Författare: Moderaterna

I dag tar riksdagen beslut om en Nato­proposition som innehåller nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Det är en historisk milstolpe i Sveriges nya försvars- och säkerhets­politik. Nu kommer Sverige att vara redo att gå med i Nato, den organisation som är den yttersta garanten för Europas säkerhet sedan bildandet 1949. Det skriver Pål Jonson (M) försvarsminister, Mikael Oscarsson (KD) försvarspolitisk talesperson och Anna Starbrink (L) försvarspolitisk talesperson på Svenska Dagbladets debattsida.

En stark transatlantisk länk mellan Europa och Nordamerika är helt avgörande för att kunna möta det kraftigt försämrade säkerhets­läget.

Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina har gjort det uppenbart för alla att samarbetet mellan de demokratiska länderna måste stärkas för att skydda vårt sätt att leva och vår säkerhet. Invasionen visar åter att Ryssland är berett att flytta på gränser med militärt våld, även om detta innebär att gå i krig med ett land som har ett starkt stöd av den stora merparten av världens samlade demokratier.

Det har varit tydligt från rysk sida att makthavarna i Kreml ser kriget i Ukraina som en del i en existentiell konflikt mellan Ryssland och väst. Från Rysslands sida utmålas konflikten som en kamp mellan traditionella ryska värderingar och ett degenererat väst som vill tvinga på sina osunda värderingar på andra länder. Demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter är inget som Ryssland vill se utvecklas i sitt närområde.

Slutsatsen av det som har hänt blir att Ryssland är, och fortsatt kommer att vara, ett hot mot Sverige och övriga Europa. Det är därför mycket positivt att det i Sverige finns ett starkt stöd för ett svenskt Nato­medlemskap – såväl bland de politiska partierna som hos befolkningen. Nato är den organisation som har de militära verktygen för att avskräcka Ryssland från att angripa Sverige och andra länder i Europa.

Vad innebär Natopropositionen?

Natopropositionen som riksdagen beslutar om i dag innebär att riksdagen dels ska godkänna Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget, dels ska godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Det föreslås att status­avtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato om Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen ska även kunna begära stöd i fred av Nato för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium.

Syftet är att alla nödvändiga förberedelser ska vara på plats i Sverige så att vi omgående kan bli medlemmar när ansöknings­processen är klar.

Militärgeografiskt kommer det svenska och finska medlemskapen i Nato att stärka försvaret i norra Europa. Det strategiska djupet utökas och den transatlantiska länken stärks. Det betyder att möjligheten att förstärka de baltiska länderna vid kris förbättras. En fördjupad nordisk samverkan med armé- och flygstridskrafter på Nordkalotten möjliggörs och samma sak gäller för de marina stridskrafterna på Östersjön.

Sveriges och Finlands medlemskap handlar inte bara om att vi i händelse av kris och krig ska kunna ta emot stöd av Nato. Det handlar lika mycket om att vi ska kunna bidra till Natos gemensamma försvar och avskräckning. Från svensk sida har vi pekat på ett antal områden där Försvars­makten skulle kunna bidra till konkreta Natoinsatser. Det handlar till exempel om deltagande med stridsflyg i Natos incident­beredskap över Baltikum eller om att bidra med markstrids­krafter till Natos framskjutna styrkor i östra Europa. Som ordförandeland i EU har Sverige också drivit frågan om behovet av ett tätt samarbete mellan EU och Nato.

Det är dock viktigt att även se bortom det strikt regionala perspektivet i norra Europa. Sverige ska även vara berett att bidra till Natos säkerhet även i andra geografiska områden – Natos så kallade 360-graders­perspektiv. Nato står inte bara inför utmaningar i nordöstra Europa. Det finns också växande hot och sårbarheter, inte minst terrorism, i det södra och sydöstra grannskapet.

