Kategori: Nyhet

Idag har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med detta har Ungern också sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan.

Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.

Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.

När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.

Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot. Den moderatledda regeringen pekade istället på säkerhet i samverkan med andra som en grundläggande utgångspunkt.

2015 krävde Moderaterna att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men S-regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap.

Efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022

När Rysslands inledde sin olagliga invasion av Ukraina blev det ännu tydligare för oss moderater hur viktigt ett medlemskap i Nato skulle vara. Ensam är inte alltid stark. Och även svenska folket ändrade ståndpunkt i frågan. Den 4 mars 2022 var en majoritet av svenskarna för första gången för ett Natomedlemskap. När Sverigedemokraterna uttryckte sig positiva till Nato hade det samlats en majoritet för ett medlemskap i riksdagen.

Allt detta ökade trycket på Socialdemokraterna att svänga, vilket de till sist gjorde i maj 2022. Det var mycket välkommet för Sverige och svensk säkerhetspolitik. Men in i det sista uttryckte ledande socialdemokrater sig negativt till försvarsalliansen. Peter Hultqvist, dåvarande försvarsminister, lovade på S-kongressen i november 2021 att ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”.

Och Magdalena Andersson sade så sent som i mars 2022, även efter Rysslands invasion av Ukraina, att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera läget ytterligare.

Den 18 maj 2022 skickade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nato. På Natotoppmötet i Madrid i juni samma år beslutade Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.

Den moderatledda regeringen har systematiskt arbetat för ett Natomedlemskap

Redan i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring lyfte han vikten av att den moderatledda regeringen ska ”leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget.” Sedan dess har vi gjort precis det.

Den moderatledda regeringen har hela tiden systematiskt arbetat för ett svenskt Natomedlemskap. Det har bland annat skett genom att Sverige har uppfyllt alla punkterna i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ulf Kristersson, Tobias Billström och Pål Jonson har haft tät kontakt med personer som USA:s president Joe Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, statschefer och ministrar inom EU och Nato samt turkiska företrädare för att föra den svenska Natoprocessen framåt.

Hårt slit har lönat sig. Sverige har fått ja från Turkiet och Ungern. Nu ska dessa länders parlament ratificera vår ansökan, den svenska flaggan ska hissas vid Natos högkvarter i Bryssel under högtidliga former och Sverige ska få en plats vid Natos bord. Det sista formella steget är att dokumenten ska deponeras i Washington. När Sveriges anslutningsdokument överlämnas till USA:s utrikesdepartement är vi fullvärdiga medlemmar i Nato och Natos skrivningar blir internationellt bindande för Sverige.

Oseriösa aktörer ska inte längre få driva skolor och den skolpeng kommunerna betalar ska självklart gå till elevernas utbildning. Den moderatledda regeringen gör nu en helrenovering av friskolesystemet för att bättre gagna elevernas lärande.

Sedan tidigare pågår en utredning om vinster i skolan, denna utredning får nu i uppdrag att även se över en utvidgad lednings- och ägarprövning och skärpa sanktioner mot aktörer. Bland dessa ses bland annat krav på långsiktighet i ägandet och krav på ekonomiska garantier för att säkerställa elevers skolgång och utbildning.

Utredningen ska också se över skärpta sanktioner mot de aktörer som brister. Exempelvis ska möjligheten för kommuner att kräva tillbaka utbetalt stöd om företrädare för huvudmannen döms för brott eller använder medlen för annat än skolverksamhet.

Den moderatledda regeringen vill införa:

• Vinststopp vid bristande kvalitet
• Krav på långsiktigt ägande
• Fler prövningar för ägare
• Sanktionsavgifter vid fusk eller misskötsel
• Förändra drivkrafterna för att främja kvalitet

Den moderatledda regeringen fokuserar på att komma tillrätta med den grova organiserade brottsligheten. Som ett led i detta utreds nu straffmyndighetsålder och den ungdomsrabatt unga kriminella haft möjlighet till. Det rimliga är att myndiga personer som fyllt 18 år också straffas som vuxna.

Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar, jämfört med ensiffriga antal i våra nordiska grannländer.

Gängvåldet kryper också allt längre ned i åldrarna. De kriminella nätverken rekryterar 10- och 11-åringar, vapen och sprängmedel hanteras av 12- och 13-åringar, och skjutningar utförs i flera fall av 14- och 15-åringar

Utvecklingen är ett uttryck för ett gigantiskt svek mot barn och unga. I decennier har det pratats om förebyggande åtgärder, utan att samhället har förmått vidta de åtgärder som på riktigt kan rädda barn och unga från att dras in i kriminalitet. Man har inte vågat ställa tillräckliga krav på föräldraansvar, inte tillräckligt belyst och motverkat de normer och värderingar som främjar kriminalitet eller gjort något åt sekretessen om hindrar skola, socialtjänsten och polis att dela information.

