Granskning: Den rödgröna skattebluffen

Svenska hushåll är under stark press. Kostnaderna skenar och förtroendet för ekonomin sjunker. Idag presenterar Moderaterna en granskning av de rödgrönas förväntade skattehöjningar och hur det slår mot hushållen.

En redan pressad ekonomi

Sveriges har stora ekonomiska problem. Det blir allt mer kännbart för svenska hushåll för varje dag som går. Inflationen är allvarligt hög, tillväxten är den lägsta i EU och reallöneutvecklingen är just nu negativ. År 2025 kommer en genomsnittlig arbetare ha mindre pengar än år 2021 enligt regeringens egna prognos. Den ekonomiska situationen för svenska hushåll blir allt mer pressad. Den växande ekonomiska bördan på människors privatekonomi är till stor del en konsekvens av en skadlig, och högst medveten, S-politik. Utvecklingen speglas exempelvis i graferna nedan.

Har svenskarna råd med fyra år till?

Socialdemokraterna har redan höjt 46 skatter sedan 2014. Skatterna för en vanlig tvåbarnsfamilj har ökat med omkring 18 000 kronor om året. Lägg till de ökade elkostnaderna i södra Sverige, och siffran blir hela 28 000 kr.

Om Socialdemokraterna får bilda regering med övriga vänstersidan efter valet väntar en ny skattechock. Bidragshöjningar, permanentade högre nivåer i a-kassan och ledighetsreformer kommer kräva finansiering om tiotals miljarder. Detta kommer behöva ske genom skattehöjningar – Socialdemokraterna har visat på ett i stort obefintligt intresse att hitta finansiering på utgiftssidan. Dessutom kommer Socialdemokraterna behöva göra eftergifter till Vänsterpartiet och Miljöpartiet i form av olika skattehöjningar.

46 000 kr i höjda skatter per familj och år

Som exempel antar vi att Socialdemokraterna ska hitta finansiering för reformer om enbart 53 miljarder kronor, även om mycket talar för att notan blir mycket högre än så. För att hitta finansiering och för att säkra stöd hos MP och V kommer ett stort antal att skatter behöva höjas. Utifrån vilka skatteförslag partierna själva prioriterar och har öppnat upp för som tänkbara nya intäktskällor går det att göra antaganden om vilka kostnadsökningar det kan medföra för ett vanligt hushåll. En tvåbarnsfamilj skulle kunna få ökade kostnader om 46 000 kr/år. Då är inte de ökade kostnaderna för fortsatt rödgrön energipolitik eller rödgrön reduktionsplikt inräknad.

Halverat RUT-avdrag + 3 000 kr/årCa 3 mdr kr
Höjd bolåneskatt + 1 000 kr/årCa 1 mdr kr
Halverade ränteavdrag + 15 000 kr/årCa 15 mdr kr
Återinförd fastighetsskatt+ 21 000 kr/årCa 17 mdr kr
Höjd bränsleskatt+ 1 000 kr/årCa 7 mdr kr
Höjd skatt på arbete+ 5 000 kr/årCa 10 mdr kr
+ 46 000 kr/årCa 53 mdr kr

Har du råd med fyra år till?

Ställ dig själv frågan: Har du råd med fyra år till av nya skatter och skattehöjningar? Om inte, kom ihåg att rösta på Moderaterna den 11 september.

Vanligt ställda frågor

Hur har ni räknat ut kostnaderna för hushållen i exemplet?

Bränsleskatt: +1 000 kr/år (Antagande: 1 kr i skattehöjning per liter bensin eller diesel. 1 200 mil per år med en bil med ca 0,75 l/mil i bränsleförbrukning)

Halverat RUT-avdrag +3 000 kr/år (Det genomsnittliga RUT-avdraget uppgår till cirka 5400 kronor/år)

Halverade ränteavdrag +15 000 kr/år (halvering av ränteavdraget för en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor som har 85% belåningsgrad och en ränta på 3%)

Återinförd fastighetsskatt +21 000 kr/år (skatten beräknas på en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor, dagens fastighetsavgift är avräknad)

Höjd bolåneskatt +1 000 kr/år (20 procentig höjning av riskskatten som enligt skattning driver upp kostnad med ca +3 500 kr/år för en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor och belåningsgrad på 85%. Vi har utgått från att även höjning av bankskatten vältras över fullt ut från bankerna till bolånekunderna)

Höjd skatt på arbete +5 000 kr/år (lite olika inriktningar hos S-V-MP – men om vi utgår från en skattehöjning på arbete i form av att jobbskatteavdrag trappas av eller skiktgräns förändras och en vanlig löntagare får cirka 200 kr skattehöjning i månaden förlorar en barnfamilj omkring 4800 kr/år)

Totalt: kostnadsökning på ca 46 000 kr per år för hushåll med två arbetande med bil

Hur har ni räknat ut skatteintäkterna i exemplet?

