Det väpnade angreppet på Ukraina har chockat en hel värld. Vid sidan av att nu kraftigt rusta upp svensk försvarsförmåga behöver vi nu också förbereda samhället för att möta hybridhot: det kan handla om cyberattacker, sabotage, valpåverkan, desinformationskampanjer och fientliga uppköp. Moderaterna presenterar nu en reformagenda mot hybridhot.

Den gemensamma nämnaren för dessa hot är de ofta verkar i gråzonen mellan den totala freden och det totala kriget. Sveriges säkerhet måste därför byggas utifrån en målbild om ett motståndskraftigt samhälle där alla delar samverkar och där vi är bättre rustade för att möta såväl kris, krig och hybridattacker i gråzonen mellan fred och krig.

En moderatledd regering kommer att driva en reformagenda för att stärka Sveriges förmåga att möta den flerdimensionella hotbild som vårt land står inför idag. En sådan reformagenda kommer att utgöra en del av en ny nationell säkerhetsstrategi. Det handlar bland annat om följande förslag.

1. Ta fram en offensiv plan för att utvisa underrättelseofficerare
   
2. Grunda ett nationellt cyberförsvarscampus
   
3. Ta fram en samlad strategi för att möta hotet från drönare
   
4. Begränsa det kommunala självstyret i frågor som berör nationell säkerhet
   
5. Skriv in energisäkerhet i energipolitiken

Sverige kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Vår ansökan kommer nu att behandlas av Natos trettio medlemsländer – det är därför viktigt att vi är tydliga med vad Sverige kan bidra med i Nato. Moderaterna vill sätta en hög ambitionsnivå för Sverige som blivande Natomedlem.

Nu står det helt klart att både Sverige och Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Det är en stor dag, ett historiskt steg och väldigt goda nyheter. Det är viktigt att vi nu gör det allra bästa vi kan av det nya läget. Från svensk sida behöver vi vara tydliga med vad Sverige kan bidra med i Nato. Moderaterna vill därför att Sverige redan nu sätter en hög ambitionsnivå för vårt medlemskap i Nato.

Moderaterna vill stärka säkerheten i vårt närområde

Om Sverige och Finland går med i Nato finns goda möjligheter att utveckla ett bredare och djupare nordeuropeiskt samarbete inom Nato, där både de nordiska och de baltiska länderna ingår. Sverige bör därför bidra konkret till skyddet av våra vänner i de baltiska länderna, exempelvis genom att överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper eller att delta med vårt stridsflyg i Natos incidentberedskap.

Moderaterna vill att vi ska använda Sveriges tekniska kompetens fullt ut

Sverige har en unik och avancerad försvarsindustri som gör oss attraktiv som partner. Vi kan bidra mer än de allra flesta exempelvis när det gäller stridsflyg och ubåtar, men även inom telekom och artificiell intelligens.

Moderaterna vill säkra hög kapacitet inom Försvarsmakten och på Försvars- och Utrikesdepartementen

Omedelbart efter Sveriges ansökan om ett Natomedlemskap kommer Sverige få tillträde till stora delar av de formella strukturerna i Nato. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och Försvars- och Utrikesdepartementen är väl förberedda för uppgiften. Sverige måste visa att vi helhjärtat är på väg in i Nato.

Moderaterna vill att den svenska försvarsbudgeten ska nå Natostandard till 2025

Sverige måste ta fram en tydlig och trovärdig plan för att nå upp till Natostandarden på försvarsanslag om två procent av BNP. Det är viktigt både för att höja vår egen förmåga och för att den ratifikationsprocess som följer efter en ansökan snabbt ska leda till ett medlemsbeslut. Sverige borde bestämma sig för att uppfylla 2-procentsmålet till 2025. Även satsningarna på det civila försvaret måste bli mer ambitiösa.

I dag meddelade Socialdemokraterna att de vill att Sverige ska bli medlemmar i Nato. Det är ett oerhört välkommet beslut – Moderaterna har drivit frågan i nästan två decennier. Det är en styrka för Sverige att det nu finns bred parlamentarisk enighet kring den ståndpunkt som varit Moderaternas i snart 20 år – att Sverige hör hemma i Nato.

Socialdemokraternas besked innebär att det nu finns en bred parlamentarisk förankring för att fatta det historiska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato – hand i hand med Finland. Nu tar vi ställning för den fria världen, för ett djupare samarbete i Norden och i Europa och går in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos säkerhets -och försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till Natos utveckling med allt som Sverige kan.

I dag presenterades den säkerhetspolitiska analysgruppens rapport. Slutsatsen är att det inte finns något seriöst alternativ till ett Natomedlemskap. Moderaterna har drivit på för ett Natomedlemskap i 20 år. Dagens besked är viktigt för Sverige, för att bevara freden i Norden och för att slå vakt om Europas frihet.

Den säkerhetspolitiska analysen presenterades i dag. Analysen slår bland annat fast:

1. Det finns inget seriöst alternativ till ett Natomedlemskap. Sveriges nuvarande förvars- och säkerhetssamarbeten kan inte jämföras med den kollektiva försvarsgaranti som Nato bygger på.
   
