Kategori: Nyhet

Under söndagen hölls Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium där Elisabeth Svantesson gav Moderaternas syn på det ekonomiska läget i Sverige. Moderaterna vill få ordning på ekonomin genom att återupprätta arbetslinjen och återgå till överskottsmålet.

Svensk ekonomi står inför ett mycket tufft läge där hög inflation kombineras med en ekonomisk avmattning. Detta kommer – med stor sannolikhet – att prägla ekonomin under de nästa mandatperiod. Det svåra ekonomiska läget förvärras av att Socialdemokraterna höjt 46 skatter och avvecklat flera kärnkraftsreaktorer –  det har resulterat i att en tvåbarnsfamilj fått ökade kostnader med 28 000 kronor per år. Samtidigt har Sverige EU:s fjärde högsta arbetslöshet och 700 000 invandrare kan inte försörja sig själva.

Så vill Moderaterna få ordning på ekonomin

Nu är tid för ansvar för att få ordning på den svenska ekonomin. Sverige behöver därför gå tillbaka till överskottsmålet och se till att finanspolitiken inte eldar på inflationen. Annars kommer vi alla bli fattigare. Givet inflationen behöver förslag som stöttar hushållens ekonomi i huvudsak vara finansierade genom att utgifterna minskar. Stora ofinansierade bidragshöjningar eller lånefinansierade utgiftsökningar som vänstersidan i svensk politik förordar behöver vi bestämt undvika.

En ny regering måste samtidigt kunna få stöd för sin budget. Riksbanken behöver återställa förtroendet för inflationsmålet, men lika viktigt är att förtroendet för en ansvarsfull ekonomisk politik återställs. Forskningen är tydlig med att svaga regeringar – likt den vi har nu – driver på utgifterna.

För att få ordning på ekonomin kommer Moderaternas reformfokus under de kommande åren vara:

• Stärka de svenska hushållen genom att rulla tillbaka politiska beslut som drivit upp inflationen och kostnader – framför allt gällande drivmedel och energi
  
• Återupprätta arbetslinjen så att fler kan bidra i stället för att leva på bidrag.

Socialdemokraterna har inte klarat av att värna, stötta och ständigt utveckla ett robust energisystem. Det borde vara ett grundläggande kriterium för regeringsduglighet. Men det testet har inte Socialdemokraterna klarat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om en plan för att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Mellan en söndag och en måndag en vecka i juni skenade elpriserna ännu en gång i Sverige, med en prisökning på totalt sett 13 520 procent i landets tre största städer. Den prisökningen innebär att vi nu upplevt den dyraste juni månaden någonsin. Priset var en dag i slutet i juni över fem kronor kWh i Sverige. Vanligtvis brukar priser på två kronor kalla februarimorgnar ge krigsrubriker.

Det här stressar hushållen, det stressar Sveriges industri – och det stressar regeringen inför höstens val. Socialdemokraterna försöker antyda en omsvängning i sitt eget kärnkraftsmotstånd. Men det är närmast en politisk bluff, vilket också bekräftades av miljöminister Annika Strandhäll bara minuter efter att presskonferensen. Hon sa: ”Vi öppnar inte upp för ny kärnkraft, vi öppnar upp för nya samtal”.

Och när Vattenfall i tisdags gav det glädjande beskedet att de nu startar en förstudie om ny småskalig kärnkraft så betonade energiministern Khashayar Farmanbar att regeringen inte alls kan utlova de ändringar av lagar och regler som krävs för att ny kärnkraft ska kunna bli verklighet. Detta agerande följer ett gammalt socialdemokratiskt mönster att förhala och skjuta upp sådana frågor som kan riskera ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav. Men när de väl har fått makten, så forceras nya kompromisser och avtal fram.

Så här kan inte ett lands energisystem skötas. Sverige har inte råd med det, inte heller företagen och allra minst alla elkonsumenter.

Prischocken vi nu upplever är ett kvitto på ett energipolitiskt haveri. Fram till relativt nyligen hade Sverige ett energisystem i världsklass – välbalanserat över hela landet och med ett bärande ben i kärnkraft som är koldioxidfri, kostnadseffektiv och stabil.

