Tack!

När vi sågs i höstas, på partistämman i Umeå, så sa jag att Moderaterna – vi har blivit den nya mittpunkten i svensk politik.

Författaren och journalisten Göran Greider brukar lite uppgivet konstatera att Sverige blivit ett högerland. Det ligger mycket i det.

Sverige är nu en engagerad medlem i EU och stödet har aldrig varit starkare.

Skattetrycket är det lägsta sedan Gunnar Sträng på 70-talet och inte ens Socialdemokraterna vågar längre föreslå höjda skatter för vanligt folk.

Vi tog den striden – och vi vann den.

Till och med Vänsterpartiet säger nu att de vill ha ett starkt försvar och till slut ville alla partier ge svenska vapen till Ukraina.

Vi tog även den striden och vi vann den.

Två tredjedelar av alla svenskar äger sitt boende. 3,7 miljoner sparar med ISK-konto, 2 miljoner privatpersoner är aktieägare. Och efter vårt hårda arbete börjar EU förstå, att över 300 000 svenskar äger skog. Den striden tar vi nu.

Mycket mer har hänt: Efter 40 års politisk paralysering har vi en regering som bygger ny kärnkraft. Nästan alla föräldrar vill ha kunskap, ordning och reda i skolan – och allt fler inser att minskad invandring är nödvändigt, om vi ska klara integrationen. Och så Nato på det. Vi vann de striderna också.

För vi ÄR den nya mittpunkten i svensk politik. Vi går före, andra kommer efter.

Vänner. Nu har vi lett landet – och många kommuner och regioner – i lite mer än ett år. Var står vi och vart är vi på väg? Några enkla årtal säger rätt mycket:

2022 fick vi mandatet att få ordning på Sverige.

Vi fick det – ärligt talat – inte med någon förkrossande majoritet. Utan med exakt tre rösters marginal i riksdagen. Men Sverige har för första gången på nästan 15 år en regering med en majoritet bakom sig. En regering som kan regera.

Låt oss samtidigt vara ödmjuka: Överskatta inte mandatet. Vi fick inte mandat att bygga HELA det liberalkonservativa paradiset. I vart fall inte än.

Men underskatta inte heller mandatet: vi fick verkligen mandat att påbörja den långa resan för att lösa Sveriges stora problem. Problem, som de före oss inte kunde eller ville ta tag i:

Brottsligheten. Invandringen och integrationen. Energipolitiken. Försvaret. Den ekonomiska politiken – minns ni tiden när finansministrar inte ens fick igenom sin egen budget? Då kan man inte regera.

Vi fick ett tydligt mandat – och det tar jag och hela vår regering på mycket stort allvar.

2023 var regeringens brutala möte med Axel Oxenstierna – ni vet mannen bakom den svenska förvaltningsmodellen. Det ska skrivas utredningsdirektiv, det ska utredas, det ska remissas, det ska gemensamberedas, det ska samordnas och det ska lagrådas.

Och jag vet, så måste det vara. Det ÄR viktiga saker. Inget slarv! Vi som har suttit i regeringen förut vet att saker tar tid. Men att saker skulle ta SÅ lång tid!

Så vi drev upp tempot. För nu råder fara i dröjsmål: En systemhotande brottslighet. Ett krig i vår omedelbara närhet. Företag som inte får el till sina investeringar. Ett Pisa-ras i skolan. Då kan man inte jobba på, som om man hade all tid i världen.

Och 2023 gav resultat: 5000 regeringsbeslut och exakt 202 utredningar senare har vi lagt den nödvändiga grunden till de stora politiska reformer som vi fick mandat att genomföra. Utredningar och remisser gör inte jobbet – men utan dem finns det inget jobb att göra.

2024 och 2025 genomför vi det politiska paradigmskiftet.

Vid årsskiftet fördubblades straffet för grova vapenbrott.

Och redan har tre domar fallit. En man i Piteå fick nyligen fem års fängelse – för att han förvarade halvautomatiska vapen i sitt hem. Någon borde ha berättat för honom att Sveriges justitieminister inte längre heter Morgan Johansson – utan Gunnar Strömmer.

I Stockholmsförorten Rågsved brukade kriminella gäng hänga på torget och skapa otrygghet bland de som bor där. Droger såldes helt öppet, gängen använde butikerna som knarkgömmor.

Men från den 1 februari gäller lagen om vistelseförbud. Polis och åklagare valde att porta fem unga män från centrala Rågsved – och effekten blev omedelbar. Området blev lugnare och de riktiga stamkunderna vågade sig tillbaka.

Det är så vi tar tillbaka gatan från gängen. Det är Moderaternas Reclaim the Streets. För det är inte hederliga medborgare och företagare som ska flytta på sig. Det är de kriminella gängen.