Höjd bränsleskatt (ca 1 kr/l) – cirka 7 mdr kr (RUT-rapport 2020:1344 Drivmedelsskatter)

Halverat RUT-avdrag – cirka 3 mdr kr (Under år 2020 uppgick de sammanlagda RUT-avdragen till omkring 6 miljarder kronor i statens budget)

Halverade ränteavdrag – cirka 15 mdr kr (Enligt KI kostar ränteavdraget staten omkring 20 mdr kr per år (2021) – men redan under år 2023 kommer kostnaden vara över 30 mdr kr enligt prognos)

Återinförd fastighetsskatt – cirka 17 mdr kr (2006 omfattade fastighetsskatten cirka 15 mdkr, räknas sedan om baserat på utvecklingen av fastighetsprisindex sedan 2006 samt att den kommunala fastighetsavgiften räknas bort)

Höjd skatt på arbete – cirka 10 mdr kr (baserat på det jobbskatteavdrag som genomfördes i budgeten för 2022)

Höjd bolåneskatt – cirka 1 mdr kr (De rödgrönas nästa höjning av den nyligen införda riskskatten förväntas inbringa omkring ytterligare 1 mdr kr enligt regeringens budgetproposition)

Totalt: ca 53 miljarder kronor

Moderaterna föreslår tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. Moderaterna presenterar nu åtgärder för att mildra elkrisen.

Sverige befinner sig i en elkris

Ett politiskt haveri har tyvärr slagit det svenska energisystemet i spillror. Svenska folket drabbas av det energipolitiska misslyckandet genom ständiga prischocker i elräkningen. Prissättningen är volatil, oförutsebar och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre i södra Sverige under 2022 än 2020. För svenska hushåll som redan pressas av inflation och höjda räntor är elpriserna ett hårt slag mot den ekonomiska tryggheten.

Risk för tredubblade elpriser och strömavbrott i vinter

Allt pekar på att det redan ohållbara läget kommer att förvärras i vinter. På elbörsen Nordpool handlas elpriserna för kommande vinter för södra Sverige i dag på runt det tredubbla priset, jämfört med vintern 2021/2022. Priset för vintern ligger nu på 300 respektive 400 öre per kilowattimme i Mellansverige och Skåne.

Svenska kraftnät har även varnat för att man kan tvingas att utan förvarning tillfälligt bryta elen för vissa kunder i vinter på grund av effektbrist. Oväntade strömavbrott kan få svåra konsekvenser för drabbade hushåll, företag och offentliga verksamheter.  

80 procent högre elpriser är regeringens fel

Elkrisen är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet. Priserna i södra Sverige hade varit 30-45 procent lägre utan avvecklingen av Ringhals 1 och 2 enligt Energiforsk. Utan nedläggningarna hade en eluppvärmd snittvilla i Skåne sparat 2 295 kronor i december 2021.

Kärnkraft – lösningen för en stabil och fossilfri elförsörjning

Ren, planerbar, elproduktion krävs för Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraft är det enda skalbara alternativet. Moderaterna har presenterat en plan för ny kärnkraft. Den omfattar ett nytt energipolitiskt mål, 400 miljarder i gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.

Moderaterna är även öppna för att se över elprisområdenas utformning och om SvK:s kapacitetsavgifter kan sänka elkostnader närmaste åren. Men nya elområden kräver mer produktion och bättre överföring, annars flyttar bara problemen.

Vad vill Moderaterna göra för att hantera elpriskrisen?

Ny kärnkraft är lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen nu och i vinter behövs akuta åtgärder.

Moderaterna vill vidta tre åtgärder för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll 2022.

1. Vi vill avskaffa kraftvärmeskatten

Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet. Skatteverket har kommit fram till att skatten lett till minskade investeringar och dessutom konstaterat att den är ineffektiv ur miljösynpunkt.

2. Vi vill förstärka det gröna skatteavdraget

Klimatomställningen innebär att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill göra det billigare för privatpersoner att göra investeringar som minskar elkonsumtion genom att förstärka det gröna avdraget. Förstärkningen innebär en ökad möjlighet till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.

3. Vi vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder vintern 2022/2023

En moderatledd regering föreslår ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Exakta nivåer utformas efter marknadsläget, men stödet kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd till elräkningen.

Högkostnadsskyddet finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet, omfördelning från Klimatklivet, ökad vinst från Vattenfall och nyttjande av flaskhalsintäkter.

Vanligt ställda frågor

Hur kommer högkostnadsskyddet fungera?

Vi kommer att återkomma till den exakta utformningen av stödet senare i höst när vi har en bättre uppfattning om prisläget inför vintern. Men vanliga hushåll ska känna sig trygga med att de kommer vara skyddade vid onormalt höga prisnivåer.

Som ett räkneexempel kan sägas att om staten tar 75 procent av kostnaden över 1 kr/KWh skulle ett elpris på 4 kronor (prognos för EO4) innebära ett stöd på runt 6000 kr per månad för en villaägare (eluppvärmd som konsumerar 20 000 KWh). En villa med fjärrvärme (konsumtion 5 000 kr/KWh) skulle få ca 1500 kr/månad.

Som ett räkneexempel kan sägas att om staten tar 75 procent av kostnaden över 1 kr/KWh skulle ett elpris på 3 kronor (prognos för EO3) innebära ett stöd på runt 4000 kr per månad för en villaägare (eluppvärmd). En villa med fjärrvärme (konsumtion 5 000 kr/KWh) skulle få ca 1000 kr/månad

Hur dyrt blir det för staten?

Exakt kostnad beror på hur stödet utformas och hur prisläget ser ut. Men man får ta i beaktande att även intäkterna från moms ökar när elpriset stiger. Stödet är ju också tillfälligt för den kommande vintern.

Hur kommer förslagen finansieras?

Högkostnadsskyddet för december 2022 finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet. Det innebär att biståndet ligger kvar på nuvarande nivå och inte justeras i ändringsbudget till följd av ökad inflation och tillväxt för att uppnå enprocentsmålet. Dessutom kan det finansieras med medel som inte använts. Exempelvis kommer Arbetsförmedlingen inte att göra av med de anslagna resurserna för att hjälpa arbetslösa, trots att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet

Finansieringen 2023 kommer att ske genom omfördelning av medel för klimatklivet, kapacitetsavgifter från Svenska kraftnät och genom Vattenfalls högre vinst.