Det är drygt 40 år sedan Sverige genomförde en elektrifiering utan motstycke i världen. Framsynta politiker såg värdet i att göra oss mindre beroende av oljeländerna och 70-talets oljekriser, och samtidigt insåg att stabil och billig elenergi är en enorm konkurrensfördel för svensk industri.

Efter åtta år av rödgrön politik är energisystemet slaget i spillror. Ringhals 1 och 2 lades ner i förtid och Vattenfalls planerade utbyggnad av Ringhals 5 och 6 stoppades av S och MP direkt efter valet 2014. Energisystemet är också skörare än någonsin. Förmågan att återstarta elnätet efter ett sammanbrott likt det som inträffade 2003 är kraftigt försvagad.

I dag har Kriminalvården möjlighet att under begränsad tid övervaka kriminella som har blivit villkorligt frigivna från våra fängelser. Övervakningen handlar framförallt om stöd, hjälp och viss kontroll. Den typen av åtgärder är inte anpassade för dagens grova brottslighet. Moderaterna föreslår därför att det ska bli lättare att övervaka grovt kriminella som friges efter längre fängelsestraff.

Gängkriminaliteten ställer helt nya krav på samhället. Moderaterna har flera förslag på mönsterbrytande åtgärder som på allvar skulle göra det riktigt svårt att vara gängkriminell. Med vår politik kommer fler gängkriminella att sitta i fängelse under lång tid. Det krävs dock fler åtgärder för att minska risken för återfall i brott.

Vi vill skärpa övervakningen av gängkriminella under prövotiden

I Sverige är huvudregeln att en person som dömts till fängelse bara avtjänar två tredjedelar av sitt fängelsestraff. När två tredjedelar är avtjänade blir den dömde villkorligt frigiven. Det innebär att personen får lämna anstalten och leva sitt liv som vanligt – men under denna period löper en prövotid. Prövotiden är den tid som återstår av straffet, men alltid minst ett år.

Kriminalvården kan besluta om olika villkor som den villkorligt frigivne ska följa under sin prövotid. Det kan handla om att delta i missbruksvård, programverksamhet eller anvisningar om på vilka platser den dömde ska eller inte får vistas samt om att lämna drogprover. Om det behövs för att kontrollera att detta följs får Kriminalvården besluta om fotboja, men bara för sex månader i taget. Den typen av villkor är tillräckliga i många fall, exempelvis för personer med missbruksproblematik. Men när det gäller gängkriminella måste kontrollen bli betydligt bättre.

Moderaterna menar att gängkriminella som utgångspunkt ska bära både fotboja och få vistelseförbud på platser som kan kopplas till deras kriminella nätverk, exempelvis en klubblokal eller ett särskilt bostadsområde, under hela prövotiden.

Moderaternas förslag:

• Personer som dömts för gängrelaterad brottslighet ska som huvudregel bära fotboja och få vistelseförbud på platser där risken för återfall i brott är särskilt stor under hela prövotiden, om det inte är uppenbart obehövligt.

Vi vill göra det möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella

När prövotiden väl har löpt ut så har samhället inte längre några möjligheter till övervakning, oavsett hur farlig den villkorligt frigivne är.

Moderaterna föreslår därför att det ska vara möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella som har en förhöjd risk att återfalla i brott, även efter det att prövotiden löpt ut. Det innebär att åklagare ska kunna ansöka hos domstol om tillstånd att för högst ett år i taget besluta om vistelseförbud och/eller fotboja även efter prövotidens utgång. Detta ska bara gälla för de som har avtjänat ett fängelsestraff på ett år eller mer och som har en förhöjd återfallsrisk. Varje år kan åklagaren ansöka om förlängning av övervakningen, men långtidsövervakningen får som längst pågå tio år från det att prövotiden löpt ut.

Moderaternas förslag:

• Inför en möjlighet till långtidsövervakning av grovt kriminella med förhöjd återfallsrisk. Det gäller personer som har avtjänat ett fängelsestraff på minst ett år.