Månad för månad blir det svårare att vara kriminell i Sverige. Det är vårt löfte – inte bara till alla väljare, utan också till de över 60 000 personer som polisen bedömer är kopplade till de kriminella gängen. Och den samlade svenska rättsstatens budskap är enkelt: Vi kommer att övervaka er. Plocka era statusprylar. Porta er. Vräka er. Och utvisa dem av er som inte är svenska medborgare.

Men det här är OCKSÅ viktigt: Det handlar inte om ”vi och dom”. På vänsterkanten säger de att hårda tag mot kriminella vänder förortens invånare mot samhället. Jag tror att det är precis tvärtom. Det finns inga som är mer trötta på de kriminella gängen än alla hederliga som tvingas bo grannar med dem. Jag såg och hörde precis det igår kväll.

Ett exempel: På Rosengård i Malmö knackade bostadsbolaget dörr och frågade vad invånarna önskade sig mest av allt. Svaret var två saker: Fler fritidsaktiviteter för barnen. Och ökad trygghet. Nu sätter de upp sensorer och övervakningskameror och låter hundar söka efter vapen och knark i området. För det är vad den skötsamma majoriteten vill ha.

Ett annat exempel: En rapport från Järvaveckan visade samma sak. De som drabbas värst av gängvåldet är de som gillar våra reformer mest. Till alla er vill jag säga. Vi moderater står på er sida. Regeringen står på er sida. Vi kommer inte att svika er! Vi tänker fullfölja vår uppgift.

Vi tror alltså på tuffa tag mot dem som behöver det. Men – vi tar det förebyggande på LIKA stort allvar. Då räcker det inte att bara prata vackert.

Vad gjorde egentligen S/Mp-regeringen när dagens 14- och 15-åriga barnsoldater – de som nu mördar och mördas – när de bara var 6 – 7 år gamla? Ingen vet. De gjorde i vart fall inget som fungerade.

Det räcker inte att prata klassklyftor och orättvisor eller brister i den svenska välfärden, för att förklara varför en del begår grova brott. För det är bortförklaringar. Det behövs reformer.

Och vår regering har en konkret plan, som sträcker sig hela vägen från hembesöksprogram inom BVC, via språkförskola till omhändertagande av de barn, som måste räddas från kriminella familjer.

Ni hörde nyss Gunnar och Camilla här på scenen. Vi satsar på evidensbaserat föräldrastöd, skolsociala team och fotbojor för unga på glid – samtidigt tar vi fram en helt ny socialtjänstlag och vi river den sekretess som så ofta står i vägen.

Vi kommer självklart göra ännu mer. För problemet är både akut och långsiktigt. Men Sverige har aldrig förr haft en lika ambitiös socialpolitik för att stoppa nyrekryteringen som nu.

Sverige håller på att besegra inflationen. Elisabeth Svantesson utropar ingen seger än, men vi närmar oss målet. Hennes envisa kamp mot inflationen har varit rätt. Ingen ekonomisk-politisk uppgift har varit viktigare än den.

För vi har lärt oss läxan: inflationen är ett allvarligt hot. Den urholkar arbetslinjen. Den gör hushållen fattiga. Den slår mot välfärdens kärna och mot företagens konkurrenskraft. Därför har hon varit stram. Vi har vågat vara tråkiga i finanspolitiken – för det har varit det enda ansvarsfulla.

Och vi ser resultat.

Det öppnar sig ett möjlighetens fönster. När inflationen är besegrad är det dags för en ny fas i den ekonomiska politiken. Det betyder INTE att vi ska sätta sprätt på nästa generations pengar eller kalla varje utgift för en ”investering”. Men vi kan satsa på framtiden och använda styrkan i Sveriges välskötta statsfinanser.

Under mer än 10 år blev Sverige fattigare och farligare. Det möter vi med att få ordning på Sverige. Men vi siktar mycket högre än så. Vi lägger grunden för ett rikare och tryggare Sverige.

Ja, vi närmar oss en ny fas i den ekonomiska politiken: Få upp tillväxten med satsningar på infrastruktur, forskning och ett investeringsklimat i världsklass. Återupprätta arbetslinjen och stärka hårt pressade hushåll. Belöna dem som arbetar, stimulera dem som sparar, investerar och utvecklar vårt lands välstånd. DET är en ekonomisk politik för det strävsamma Sverige!

Steg för steg och reform för reform så får vi nu ordning på Sverige.

