Ta gängens pengar

Den organiserade brottslighetens främsta drivkraft är att tjäna pengar. Samhället behöver därför med full kraft slå mot gängens brottsvinster. Moderaterna föreslår ett bidragsstopp för gängkriminella, att det ska bli lättare att vräka dem och bättre möjligheter att ta deras pengar och statussymboler.

Gängkriminaliteten i Sverige präglas av total hänsynslöshet, med sprängningar och dödligt skjutvapenvåld som återkommande inslag. Ofta är det kontrollen över narkotikaförsäljningen som utlöser konflikterna, men även annan brottslighet som kan generera pengar är vanlig, som exempelvis rån, telefonbedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.

Samhället kan aldrig acceptera att kriminella berikar sig genom brottslig verksamhet. Det ska vara besvärligt och olönsamt att vara gängkriminell så att ingen lockas att välja en sådan livsstil. Därför föreslår Moderaterna fem reformer för att ta gängens pengar.

Vi vill införa lokala operativa enheter för att driva in gängens pengar

Danmark har genomfört flera åtgärder mot gängkriminaliteten, bland annat framgångsrika åtgärder för att komma åt gängkriminellas tillgångar (den så kallade Al Capone-metoden). Det handlar om att myndigheter arbetar tillsammans mot de kriminella grupperingarnas ekonomiska förehavanden. Syftet är dels att ta de gängkriminellas pengar och dels att kunna lagföra dem för skattebrott, bidragsfusk, bedrägeri och liknande brottslighet.

Moderaternas förslag:

  • Vi vill inrätta lokala operativa enheter som enligt dansk förebild arbetar i alla områden som polisen betraktar som utsatta, särskilt utsatta eller riskområden.

  • Rent konkret ska grupperna bestå av företrädare för Polisen, Skatteverket, Kronofogden och kommunerna. Deras uppdrag ska vara operativt – kartlägga och punktmarkera gängkriminella. Syftet är att de ska kunna beslagta de gängkriminellas tillgångar.

Vi vill införa ett totalt bidragsstopp för gängmedlemmar

Det är inte rimligt att den som lever på att begå brott kan ta emot olika förmåner från välfärden. Den som väljer den kriminella banan har också valt att ställa sig utanför samhället. Gängkriminella får därför finna sig att stå utanför den ekonomiska grundtrygghet som hederliga och laglydiga medborgare kan räkna med.

Moderaterna har tidigare föreslagit ett gemensamt system för utbetalning av alla offentliga bidrag. Det är viktigt för att ha kontroll över vilka pengar som betalas ut från samhället.

Moderaternas förslag:

  • Skatteverket ska kunna ansöka hos domstol om en spärr för utbetalningar till aktiva gängkriminella. Om domstolen godkänner ansökan så ska inte försörjningsstöd och liknande förmåner betalas ut till den gängkriminella, så länge han eller hon fortsätter begå grova brott.

Vi vill göra det lättare att vräka gängmedlemmar

Hyreslagen anger i huvudsak två situationer där en hyresgäst kan bli vräkt på grund av att han eller hon begår brott:

-Om hyresgästen utsätter sina grannar för brott på ett sådant sätt att det blir en störning i boendet

-Om hyresgästen använder sin lägenhet för brottslig verksamhet.

I praktiken är det dock väldigt svårt att vräka kriminella hyresgäster då kraven i lagstiftningen är mycket högst ställda. Lagstiftningen i Danmark ser annorlunda ut – där är det betydligt lättare att vräka gängkriminella. Kriminella i Danmark kan vräkas om de begått brott inom en kilometer från bostaden eller om de ingår i kriminella grupperingar.  

Moderaterna vill att det ska kunna bli lättare att vräka kriminella. Redan idag är den som står på hyreskontraktet hyresrättsligt ansvarig för de som bor där – våra förslag skulle därför innebära att föräldrar vars barn rånar eller bränner bilar skulle riskera att bli av med sin bostad.