• Det innebär att åklagare får möjlighet att ansöka om tillstånd hos domstol för att personen ska ha vistelseförbud på vissa platser och/eller få bära fotboja. Tillstånd får ges för högst ett år åt gången, men ska kunna förlängas i som längst tio år efter att prövotiden löpt ut.

• Den som bryter mot villkoren i långtidsövervakningen ska kunna dömas till fängelse i högst två år.

Dyrare drivmedel, dyrare el och dyrare mat. Det blir allt dyrare att vara svensk, och mycket pekar i fel riktning. Enligt Konjunkturinstitutet går Sverige in i en lågkonjunktur redan i år. Samtidigt har åtta år av skattehöjningar redan gröpt ur hushållens ekonomi.

Prisökningarna blir alltmer smärtsamma för det svenska folket. För en genomsnittlig tvåbarnsfamilj har skatt- och elkostnaderna ökat med 28 300 kronor till följd av Socialdemokraternas politik. Det märks såväl i mataffären och i elräkningen som vid bensinpumpen. Sverige behöver politik som kan dämpa kostnaderna utan att elda på inflationen.

Varför måste reduktionsplikten göras om?

Drivmedelspriserna är rekordhöga och det finns flera omständigheter som förklarar detta, till exempel har inte tillgången på biodrivmedel ökat i den takt som man väntat sig. Samtidigt gör Rysslands krig i Ukraina och den globala livsmedelskrisen i dess spår att matproduktion bör prioriteras framför tillverkning av biodrivmedel.

Men det går inte att komma ifrån att reduktionsplikten är en av de drivande faktorerna bakom de höga drivmedelspriserna. Vid årsskiftet ledde höjningen av reduktionsplikten för diesel till en prishöjning på 120 öre per liter. Enligt regeringens egen analys är reduktionspliktens påverkan på priset större än man trodde när den infördes.

Den svenska reduktionsplikten sticker ut. Just nu är det svenska kravet 30,5 procent biodrivmedel i dieseln, trots att EU:s bränslekvalitetsdirektiv endast kräver 6 procent. Till år 2030 ska reduktionsplikten i Sverige, med nuvarande bana, höjas till 66 procent. Detta kan ställas mot EU-kommissionens förslag på 13 procent. I ett läge med skyhöga drivmedelspriser är det inte rimligt att behålla reduktionsplikten på den höga nivå som Sverige valt.

Moderaternas förslag:

• Sänk Sveriges reduktionskrav till samma nivå som EU-kravet.
• Ge branschen långsiktiga förutsättningar för att planera sina investeringar i biodrivmedel.
• Genomför löpande utvärderingar för att säkerställa både kostnadseffektivitet och minskade utsläpp.

Detta skulle innebära att priset på diesel sänks minst 5 kronor. Om reduktionsplikten ligger kvar på den bana som gäller idag kommer priset istället att fortsätta öka. Bensinpriset väntas öka med 3 kronor till 2026 och 5 kronor till 2030. Dieselpriset väntas öka med 5 kronor till 2026 och 9 kronor till 2030. 

Genom att minska inblandningen kan effekterna av de höga priserna mildras utan att finanspolitiken blir mer expansiv och riskerar att driva på inflationen.

Vad borde man fokusera på istället för reduktionsplikten?

Elektrifiering av samhället är nyckeln till minskade utsläpp, medan reduktionsplikten spelar en mindre roll för att nå de uppsatta klimatmålen. Därför måste politiken skifta fokus för att stötta elektrifieringen, genom en tryggad och fossilfri energiförsörjning samt en utbyggd laddinfrastruktur.

Moderaternas förslag:

• Möjliggör utbyggnad av kärnkraft med nytt energipolitiskt mål, gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.
• Förenkla tillståndsprocesserna för att bygga ut elnäten i Sverige snabbare.
• Satsa mer på laddinfrastruktur med elvägar och laddplatser.