Nato har de senaste åren visat att alliansen kan svara mot en förändrad hotbild och ett betydligt försämrat säkerhetsläge. Det kollektiva försvaret är åter kärnan i Nato och organisationen bygger säkerhet i Europa genom att förstärka sin militära förmåga. Sverige och Finland kommer att bli en del av den gemenskapen. Dagens beslut innebär att nödvändiga lagändringar antas för att genomföra det i praktiken. Det är goda nyheter för Sveriges och Europas säkerhet.

I dag presenterades Moderaternas eftervalsanalys för 2022.  Moderaterna lyckades med partiets viktigaste mål för valet 2022 – att samla en majoritet för en ny regering. Maktskiftet är inte en slump. Moderaternas mål var att bilda regering, inte att maximera Moderaternas väljarstöd. Medvetna strategiska val för att nå det målet har under mandatperioden och valrörelsen bidragit till valsegern.

Trots att partistyrelsens viktigaste mål uppnås backar Moderaterna i riksdagsvalet 2022. Emellertid är inte det enskilda valresultatet det mest anmärkningsvärda. Utmaningen för Moderaterna ligger såväl i dåtiden som i framtiden. I ett nytt politiskt landskap riskerar de huvudsakliga skiljelinjerna att gå mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, inte längre mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Tack vare valvinsten och regeringsmakten behåller Moderaterna under denna mandatperiod en av huvudrollerna i svensk politik. Det är av yttersta vikt för Moderaternas, borgerlighetens och Sveriges framtid att den tiden förvaltas väl. En okänd resa ligger framför Moderaterna. Den bär med sig stora möjligheter, men även risker.

Mot denna bakgrund har Moderaternas eftervalsanalys 2022 fått namnet ”Maktskiftesvalet 2022 – en resa in i det okända”.

Allt för länge har kvinnors hälsa åsidosatts. Återkommande undersökningar visar att kvinnor genomgående upplever sämre hälsa än män. I dag presenterade den moderatledda regeringen tre åtgärder som syftar till att göra hälso- och sjukvården mer jämställd för flickor och kvinnor.

Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar för att erbjuda kvinnor och män en god och likvärdig vård och behandling. I dag finns det utmaningar när det gäller tillgången till en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för flickor och kvinnor i hela landet:

• Det kan handla om bristande kunskap eller prioriteringar.

• Men det kan inte uteslutas att skillnaden i vård mellan kvinnor och män sker på ett sätt som inte är medicinskt befogat.

De brister som finns i vården för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor är oacceptabla. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför enats om att förstärka satsningar för en förbättrad förlossningsvård för kvinnor. I dag presenterade den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna ytterligare insatser för en mer jämlik hälso- och sjukvård för kvinnor och flickor.

Nya insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor

Regeringen kommer ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser med fokus på de sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Det handlar exempelvis om:

• Endometrios

• Klimakteriebesvär

• Migrän

• Lipödem

• Smärttillstånd

Socialstyrelsens uppdrag handlar om att utvärdera vården ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär bland annat att:

• Myndigheten ska ta fram relevanta kunskapsstöd till vårdpersonalen och genomföra informationsinsatser.

• Socialstyrelsen ska också överväga behovet av att utarbeta nationella riktlinjer för fler sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor.

En förstärkt tillsyn av mödrahälsovården och förlossningsvården

Det finns utmaningar i förlossningsvården när det gäller tillgänglig, jämlik och personcentrerad vård. Det finns också stora skillnader i arbetssätt och resultat mellan regioner och förlossningskliniker.

Regeringen menar därför att det finns ett behov av att särskilt granska patientsäkerheten i förlossningsvården och mödrahälsovården. En viktig del i detta arbete är den statliga tillsynen.

• Därför ges Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under 2023–2025.

Insatser för att stärka hälso- och sjukvården för personer som har utsatts för sexuellt våld

Det finns behov av att stärka vården för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. Sexuellt våld medför ett stort lidande för den enskilde och innebär ofta lång rehabilitering för den som har drabbats. Hälso- och sjukvården ska erbjuda kunskapsbaserad och personcentrerad vård för patienter som söker vård efter sexuella övergrepp.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att stärka hälso- och sjukvården för personer som utsatts för sexuellt våld:

• Det handlar om att genomföra en kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt övergrepp och sexuellt våld och föreslå insatser för att utveckla den.