När invandringen ökar till hela Europa, så minskar den till Sverige. Förra året kom över en miljon asylsökande till EU – den högsta siffran sedan migrationskrisen 15/16. Men i Sverige var antalet beviljade asylärenden det lägsta under hela 2000-talet. När trycket var som störst tog Sverige emot 14 procent av alla i hela EU. Nu tar vi emot 1 procent.

Maria Malmer Stenergard lägger om hela invandringspolitiken och i henne har Sverige fått en 100 procent kompetent migrationsminister!

Att bygga nya kärnkraftsreaktorer tar längre tid än att få ner inflationen och minska migrationen. Och under tiden tvingas vi leva med ett misskött energisystem.

Tänk för ett ögonblick på hur det kunde ha varit: Vi kunde haft kvar de sex nedlagda reaktorerna, och dessutom snart ta både Ringhals 5 och 6 i drift – de reaktorer som S och Mp aktivt stoppade.

Vi kunde haft 14 reaktorer i stället för 6. Ett sådant historiskt misstag. Då hade elektrifieringen och klimatomställningen gått snabbare. Och elpriserna varit lägre.

Men det går inte att backa historien. Så låt oss istället lägga vår kraft på saker som vi kan påverka. Som att bygga ny kärnkraft, så fort som möjligt. Senast 2035 ska Sverige ha byggt motsvarande två storskaliga reaktorer. Och senast 2045 behöver Sverige fossilfri el som motsvarar tio nya reaktorer.

Och arbetet är i full gång. I höstas började Vattenfall köpa in mark på Väröhalvön för att kunna bygga nytt vid Ringhals. Under våren tas nästa steg med samråd.

Vi gör en historisk utbyggnad av kärnkraften, tillsammans med en växande grupp länder i Europa och i världen. Länder som är olika – men som förenas av en och samma insikt: Har man ingen trovärdig energipolitik, så har man ingen trovärdig klimatpolitik.

Och nu händer det saker: SSAB-chefen ringde mig häromveckan med beskedet att de investerar 45 miljarder kronor i ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. Bara den investeringen tar bort sju procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Räknar man in även Oxelösund så handlar det om tio procent. Medan politiken grälar om klimatmålen så genomför näringslivet klimatomställningen i verkligheten. Tack för det!

Det finns så mycket att vara stolt över som statsminister i vår regering.

Som Camilla Waltersson Grönwalls engagemang för barn som far illa. Hon gör nu reformerna så att framtidens Tintin och Lilla hjärtat ska få skydd i tid, och inte svikas av en föråldrad socialpolitik.

Eller som vårt bidrag till Ukrainas överlevnad. Att vara blågul betyder i vår tid att ha en särskild plats i hjärtat, också för Ukraina.

Hittills har regeringen gett 15 militära stödpaket – med CV90, Archer, granatgevär och mycket mer – och gjort Ukraina till Sveriges enskilt största biståndsland. Men det blir mer. Vi kommer att stötta det ukrainska folket – så länge det krävs.

Nu har jag nämnt uppgifterna för 2022, 23, 24 och 25. Låt mig avsluta med 2026.

Då ska vi möta väljarna i riksdagsval igen. Då avgör de, om vi ska fortsätta få ordning på Sverige – eller om Sverige ska tillbaka till det gamla vänsteralternativet. Med samma fyra partier, som under åtta år, inte tog tag i problemen, och som är oense om nästan alla de stora frågorna: kärnkraften, ekonomin, den grova kriminaliteten – ja, till och med säkerhetspolitiken.

Vänsterpartiet kräver att få sitta i regeringen och göra brasved av det finanspolitiska ramverket. Miljöpartiet kräver stopp för ny kärnkraft. Halva deras regeringsunderlag är emot Nato- medlemskapet. Och vad Centerpartiet vill åstadkomma i vänsteralternativet vet de nog knappt själva. En enda sak är de fyra till vänster överens om – att invandringen ska öka.

Men det är svenska folket som avgör.

Redan nu stundar ett viktigt val. Det till Europaparlamentet den 9 juni. Och Moderaterna levererar inte bara i Rosenbad och i landets kommuner och regioner. Det gör vi även i Bryssel.

Och det är samma ödesfrågor där som här: brottsbekämpningen, migrationen, klimatet och kärnkraften.

Varken gängen, utsläppen, elen eller migrationen känner några nationsgränser. Svenska gangsters opererar lika gärna från Solkusten i Spanien. Knarket kommer in via europeiska hamnar i Antwerpen och Rotterdam. Vapnen letar sig upp från Balkan. Stöldligorna rör sig ledigt över Östersjön och terrorister gömmer sig i det europeiska skuggsamhället.

Så kan vi inte ha det. I längden fungerar inte fri rörlighet i Europa, utan polissamarbete och en stark yttre gräns. I dag saknar Europol resurser och befogenheter för att slå mot den organiserade brottsligheten.