Moderaterna föreslår idag att statliga Vattenfall omedelbart påbörjar planeringen för ny kärnkraft vid Ringhals. Södra Sverige behöver ny elproduktion för att minska de rekordhöga elpriserna. Dessutom behövs åtminstone dubbelt så mycket fossilfri el om Sverige ska lyckas med den gröna omställningen av samhället. 

Vattenfall bör arbeta för ny kärnkraft 

Vi ser ett behov av att snabbt bygga ut kärnkraften här och nu. Därför vill Moderaterna att det ska byggas där det går och där staten kan backa upp kärnkraften. Vi vill att Vattenfall omedelbart ska genomföra en förstudie för att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. 

Både de höga elpriserna tillsammans med de förbättrade villkoren för kärnkraften som en moderatledd regering kommer att genomföra talar för att det finns ekonomiska förutsättningar att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. Moderaterna har sedan tidigare föreslagit ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor avsedda för ny kärnkraft. Dessa kommer Vattenfall att kunna nyttja för att bygga nya reaktorer. 

Om beslutet att bygga ny kärnkraft inte är taget innan valet, kommer det att vara en prioriterad fråga för en Moderatledd regeringen direkt vid maktskifte. 

Moderaterna vill att Vattenfall inom ramen för sitt uppdrag att vara ledande i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion också ska ta hänsyn till behovet av planerbar kraft för att energiproduktionen ska vara hållbar. 

Moderaterna vill också skapa förutsättningar för ny kärnkraft genom att ändra i miljöbalken, så att det blir tillåtet att bygga nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt och att fler aktörer än dagens ägare får investera i ny kärnkraft. 

Därför ska kärnkraften byggas vid Ringhals 

Utbyggd kärnkraft vid Ringhals fyller dubbla funktioner för tillgången på el. Elproduktionen ökar med fler kärnkraftverk. Förmågan att överföra el från norra till södra Sverige ökar också, eftersom kärnkraften reglerar spänningen i elnätet. Mer el kan alltså överföras. 

Det statliga bolaget Vattenfall är majoritetsägare i Ringhals och har tidigare haft långtgående planer på att bygga nya reaktorer vid Ringhals. År 2012 skickade bolaget in en formell ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att bygga reaktor 5 och 6, inom ramen för projekt Svea. Men planerna stoppades av den S/MP-regeringen när den tillträdde år 2014. 

Stamnätet är dessutom redan utbyggt till Ringhals, med kapacitet för fler reaktorer än dagens två. I egenskap av storskalig elproducent ansluter kärnkraftverk direkt till stamnätet. Att annars bygga ut stamnätet tar vanligtvis 10–15 år. 

Vattenfall bör själva avgöra om man finner kärnkraft av konventionell storlek eller SMR bäst lämpad samt genomföra en förstudie snarast möjligt. Stamnätsanslutningen vid Ringhals har kapacitet att ansluta ca 2GW ny elproduktion. 2GW ny kärnkraft skulle årligen generera mer elenergi än hela Skånes elförbrukning och ca 6 gånger högre årlig elproduktion än havsvindparken Kriegers flak som regeringen nyligen beviljat tillstånd för Vattenfall att bygga.

Det finns goda skäl att stärka ekonomin för landets pensionärer. Moderaterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram ett förslag som innebär den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes.

De sämst ställda pensionärerna får lika mycket med oppositionens pensionsförslag som med förslaget från vänstersidan. Den stora skillnaden är att vårt förslag även stärker ekonomin för pensionärerna som har jobbat ett helt yrkesliv. Det är både rätt och rättvist. Det är häpnadsväckande att Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte tycker att det ska löna sig att ha arbetat.

Vad innebär förslaget från M, SD, KD och L?

Alla Sveriges pensionärer förtjänar höjda pensioner. M, SD, KD och L går nu fram med tre reformer på ett bättre och mer kraftfullt sätt kommer att stärka pensionärernas ekonomi:

• Höjd ersättning till de sämst ställda pensionärerna – 1000 kronor mer i plånboken varje månad.
• Sänkt skatt på pension med ytterligare 6 miljarder.
• Inför en ”gas” i pensionssystemet som ger högre pensioner när Sveriges ekonomi är god.