Vad vill ni göra för att undvika elbrist i vinter? Högkostnadsskyddet kan ju leda till ökad elkonsumtion?

Det vi på kort sikt kan göra är att utnyttja kraftvärmen bättre. Därför vill vi att all tillgänglig kraftvärme sätts i beredskap i vinter. Kraftvärmekapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor används inte till följd av bristande lönsamhet. Det kan åtgärdas genom att Svenska kraftnät sluter avtal med producenterna om tillgänglighet och reglering.

Varför utnyttjar inte kraftvärmeverken sin fulla kapacitet nu när elpriserna är så höga?

För att utnyttja kraftvärmens fulla kapacitet behöver ofta bioolja användas som bränsle, samtidigt som kraftverken måste ha tillräcklig bemanning. Både biooljan och bemanningen driver upp kostnaderna. När elpriset fluktuerar från dag till dag blir det inte lönsamt att ha kraftvärmeverket tillgängligt för full kapacitet på daglig basis.

M kallar energi- och digitaliseringsministern till näringsutskottet, med anledning av risken för bortkoppling från elnätet

Moderaterna kallar energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar till riksdagens näringsutskott torsdag 18/8. Syftet är att ministern ska redogöra för vilka åtgärder regeringen planerar att vidta för att minska risken för att hushåll och företag ska kopplas bort från elnätet i vinter.

Svenska Kraftnät varnar för att risken har ökat att hushåll och företag blir bortkopplade från elnätet. Enligt Svenska Kraftnät kan det bli aktuellt att koppla bort elen i framförallt södra Sverige vid vissa tillfällen i vinter när efterfrågan på el är som störst. Bortkoppling kan ske om det uppstår en situation där den inhemska elproduktion är för låg för att möta behovet och vi samtidigt inte kan importera tillräckligt med el från andra länder. Bortkoppling av den här anledningen har inte ägt rum i Sverige tidigare. Efter åtta år med Socialdemokraternas och Miljöpartiets energipolitik befinner sig Sverige i en elkris.

Regeringen har inte vidtagit några akuta åtgärder för att minska risken för bortkoppling från elnätet. Regeringen har inte heller gett Svenska Kraftnät, i egenskap av systemansvarig för kraftsystemet, något uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att minska risken. Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar är samtidigt inte tillgänglig för debatt eller diskussioner om hur situationen ska lösas. 

– Det är anmärkningsvärt att energiministern tycks prioritera valkampanj framför att utöva sitt ämbete och faktiskt vidta åtgärder för att minska risken för att Sverige med full kraft tvingas möta den värsta elkrisen i modern tid i vårt land under vintern. Det är på sin plats att han dyker upp i näringsutskottet och redogör för vilka akuta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska risken för att hushåll och företag kopplas bort från elnätet mitt i smällkalla vintern säger Carl-Oskar Bohlin (M), ordförande i riksdagens näringsutskott.

Pressekreterare för Carl-Oskar Bohlin:
Tom Samuelsson
Mobil: 073-086 98 57
Mail: [email protected]

Sverige behöver en mer tolerant hbtq-politik

Sverige är ett av världens bästa länder att leva i som hbtq-person, men hbtq-personers rättigheter utmanas nu både öppet och i det fördolda. De historiska framstegen behöver försvaras, men mer måste göras för en modernare hbtq-politik. Moderaterna presenterar i dag sex punkter för ett samhälle byggt på öppenhet och tolerans.

Sverige ska vara ett land där man kan leva i trygghet och frihet – oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Moderaterna kommer alltid försvara de framsteg som har gjorts för hbtq-personer, men det räcker inte. En moderatledd regering kommer att genomföra nya reformer för att förbättra livsvillkoren för hbtq-personer.

Vi vill stoppa utbetalningar av skattemedel till organisationer som sprider hat mot hbtq-personer

Det är fullständigt oacceptabelt att skattepengar betalas ut till organisationer som sprider hat eller är intoleranta mot hbtq-personer. Moderaterna kommer i regeringsställning att ändra regelverket så att föreningar som hetsar mot HBTQ-personer inte ska få en krona av våra skattemedel.

Om det ska bli möjligt behöver kontrollen innan bidrag betalas ut bli betydligt bättre. Det behöver även ske mer granskning i efterhand av vilka bidrag som har betalats ut. Om det upptäcks att en förening på något sätt agerat intolerant mot hbtq-personer ska det bli lättare att kräva tillbaka skattepengar som har betalats ut.

Moderaternas förslag:

  • Inga skattepengar ska betalas ut till föreningar och organisationer som sprider hat mot eller på annat sätt agerar intolerant mot hbtq-personer. Det innefattar till exempel att genom påtryckningar försöka ”bota” homosexualitet genom omvändelseterapi.
  • Vidare bör offentliga medel som betalats ut kunna återkrävas om det visar sig att den förening eller organisation som tog emot dessa spridit hat eller på annat sätt agerat intolerant mot hbtq-personer. 