• Myndigheten ska också överväga att ta fram en nationell stödfunktion som kan stötta sjukvården i frågor som rör sexuellt våld.

• Myndigheten analysera behovet av och ta fram kunskapsstöd och utbildningsinsatser för hälso- och sjukvårdspersonal om sexuellt våld.

På årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina presenterade statsminister, Ulf Kristersson (M), och försvarsminister Pål Jonson (M), ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Det är ett omfattande stödpaket med tunga vapen, bland annat luftvärnssystemet HAWK. Sverige kommer också bidra med upp till tio stridsvagnar, av modell Leopard 2, till Ukraina.

Det är i dag ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Ukraina har fått betala ett högt pris för sin frihet. Sveriges linje är glasklar – Ukrainas sak är vår. Sverige har skickat flera militära och humanitära stödpaket till Ukraina och genom EU-samarbetet har vi tillsammans kunna besluta om sanktioner mot Ryssland.

Sverige kommer att fortsätta kampen för Ukrainas frihet. Ukraina ska vinna både kriget och freden. Därför presenterade regeringen i dag ett nytt militärt stödpaket till Ukraina.

Sverige bidrar med luftvärnssystem till Ukraina

När Rysslands attacker mot Ukraina eskalerar behöver länderna som stöttar Ukraina öka sitt stöd till landet. Ukraina är i behov av luftvärn för att stärka möjligheten att neka Rysslands möjligheten till luftherravälde.

• Därför kommer Sverige att bidra med ett luftvärnssystem av modell HAWK inklusive ammunition.

• Sverige kommer också bidra med viktiga delar till robotsystemet IRIS-T, tillsammans med Tyskland.  

Sverige bidrar med stridsvagnar till Ukraina

Sverige kommer skicka upp till tio stridsvagnar till Ukraina av modell Leopard 2. Det är en av världens bästa stridsvagnar. Andra länder har donerat ett femtiotal stridsvagnar av samma modell och det här innebär en förstärkning av Ukrainas försvar.

Det här är inte bara bra för Ukrainas försvar. Det skickar också en tydlig signal till Ryssland att Sverige och de andra länderna inom Leopard-familjen inte accepterar Rysslands brutala och olagliga invasion av Ukraina.

Sverige bidrar med ytterligare 520 miljoner i humanitärt och civilt stöd till Ukraina

I går presenterade regeringen ytterligare 520 miljoner i humanitärt och civilt stöd till Ukraina. Det handlar om:

• 220 miljoner i humanitära insatser som går till det mest kritiska, mat, mediciner och andra förnödenheter

• 300 miljoner till en för Ukraina särskilt upprättad energifond.

Moderaterna har under 2022 haft en kraftig ökning av medlemmar. Med en tydlig politik och en vilja att få ordning på Sverige, samlar Moderaterna nu tusentals fler medlemmar än 2021 och gör den största medlemsökningen sedan 1985.

Allt fler vill engagera sig och vara medlemmar i Moderaterna, det visar den senaste medlemsstatistiken. Det senaste året har Moderaterna ökat med nästan 7 000 medlemmar. Personer som valt att engagera sig och vara delaktiga i Moderaternas arbete för ökad frihet och en tydlig politik för att få ordning på Sverige. Totalt, för 2022, samlar Moderaterna 49 768 medlemmar.

Moderaterna har gjort den största medlemsökningen sedan 1985, vilket är både roligt och betydelsefullt. Det visar att vi som parti är välmående och driver en politik som är relevant och engagerande,

säger Karin Enström, partisekreterare, och tillägger:

– Medlemmarna är vår största styrka och vi ser resultatet av framgångsrik valrörelse där vi fick väljarnas förtroende att bilda regering med Ulf Kristersson som statsminister. Det är ett styrkebesked att så många vill vara delaktiga i Moderaternas arbete. 