Moderaternas förslag:

  • Skärp hyreslagstiftningen så att det ska vara lättare att vräka kriminella.
  • Det ska bli lättare att vräka den som använder en lägenhet i ett brottsligt syfte. Det bör räcka att man förvarar vapen eller en viss mängd narkotika i lägenheten och det kan kopplas till organiserad brottslighet.
  • Det ska bli lättare att vräka den som begår brott i bostadsområdet och minskar områdets trygghet. Den som exempelvis säljer narkotika på torget, rånar eller bränner bilar på nätterna bidrar till att minska tryggheten i bostadsområdet i sådan utsträckning att hyresvärden har ett berättigat intresse av att vräka hyresgästen.

Vi vill se omvänd bevisbörda för att beslagta kriminellas statussymboler

Gängmedlemmar rör sig ofta med märkeskläder, klockor, smycken och bilar. Det bidrar ofta till att locka in yngre i kriminalitet. En viktig åtgärd för att minska drivkrafterna att begå brott är att myndigheterna får bättre möjligheter att beslagta lyxbilar och andra statussymboler som finansieras genom gängkriminalitet.

Moderaternas förslag:

  • Inför en omvänd bevisbörda för att förverka gängkriminellas tillgångar i samband med brottmålsdomar. Den som ägnar sig åt gängkriminalitet och saknar legitima inkomster bör kunna förklara hur han eller hon kommit över dyra tillgångar, för att tillgångarna inte ska förverkas. Liknande system finns i både Norge och Danmark.

Stoppa gängkriminellas möjligheter till statussymboler på kredit

Det finns många företag som erbjuder uthyrning eller kreditköp av lyxbilar och andra statussymboler.   Gängkriminella ska inte ha möjlighet att köpa statussymboler på kredit – eftersom den typen av tillgångar inte kan beslagtas – då det inte är den gängkriminella som är ägare.

Moderaternas förslag:

  • För att ytterligare begränsa gängkriminellas möjligheter att skydda sig mot förverkanden vill Moderaterna utreda frågan om att låta de nya reglerna om förverkande med omvänd bevisbörda omfatta även dyrare egendom som har hyrts eller finansierats genom kreditköp.

Regeringens energipolitik har misslyckats – Moderaterna planerar för ny styrning av Vattenfall

Elpriserna är rekordhöga. Södra Sverige är i stort behov av ny elproduktion för att människor och företag ska få lägre elpriser. Det är uppenbart att det var ett kortsiktigt beslut av regeringen att stänga ned kärnkraften.

En moderatledd regering kommer att fullt ut backa upp kärnkraften. Moderaterna anser att statliga Vattenfall ska vara ledande i arbetet för att Sverige återigen ska få en stabil, robust och planerbar elförsörjning. Moderaterna kommer därför att tillsätta en statsrådsgrupp som ska få i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbyggnaden av planerbar, fossilfri elproduktion.

Kärnkraftsnedstängningen har lett till högre elpriser och försvårat klimatomställningen

Regeringens nedstängning av kärnkraften har lett till högre elpriser, sämre stabilitet i elsystemet och ökade klimatutsläpp. I södra Sverige slår elpriserna nya rekord varje månad. Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige uppstod på allvar när Ringhals och 1 och 2 stängdes 2019 och 2020. Det vill säga långt innan Ryssland invaderade Ukraina i februari i år och innan Ryssland började strypa gasleveranserna till EU. 

I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre hittills år 2022 än 2020. Allt pekar på att läget kommer att förvärras ytterligare i vinter, med tredubbla priser för södra Sverige jämfört med vintern 2021/2022.

Samtidigt försvårar nedläggningen av kärnkraften klimatomställningen. Stängningen av Ringhals 1 och 2 beräknas enligt Konjunkturinstitutet leda till att utsläppen i EU ökar med 8 miljoner ton, motsvarande en sjättedel av Sveriges årliga utsläpp. Och till följd av kärnkraftsnedläggningen har oljekraftverket i Karlshamn körts mer än normalt. Varje timme i full drift eldas 140 000 liter olja. 