Vi ta bort reglerna som hindrar homo- och bisexuella från att ge blod

Allas blod ska värderas lika. Det finns blodbrist i sjukvården, samtidigt finns det människor som vill donera blod men som inte får – på grund av sexuell läggning. Det vill vi ändra på. 40 år efter att homosexualitet slutade att klassas som en psykisk störning är det på tiden att en av de sista relikerna från en mer fördomsfull tid försvinner. Det är dags att ta bort ett av de diskriminerande regelverk som finns kvar för homo- och bisexuella.

Moderaternas förslag:

  • Sexuell läggning ska inte ha någon betydelse för en blodgivares lämplighet.

  • Socialstyrelsen bör därför få ett uttryckligt uppdrag att ändra i riktlinjerna för blodgivning så att sexuell läggning inte längre ska vara avgörande för vem som får donera blod. 

Vi vill tillåta surrogatmoderskap och göra familjelagstiftningen könsneutral

Svensk familjepolitik måste bli mer tidsenlig. Längtan efter barn och förmågan att vara förälder styrs inte av sexuell läggning. I dag hamnar många familjer som skaffar barn genom surrogatmoderskap utomlands i en rättsosäker situation, där både föräldrar och barn hamnar i kläm. Familjelagstiftningen måste vara anpassad efter hur människor idag väljer att leva sina liv. 

Moderaternas förslag:

  • Tillåt altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige.
  • Lagstiftningen behöver ses över i syfte att skapa en mer rättssäker och trygg situation för de som väljer att skaffa barn genom surrogatmoderskap utomlands.
  • Att familjelagstiftningen ses över så att den blir könsneutral. 

Vi vill förbjuda konverteringsterapi 

Konverteringsterapi hör inte hemma i Sverige. Det är en ”terapi” som bygger på teorin att lesbisk, homosexuell, bi eller trans är en psykisk sjukdom som kan ”botas”.  Det är förkastligt. Det finns flera länder i Europa som har beslutat att förbjuda konverteringsterapi. Sverige bör följa deras exempel.

MUCF har i en rapport beskrivit att det förekommer påtryckningar mot unga hbtq-personer i Sverige för att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Myndigheten menar att det förekommer i en inte obetydlig utsträckning – men vet inte exakt hur vanligt det är.  Moderaterna vill förbjuda konverteringsterapi.

Moderaternas förslag:

  • Förbjud konverteringsterapi. Det ska vara straffbart att genom hot, tvång eller på andra otillbörliga sätt försöka tvinga någon att förändra sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck ska vara straffbart.

Vi vill ta krafttag mot hedersrelaterat förtryck mot hbtq-personer

Sverige riskerar att tappa de viktiga landvinningar som gjorts för hbtq-personers frihet på grund av bristande integration och ett ökat utanförskap. Unga hbtq-personer i Sverige utsätts i dag för våld och förtryck för att upprätthålla vad deras familj och släkt ser som heder. Experter uppskattar att uppemot så många som 240 000 unga kan leva under hedersförtryck i Sverige. Det behövs krafttag mot det hedersrelaterade våldet och hbtq-personers situation måste uppmärksammas i det arbetet. 

Moderaternas förslag:

  • Inför obligatorisk samhällskunskap för nyanlända där särskilda insatser ska göras för att klargöra hbtq-personers rättigheter i Sverige.  
  • Kunskapen om hatbrott som riktas mot hbtq-personer måste öka i hela rättsväsendet. Fler hatbrott ska utredas och klaras upp. 
  • Utvisa personer utan svenskt medborgarskap som döms för angrepp mot hbtq-personer utvisas. 

Vi vill att Sverige står upp för HBTQ-rättigheter i världen

På många håll i världen lever hbtq-personer under hot och förtryck. Flera länder har dödsstraff för homosexuella handlingar, däribland Iran, Saudiarabien och Jemen. Svensk politik måste här vara tydlig. I mars 2014 drogs delar av det svenska biståndet in till Uganda efter en ny repressiv lagstiftning i landet. Sverige måste stå upp för de mänskliga rättigheterna i världen.  

Moderaternas förslag:

  • HBTQ-personer ska prioriteras i Sveriges kvotflyktingmottagande
  • Sverige ska aktivt driva HBTQ-frågor i utrikespolitiken, inte minst gentemot de länder som tydligt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar bland annat om att använda biståndet som ett politiskt redskap för att påverka andra länder i rätt riktning. 
  • Att Sverige driver hbtq-frågor inom EU under kommande ordförandeskap. Det handlar bland annat om att samkönade äktenskap och partnerskap ska erkännas inom EU.  

Moderaterna presenterar sitt största brottsförebyggande paket någonsin

Gängkriminaliteten i Sverige präglas av total hänsynslöshet, med sprängningar och skjutningar som återkommande inslag. Hela samhället drabbas när brottsligheten kryper längre ned i åldrarna och tystnadskulturen breder ut sig. I dag presenterar Moderaterna 52 reformer för att förebygga kriminalitet. Det handlar om konkreta satsningar på socialtjänst, skola och missbruksvård.

Det mest brottsförebyggande på kort sikt är att sätta fler gängkriminella i fängelse. Då kan de inte begå fler brott och inte rekrytera in fler unga i kriminalitet. Moderaterna har föreslagit bland annat föreslagit skärpta straff, anonyma vittnen och mer resurser till rättsväsendet. På längre sikt behövs satsningar på socialtjänsten och skolan för att förhindra att fler dras in i kriminalitet.

Moderaterna presenterar därför sitt största brottsförebyggande reformpaket någonsin. Det innehåller de viktigaste reformerna för att förebygga brott, som partiet vill genomföra i regeringsställning.