I absoluta tal är det den största medlemsökningen sedan 1985, och procentuellt sett den största ökningen på 68 år. Den största ökningen av medlemmar, det senaste året, är bland unga.

– Att vi växer kraftigt bland unga är tryggt för framtiden. Här har vi inte minst vårt fantastiska ungdomsförbund att tacka, utan deras ihållande kampanjande hade vi inte nått dessa starka medlemssiffror bland unga.

– Till alla nya medlemmar i det moderata laget – ni är varmt välkomna! Ta gärna med vänner och bekanta, vi har plats för många fler, avslutar Karin Enström.

I drygt ett års tid, sedan december 2021, har desinformation spridits om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättslig grund. Kampanjens syfte är att skada bilden av Sverige och vårt demokratiska samhälle. Desinformationskampanjen tog ny fart under hösten och den moderatledda regeringen sätter nu till kraftfulla åtgärder för att motverka desinformation och stärka offentliganställdas skydd.

Konsekvenserna av desinformationskampanjen är bland annat att enskilda socialsekreterare hängs ut och hotas, vilket kan leda till att socialsekreterare är rädda för att fatta beslut i frågor som rör omhändertagande av barn. I förlängningen riskerar detta att leda till att barn i Sverige inte får det stöd av samhället som de har rätt till.

Bland de åtgärder regeringen nu vidtar finns bland annat uppdrag till Myndigheten för psykologiskt försvar att stärka Sveriges förmåga att möta desinformationskampanjer, ett förstärkt uppdrag till Socialstyrelsen att motverka desinformationskampanjer och ryktesspridning om socialtjänsten, skärpta straff för våld eller hot mot tjänsteman och ett nytt brott om förolämpning mot tjänsteman införs.

Minska offentliganställdas utsatthet

Regeringen presenterar tilläggsdirektiv till den pågående utredningen ”Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet”. Utredningen ska, utöver tidigare beslutade områden, också lämna förslag kring ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående samt minskad exponering av vissa särskilt utsatta offentliganställdas namn i beslut och handlingar. Det kan innebära att det framöver blir tillåtet att utelämna namn på den offentliganställda som beslutat om en åtgärd. Tanken är inte att hemlighålla namnet, men det ska krävas en extra åtgärd för att få tillgång till det.

Trygghetsskapande ordningsvakter vid utsatta verksamheter

Trygghetsfrågor står mycket högt på den moderatledda regeringens agenda. För att motverka hot och våld mot offentliganställda beslutas nu om en lagrådsremiss om en ny lag för ordningsvakter. Det tidigare regelverket uppdateras därmed till att möta dagens situation och förhållanden. Den nya lagen ökar flexibiliteten och ger utsatta verksamheter, till exempel socialtjänst, ökade möjligheter att använda ordningsvakter.

Sedan 2010 bedöms terroristhotet i Sverige vara förhöjt. Sverige har redan omfattande lagar för att motverka terrorism. Nu tar den moderatledda regeringen ytterligare ett steg och föreslår kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer.

Myndigheten för psykologiskt försvar har nyligen varnat för att Sverige kan betraktas som ett legitimt mål för terroraktioner. Likaså har under fler år en rad omvärldsförändringar lett till en förändrad och ökad hotbild, bland annat genom att personer som stridit för IS återvänt till Sverige.

Vid årsskiftet trädde en grundlagsförändring i kraft, en förändring som innebär att det gör är möjligt att införa en kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation. Regeringen lämnar nu förslag på att utöka det straffbara området till att omfatta såväl deltagande som finansiering av terroristorganisationer.

Regeringen föreslår kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer

Med de förändringen om bestämmelser om föreningsfrihet som trädde i kraft 1 januari införs nu deltagande i terroristorganisation i terroristbrottslagen. Det som blir kriminaliserat är att delta i en terroristorganisation där syftet är att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.