Förslagen innebär 1000 kronor mer i månaden för en ensamstående garantipensionär med bostadstillägg och 400 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär.

Att sänka skatten för alla pensionärer värnar arbetslinjen. Egentligen är det en självklarhet: vi ska ha ett pensionssystem som innebär en grundtrygghet för landets alla äldre, men givetvis bör det märkas i pensionskuvertet om du har arbetat ett helt yrkesliv jämfört med om man inte har jobbat alls.

Vad finns det för problem med vänstersidans förslag?

Det finns flera problem med vänstersidans förslag, inte minst det så kallade garantitillägget. Kritiken mot garantitillägget i sak har handlat om flera saker. Dels gör en så stor höjning av de sämst ställda pensionärernas pension att det blir mindre lönsamt att jobba. Den som har jobbat ett helt liv med låg lön får knappt någon högre inkomst än den som jobbat lite eller inte alls, och som kanske har kommit hit sent i livet.

Dessutom blir marginaleffekterna sådana att det i vissa fall, närmre bestämt för inkomster mellan 14 400 till 17 400, kan minska pensionen att arbeta ytterligare ett år. Vidare innebär ett nytt ersättningssystem att det redan komplicerade pensionssystemet blir i det närmaste oöverblickbart.

Idag röstar riksdagen om vårändringsbudgeten. Moderaterna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram en budget där vi satsar på polisen, försvaret, Ukraina och Sveriges alla pensionärer. Vi är fyra partier som tar fasta på att det blivit både dyrt och otryggt att vara svensk och är överens om att vi vill göra något åt det.

Sverige står inför ett nytt ekonomiskt läge med stigande inflation, höjda räntor och sjunkande tillgångsvärden – i en tid präglad av utbredd otrygghet och i en orolig omvärld med ett pågående krig mitt i Europa. 

Moderaterna konstaterar att hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen är på den lägsta nivån sedan 2008. Prisökningarna blir allt mer kännbara för svenskarna – i mataffären, vid bensinmacken, på solsemestern och när elräkningen ska betalas. Vi står på hushållens sida. Därför vill vi se en annan ekonomisk politik för Sverige – en politik som möjliggör både ökad trygghet och större marginaler i plånboken.

Den budget som Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna arbetat fram innehåller några viktiga satsningar: 

• Vi vill ge Polisen en halv miljard kronor extra. För att det behövs mer resurser hos polisen för att göra Sverige tryggt och för att kunna reda upp passkaoset. 
• Vi vill ge de sämst ställda pensionärerna får 1000 kronor mer per månad. Men till skillnad från vänstersidans förslag ser vi till att ekonomin stärks för alla Sveriges pensionärer, inte bara en minoritet. För att det ska löna sig att ha jobbat ett helt liv.
• Vi vill öka Sveriges militära och ekonomiska stöd till Ukraina, bland annat genom ytterligare vapenleveranser. För att det land som inte kan försvara sig, kan vilken dag som helst förlora sin frihet. 
• Vi vill stärka Sveriges eget försvar i en snabbare takt. Målsättningen bör vara att försvarsanslagen ska uppgå till motsvarande 2 procent av BNP år 2025. Det är nödvändigt med tanke på det allvarliga säkerhetsläget, men även för att klara en snabb anslutning av Sverige till Nato. Vi har inte tid att vänta tio år på att stärka Sveriges försvar.

Kriminella klaner ägnar sig åt brottslighet som angriper och hotar rättsstaten. Problemen med dessa släktbaserade kriminella nätverk är många. Det handlar om allt från våld i hemmet, penningtvätt och organiserad brottslighet till ekonomisk brottslighet och systematiskt bidragsfusk. Sverige ska aldrig acceptera parallella samhällsstrukturer. Därför presenterar Moderaterna idag ett 10-punktsprogram för att bekämpa släktbaserade kriminella nätverk.

Vad är kriminella klaner och varför är de ett problem?