Därför behövs en europeisk specialpolis med uppdraget att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. En EU-polis som kan agera operativt i alla medlemsstater. Det vore bra för Europa och det vore bra för Sverige. Vi sätter gränser för de kriminella – inte för polisen.

Och laget före jaget gäller även i Bryssel och vår lagkapten heter Tomas Tobé. Under Tomas ledning i Europaparlamentet har Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari arbetat hårt för starkare svenskt inflytande i EU.

I förrgår klubbades migrationspakten efter nästan tio år av låsningar. Och det var Tomas som tillsammans med det svenska EU-ordförandeskapet gjorde det möjligt. Tack för era insatser!

Men de kan inte vinna valet på egen hand. Nu är vår tur att hugga i. Jag och alla moderata ministrar kommer göra vårt. Riksdagsledamöterna kommer göra sitt. Men vi behöver er hjälp också.

Det finns bara ett parti som på riktigt värnar svenska intressen i Bryssel. Och det finns bara ett parti som så väl känner EU:s fördelar att vi trovärdigt kan ta tag i Europas problem. Och det partiet heter Moderaterna.

Vi kan möta väljarna med gott självförtroende, både nu och i valet 2026. För väldigt många håller med oss i de stora sakfrågorna och ser att vi är ett parti och en regering med människor som får saker gjorda. Kompetens. Erfarenhet. Reform. Resultat. Gott så. Men låt oss inte glömma att berätta varför vi gör saker.

Vi är ju ett parti som tror på människans inneboende kraft. Vi bryr oss mycket mer om vart människor är på väg, än varifrån de kommer. Vi förstår att alla människor kan falla i livet – och då ska samhällets

skyddsnät finnas där. Men också att människor kan resa sig igen. Ingen är förutbestämd att bli kriminell eller leva i utanförskap.

Vi är ett parti som tror på flit och strävsamhet. Det ska löna sig att jobba. Det ska löna sig att utbilda sig. Ansträngning är en dygd, från skolan, genom arbetslivet och familjelivet och hela vägen till ålderdomen – när den som är pigg ger en hjälpande hand till den vars ben inte längre bär.

Vi är ett parti som tror på omtänksamhet och skötsamhet.

För mig är det så man bygger det goda samhället. Det är så man bygger välstånd och gemenskap. Det är liberalt och det är konservativt. Precis som vi.

Vi sa före valet att förändring är inte bara nödvändig. Utan att förändring också är möjligt. Och tron på förändringsresor ligger i vårt DNA. Vi är varken cyniker eller idealister, utan hoppfulla realister.

Sverige har ju tagit sig ur svåra kriser förut. Nu gör vi det igen!

Vårt Sverige är skört, men inte alls kört. Sverige är ett av världens bästa länder att leva i – inte minst för barn. Vi ska vara tacksamma som hade turen att födas här, eller har fått bli del av den svenska gemenskapen. Det är få förunnat. Men vi ska inte utsätta vårt land för nya ansvarslösa samhällsexperiment. Utan återupptäcka grunden till det som en gång byggde Sverige starkt.

Ingenjörslandet Sverige, som slår världen med häpnad, med innovation och entreprenörskap.

Den sociala ingenjörskonstens Sverige, som löser svåra sociala problem och gör klassresan möjlig för alla.

Tillitens Sverige, där äldre ensamma kvinnor vågar svara i telefon utan att bli lurade av telefonbedragare.

Jämställdhetens Sverige, där varje flicka – oavsett bakgrund – är född fri.

Trygghetens Sverige, där en olåst cykel inte är ett tecken på glömska, utan på att brottsligheten är låg.

Det här är inte 50-talets Sverige. Än mindre 70- och 80-talet, som Socialdemokraterna dagdrömmer om. Det bästa ligger fortfarande framför oss. Vi tror på ett rikare och tryggare Sverige. Och precis som med Nato – är det vi som leder Sverige in i framtiden.

Tack!

En färdplan för ny kärnkraft i Sverige

Idag presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) Tidöpartiernas nya färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Vi behöver mer ren el för att klara klimatomställningen. Dessutom behöver vi inom 25 år i princip fördubbla elproduktionen i Sverige. Svensk välfärd är beroende av stabil fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Därtill är en massiv elektrifiering avgörande för att nå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045. Men det kräver att Sveriges elsystem byggs ut – på ett sätt som möjliggör elektrifieringen. Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är också en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.

I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem. Tillsammans tar samarbetspartierna nu nästa steg och presenterar en fördjupad överenskommelse i fyra punkter:

  1. Tydligare finansiella ansvar för staten

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

  1. En kärnkrafts- samordnare tillsätts

Samordnaren ska säkerställa att alla de åtgärder som krävs genomförs för att det ska vara möjligt att fatta beslut för ny kärnkraft under mandatperioden.