Straffet för deltagande i en terroristorganisation ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet anses vara grovt ska straffpåföljden vara fängelse i två till åtta år. Om gärningsmannen lett terroristorganisationen är påföljden fängelse i två år till livstid. 

Försök till brott och finansiering av terroristorganisationer

Att finansiera en terroristorganisations verksamhet ska framöver vara straffbart. Även försök till det nya brottet kriminaliseras. Att uppmana till deltagande eller att rekrytera medlemmar till terroristorganisationer blir straffbart. Likaså kriminaliseringen att resa utomlands för att begå terroristbrott.

I valet 2022 gav väljarna Moderaterna mandat att få ordning på Sverige. Det är ett uppdrag som har rivstartat under hösten. Moderaterna genomför nu den politik vi gick till val på 2022. Vi fortsätter nu att utveckla den politik som ska genomföras på längre sikt. Vilken politik ska Moderaterna möta väljarna med i valrörelsen 2026?

Partistyrelsen har gett partisekreterare Karin Enström i uppdrag att tillsätta fem arbetsgrupper för att arbeta fram propositioner som partistyrelsen ska lägga till Moderaternas partistämma i oktober 2023.

Fem områden

– För oss moderater är det viktigt att gruppernas arbete ska bygga på en analys av de problem och möjligheter som ligger framför Sverige. Propositionerna ska innehålla genomarbetade förslag på reformer som bidrar till att lösa problem och ta noga tillvara möjligheter. Avstamp för förslagen är Moderaternas idépolitiska program,

säger Karin Enström, partisekreterare Moderaterna.

Arbetsgrupperna leds av en ordförande med lång erfarenhet av politikutveckling. Arbetsgrupperna har bred geografisk förankring från hela landet. De riksdagsledamöter och statsråd som arbetar med frågorna är adjungerade till grupperna. Arbetsgrupperna ska också träffa eller inhämta information från relevanta aktörer och interna referensgrupper, bjuda in externa experter samt genomföra studiebesök, öppna hearings, seminarier eller liknande.   

Totalt kommer hundratals moderater över hela landet involveras i utvecklingsprojektet.

De fem områden är:

Grön innovationskraft för tillväxt

Skola och utbildning

Förebyggande insatser mot kriminalitet

På medborgarnas sida (offentlig förvaltning och styrning)

Utrikes-och säkerhetspolitik

Grön innovationskraft för tillväxt

Moderaternas utgångspunkt är att det inte råder någon motsättning mellan ett fritt samhälle, en god miljö och ansvar för klimatet. Frihet, äganderätt, rättsstat och marknadsekonomi är förutsättningar för framsteg även på detta område.

Arbetsgruppen leds av Christofer Fjellner, oppositionsråd i Stockholm stad.

– Den stora utmaningen är hur vi förenar Sveriges höga klimatambitioner med konkurrenskraft. Sverige har och ska fortsätta ha världsledande ambitioner på miljö och klimatområdet. Vi ska fortsätta inspirera resten av världen att följa vårt exempel. Men även visa att vi kan förena våra höga ambitioner med jobb och tillväxt. Det gör oss till ett föregångsland i klimat- och miljöarbetet,

säger Christofer Fjellner.

Skola och utbildning

Skolan ska rusta alla barn med de kunskaper som krävs och har därigenom möjligheten att utjämna livschanser och bidra till social rörlighet. Ett fungerande utbildningssystem ger den enskilde möjligheter att växa och lägger grunden för samhällets utveckling.

Arbetsgruppen leds av Therez Almerfors, kommunalråd i Uppsala.

– Var fjärde elev i grundskolan når inte kunskapsmålen i alla ämnen. Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer, utan vart du är på väg. Svensk skola ska ge alla elever – oavsett bakgrund – möjligheten att lyckas och skaffa sig en god utbildning. Skolan ska vara en trygg plats för alla som vistas i den; att hot, våld och trakasserier mot elever och lärare upphör är därför en grundförutsättning för att stärka hela skolan,

säger Therez Almerfors.