Klansamhället är ofta starkt på platser där det inte finns en fungerande statsmakt med starka institutioner. Klanen kan då leverera en form av rättsskipning, skydd mot yttre fiender och ett socialt skyddsnät till sina medlemmar. Klanstrukturen är oftast präglad av kollektivism och en patriarkal hierarki. Lojaliteten som följer av släktbanden, misstron mot staten och den starka tystnadskulturen gör att klanen lätt omvandlas till en kraftfull struktur för organiserad brottslighet. 

I Sverige finns kriminella klaner i flera städer. Det är multikriminella, relationsbaserade, grupperingar med stark kontroll över sina bostadsområden och med ambitioner som kan liknas vid ett imperiebygge. Läs mer hos Brå.

Vad vill Moderaterna göra åt de kriminella klanerna?

I dag presenterar Moderaterna ett 10-punktsprogram med syftet att bekämpa de släktbaserade nätverken. 

Moderaternas förslag 

1. Ge BRÅ i uppdrag att kartlägga de kriminella klaner som är aktiva i Sverige idag.
2. Kriminalisera klanrättegångar och andra otillbörliga parallella rättsprocesser.
3. Möjliggör preventiv avlyssning av kriminella klaner.
4. Inrätta ett särskilt nationellt exit-program för medlemmar i kriminella klaner.
5. Förbjud kusinäktenskap.
6. Inrätta en särskild klanenhet inom Polisen enligt tysk modell. 
7. Fler barn som växer upp i kriminella klaner ska omhändertas.
8. Möjliggör anonymitet för tjänstemän vid myndighetsbeslut som riktar sig mot medlemmar av kriminella klaner.
9. Säkerhetspröva beslutsfattare på utbetalande myndigheter.
10. Utvisa fler kriminella klanmedlemmar.

Läs mer om detaljerna i förslagen nedan:

Ge BRÅ i uppdrag att kartlägga kriminella klaner

Omfattningen av släktbaserade kriminella nätverk i Sverige är inte helt klarlagd. Men Polisen har bedömt att det finns åtminstone 40 kriminella klaner i Sverige, som har ett omfattande våldskapital och ambitioner att ge näring åt ett parallellsamhälle där klanen är centralmakten istället för den svenska staten. För att få en samlad bild över vilka kriminella klaner som finns och är aktiva i kriminella sammanhang i Sverige så krävs en heltäckande nationell kartläggning.

Moderaterna vill därför ge Brå i uppdrag att kartlägga samtliga kriminella klaner som är aktiva i brottsliga sammanhang i Sverige. Kartläggningen ska omfatta både antalet kriminella individer som kan kopplas till respektive klan samt vilken typ av brottslighet som begås. 

Kriminalisera klanrättegångar

Kriminella släktnätverk genomför idag egna rättegångsliknande förfaranden när någon i ett släktnätverk misstänks för att ha begått ett brott mot någon i den egna släkten eller mot någon medlem i ett annat släktnätverk. Parallella rättssystem undergräver den demokratiska rättsstatens legitimitet. Dessutom är det rättsosäkert både för den som utsatts eller som misstänks för ett visst brott.

Moderaterna vill därför införa ett nytt brott om ”otillbörlig rättegång” som innebär att den som medverkar till rättegångsliknande förhandlingar som på ett otillbörligt sätt syftar till att skipa rättvisa utanför den vanliga brottmålsprocessen ska kunna dömas för brott. 

Möjliggör preventiv avlyssning av kriminella klaner

Den organiserade brottsligheten i Sverige är systemhotande. Våldet drabbar allt fler oskyldiga offer. De kriminella klanerna intar en särställning med hänsyn till den starka lojalitet som präglar gruppen. Tystnadskulturen är extremt stark och den brottslighet som klanerna ägnar sig åt är därmed svårutredd.

Att ge de brottsbekämpande myndigheterna en möjlighet att i förebyggande syfte avlyssna personer som är aktiva i kriminella klaner skulle leda till att fler skulle kunna lagföras och dömas till ansvar för de brott som begås. Det är dessutom ett verktyg som rikspolischefen efterfrågar. 