Det lyfts ofta att samhället borde komma in tidigare. Men problemet är att systemet i Sverige tvärtom leder till att kommunens och statens reaktioner på punkt efter punkt kommer för sent. Och när barnen väl begår brott, fortsätter samhället att sticka huvudet i sanden.

Det är uppenbart att samhällets reaktion mot unga som begår brott har varit otillräcklig, och detta under lång tid. Exempelvis får en 15-åring idag som regel bara motsvarande en femtedel av straffet som en vuxen hade fått för samma brott. Till exempel kan påföljden endast bli ett samtal med socialtjänsten. Och barn under 15 år kan överhuvudtaget inte bli föremål för straffrättsliga påföljder, trots att de redan kan vara fast förankrade i en kriminell tillvaro.

Resultatet av detta är att vi sviker många brottsoffer, och vänder ryggen mot många barn och unga som skulle kunna räddas från en brottslig bana genom tidiga insatser. Därför tillsätter regeringen idag en utredning som ska överväga och föreslå skärpta regler för unga som begår brott.

Idag talade statsminister Ulf Kristersson i Almedalen. Talet tog sitt avstamp i hur vi gör Sverige säkrare, grönare och friare.

Bland annat talade Ulf Kristersson om de åtgärder och reformer den moderatledda regeringen vidtagit under de första åtta månaderna sedan regeringsskiftet.

En stor del av talet fokuserade på kriminalpolitik, brottsförebyggande arbete och att Sverige behöver en ny, mer ingripande socialpolitik som bygger på att de flesta vuxna både kan och vill ta ansvar. En socialpolitik som också förväntar sig att vuxna tar det ansvaret. En socialpolitik som tydligt står på barnens sida. Som inte ber om tillåtelse, utan som också vågar peka med hela handen när så krävs.

Låt oss gå från ord till handling. Inte bara fortsätta prata om problemen, utan lösa dem. Inte peka finger åt varandra, utan samarbeta med varandra. Inte gnälla över det som har varit, utan blicka på det som kan bli. Glöm inte – att hoppfullhet, det är inte en känsla, det är en förpliktelse.

Ulf Kristersson

Den moderatledda regeringen har idag fattat beslut om att utreda den viktiga frågan om ersättning för brottsoffer. Syftet är att stärka brottsoffrens ställning och möjlighet till ersättning snabbare och utan krångel. Utredningen ska också se över frågor som rör polisers rätt till ersättning när de utsätts för brott samt föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begått brott. Frågan om att flytta fokus från gärningsman till brottsoffer är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.

En viktig del i brottsoffers upprättelse är att få skadestånd utbetalt utan dröjsmål och krångel. Enligt de regler som idag finns ska brottsoffret själv kontakta gärningsmannen för att få skadeståndet på frivillig väg. Om gärningsmannen inte betalar kan brottsoffret vända sig till Kronofogden, därefter till sitt försäkringsbolag och slutligen till Brottsoffermyndigheten. Först då kan Brottsoffermyndigheten betala ut ersättning och därefter kräva gärningsmannen på beloppet. Sedan 2020 har 7 av 10 brottsoffer inte fått hela sin ersättning utbetald, enligt en kartläggning från Sveriges Radio.

Så ska det inte vara i ett moderatlett Sverige, där brottsoffrets rätt ska stå i första rummet. Målet med den utredning som nu tillsätts är att brottsoffret får sin ersättning från staten så snart domen vunnit laga kraft och att staten i sin tur kräver gärningsmannen på beloppet.

Utredningen ska också utreda frågan kring föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begår brott. Föräldrars ansvar för sina barn ska stärkas och med det även föräldrars ansvar att ekonomiskt ersätta de skador som deras barn orsakar genom brott.

Utöver detta ska utredningen se över polisers rätt till ersättning då de utsätts för brott, bland annat kränkningsersättning och ersättning för skador på privat egendom som förstörts som en konsekvens av polisens tjänsteutövande.

Utredningen ska presenteras i februari 2025 och de nya reglerna ska kunna träda ikraft under mandatperioden. Det är dags att sätta brottsoffret, inte gärningsmannen, i fokus.

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, stärker valfriheten inom föräldraförsäkringen. Regeringen har idag beslutat att ge Sveriges föräldrar en mer flexibel föräldraförsäkring där totalt 90 dagar kan överlåtas till en närstående, allt i syfte att göra vardagspusslet enklare för familjen.