S-regeringens statsrådsgrupp stängde ned kärnkraften

Regeringen har sedan 2014 aktivt och medvetet drivit en politik för att stänga ned kärnkraften i Sverige. Utöver effektskatten, som höjdes i finansminister Magdalena Anderssons första vårändringsbudget 2015, är regeringens styrning av Vattenfall en viktig förklaring till nedläggningarna av Ringhals 1 och 2, som bolaget är majoritetsägare i. 

I samband med regeringsbildningen 2014 kom S och MP överens om att flera reaktorer skulle stängas under mandatperioden. Vattenfalls planer på nya reaktorer, Ringhals 5 och Ringhals 6, skrotades också som en direkt följd. 

Kort efter regeringsskiftet tillsatte regeringen en statsrådsgrupp för en ny styrning av Vattenfall. Den leddes av närings- och innovationsminister Mikael Damberg, som ansvarade för förvaltningen av Vattenfall. Statsrådsgruppen bestod även av klimat- och miljöminister Åsa Romson, energiminister Ibrahim Baylan samt finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund. Målsättningen var att styra ”Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.” Regeringen ändrade också sammansättningen i bolagets styrelse, för att fokusera mer på förnybara energisystem.

Regeringens statsrådsgrupp stängde ned kärnkraften. Resultatet ser vi nu med rekordhöga elpriser och en instabilitet i elsystemet som risker att leda till strömavbrott i vinter. Experter, som Svenska Kraftnät och branschen, varnade för konsekvenserna. Det var uppenbart ett kortsiktigt beslut som skulle leda till effektbrist och högre elpriser i södra Sverige.

Ny styrning av Vattenfall 

Moderaterna vill ge politiska, regulatoriska och ekonomiska förutsättningar för ny kärnkraft. Bland annat genom att ändra i miljöbalken, så att det blir tillåtet att bygga nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt och att fler aktörer än dagens ägare får investera i ny kärnkraft. Vi vill också införa ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor för ny kärnkraft. 

Efter ett maktskifte kommer Moderaterna att se till att staten fullt ut backar upp kärnkraften. Moderaterna anser att Vattenfall ska vara ledande i arbetet för att Sverige återigen ska få en stabil, robust och planerbar elförsörjning.

Moderaternas presenterar åtgärder för fler i arbete

I dag presenterar Moderaterna förslag för att stärka arbetslinjen. Det handlar om att öka utbytet av att arbeta, skärpta krav på att den som inte kan försörja sig själv ska anstränga sig för att få ett arbete och satsningar på insatser som leder till jobb, bland annat praktik, språk och utbildning. Nu får vi ordning på jobben och återupprättar arbetslinjen.

Socialdemokraterna lovade år 2014 att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. I dag har Sverige fjärde högst arbetslöshet i EU. Långtidsarbetslösheten slår också rekord – 160 000 personer i Sverige är långtidsarbetslösa. Allt fler hamnar i ett allt djupare utanförskap.

Utanförskapet är en stor tragedi för den som drabbas. Långtidsarbetslöshet är ofta en grogrund för psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Den kostar också samhället över 30 miljarder per år.

Hur vill Moderaterna göra det mer lönsamt att arbeta?

Moderaterna vill införa ett bidragstak så att det aldrig ska vara möjligt att få ut mer pengar från bidrag än från arbete. Vi vill se en särskild myndighet som får ansvar för att betala ut offentliga bidrag – den myndigheten ska få i uppdrag att ansvara för bidragstaket. Bidragstaket kommer fullt ut vara på plats nästa mandatperiod.

Vi vill också reformera a-kassan. A-kassan har höjts under pandemin och nu höjs röster för att den höjningen ska bli permanent. Moderaterna säger nej till detta. A-kassan är en tillfällig försäkring som syftar till att människor ska gå tillbaka till arbete – den får inte låsa fast människor i utanförskap.