Moderaterna vill därför förenkla möjligheterna till preventiv avlyssning och hemlig dataavläsning av kriminella klaner som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet.

Inrätta ett exit-program för medlemmar av släktnätverk

Moderaterna har under flera år drivit att ett nationellt avhopparprogram för gängkriminella måste inrättas. Att lämna ett släktbaserat kriminellt nätverk kan i många fall vara ännu svårare då man inte bara vänder ryggen till sina vänner utan även sin släkt. Det finns dessutom uppenbara faror för den som bestämt sig för att hoppa av. I samband med att ett nationellt avhopparprogram tas fram bör mot denna bakgrund ett särskilt program tas fram för medlemmar av släktbaserade kriminella nätverk.

Moderaterna vill därför inrätta ett särskilt nationellt exit-program för medlemmar av kriminella klaner

Förbjud kusinäktenskap

Moderaterna vill utreda om ett förbud mot kusinäktenskap ska införas i Sverige. Läs mer om förslaget här.

Inrätta en särskild klanenhet inom Polisen

Moderaterna vill ge i uppdrag till Polismyndigheten att inrätta en särskild klanenhet enligt tysk modell med uttalat syfte att bekämpa brottslighet kopplat till kriminella klaner. Läs mer om förslaget här.

Fler barn som växer upp i kriminella klaner ska omhändertas 

Moderaterna vill att fler barn som växer upp i kriminella miljöer omhändertas enligt LVU. Detta handlar bland annat om barn som växer upp i släktbaserade kriminella nätverk. Barn ska inte fostras in i kriminalitet, utan måste snabbt tas bort från sådana miljöer. 

För att möjliggöra fler omhändertagande krävs att staten tar ett större ansvar för kostnaden för omhändertagande, som idag belastar kommunerna. Dessutom bör staten genom Åklagarmyndigheten ges möjlighet att ansöka och fatta intermistiska beslut om omhändertagande enligt LVU – något som endast socialnämnden kan göra idag. Genom att ge åklagaren den behörigheten kan polisens ofta goda kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer användas för att skydda fler barn. 

Moderaterna vill därför att fler barn som växer upp i kriminella klaner ska omhändertas.

Möjliggör anonymitet för tjänstemän vid klanrelaterade ärenden

Tjänstemän ska kunna fatta korrekta beslut utifrån rådande lagstiftning utan att behöva oroa sig för eventuella repressalier. Det är grundläggande för en rättsstat att alla medborgare behandlas lika. Att kriminella tillskansar sig fördelar genom hot och utpressning kan aldrig accepteras.

Utgångspunkten måste vara att beslutsfattare står för sina beslut. I fall då det finns en tydlig risk för att beslut som riktas mot en enskild kan innebära en risk för allvarliga hot eller påtryckningar gentemot en viss tjänsteman bör dock möjligheterna till anonymitet för beslutsfattaren stärkas.

Moderaterna vill därför öka möjligheterna för tjänstemän att vara anonyma när det står klart att ett negativt beslut kan innebära fara för den individuella tjänstemannen.

Säkerhetspröva beslutsfattare på utbetalande myndigheter

Utbetalande myndigheter har blivit en självklar måltavla för infiltration av kriminella. I en myndighetsgemensam lägesbild från 2021 anges att myndigheter och företag utsätts för ”korruption, infiltration och otillåten påverkan” från den organiserade kriminaliteten (Läs mer i rapporten Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2021). De myndigheter som betalar ut välfärdsmedel bör därför stärka kontrollen av de personer som rekryteras till beslutsfattande positioner. 

Moderaterna vill därför att samtliga som prövas för en anställning som beslutsfattare vid en utbetalande myndighet skall säkerhetsprövas.

Utvisa fler kriminella klanmedlemmar 

Varje stat har rätt att kontrollera personer som inte är medborgare vad gäller inresa, vistelse och utvisning. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott får utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit inom en viss period. I dag är det få utländska medborgare som döms för allvarlig brottslighet som faktiskt utvisas, bland annat eftersom stor hänsyn tas till personens anknytning till Sverige. Utländska medborgare som är aktiva i grovt kriminella nätverk utgör ett hot mot svenska samhället. 