  1. Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

  1. Ny svensk kärnkraft senast 2035

De nya besluten ska utformas så att ny svensk kärnkraft ska finnas på plats senast 2035, med total effekt som motsvarar minst två storskaliga reaktorer.

Läs tilläggsöverenskommelse här!

Ny överenskommelse om klimatpolitik i Tidöavtalet

Idag presenterade statminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)och Martin Kinnunen (SD), klimat- och miljöpolitisk talesperson, en utveckling inom klimatpolitiken i Tidöavtalet.

Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Vi tar vårt ansvar som enskilt land samt som en del av EU. Sedan början av 1980-talet, när kärnkraften byggts ut, har Sverige betydligt lägre koldioxidutsläpp räknat per capita än jämförbara länder. Våra utsläpp har fortsatt minska sedan dess. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med nästan 40 procent och vårt BNP har vuxit med 90 procent.
Globalt har de årliga utsläppen i världen fördubblats sedan 1970. Det är främst folkrika länder som lämnar fattigdom bakom sig som ökar utsläppen. Det land som släpper ut mest är Kina, men andra stora länder som Indien och Brasilien ökar också sina utsläpp. EU-länderna har minskat sina årliga utsläpp med cirka 25 procent de senaste femtio åren.

Tidöavtalet slår fast att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik.

Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska systemet för utsläppshandel har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder, inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i utsläppshandeln. Att EU nu agerat så kraftfullt mot klimatkrisen innebär att Sveriges nationella rådighet över klimatpolitiken har minskat och att klimatpolitiken i större utsträckning än idag kommer att regleras på EU-nivå. Vår nationella klimatpolitik behöver därför anpassas till EU:s gemensamt beslutade klimatpolitik.

Fit for 55 styr nu EU mot snabbt minskande utsläpp. Utsläppsbanan nedåt är tillräckligt brant för att ge EU goda chanser att göra sin del för att Parisavtalets mål ska nås. Det innebär också att EU kan agera global kraft för att få ned utsläppen i hela världen, vilket är en förutsättning för att stoppa den globala uppvärmningen. Sverige har sedan tidigare dessutom nationella mål för minskade utsläpp.

Läs tilläggsöverenskommelsen

Ulf Kristerssons tal under Moderaternas partistämma

”För ett år sedan vann vi valet. Efter åtta år med ett svagt vänsterstyre helt utan riktning, fick Sverige en borgerlig regering som samlar en majoritet i riksdagen.

Men vi vann inte bara nationellt, utan också i många kommuner och regioner. Med gemensamma krafter tog vi över för att få ordning på Sverige.”

Det sa partiledare Ulf Kristersson under sitt anförande på Moderaternas partistämma i Umeå. Du kan ta del av hela talet nedan.

Läs talet här

Ett år med moderatledd regering – en regering som får något gjort

Idag är det ett år sedan den moderatledda regeringen tillträdde. Det spelar roll för Sverige.

Vi moderater levererar på det mandat väljarna har gett oss.

Av 240 vallöften i vårt valmanifest är:
36 vallöften uppfyllda
107 vallöften pågående
97 vallöften ännu ej påbörjade

Moderaterna gick till val med ett eget valmanifest, där vi hade 240 för oss unika vallöften. Inget parti i ett regeringssamarbete får igenom hela sin politik, men redan ett år efter valet har Moderaterna uppfyllt eller påbörjat 60 procent av dessa. Moderaternas politik får stort genomslag i regeringssamarbetet. Man ska och kan lita på att vi moderater håller det vi lovar.

Att både leverera på de vallöften vi gav samtidigt som vi utvecklar Moderaternas politik för att möta dagens och morgondagens samhällsproblem är ett styrkebesked. Vi levererar här och nu samtidigt som vi tar sikte på 2030-talet.

Ett år av mandatperioden har gått, tre år återstår. Att på bara ett år påbörjat eller uppfyllt 60 procent av vårt valmanifest är en tydlig politisk leverans till alla dem som röstade på oss. Med tre återstående år av mandatperioden är möjligheterna för Moderaterna att uppfylla en stor andel av våra vallöften med andra ord mycket goda.

Moderaterna gör det vi har sagt att vi ska göra – vi får ordning på Sverige.

Här kan du se listan över uppfyllda eller pågående vallöften

Handlingar inför Moderaternas partistämma 2023

På denna sida finner du stämmohandlingarna inför Moderaternas partistämma den 19-22 oktober på Umeå Folkets Hus. I samband med partistämman hålls också nomineringsstämma inför Europavalet 2024.