Moderaternas förslag:

  • Inför ett bidragstak så att det alltid lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag. Bidragstaket ska vara på plats under nästa mandatperiod.
  • A-kassan bör reformeras genom skarpare avtrappning och att den samlade tiden kortas till ett år. Höjningen av A-kassan under pandemin ska inte bli permanent.

Hur vill ni underlätta för långtidsarbetslösa att få ett arbete?

En viktig åtgärd är att satsa på praktikplatser. Det är ett bra sätt för en person att upprätthålla sin kompetens, få ny erfarenhet, bygga nätverk och möjlighet att pröva nya yrken. Praktikplatser är också bra för funktionsnedsatta som får möjligheten att under en kortare tid pröva en arbetsplats som sedan kan övergå till en anställning, till exempel i form av  lönebidrag.

Antalet praktikplatser har sedan 2014 minskat med 70 procent . Det har bidragit till det passiva bidragsberoende som finns i Sverige idag. Moderaterna vill bygga ut praktikplatserna med 30 000.

Vi vill även satsa på en vassare yrkesutbildning. Det är utbildningar som är efterfrågade på arbetsmarknaden och snabbt leder till jobb. Det är också viktigt att fler får möjlighet att studera i vuxenutbildningen istället för att fastna i passivitet, därför vill vi sänka åldersgränsen för att få studera i den utbildningsformen.

En förutsättning för att kunna få ett arbete är ofta att man kan tala begriplig svenska. Därför vill Moderaterna satsa på att göra SFI, svenska för invandrare, effektivare. Då behöver varje person som läser SFI få en individuell prestationsplan med kunskapsmål som han eller hon ska uppnå i sin utbildning.

Moderaternas förslag:

  • Bygg ut antalet praktikplatser med 30 000. Platserna ska framförallt riktas till långtidsarbetslösa, men även för andra personer som riskerar att fastna i långvarigt utanförskap.

  • Inför kortare yrkesutbildningar på gymnasiet som leder till jobb.

  • Sänk åldersgränsen inom vuxenutbildningen

  • Inför en fungerande utbildningsplikt och krav på att lära sig begriplig svenska. Det behövs en individuell prestationsplan med kunskapsmål inom SFI.

Hur kan man få fler människor att gå från bidrag till eget arbete?

I dag finns det inget krav på att den som har försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, ska delta i aktiviteter på heltid. Om vi ska kunna bryta bidragsberoendet behöver alla personer med arbetsförmåga och som har försörjningsstöd delta i aktiviteter på heltid. Det ska också finnas ett krav på att personer med försörjningsstöd aktivt söker arbete.

Socialtjänsten måste också kunna göra oanmälda hembesök hos personer med försörjningsstöd. Hembesöken ska bidra till att hjälpa personen att delta i aktiviteter som kan leda till att den på sikt får ett arbete. Men hembesöken har också en kontrollerande funktion – bara den som är i behov av bidrag ska också få det.

Moderaternas förslag:

  • Alla personer med försörjningsstöd som har arbetsförmåga ska erbjudas och delta i aktiviteter som för individen närmare ett arbete och självförsörjning.

  • Aktiviteterna som erbjuds kan vara i form av samhällsnyttiga insatser som riktas till personer som inte når upp till de krav som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det handlar om om arbetsuppgifter som annars inte blir utförda. Uppgifterna bör ha nära koppling till ordinarie arbeten, för att på så sätt sänka trösklarna in på den reguljära arbetsmarknaden.

Åtta förlorade år – en granskning av S rättspolitiska misslyckanden

Sverige hör till toppligan i Europa vad gäller dödsskjutningar och till bottenligan när det gäller polistäthet. Brottsligheten, inte minst den grova, har skenat sedan S-regeringen tillträdde 2014. Gängen och klanerna breder ut sig. Människor upplever en ökad otrygghet. I detta allvarliga läge pratar regeringen mycket, men gör alldeles för lite. Moderaterna presenterar idag en granskning av Socialdemokraternas rättspolitiska misslyckanden under åtta förlorade år.