Vi vill stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet

Gängkriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna och gängen drar sig inte för att utnyttja barn. För att snabbt kunna sätta in adekvata åtgärder måste samhället bli mycket bättre på att tidigt fånga upp barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen. I första hand är det föräldrar som ska ta hand om och vägleda sina barn – och som vet vad som är bäst för barnen. Men för barn och unga som halkat snett i livet eller har en svår situation i hemmet, ska samhället erbjuda ett starkt skyddsnät. Socialtjänsten utgör det yttersta skyddsnätet och har därmed till uppgift att hjälpa och skydda de mest utsatta barnen.

Inga barn ska lämnas efter i skolan

Vi måste få ordning på skolan. När skolan fungerar som den ska är den en kraftfull motor för klassresor, mot bidragsberoende och mot kriminalitet. I dag finns skolor i Sverige där mindre än hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. De eleverna riskerar att aldrig slutföra en gymnasieexamen, vilket medför ökad risk att hamna i utanförskap och kriminalitet. Kunskapsresultaten i svensk skola måste höjas och svensk utbildningspolitik behöver läggas om.

Vi vill satsa på missbruksvården

Tillgången till narkotika – inte minst i utsatta områden – har ökat. Droghandeln är en vanlig väg in i kriminalitet för unga som rekryteras för att förvara och sälja narkotika, och på så sätt skydda äldre gängmedlemmar från att straffas. Det är ett hänsynslöst utnyttjande. Arbetet mot narkotikan kan inte stanna vid rent brottsbekämpande åtgärder. Bättre vård – och mer samarbete mellan beroendevård och psykiatri – är nödvändigt och står inte i motsats till strängare straff mot dem som profiterar på droger.

Vi vill se nolltolerans mot ungdomsbrottslighet

Vi ser en oroande utveckling i fråga om ungas brottslighet, med en kraftig ökning av ungdomsrån och allt yngre barn som rekryteras för att vara hantlangare och spejare åt kriminella gäng. När barn och unga begår brott är det särskilt viktigt att samhällets respons är snabb och tydlig – för att förhindra att den brottsliga banan fortsätter.

Vi vill förbättra integrationen

Att behärska svenska språket är en förutsättning för att elever ska klara av och utvecklas i skolan och underlättar entrén i vuxenlivet och på arbetsmarknaden. Den elev som inte kan svenska får svårt att tillgodogöra sig andra ämnen. Därför bör stor kraft läggas på att se till att alla barn redan i tidig ålder får goda kunskaper i svenska. Vuxna som är nyanlända i Sverige ska också lära sig grundläggande svenska och få förståelse för det svenska samhället, det ökar förutsättningarna för att komma i arbete samt får bättre möjligheter att engagera sig i till exempel barnens skolgång och fritidsaktiviteter.

Vi vill återupprätta arbetslinjen

Den som kan arbeta, ska arbeta. Det lägger grunden för vår gemensamma välfärd. För många utgör jobbet och kollegerna ett viktigt sammanhang i livet, och det skapar en känsla av delaktighet i samhället. Men framförallt innebär en egen inkomst bättre möjligheter att forma sitt eget liv. Det är också helt avgörande att barn ser sina föräldrar stiga upp och gå till jobbet på morgonen, istället för att växa upp i en tillvaro som präglas av utanförskap.

Våra 52 reformer för att förebygga brott

1. Betona och förstärk föräldraansvaret.

2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.

3. Fler omhändertaganden enligt LVU.

4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.

5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.

7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.

8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.

9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.

10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.

11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.

12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.

13. Säkerställ mer resurser till BUP.

14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.

15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.

16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.

17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser

18. Återinför skolhälsovården i skollagen.

19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.

20. Obligatorisk läxhjälp.

21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.

22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.

23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.

24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.

25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.

26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.

27. Byt böter mot vård.

28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.

29. Kartlägg beroendevården.

30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.

31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.

32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.

33. Nya ungdomspåföljder.

34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar

35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.

36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.

37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.

38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.

39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.

40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.

41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.

42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.

43. Inför ett bidragstak.

44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.

45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.

46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.

47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.

48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.

49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.

50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.

51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.

52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Moderaterna presenterar partiets utomhuskampanj

Idag startar Moderaternas kommersiella utomhuskampanj. Kampanjen fokuserar på de sakfrågor som är viktigast för väljarna och för Sverige. Den lyfter särskilt fram 11 sakfrågor som M, KD, L och SD är överens om – men där den rödgröna sidan tvärtom inte är överens.

Moderaternas kommersiella utomhuskampanj kommer att synas på stortavlor över hela landet. Kampanjen pågår ända fram till valdagen. Syftet är att tydliggöra vad valet 2022 handlar om enligt Moderaterna – samhällsproblem och reformer, samt visa att det finns konflikt i ett antal sakfrågor där väljarna står på vår sida och vår sida är överens, medan de rödgröna är oeniga.

En kampanj som fokuserar på lag och ordning, ekonomi och energi och klimat

Moderaterna har sedan tidigare beslutat att prioritera brottsligheten, ekonomin/jobben samt energi och klimat. Dessa frågor kommer partiet fortsatt att prioritera i valrörelsens sista sex veckor.

Lag och ordning är fortsatt väljarnas viktigaste fråga. En skjutning om dagen, en dödsskjutning i veckan, ökade mobilrån och härjande stöldligor är bara några exempel. Bedrägerier mot äldre, ungdomsrån, kvinnors otrygghet i utomhus är andra.