Förslaget innebär att vårdnadshavare med gemensam vårdnad får möjlighet att överlåta 45 dagar vardera till exempelvis mor- eller farföräldrar. Den som har ensam vårdnad får 90 dagar som är möjliga att överlåta.

En mer flexibel föräldraförsäkring är ett viktigt steg som ger barn möjlighet att knyta an till fler vuxna och ger föräldern möjlighet att enklare kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Det är särskilt viktigt för kvinnor, som är överrepresenterade bland dem som har ensam vårdnad om barn, ges verktyg att på ett enklare sätt kunna överlåt föräldradagar till närstående. Det är med andra ord också en mycket viktig kvinnoreform som stärker arbetslinjen och ger kvinnor större makt att utforma sitt eget liv. Samtidigt ges barnet möjlighet att vidga sin vardagliga kontakt med närstående.

Den våldsvåg vi nu ser saknar tidigare motstycke. Bara under den gångna veckan har sju skottlossningar skett, fem personer skadats och två personer, varav ett barn, avlidit. Likaså ser vi att antalet sprängningar nästintill fördubblades under årets första fyra månader jämfört med samma period förra året. Den moderatledda regeringen tar krafttag för att stoppa den negativa utveckling vi ser och ser nu över möjligheterna att utöka straffansvaret vid så kallade osjälvständiga brott, det vill säga olika former av förberedelse till brott.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar vårt demokratiska samhälle. Enligt Polismyndighetens bedömning ingår 9 000 personer i de kriminella nätverken och 21 000 personer finns runt dessa. Dessa personer förbereder och underlättar för de gängkriminella att begå brott. Många av dem är unga personer som rekryterats till gängen och som genom sin låga ålder inte är straffmyndiga och därmed kan skydda de äldre kriminella från straff. Att barn och unga rekryteras till gängen och en kriminell livsstil är oacceptabelt. Ytterligare åtgärder måste vidtas för att motverka att unga rekryteras in i gängkriminalitet och begår grova brott. Totalt är med andra ord uppemot 30 000 personer involverade i gängkriminalitet i Sverige.

Sedan regeringen tillträdde i oktober 2022 har justitieminister Gunnar Strömmer (M) lagt fram en rad åtgärder och förslag för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Bland dessa kan bland annat omfattande satsningar på rättsväsendet, särskilt polisen, nya nationella strategier mot organiserad brottslighet, effektivare verktyg och lagstiftning, som exempelvis hemliga tvångsmedel, ses. En annan mycket viktig del är att fokus i svensk kriminalpolitik svängt och numera sätter brottsoffret i fokus, inte brottsutövare, i centrum.

Den omläggning av kriminalpolitiken som nu sker borde har skett för länge sedan. Den moderatledda regeringen arbetar bland annat för att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Detta kräver en grundlagsändring och hanteras i en särskild process. Idag beslutar regeringen om en utredning av så kallade osjälvständiga brottsformer, exempelvis försök, förberedelse och stämpling till brott. Syfte är att skapa ett regelverk som möter de utmaningar och problem Sverige idag har, ett regelverk som gör att fler döms för dessa brott och att grova brott inom ramen för organiserad brottslighet därmed kan undvikas.

Under det svenska ordförandeskapet har Sverige – med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen – varit drivande för att få ihop en ny och stramare migrationspolitik. Efter år av förhandlingar har ministerrådet nu nått en historisk överenskommelse om grunderna för EU:s framtida asylsystem. Den moderatledda regeringen får något gjort.

För att få ordning på migrationspolitiken behöver vi tydliga, gemensamma regler. Det har förhandlats i många år och idag har vi kommit ett stort steg närmare. En historisk överenskommelse är nådd under ledning av Maria Malmer Stenergard. Ordning och reda, stärkt kontroll vid de yttre gränserna och tydligare ansvarsregler lägger grunden för ett mer hållbart system. Både i EU och i Sverige.

Den svenska linjen har varit att minska trycket på Sverige och andra som har tagit emot väldigt många samt bättre koll på EUs yttre gräns. Samarbetspartierna har enats om att genomföra ett paradigmskifte i svensk invandringspolitik, där EU är ett stöd, inte ett hinder. Nu kommer även EU leda till minskad invandring till Sverige. Och det blir ett slut med lappande och lagande i migrationspolitiken.

Det nya avtalet innehåller bland annat nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att personer som inte har asylskäl ska åka tillbaka till sitt hemland samt en flexibel solidaritet, där länderna hjälper varandra på olika sätt vid krislägen.