En dyster brottsutveckling

Sverige ligger idag i den absoluta Europatoppen vad gäller dödsskjutningar per capita. Jämfört med år 2014 har skjutningarna ökat med närmare 50 procent. Och om utvecklingen under första halvåret 2022 håller i sig kommer 2022 att innebära en ny toppnotering i antal skjutningar.

Även sexualbrotten och ungdomsrånen har ökat närmast lavinartat. Varje år utsätts var fjärde ung kvinna för sexualbrott och tre procent av alla tonåringar över 16 år blir rånade.

Samtidigt blir antalet kriminella nätverk och särskilt utsatta områden allt fler. Sverige har 20 områden där polisen inte kan göra sitt jobb. I dessa områden kontrolleras i princip lokalsamhället av den organiserade brottsligheten. Gängen infiltrerar myndigheter och sätter upp egna vägspärrar.

Ett rättsväsende utan tillräckliga resurser

Sverige har färre poliser per capita än för tio år sedan och ligger därmed i Europas bottenliga när det gäller polistäthet. Utredandet av grova brott har inte fungerat så dåligt som idag på 20 år, enligt polisens egna utredare. Även övriga myndigheter i rättsväsendet är underdimensionerade och underfinansierade i förhållande till sina uppgifter.

Faktum är att antalet uppklarade brott minskat sedan 2014. Det är dessutom färre människor som påbörjar fängelsestraff idag än för tio år sedan.

En regering som gör för lite

Den socialdemokratiska regeringen påstår att den har skärpt ”fler än 70 straff”. I praktiken är nästan hälften av dessa höjningar sådana som har liten eller ingen betydelse. I en stor del av de övriga fallen är skärpningarna resultat av tillkännagivanden från riksdagen.

Socialdemokraterna har konsekvent röstat nej till Moderaternas förslag om mönsterbrytande brottsbekämpande åtgärder. Detsamma gäller höjda polislöner. Vissa förslag har regeringen sedan, så småningom, själva genomfört. Dessa använder de sedan gärna som exempel på sin egen hårda hållning mot brottsligheten.

Inte fyra år till

intefyraårtill.se kan du läsa mer om Socialdemokraternas rättspolitiska misslyckande, och  varför Sverige behöver en ny regering. Alternativt kan du läsa hela granskningen i PDF-format nedan.

Moderaterna vill påskynda arbetet med att göra det straffbart att vara med i kriminella gäng

Den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige utgör är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. För att bekämpa gängkriminaliteten vill Moderaterna införa ett nytt brott som innebär att den som deltar i eller har samröre med ett kriminellt gäng ska kunna straffas för det. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen.

På grund av regeringens oförmåga att agera riskerar den lagstiftning som krävs att dröja till nästa mandatperiod. Så länge kan vi inte vänta. Moderaterna föreslår därför en modernisering av de s.k. osjälvständiga brottsformerna, så att fler personer som deltar i kriminella gäng ska kunna dömas. 

Moderaterna föreslår ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle ge de brottsbekämpande myndigheterna nya verktyg samt öka möjligheterna att lagföra och döma gängmedlemmar till fängelse. Liknande lagstiftning finns i flera andra europeiska länder, bl.a. i Danmark.

Gängen är ett växande problem

Den grova gängbrottsligheten har blivit allt värre under senare år. Skjutningarna har på många håll blivit vardag. Sedan 2017 har över 250 personer skjutits till döds och bara i år har nästan lika många dödats i skjutningar som under hela 2021. Det finns inga tecken på någon avmattning. Tvärtom rekryteras 1 000 personer årligen av gängen, enligt siffror från Polisen.