Stämmohandlingarna är uppdelade i fyra böcker:

Stämmoprogram och propositioner till partistämman samt handlingar till nomineringsstämman inför Europavalet 2024:

Motionsbok 1 (utskott 1–4)

Motionsbok 2 (utskott 5–8):

Motionsbok 2

Verksamhetsberättelser

Fyra års verksamhet

Sammanfattning av de politiska propositionerna

Vårt löfte: säkrare, grönare, friare

Vi moderater vill ha ett samhälle med frihet och ansvar, där rättigheter, skyldigheter och möjligheter är lika för alla.

Men tyvärr är Sverige i dåligt skick efter åtta år med en svag socialdemokratisk regering.

Den grova kriminaliteten håller vårt land i ett järngrepp. En dålig integration i kombination med en alltför stor invandring har skapat ett stort utanförskap och ett delat land. Energipriserna har skenat de senaste åren, samtidigt som vi behöver mer, ren el för att ställa om för att klara klimatkrisen. Långa vårdköer i många delar av landet leder till lidande och ojämlik vård. Oordning i skolsystemet och oordning i klassrummet hindrar barn från att klara skolan.

Kraften i den svenska tillväxtmotorn har stannat av. Vi har aldrig tidigare gått in i en lågkonjunktur med så hög arbetslöshet. Inflationen är löntagarnas värsta fiende. Ökad politisk polarisering och utbredd oro drar isär samhället. Och vi står inför de största utrikes- säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Vi lever i en farlig tid. Men vi står också på fast grund. Förändring är inte bara nödvändig, utan också möjlig.

Nu har det gått ett år sedan Moderaterna bildade regering. I valet 2022 fick vi mandat för förändring och sedan dess har vi arbetat beslutsamt. I kommuner och regioner, i riksdag och regering, har vi steg för steg, reform för reform, gjort Sverige säkrare, grönare och friare.

Vi vill ingjuta hopp – för vi vet att vårt land har löst stora problem förut. Tillsammans kommer vi att få ordning på Sverige.

Moderaternas löfte till svenskarna är tydligt:

2026 ska Sverige vara säkrare. Att ge tillbaka tryggheten till barnen som leker på lekplatsen och tjejen som går hem själv om kvällen är vår tids största frihetsfråga. Det arbetet börjar i skolan, som ska bidra till social rörlighet och rusta alla barn med de kunskaper som krävs. Sverige ska vara en rättsstat som både ger trygghet och frihet. 2026 har vi en invandring som gör att vi kan klara av integrationen, vi har ett starkt försvar och är stolta medlemmar i Nato.

Sverige ska vara grönare, så att vi tar ansvar för framtiden. En ny energipolitik elektrifierar transporter och industrier med ren el från sol, vind, vatten och kärnkraft. Vi tar hand om naturen och förvaltar våra naturtillgångar väl. Genom koldioxidinfångning och det svenska skogsbruket leder vi den gröna omställningen. För vi har ett individuellt och gemensamt ansvar för att kommande generationer får minst lika bra förutsättningar som de vi själva fått.

Sverige ska också bli friare. Människor ska själva kunna fatta de viktiga besluten om sina liv. Ekonomin ska vara starkare. 2026 har vi vunnit över inflationen, återupprättat arbetslinjen och startat reformerna för ökat välstånd. I ett rikt land får alla den vård de behöver i tid. Dessutom har människors frihet ökat genom ett antal frihetsreformer.

För Sverige ska vara ett land där du av egen kraft – men också med andras hjälp – kan ta dig nästan hur långt som helst. Ett land med frihet att välja sitt liv och med all den mångfald som den friheten skapar. Med möjligheter för alla.

På Moderaternas partistämma kommer fem propositioner med breda politiska förslag som syftar till att göra Sverige säkrare, grönare och friare att behandlas:

1. På medborgarnas sida

  • Reformer för minskad regelbörda
  • Effektivare offentlig förvaltning med ökad respekt för äganderätten
  • Verktyg för en mer träffsäker lagstiftning
  • Höjd gräns för moms
  • Lättade krav på fysiska kvitton
  • Moderniserad alkohollag 

2. Förebyggande politik mot utanförskap och kriminalitet

  • Det brottsförebyggande arbetet ska bygga på evidens
  • Stärkt mödrahälsovård och barnhälsovård
  • Fokus på ett evidensbaserat arbete, exempelvis föräldraskapsprogram och arbete för att motarbeta hederskultur samt hedersrelaterat våld och förtryck
  • Stärk socialtjänstens möjligheter att utföra sitt arbete
  • Nolltolerans mot normbrytande beteende