Ekonomin och plånboksfrågorna blir allt viktigare, och mycket talar för att det kommer att vara ett stort ämne i valrörelsen. Oron för Sveriges ekonomi och den egna ekonomin ökar. Efter åtta år med Socialdemokraterna i regeringsställning har vi fått EU:s lägsta tillväxt (senaste dystra framtidsprognosen kom i juli i år) och den åttonde högsta arbetslösheten. 700 000 personer som invandrat till Sverige kan inte försörja sig själva, till en kostnad av 132 miljarder kronor varje år. S har höjt 46 skatter de senaste åren. S har genom beslut som förtidsavveckling av kärnkraften orsakat en stor del av kostnadsökningarna för hushållen. Det har blivit 28 000 kronor dyrare för en barnfamilj under Socialdemokraternas tid vid makten.

Och vad gäller energi och klimat kan vi konstatera att elpriserna slagit nya rekord i sommar, att det förväntas bli en ännu tuffare höst och vinter samt att väljarna i sommar nåtts av nyheten att Svenska Kraftnät nu tar fram planer för kontrollerade/planerade strömavbrott för att hantera effektbristen i framför allt södra Sverige. Sverige har eldat med olja mitt i sommaren.

En kampanj som lyfter fram ett samlat regeringsalternativ – jämfört med fyra partier i otakt

Moderaternas styrka är att partiet har samlat fyra partier som är överens i de politiska sakfrågor som är viktigast för väljarna.

Här är elva av de punkter där Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna är överens. Detta ska jämföras med Socialdemokraterna och deras spretiga regeringsunderlag, där man mest är överens om att inte vara överens.

  • Överens om dubbla straff för gängkriminella

  • Överens om att avskaffa mängdrabatt för serievåldtäktsmän

  • Överens om att unga som förnedringsrånar ska sitta inlåsta

  • Överens om NEJ till återinförd fastighetsskatt

  • Överens om att det ska löna sig att arbeta

  • Överens om mindre krångel för småföretagare

  • Överens om lägre bränslepriser

  • Överens om att behålla RUT-avdraget

  • Överens om att mer kärnkraft ger billigare och grönare el

  • Överens om stram invandring för att klara integrationen

  • Överens om nej till tvångsbussning av elever

Brott mot äldre ska bekämpas med samhällets fulla kraft

Alltför många äldre utsätts för brott. Det handlar bland annat om personer som tränger sig in i äldres hem för att stjäla, väskryckningar och telefonbedrägerier. Denna hänsynslösa brottslighet måste få ett slut. Moderaterna presenterar därför fyra reformer för att bekämpa brott mot äldre.

Äldre är en särskilt utsatt grupp när det gäller rån och bedrägerier. Var sjätte person mellan 65-84 år eller äldre uppgav i en rapport från 2018 att de hade blivit utsatt för brott under det föregående året. Rapporten visar också att var femte kvinna över 74 år inte går ut under sena kvällar på grund av otrygghet.

Brottsligheten mot äldre är hänsynslös. I början av året begicks flera rån mot äldre i Malmö, där gärningsmännen påstod att de var poliser. Brott med liknande upplägg har skett på flera andra platser i landet. Telefonbedrägerier mot äldre har även ökat. Det är kriminella som systematiskt ringer upp äldre för att komma åt pengar, bankuppgifter och annan egendom.

Vi vill införa ett nytt äldrefridsbrott

Moderaterna vill skärpa straffet för brott mot äldre genom att införa ett nytt äldrefridsbrott. I praktiken handlar det om en ny straffskärpningsregel som träffar alla brott där brottsoffret är en äldre person. Det kommer innebära att straffet skärpts kraftigt för alla brott mot äldre brottsoffer. Skärpningen ska inte bara öka i proportion till brottets art utan också till brottsoffrets ålder.

Moderaternas förslag:

  • Inför ett nytt äldrefridsbrott. Det kommer innebära kraftigt skärpta straff för alla brott mot äldre.

Vi vill stärka polisens möjligheter att utreda brott mot äldre

Polisen har en särskild grupp som arbetar med att utreda bedrägerier och andra seriebrott mot äldre, den så kallade CIRCA-gruppen. Den gruppen gör en viktig del av arbetet med att utreda bedrägeribrott mot äldre. Gruppen har består dock bara av ett fåtal medarbetare och är organiserad i polisregion Väst, men hjälper också andra polisregioner i landet.

Det är uppenbart att gruppen inte har tillräckliga resurser. Om polisen ska ha möjlighet att utreda den kraftiga ökningen av anmälda telefonbedrägerier behöver CIRCA-gruppen få mer resurser.

Moderaternas förslag:

  • Öka resurserna till polisens enhet som arbetar med bedrägerier och seriebrott mot äldre (CIRCA-gruppen)

Vi vill införa en statlig stödlinje för äldre brottsoffer

Äldre som utsätts för brott får utstå ett stort psykiskt lidande. Vid sidan av det psykiska lidandet så behöver äldre brottsoffer hantera många praktiska konsekvenser av brottet. Det kan vara svårt att veta vilka möjligheter man har att få ersättning från sitt försäkringsbolag och vilka myndigheter som ansvarar för stöd till brottsoffer.

Det finns idag vissa ideella stödlinjer som bistår äldre som utsatts för brott. I Norge, Storbritannien och Australien har staten tagit på sig uppgiften att ge stöd till äldre som utsatts för brott. Vi vill pröva om en liknande statlig stödlinje bör införas i Sverige.