Att mörda, misshandla, hota eller kränka andra är straffbart redan idag. Men samhällsutvecklingen visar att dagens regler behöver kompletteras. Värnet av samhällets samlade trygghet kräver mer. Därför vill Moderaterna se en bredare kriminalisering, som träffar den som aktivt deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella gäng.

Mer borde ha gjorts tidigare – men regeringen sa nej

För att möjliggöra ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation kommer det krävas att den grundlagsskyddade föreningsfriheten begränsas, vilket enligt vår mening är fullt rimligt. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig. Moderaterna har därför gång på gång krävt att denna fråga skulle föras in i 2020 års grundlagskommittés arbete. Utredningen borde ha fått direktiv att lämna förslag vad gäller deltagande i kriminella gäng och liknande sammanslutningar som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Regeringens ovilja att hörsamma Moderaternas krav innebär att den lagstiftning som krävs för att införa ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation kan komma att fördröjas åtminstone 4 år och inte kunna läggas fram förrän under mandatperioden 2026-2030.

I väntan på ett förbud vill Moderaterna vidta snabba åtgärder

Moderaterna kommer att fortsätta driva frågan om att göra det straffbart att delta i ett kriminellt gäng. Ett sådant förslag – inklusive nödvändiga förändringar i grundlagen – kommer att tas fram under nästa mandatperiod.

Brottsutvecklingen i Sverige är dock så allvarlig att vi inte har råd att vänta en hel mandatperiod på de grundlagsändringar som krävs för att ett förbud mot deltagande i eller samröre med kriminella organisationer ska komma på plats.

Därför vill Moderaterna dessutom snabbt genomföra en översyn och modernisering av de s.k. osjälvständiga brottsformerna för att kunna döma fler gängmedlemmar. Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet att avslöja och förhindra brott.

Det måste bli lättare att få gängkriminella dömda

Under senare tid har vi kunnat se flera exempel på avgöranden där det, trots god bevisning i form av bl.a. Encrochat-material, har varit svårt för åklagaren att få fällande domar för förberedelse och stämpling till mord och annan mycket allvarlig brottslighet. Ett av många problem med att få någon dömd för förberedelse är att brottet ofta handlar om befattning med brottsverktyg. Det krävs då att föremålet i fråga ska vara ”särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott”. Ofta faller vardagliga föremål, som mobiltelefoner, utanför detta högt ställda krav.

De kriminella gängen utgör grupperingar där organiserad brottslighet utgör själva syftet bakom sammanslutningen. Gängmedlemmar måste därför i betydligt större utsträckning än idag kunna dömas för sin medverkan i verksamhet som ytterst syftar till att begå allvarlig brottslighet.

Moderaternas förslag:

  1. Det ska bli straffbart att delta i kriminella gäng. Ett förslag till straffbestämmelse och undantagsbestämmelse till grundlagens föreningsfrihet kommer att tas fram under nästa mandatperiod.
  2. Gränsen för vad som utgör medhjälp, anstiftan och stämpling till brott ska ses över i syfte att kunna lagföra och döma fler gängkriminella. Moderaterna kommer i regeringsställning att tillsätta en snabbutredning för att se över och modernisera de osjälvständiga brottsformerna i 23 kap. brottsbalken, med det uttalade direktivet att vidga tillämpningsområdet så att fler personer än idag kan dömas för bl.a. medhjälp, anstiftan och stämpling till brott. Vidgningen av tillämpningsområdet ska utformas så att den träffar personer som på olika sätt deltar i kriminella gäng. Vi anser att det är rimligt att även den som utför en, sedd för sig, mindre uppgift men som vet om att hans agerande är del av organiserad brottslighet får ansvara för även mer avlägsna följder av hans handlande. Som exempel kan nämnas den som håller utkik efter polis eller förmedlar meddelanden mellan gängmedlemmar. Dessa förändringar kan genomföras tidigt under nästa mandatperiod. Målsättningen är att ett lagförslag ska vara klart under 2023.