Förebyggande insatser mot kriminalitet

Barn och familjer som befinner sig i riskzonen måste få det stöd och den hjälp som behövs för att inte dras in i gängbrottslighet. Socialtjänsten och andra myndigheter måste stärkas, ges rätt utbildning och få ökat skydd. Särskilt viktigt är arbetet för att hjälpa barn och ungdomar som far illa. För att förebygga kriminalitet krävs insatser på många områden.

Arbetsgruppen leds av Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet.

– Unga killar både rekryteras och socialiseras in i en kriminell livsstil. 15-åringar anmäler sig frivilliga för att skjuta ihjäl äldre gängledare. Det är en situation som eskalerat och som vi måste bryta. Fler av våra barn och unga måste välja Svenssonlivet med studier och jobb, istället för snabba pengar och droger. Sverige omfördelar redan mycket pengar till utsatta områden, det är därför uppenbart att det förebyggande arbetet i första hand inte är en resursfråga. Istället kan ett evidensbaserat brottsförebyggande arbete göra skillnad på riktigt,

säger Louise Meijer. 

På medborgarnas sida

Ny teknik ger nya möjligheter men kan också skapa problem. Potentialen är stor för att effektivisera offentlig verksamhet, till exempel genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Samtidigt uppkommer problem med ökad sårbarhet och risker för den personliga integriteten. Det borde ställa ökade krav på konsekvensanalyser, men istället tyder mycket på att dessa analyser har blivit sämre.

Arbetsgruppen leds av Elisabeth Unell, oppositionsråd i Västerås.

– Idag fattas många beslut som påverkar vardagen både för enskilda och företag. Beslut som upplevs olika och där många inte upplever sig rättvist behandlade. Vi kommer att identifiera ett antal problem och ge förslag på lösningar för att Sverige ska upplevas mer rättvist, rättssäkert och fritt,

säger Elisabeth Unell.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Moderaterna har varit drivande bakom medlemskapen både i EU och Nato. Regeringen vrider nu om svensk utrikes- och säkerhetspolitik i riktning mot länder i vår närhet, och ger den ett tydligare fokus på svenska intressen.

Arbetsgruppen leds av Hans Wallmark, riksdagsledamot från Skåne.

– Den säkerhetspolitiska situationen är den sämsta och farligaste sedan andra världskrigets dagar. Det pågår ett blodigt anfallskrig i Europa. Med Sverige och Finland in i Nato, vi är redan godkända av 28 medlemsstater, tas ut en helt ny kurs sedan 1809. Den nya regeringen har också lagt om biståndspolitiken samt understryker värdet av Norden och Östersjöområdet. Ett nytt försvarsbeslut är att vänta 2024,

säger Hans Wallmark.

I torsdags presenterade den moderatledda regeringen en ny satsning och ett samlat grepp i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar främst om utbildningsinsatser, att öka tryggheten för judar i Sverige och att uppmärksamma judisk kultur.

Regeringen prioriterar arbetet mot antisemitism. Hotet kommer från fyra håll: högerextrema och nynazister, vänsterextrema, islamister och antisemitism från Mellanöstern. Kampen mot antisemitismen bygger på att den synliggörs och att dess särart och tydligt erkänns. Regeringen har också aviserat utbildningsinsatser i arbetet mot antisemitism:

• Medlen för Forum för levande historias och Segerstedt institutets satsning med uppdraget att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism dubbleras 2023.

• Göteborgs universitet ges uppdrag och finansiering att under 2023–2024 förstärka arbetet med att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism i skolmiljöer.

Ett nytt samlat kring frågor om judiskt liv i Sverige

Den nya regeringen har beslutat om ett antal åtgärder mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige. Det handlar bland annat om finansiering av hågkomstresor, Sveriges museum om förintelsen och Stiftelsen judiska museet.