2. Ett Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och avhålla från konflikter i norra Europa.
   
3. Det är inte realistiskt att vänta sig att Nato skulle komma till Sveriges undsättning om vi inte är medlemmar i Nato.

Moderaterna har i över två decennier drivit på för ett svenskt medlemskap i Nato. Det är därför oerhört glädjande att det nu finns en säkerhetspolitisk analys och förankring i riksdagen som öppnar dörren på vid gavel för regeringen att ansöka om medlemskap i Nato. Ett svenskt medlemskap i Nato är mer angeläget än någonsin.

I dag presenterades Moderaternas vårbudget. Den innehåller ytterligare resurser till försvaret och polisen, satsningar på ny kärnkraft för en hållbar energiförsörjning, sänkta bränslepriser och reformer för att fler ska gå från bidrag till arbete.

Sverige och världen går nu in i ett nytt ekonomiskt läge med en lägre tillväxt och en ökande inflation. Vi har ett kraftigt försämrat omvärldsläge i Europa till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Moderaterna menar att en ansvarsfull ekonomisk politik är viktigare än någonsin. Moderaternas budget innehåller förslag på kraftiga resurstillskott till försvaret, välfärden och rättsväsendet samtidigt som vi föreslår reformer för att fler ska komma i arbete.

En budget som återupprättar arbetslinjen

Socialdemokraterna lovade innan valet 2014 att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet – idag har vi EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Det är nu hög tid för en politik som gör det mer lönsamt att arbeta. Moderaternas budget innehåller följande förslag:

• Sänkt skatt för alla som arbetar – med särskilt fokus på låga och medelstora inkomster.

• Inför en tillfällig jobbpremie under nästa mandatperiod – det innebär att den som varit arbetslös längre än ett år får ett påslag på lönen om den börjar arbeta.

• Fasa ut extratjänsterna och förstärk nystartsjobben. Utöka möjligheterna till praktik och utbildning.

• Genomför en bidragsreform och inför ett bidragstak.

En budget som stärker den inre tryggheten

Otryggheten är Socialdemokraternas största misslyckande. Regeringen har misslyckats med att bekämpa kriminaliteteten, men regeringen satsar endast satsar två miljoner på polisen i vårbudgeten. Moderaterna föreslår därför att:

• En halv miljard tillförs till polisen, utöver regeringens tillskott på två miljoner kronor.

De ökade resurserna kan användas för inköp av exempelvis vattenkanoner, fler inköp av kroppskameror till poliser och för att få ordning på passkaoset.

En budget som stärker den yttre säkerheten

Moderaterna vill se en snabbare upprustning av försvaret – jämfört med regeringens ambitioner. En snabbare upprustning är möjligt enligt Försvarsmakten och det är viktigt för att Sverige ska vara trovärdiga inför ett kommande Natomedlemskap. Moderaterna föreslår därför att:

• Sveriges försvarsanslag ska uppgå till två procent av BNP redan år 2025.

• 250 miljarder ska tillföras i år för inköp av försvarsmateriel. Det innebär att Försvarsmakten får ett dubbelt så stort utrymme att göra inköp i år jämfört med förra året.

• En miljard kronor för att säkra nya vapenleveranser till Ukraina.

I går röstades Moderaternas förslag om en moderniserad abortlagstiftning igenom av riksdagen. Det innebär att kvinnor som vill ska kunna göra en medicinsk abort i hemmet. Den stöd och rådgivning som finns i dag ska fortsatt erbjudas och rätten till hjälp via sjukvården ska fortsatt vara garanterad.

Abortlagstiftningen infördes i Sverige för 48 år sedan, då innebar varje abort ett kirurgiskt ingrepp. I dag är 9 av 10 aborter medicinska, tack vare stora framsteg i forskningen. Moderaterna vill därför se en mer modern abortlagstiftning för att göra vården mer individanpassad och för att stärka kvinnans självbestämmande.

Riksdagen röstade i går igenom Moderaternas förslag om att det ska bli tillåtet med abort i hemmet. Det innebär att de kvinnor som vill kan hämta ut medicinen på apoteket och aborten kan genomföras i hemmet. Rätten till stöd och hjälp från sjukvården är intakt och den som inte vill genomföra abort i hemmet har en ovillkorlig rätt att få hjälp via sjukvården.

I går röstade riksdagen igenom Moderaternas förslag om en nationell folkräkning. Närmare 200 000 personer är skrivna på fel adresser i Sverige – det underblåser både organiserad brottslighet och bidragsfusk. Därför är en nationell folkräkning en viktig reform för att bekämpa kriminalitet och utanförskap.

Skatteverket bedömer att närmare 200 000 personer är folkbokförda på fel adress i Sverige. Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden.

I går röstade riksdagen igenom Moderaternas förslag till folkräkning. Socialdemokraterna har konsekvent sagt nej till förslaget – men tack vare att en socialdemokratisk riksdagsledamot röstade ja till förslaget – så blir det nu verklighet. Regeringen är nu skyldig att sätta igång arbetet med att genomföra reformen.

Vad är en folkräkning?

En folkräkning innebär att myndigheterna kontrollerar hur många som bor i Sverige och om de är folkbokförda på rätt adress. Det är en skyldighet att vara folkbokförd på den adress man oftast vistas på.  

Moderaterna har sedan länge föreslagit att Sverige ska genomföra en nationell folkräkning. Det innebär att var och en ska behöva bekräfta sin folkbokföringsadress.  Det kan för de allra flesta ske genom mobilt BankID eller brev. Men Skatteverket och andra myndigheter bör också få möjlighet att göra hembesök vid misstanke om felaktig folkbokföring.