Innan förslagen träder i kraft ska de förhandlas mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I början av 2024 kan migrationspakten väntas godkännas.

Idag presenterade statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Linda Lindberg, gruppledare SD, nästa steg i regeringens bidragsreform. Den inledda reformen består av tre delar, aktivering på heltid för bidrag, kvalificering till välfärden och bidragstak. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda bidragstak.

I budgeten för 2022 såg Moderaterna och samarbetspartierna till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning vars syfte var att titta på hur drivkrafter till arbete för försörjningsstödsmottagare kan öka. Den dåvarande regeringen valde då aktivt bort att också ge utredningen i uppdrag att se över ett bidragstak. Med en moderatledd regering kan vi nu åtgärda detta och därför läggs tilläggsuppdraget att utreda ett bidragstak för socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.

Utredaren ska bland annat föreslå en modell för bidragstak som begränsar den sammanlagda nivån på bidrag och ersättningar för ett hushåll i syfte att öka drivkraften att arbeta. Utredningen ska också se över om Arbetsförmedlingen bör ges en ökad skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden, som är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för försörjningsstöd.

Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder och den svenska tillväxten har under lång tid varit alldeles för låg. Ett sätt att få ner arbetslösheten är att se över bidragssystemen.

Närmare 20 000 hushåll i Sverige bedöms sakna ekonomiska drivkrafter att ta ett arbete i stället för att få försörjningsstöd. Idag är det möjligt att få mer pengar i plånboken genom bidrag, än genom inkomster för arbete. Bidragstaket är en viktig del för att stärka drivkrafterna att ta ett jobb, i stället för att leva på bidrag.

Ett arbete innebär arbetsgemenskap, egenmakt och är en mycket effektiv integrationsåtgärd. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna vilket stärker den grundläggande välfärden.  

Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.

Moderaterna presenterar nu sina kandidater till Europaparlamentsvalet 2024. På första plats föreslår nomineringskommittén ett omval av Moderaternas sittande parlamentsledamot Tomas Tobé.

Med drygt ett år kvar till Europaparlamentsvalet presenterar nu Moderaternas nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Nomineringskommittén har under flera månader samlat in nomineringar, hållit intervjuer och nu lagt fram sitt förslag till Europaparlamentsvalet 2024, omfattande 34 kandidater från hela Sverige.

Tomas Tobé föreslås toppa listan följt av Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn, Arba Kokalari och Boriana Åberg.

Listan fastställs slutligt i samband med en nomineringsstämma som hålls i anslutning till Moderaternas partistämma i Umeå i oktober 2023.

Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 9 juni 2024.

Förslag till valsedel Europaparlamentsval 2024

1. Tomas Tobé, 46 år, Stockholms län
2. Jessica Polfjärd, 53 år, Västmanland
3. Jörgen Warborn, 55 år, Halland
4. Arba Kokalari, 37 år, Stockholms län
5. Boriana Åberg, 55 år, Skåne
6. Gustaf Göthberg, 30 år, Västra Götaland
7. Micaela Löwenhöök, 36 år, Västerbotten
8. Mats Green, 45 år, Jönköpings län
9. Pehr Granfalk, 48 år, Stockholms län
10. Joanna Sjölander, 52 år, Östergötland
11. Erik Weiman, 63 år, Uppsala län
12. Birgit Meier-Thunborg, 64 år, Norrbotten
13. Ronnie Erhard, 32 år, Örebro län
14. Måns Linge, 31 år, Kalmar län
15. Åsa Coenraads, 46 år, Blekinge
16. Filip Dahlöv, 25 år, Värmland
17. William Elofsson, 29 år, Gävleborgs län
18. Alice Landerholm, 21 år, Södermanland
19. Adam Rydstedt, 28 år, Gävleborgs lä
20. Jesper Skalberg Karlsson, 30 år, Gotland
21. Malin Höglund, 55 år, Dalarna
22. Marcus Walldén, 53 år, Kronobergs län
23. Joel Nordkvist, 34 år, Jämtland
24. Tobias Björk, 34 år, Västra Götaland
25. Edvin Alam, 35 år, Uppsala län
26. Elvira Löwenadler, 23 år, Västra Götaland
27. Arin Karapet, 36 år, Stockholms stad
28. Sophia Ahlin, 40 år, Blekinge
29. Elmer Eriksson, 75 år, Västerbotten
30. Nihad Zara, 35 år, Norrbotten
31. Viktoria Sköld, 26 år, Östergötland
32. Marianne Hennel, 39 år, Kalmar län
33. Ida Skogström, 28 år, Västernorrland
34. Fredrik Sawesthål, 46 år, Stockholms län