Moderaterna vill därför införa en möjlighet att utvisa utländska medborgare som kan befaras begå eller medverka till organiserad brottslighet. Detta ska vara möjligt oavsett om de dömts för brott eller inte.

Skjutningar, hot mot myndigheter, fusk i välfärdssystemen, infiltration av samhällsviktiga institutioner och skattefusk är bara några exempel på brottslighet som angriper och hotar den liberala rättsstaten. Strukturerna bakom den organiserade brottsligheten kommer i olika former – en sådan är de släktbaserade kriminella nätverken. Moderaterna vill därför upprätta en särskild klanenhet inom Polismyndigheten.

Vad är kriminella klaner och varför är de ett problem?

I Sverige finns det släktbaserade kriminella klaner som präglas av både hederskultur och våld i hemmet, men också av utåtriktad kriminalitet som syftar till att stärka klanens makt och position i det egna området. De senaste åren har vi exempelvis sett dödsskjutningar och storslagsmål i offentliga miljöer som haft kopplingar till kriminella klaner. De kriminella klanerna är multikriminella verksamheter som bygger på inbördes relationer och enligt en rapport från Brå kan klanernas agerande beskrivas som ett imperiebyggande i enskilda bostadsområden. 

Det är viktigt att påpeka att långt ifrån alla klanmedlemmar är kriminella. Däremot måste man också ha med sig att klanstrukturen, med dess nära familjeband och starka lojaliteter, kombinerat med en misstro mot staten, gör det till en plattform lämpad för organiserad brottslighet.

Hur omfattande är brottsligheten inom släktbaserade kriminella nätverk i Sverige?

Polisen har tidigare talat om ett 40-tal aktiva kriminella klaner i Sverige. Det är svårt att ge en exakt siffra om hur många individer det rör sig om. Däremot framgår det av rapporter från olika aktörer, såsom kommuner, att det här är en typ av organiserad brottslighet som är på frammarsch i Sverige. Därför är det viktigt att redan nu arbeta strukturerat och aktivt med de här frågorna.

Hur vill Moderaterna bekämpa de kriminella klanerna?

För att bekämpa de kriminella klanerna ser Moderaterna Tysklands arbete som en förebild. Delstaten Nordrhein-Westfalen var först i landet med att inrätta en särskild klanenhet hos polisen. Sedan dess har flera andra delstater, exempelvis Berlin, följt efter. Denna tyska modell inkluderar en omfattande myndighetssamverkan samt intensivt arbete för att motverka all form av brottslighet som antyder att någon ”äger” ett område. Det gäller allt från felparkeringar och nedsmutsning till tillståndskontroller för restauranger och caféer.

Moderaterna vill ge i uppdrag till Polismyndigheten att inrätta en särskild klanenhet enligt tysk modell med uttalat syfte att bekämpa brottslighet kopplat till kriminella klaner.

Varför behövs en särskild klanenhet inom polisen?

Släktbaserade kriminella nätverk är aktiva i flera av Sveriges utsatta områden. Det är ofta komplexa relationer och samband som kräver kontinuitet från brottsbekämpande myndigheter för att känna igen. Vi ser idag att kriminaliteten är så pass omfattande att det är motiverat att ha en dedikerad avdelning för just den här typen av organiserad brottslighet. Precis som att det idag finns särskilda enheter som fokuserar på exempelvis bedrägerier.

Hur tänker Moderaterna att en klanenhet ska jobba?

Klanbrottsligheten är en multikriminell organiserad brottslighet som försöker konkurrera ut den svenska staten i områden som klanerna betraktar som sina. En klanenhet kommer behöva arbeta inom flera olika fält såsom ekobrott, grova våldsbrott, utpressning och hedersrelaterad brottslighet. Den kommer även behöva arbeta med mindre allvarliga former av brottslighet, såsom tillståndsförseelser och liknande. En klanenhet ska både kunna utreda själva och bistå andra enheter och myndigheter med viktig information.