3. Skola och utbildning

  • Kvaliteten i skolan ska stärkas och skolans styrdokument utgå från hur eleverna bäst lär sig
  • Läraryrket ska bli mer attraktivt, bl.a. genom mindre dokumentation och mer fokus på undervisning
  • Lärarutbildningen ska bli mer praktisk och klassrumsnära. Rektorsutbildningen ska förbättras
  • Skolhälsovården ska återinförs i skollagen och tillgängligheten till stöd och hjälp vid psykisk ohälsa hos barn och unga förbättras
  • Yrkesutbildningen ska reformeras så att den bättre svarar mot arbetsmarknadens behov

4. Grön innovationskraft för tillväxt

  • Exportens bidrag till globala utsläppsminskningar
  • Ett elsystem för ett fossilfritt samhälle
  • Reformer för grönare transporter
  • Nya förutsättningar för grön tillväxt
  • Hållbart nyttjande av våra mineraltillgångar

5. Utrikes- och säkerhetspolitik

  • Sveriges roll i Nato
  • Norra Sveriges strategiska värde
  • Havsbottens geopolitik
  • EU:s utvidgningspolitik

Sänkt skatt för pensionärer i höstens budget

I höstens budget föreslås sänkt skatt för pensionärer. En viktig del i Tidöavtalet är att stärka pensionärernas ekonomi. Det har hittills bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts. Pensionerna har också stärkts på grund av den automatiska uppräkningen – inte minst för de ekonomiskt svagaste pensionärsgrupperna.


Den höga inflationen slår hårt mot pensionärers ekonomi och gröper ur hushållskassan. En viktig prioritering för regeringen är att stötta de hushåll som drabbas hårdast av den höga inflationen. Det handlar bland annat om barnfamiljer med små marginaler. Men det handlar också om pensionärer som nu fått se sitt sparande minska kraftigt i värde. Att ha arbetat ett helt yrkesliv och bidragit till att bygga upp Sverige ska alltid löna sig.

Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kr i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år.

Den moderatledda regeringen sänker skatten för vanliga löntagare

Sverige och världen är i ett besvärligt ekonomiskt läge. Vi har en hög inflation samtidigt som arbetslösheten väntas öka. Inflationen slår hårt mot många arbetstagare – den gröper ur hushållskassorna, minskar reallönerna och gör maten dyrare. Flera av våra gemensamma problem beror på att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Därför sänker vi nu skatten för vanliga löntagare.

En nödvändig förutsättning för att lösa svåra samhällsproblem är beslutsförmåga. Sedan valet förra hösten har Sverige en stabil regering som vilar på en majoritet i riksdagen. Moderater och övriga Tidöpartier samarbetar för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer.

Många hushåll har nu ett tufft ekonomiskt läge, på grund av på den höga inflationen. Många bidrag räknas upp med inflationen, till exempel garantipension och studiestöd, men många som arbetar har sett sina reallöner sjunka. Drivkrafterna till jobb måste öka för att klara integrationen. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför presenterar vi nu ytterligare steg som återupprättar arbetslinjen.

För tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. I en familj med ett barn där båda föräldrarna saknar arbete och får försörjningsstöd så lönar det sig inte över huvud taget om en av föräldrarna skulle få ett heltidsjobb till lägstalön. Det beror alltså på att bidragen är för höga för den som inte jobbar samtidigt som skatterna är för höga för den som jobbar. Skillnaden mellan bidrag och lön är alldeles för liten. Och det leder till en alltför hög arbetslöshet i Sverige.

Vår tids arbetslinje handlar om integrationen. Ett arbete innebär gemenskap och tillhörighet, och makt att forma sitt liv. På jobbet lär man sig det svenska språket. På jobbet lär man sig om svenska värderingar.

Men för tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. Bidrag kan staplas på varandra och bli alldeles för höga. Exempelvis kan en familj med sex barn, där ingen av föräldrarna jobbar, få samlade bidrag på över 38 000 kronor i månaden, netto. Sedan Sverige fick en moderatledd regering för snart ett år sedan har ett stort arbete med bidragsreformer inletts.

En utredning om ett bidragstak presenteras i december 2024, en utredning om aktivitet på heltid kommer också 2024 och det utreds också krav på att flytta dit jobben finns.

I januari 2024 får Sverige en gemensam utbetalningsmyndighet som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom kort tillsätts också en utredning om successiv kvalificering till välfärden.

Idag kan vi ge besked om att det ska bli mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta, och därmed också mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vi går fram med en stor skattesänkning – lägre skatt på vanliga inkomster.

En familj där en av föräldrarna arbetar som polis och den andra som sjuksköterska, får minskad skatt med över 14 000 kronor om året 2024 jämfört med 2023.