Moderaternas förslag:

  • Vi vill pröva om en statlig stödlinje för äldre bör införas i Sverige

Vi vill utöka rätten till målsägandebiträde för äldre brottsoffer

I dag är det inte självklart att äldre som utsätts för brott får ett målsägandebiträde. Moderaterna vill att äldre som har utsatts för ett brott, oavsett vilket brott det gäller, ska få ett målsägandebiträde om det inte är uppenbart att brottsoffret saknar behov av ett sådant biträde.

Moderaternas förslag:

  • Äldre brottsoffer ska alltid få ett målsägandebiträde, oavsett vilket brott personen har blivit utsatt för, om det inte är uppenbart att brottsoffret inte behöver ett målsägandebiträde.

Hårdare konsekvenser för misstänkta som inte dyker upp på rättegång

Det är allvarligt att rättegångar ställs in på grund av att den misstänkte inte dyker upp. Ibland så blir en misstänkt kallad till rättegång flera gånger utan att dyka upp – det kostar pengar för staten och innebär ett stort lidande för brottsoffret. Moderaterna föreslår därför hårdare konsekvenser för misstänkta som, utan giltiga skäl, inte dyker upp på rättegången.

I Sverige avgörs de allra flesta brottmål vid en rättegång. Under rättegången sker förhör med den misstänkte och med brottsoffret och de olika parterna får möjlighet att ställa frågor till varandra och argumentera för sin sak. Det är det som sägs under rättegången som ska ligga till grund för domen.

Det är därför av stor vikt att både den tilltalade och brottsoffret är närvarande under rättegången – om någon av dessa inte dyker upp så behöver rättegången ofta ställas in. Det är därför ett allvarligt problem med misstänkta som inte kommer på rättegången för att undvika rättvisan.

Inställda rättegångar innebär ett stort lidande för brottsoffren

Brottsoffer upplever ofta att det är psykiskt påfrestande att medverka i en rättegång och behöva berätta om vad man har blivit utsatt för. En rättegång innebär ofta att man behöver sitta i samma sal som den misstänkte gärningsmannen och berätta vad man har blivit utsatt för. Det blir ett extra stort lidande för brottsoffret om rättegången behöver ställas in för att den misstänkte inte dyker upp – trots att den misstänkte inte har något giltigt skäl att inte dyka upp.

En inställd rättegång innebär också att brottsoffret får vänta på ekonomisk ersättning för det brott som han eller hon har blivit utsatt för. När en dom har avkunnats kan brottsoffret kräva ut sitt skadestånd. Om den misstänkte frias kan brottsoffret vända sig till sitt försäkringsbolag eller brottsoffermyndigheten för att få ersättning. Alla dessa möjligheter försenas om rättegången ställs in.

Inställda rättegångar kostar tid och pengar

Inför en rättegång har domstolen gjort noggranna förberedelser. Åklagaren och advokaterna har läst in sig på utredningen och förberett vad de ska säga under förhandlingen. Det blir därför både slöseri med pengar och tid när en rättegång måste ställas in med kort varsel. Det innebär kostnader som är helt onödiga för rättsväsendet.

Inställda rättegångar är även slöseri med såväl domarnas, åklagarens och advokaternas tid. Åklagaren hade kunnat vara på en annan rättegång eller arbetat med att ge polisen direktiv i en annan brottsutredning. Advokaten hade kunnat läsa in sig på en annan utredning eller exempelvis medverka på ett förhör i en annan utredning. Domarna hade kunnat förbereda ett annat mål eller hålla en annan rättegång. Det är särskilt allvarligt med inställda rättegångar då domstolarna har många brottmål att hantera och det ofta dröjer flera månader från det att en person åtalas till det att en rättegång kan bokas in.

Moderaterna föreslår hårdare konsekvenser för misstänkta som inte dyker upp på rättegång

Det är inte acceptabelt att misstänkta vägrar att dyka upp på rättegångar som de har blivit kallade till. Den som inte uppger något lagligt skäl att inte närvara obstruerar mot rättssystemet – det måste leda till hårdare konsekvenser än vad det gör idag.

I dag finns det vissa möjligheter att  att utdöma ett vitesbelopp eller häkta en tilltalad som inte dyker upp. I vissa fall är det vidare möjligt att avgöra en rättegång trots att den misstänkte inte är närvarande.

Moderaternas förslag:

  • Det ska gå att döma ut högre viten när en misstänkt är kallad till rättegång, och saknar laga förfall, men ändå väljer att inte dyka upp.
  • Rättegångar ska i fler fall kunna avgöras i den tilltalades utevaro om personen medvetet håller sig undan rättvisan.
  • Personer som medvetet håller sig undan bör häktas i fler fall än vad som sker i dag.

Vanligt ställda frågor

Vad är laga förfall?

Laga förfall innebär att en misstänkt har godtagbar anledning att inte komma på en rättegång. Det kan handla om att den misstänkte plötsligt har blivit sjuk – då ska ett läkarintyg presenteras. Det kan också bero på avbrott i kollektivtrafiken. I övrigt handlar det om plötsliga händelser som den misstänkte inte kunnat kontrollera eller som domstolen tycker är en giltig ursäkt.

Moderaterna presenterar 10-punktsprogram för att stoppa de utländska stöldligorna

Sverige har blivit en buffé för utländska stöldligor där man utan större risk kan plocka på sig bilar, bildelar, båtmotorer och dyra föremål som sedan förs ut ur landet. En moderatledd regering kommer driva igenom ett 10-punktsprogram för att stoppa de utländska stöldligorna.