Ulf Kristerssons sommartal

Idag höll Ulf Kristersson traditionsenligt sitt sensommartal i sin hemstad, Strängnäs. Med en knapp månad kvar till valet fokuserade han på den pressade ekonomin, och på hur arbetslinjen är det bästa sättet att rusta hushållen för de tuffa tider som väntar.

I samband med talet presenterades ett reformpaket med skattelättnader för de som jobbar, de som har jobbat – och för alla dem som ska börja jobba. Efter åtta är där politiska beslut har lett till prischocker på el och bränsle, och inflation och räntehöjningar gräver djupa hål i familjers plånböcker, är det hög tid för en ny start för Sverige.

Där den socialdemokratiska regeringen bara tar, vill vi alltså ge tillbaka. Med start i den budget vi vann i år och med ett ytterligare jobbskatteavdrag och lägre bränslepriser, får hushållen tillbaka 24 000 kronor per år.

Det behövs nu när det har blivit dyrt att vara svensk. Och det är inte mer än rättvist. För det var faktiskt från början, skattebetalarnas pengar.

Ulf Kristersson

Moderaterna presenterar tre reformer som stärker arbetslinjen

Den svenska ekonomin är pressad. Med EU:s fjärde högsta arbetslöshet, rekordhög långtidsarbetslöshet och 700 000 utrikesfödda som inte är självförsörjande, krävs åtgärder. Idag presenterar Moderaterna därför ett arbetslinjepaket.

I veckan presenterade Moderaterna en översikt av den svenska ekonomins tillstånd. Du kan läsa mer om den här. Idag presenterar vi tre åtgärder för att få ordning på den svenska ekonomin. 

Vi vill förstärka jobbskatteavdraget

Det ska löna sig att jobba. Trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden är för höga, och för många som har jobb arbetar för få timmar. Vi vill därför förstärka jobbskatteavdraget, med fokus på låga och medelstora inkomster. För en vanlig löntagare sänks skatten med 500 kr/månad. 

Vi vill sänka skatten för pensionärer

Det ska löna sig att ha jobbat. Pensionärer får en skattesänkning i nivå med förstärkningen av jobbskatteavdraget. Det är det snabbaste sättet att stärka ekonomin för de pensionärer som har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Vi vill införa en jobbpremie för minskat utanförskap

Det ska löna sig att börja jobba. Moderaterna vill införa en jobbpremie för alla långtidsarbetslösa. Syftet är att fler ska gå från bidrag till arbete. Den som lämnar långtidsarbetslöshet för jobb ska få behålla 10 procent mer av lönen upp till 2 500 kr per månad, i maximalt 18 månader.

Få ordning på ekonomin för hushållens skull

Under en pressfika presenterade Elisabeth Svantesson en översikt av den svenska ekonomins tillstånd, samt utsikterna framåt.

Inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet

Inflationen i Sverige och övriga världen är den högsta på 30 år. Ekonomer spår att en vändning kan komma under 2023, men det finns många osäkerhetsfaktorer. Även om inflationen är hög i alla länder sticker Sverige ut i ett annat avseende – det är landet i EU med lägst tillväxt. Därmed ökar risken att Sverige drabbas av stagflation, vilket kännetecknas av hög arbetslöshet, låg tillväxt och hög inflation.

Se utvecklingen i konsumentprisindex samt tillväxtprognos nedan.

Tillväxt, prognos 2023

Sverige har även EU fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien har fler arbetslösa. Åtta år av socialdemokratiskt styre har satt djupa spår i svensk ekonomi.

Arbetslöshet EU, 2022

Hushållens ekonomi är avgörande

En nyckelfaktor för att vända en svängning i konjunkturen är hushållens syn på det ekonomiska läget. Svenska hushåll är idag mer oroliga över sin ekonomiska situation än under pandemin. Att dämpa hushållens oro är oerhört viktigt för att öka konsumtionen, vilket leder till ekonomisk utveckling. Inför nästa år finns oro att hushållens konsumtion inte kommer bidra till tillväxten över huvud taget.