En ensamstående mamma som arbetar som lärare får mer än 7 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.

Och en familj där båda går från bidrag till jobb med lägsta kollektivavtalad lön får upp till 5 600 kr lägre skatt.

Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt ökar incitamenten att ta ett jobb. Drivkrafterna till arbete behöver ökas. Det leder i sin tur till att fler kommer i arbete, att sysselsättningen går upp och att vår gemensamma tillväxt ökar.

Inför nästa år står vi inför valet att göra en ytterligare historisk höjning av brytpunkten eller att fördela inflationsbördan jämnare. Vi har gjort valet att genomföra breda skattesänkningar som träffar främst låg- och medelinkomsttagare. Men tack vare den historiska uppräckningen av brytpunkten som gjordes förra året kommer det ändå vara färre som betalar statlig skatt 2024 än när regeringen tillträdde 2022. På det hela taget kommer alla längs hela skatteskalan få sänkt skatt 2024 jämfört med 2023. Ett viktigt steg mot att återupprätta arbetslinjen i Sverige.

Moderatledda regeringen kompenserar ”57:orna”

När pensionsåldern höjdes till 66 år missade den tidigare regeringen en viktig grupp. De missade de personer som föddes under 1957, som fick betala för den höjda pensionsåldern med utebliven skattesänkning. Det ledde till en högst förståelig ilska och besvikelse för de drabbade. Den moderatledda regeringen rättar nu till den tidigare regeringens misstag. I höstens budget kompenseras ”57:orna” genom utbetalning till skattekontot motsvarande effekten av det förhöjda grundavdraget.

När pensionsåldern höjdes till 66 år och det förhöjda grundavdraget höjdes omfattade det personer som vid beskattningsårets början fyllt 66 år. Det gjorde att personer födda 1957 var tvungna att vänta ett år extra på den skattesänkning det förhöjda grundavdraget innebär. Personer födda 1957 behandlades med andra ord som pensionärer i vissa system, men inte i systemet för förhöjt grundavdrag.

Att ha jobbat hela livet ska ge en guldkant på vardagen när det är dags för pension. Att alla invånare, oavsett vilket födelseår man har, behandlas lika är en självklarhet i Sverige. Att personer födda 1957 hamnade i kläm behöver adresseras och rättas till, vilket den moderatledda regeringen nu gör.

Regeringen ser också till att göra de ändringar som krävs för att personer födda 1959 inte hamnar i en liknande situation när pensionsåldern höjs till 67 år.

Det är detta politik handlar om, att fånga upp det som inte fungerar och presentera en lösning. Att ha individens bästa i fokus. Moderaterna och övriga Tidöpartier är överens om att stärka pensionärers ekonomi och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Bland annat har ett jobbskatteavdrag för äldre stärkts. Fler nyheter med förslag om hur pensionärers ekonomi kan stärkas kommer framöver.

Förändringen av pensionsåldern var nödvändig, men hade kunnat göras på ett bättre sätt, där samordning mellan olika delar och kommunikation till berörda grupper särskilt hade kunnat vara bättre. Moderaterna och samarbetspartierna tar nu ansvar för tidigare regerings tillkortakommande och löser situationen för ”57:orna” som hamnade i en djupt orättvis situation.

Krafttag mot gängens ekonomi

Att knäcka gängens ekonomi är en nödvändighet för att knäcka brottsligheten. Den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att stoppa brottsligheten måste pengaflödet brytas. Den moderatledda regeringen tar nu ytterligare steg i satsningen att stoppa den utbredda kriminaliteten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits för att stoppa och förebygga den organiserade brottsligheten.

Bland annat pågår:
• Kriminalisering av utförsel av stöldgods
• Förändringar i straffrättsliga verktyg
• Utveckling av möjlighet till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst
• Regeringen har beslutat att inrätta en Utbetalningsmyndighet för att komma åt felaktiga utbetalningar av skattemedel
• Myndigheterna har också fått bättre verktyg för att komma åt organiserad brottslighet, exempelvis har Skatteverket fått möjlighet att förbättra folkbokföringen för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter som leder till felaktiga utbetalningar

Mycket görs, men mer behöver göras för att ytterligare växla upp arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Den moderatledda regeringen kraftsamlar därför för att knäcka gängens ekonomi. Bland de åtgärder som nu vidtas finns bland annat fler kontroller och brottsutredningar, möjlighet att spåra och återta pengar som gängen kommit över genom olaglig verksamhet, ökad operativ samverkan, motverka infiltration och otillåten påverkan, ett stopp för att företag används som brottsverktyg samt motverkan mot falska betalningskrav.