De utländska stöldligorna beräknas stå för 90 procent av alla stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner i Sverige. Dessutom är utländska stöldligor ansvariga för hälften av bostadsinbrotten. Sverige är ett mycket attraktivt land för utländska stöldligor. Vi har låga straff och risken att bli upptäckt och straffad är mycket liten. Det här måste få ett slut.

Vi vill skärpa straffet för grov stöld

Stölder av bildelar, båtmotorer, jordbruksmaskiner och annan egendom innebär stor skada för privatpersoner och företag. Det bidrar också till en ökad otrygghet i samhället. Straffen för dessa stöldbrott är dock allt för låga – straffminimum är sex månaders fängelse. Moderaterna vill att det lägsta straffet för grov stöld ska vara 1 års fängelse.

Dagens mängdrabatt innebär också att en person som begår tre grova stölder kan komma undan med ett fängelsestraff på under ett år. Vi vill slopa dagens mängdrabatt och införa en regel som säger att straffvärdet av de tre grövsta brotten ska räknas fullt ut. Det innebär att en person som begår tre grova stölder skulle få minst 3 års fängelse, sannolikt mer.

Vi vill införa obligatorisk häktning för grov stöld

I dag är det inte säkert att en person som är med i en utländsk stöldliga, och som blir gripen av polisen för grov stöld, häktas. Moderaterna vill införa obligatorisk häktning för grov stöld vilket innebär att personer som misstänks för grova stölder ska häktas, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Vi anser att fler EU–medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas

De utländska stöldligor som opererar i Sverige kommer ofta från andra EU-länder. Det är mycket svårt att utvisa EU-medborgare enligt den svenska lagstiftningen – vilket beror på att vi ska ha fri rörlighet mellan EU-länderna. Den fria rörligheten var dock aldrig tänkt att innebära fri lejd för brottslighet.

Moderaterna vill därför göra en översyn av lagstiftningen i syfte att sänka gränsen för utvisning av EU-medborgare som begår brott i Sverige.

Vi vill att fler EU-medborgare ska avtjäna sina straff i sina hemländer

För närvarande avtjänar cirka 325 EU-medborgare sitt straff i svenska fängelser. Ett fängelseår kostar staten drygt 1,2 miljoner per år. Moderaterna vill att fler EU-medborgare ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer. Kriminalvården behöver få i uppdrag att överföra fler fångar – som har medborgarskap i andra EU-länder – till fängelser i deras hemländer.

Vi vill öka möjligheterna för polisen att publicera bilder på misstänkta gärningsmän

I dag finns det hårda krav för polisen för att få publicera en bild på en misstänkt gärningsman:

  • Det ska vara klarlagt att personen på bilden föreställer den misstänkte
  • Det ska röra sig om ett brott som inte kommer leda till ett lägre straff än sex månaders fängelse och
  • Det ska vara av synnerligen vikt för polisens fortsatta arbete

Alla dessa krav måste vara uppfyllda för att en bild ska få publiceras, undantag får göras för brott som leder till två års fängelse eller om gärningsmannen är farlig för allmänheten eller enskilda personer.

Moderaterna vill att Polisen ges bättre möjligheter att själva avgöra när övervakningsbilder på misstänkta gärningsmän ska kunna publiceras. Det bör inte finnas något krav på att brottet ska ha ett lägsta straff på sex månaders fängelse. Kravet på synnerligen vikt bör mjukas upp – däremot ska en bedömning göras om publicering är proportionerligt eller inte.

Vi vill att Tullverket ska göra stickprovskontroller för att upptäcka stöldgods

Tullverket gör ett stort arbete att kontrollera varor som kommer in i Sverige. Tullen gör också vissa kontroller av vilka varor som förs ut ur Sverige – men det är en mycket liten del av de totala kontrollerna.  Moderaterna vill därför ge Tullverket i uppdrag att kraftigt öka antalet kontroller av varor som förs ut ur Sverige i syfte att upptäcka stöldgods.

Vi vill göra det straffbart att föra ut stöldgods från Sverige

I dag är det inte ett smugglingsbrott att föra ut stöldgods från Sverige. Moderaterna vill göra det straffbelagt enligt smugglingslagen att föra ut stöldgods från Sverige. Då får Tullen använda sig av flera särskilda befogenheter i arbetet med att hindra stöldgods från att lämna landet.

Vi vill stärka Tullverkets underrättelsearbete

Riksrevisionen har slagit fast att Tullverket har en relativt låg kunskap om smugglingens omfattning. Det beror bland annat på att Tullverket har svårt att få tillgång till passageraruppgifter i flygtrafiken. Det finns heller ingen klar struktur för hur Tullens underrättelsearbete ska bedrivas. Moderaterna kommer därför ge Tullverket i uppdrag att ta fram en konkret handlingsplan för hur underrättelsearbetet ska bedrivas.

Vi vill att fler tulltjänstemän ska kunna bära skjutvapen

Tullverket spelar en viktig roll för att bekämpa organiserad brottslighet. I dag måste tullpersonal kunna hantera yrkeskriminella med ett omfattande våldskapital som kan vara beväpnade. Det finns begränsade möjligheter för vissa tulltjänstemän att bära vapen – men de används inte så ofta.

Moderaterna anser att tulltjänstemännen förtjänar ett mer proportionerligt skydd i mötet med grovt kriminella som bland annat smugglar vapen och narkotika. Moderaterna vill därför ge tulltjänstemän en utökad möjlighet att bära skjutvapen.