Regeringen kommer nu att ta ett samlat grepp kring frågor om judiskt liv i Sverige. En grupp kommer inrättas i Regeringskansliet där de högsta politiska tjänstemännen, statssekreterarna, i flera departement, tillsammans ska arbeta för att stärka judiskt liv i Sverige. Representanter från judiska organisationer och församlingar, relevanta myndigheter och organisationer kommer att bjudas in i arbetet.

Regeringen kommer att fokusera på judiska församlingars och organisationer säkerhet

Det är statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för den judiska minoriteten. Statssekreterargruppen kommer inledningsvis att arbeta med frågan om judiska församlingars och organisationer säkerhet. I det arbetet kommer bland annat rättsvårdande myndigheter och andra centrala myndigheter att bjudas in.

Regeringen kommer skärpa straffen för brott med antisemitiska motiv

Regeringen vill skärpa lagstiftningen mot brott med antisemitiska motiv. Hatbrott med antisemitiska motiv ska i högre grad kunna leda till utvisning.

Under 2022 avled 61 personer till följd av skjutningar. Mellan 2012 och 2020 ökade det dödliga skjutvapenvåldet med 182 procent. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har mycket gjorts inom området, bland annat har utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen tillsatts. Idag lanseras en ny offensiv mot kriminalitet.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har startat flera projektgrupper som arbetar med att utveckla politiken inom ett flertal områden och se till att resultat snabbt kommer på plats. I Tidöavtalet anges att under första årets samarbete kommer samarbetsprojekten vara Tillväxt och hushållsekonomi, Kriminalitet, Migration och integration, Klimat och energi, Hälso- och sjukvård samt Skola. Utöver detta finns ett samarbetsprojekt med andra samarbetsfrågor. Varje samarbetsprojekt har ett direktiv med specificerat syfte, uppdrag och innehåll.

Under de 100 första dagarna har regeringen bland annat:

•       Tillsatt utredning om anonyma vittnen.

•       Tillsatt utredning om visitationszoner.

•       Lagt en proposition om kommunernas brottsförebyggande arbete.

•       Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstör ska öka tillgången till föräldraskapsstöd i hela landet, särskilt i syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga.

•       Kriminalvården ska utreda hur kapaciteten behöver byggas ut på häkten och anstalter.

•       Kriminalvården ska redovisa en plan för att säkra myndighetens kompetensförsörjning.

•       Uppdrag att skala upp arbetet med regionala resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck.

•       Tilläggsdirektiv om kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg.

•       Brottsoffermyndigheten ska genomföra informationsinsatser till personer i särskilt utsatt situation, bland annat barn och personer utsatta för hedersrelaterat förtryck

•       Brottsoffermyndigheten ska genomföra en kartläggning av samhällets samlade stöd till brottsoffer.

•       Lagrådsremiss om sänkt åldersgräns för öppna insatser utan vårdnadshavares samtycke till barn. 

Åtgärder som är på gång:

•       Regelverket för ersättning till brottsoffer ska ses över

•       Det ska ske en bred översyn av straffskalorna, påföljderna och systemet för straffmätning ska ses över

•       Straffrabatten för unga och straffmyndighetsåldern ska ses över

•       Kamerabevakningslagen ska ses över för att möjliggöra kamerabevakning oftare och på fler platser

Ny offensiv mot kriminalitet

Idag presenterar den moderatledda regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ny offensiv mot kriminalitet. Förslaget består av fyra delar:

En ny sekretessregel för att bekämpa brott. Regeln innebär att brottsbekämpande myndigheter ges möjlighet att utbyta information, vilket fram till nu inte varit möjligt.

Skärpta straff för brott i kriminella nätverk.

Utökade möjligheter för preventiva tvångsåtgärder, exempelvis användning av hemlig avlyssning när en person för att förhindra och upptäcka brottslighet i kriminella nätverk.

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott, vilket innebär att personer under 15 år som begår brott ska kunna utredas av polis. Likaså ska brottsoffer yngre än 15 år kunna få ett juridiskt ombud.