Hushållens pessimism

Stora skillnader mellan Moderaterna och Socialdemokraterna

Från S kommer det väldigt blandade signaler, vilket ytterligare ökar hushållens oro i detta osäkra läge. Finansminister Mikael Damberg varnade tidigare för återhållsamhet men har tidigare sagt att S vill pausa med återbetalningen på statsskulden. Detta skulle blåsa på utgifterna. Socialdemokraterna har också stämmobeslut på att överge överskottsmålet redan nästa mandatperiod. Det vore mycket olyckligt i detta läge. 

Moderaterna är tydliga med att överskottsmålet ligger fast. Finanspolitiska experiment skulle vara särskilt skadliga just nu. Det gör att Moderaterna anser att inkomstskattesänkningar i huvudsak bör finansieras med att minska utgifter. Menar S allvar med sin återhållsamhet bör det gälla också för S bidragshöjningar.

Rent konkret anser Moderaterna att det reformutrymme som finns främst ska användas till försvaret, rättsväsendet och välfärden. För att skapa ytterligare utrymme som exempelvis kan gå till ökade resurser till försvaret vill vi pressa tillbaka bidragsbrotten. En halvering skulle till exempel kunna frigöra 10 miljarder kronor. Vi kommer också att inrätta ett effektiviseringskansli för att hitta besparingar och effektiviseringar i den statliga förvaltningen.

Granskning: Den rödgröna skattebluffen

Svenska hushåll är under stark press. Kostnaderna skenar och förtroendet för ekonomin sjunker. Idag presenterar Moderaterna en granskning av de rödgrönas förväntade skattehöjningar och hur det slår mot hushållen.

En redan pressad ekonomi

Sveriges har stora ekonomiska problem. Det blir allt mer kännbart för svenska hushåll för varje dag som går. Inflationen är allvarligt hög, tillväxten är den lägsta i EU och reallöneutvecklingen är just nu negativ. År 2025 kommer en genomsnittlig arbetare ha mindre pengar än år 2021 enligt regeringens egna prognos. Den ekonomiska situationen för svenska hushåll blir allt mer pressad. Den växande ekonomiska bördan på människors privatekonomi är till stor del en konsekvens av en skadlig, och högst medveten, S-politik. Utvecklingen speglas exempelvis i graferna nedan.

Har svenskarna råd med fyra år till?

Socialdemokraterna har redan höjt 46 skatter sedan 2014. Skatterna för en vanlig tvåbarnsfamilj har ökat med omkring 18 000 kronor om året. Lägg till de ökade elkostnaderna i södra Sverige, och siffran blir hela 28 000 kr.

Om Socialdemokraterna får bilda regering med övriga vänstersidan efter valet väntar en ny skattechock. Bidragshöjningar, permanentade högre nivåer i a-kassan och ledighetsreformer kommer kräva finansiering om tiotals miljarder. Detta kommer behöva ske genom skattehöjningar – Socialdemokraterna har visat på ett i stort obefintligt intresse att hitta finansiering på utgiftssidan. Dessutom kommer Socialdemokraterna behöva göra eftergifter till Vänsterpartiet och Miljöpartiet i form av olika skattehöjningar.

46 000 kr i höjda skatter per familj och år

Som exempel antar vi att Socialdemokraterna ska hitta finansiering för reformer om enbart 53 miljarder kronor, även om mycket talar för att notan blir mycket högre än så. För att hitta finansiering och för att säkra stöd hos MP och V kommer ett stort antal att skatter behöva höjas. Utifrån vilka skatteförslag partierna själva prioriterar och har öppnat upp för som tänkbara nya intäktskällor går det att göra antaganden om vilka kostnadsökningar det kan medföra för ett vanligt hushåll. En tvåbarnsfamilj skulle kunna få ökade kostnader om 46 000 kr/år. Då är inte de ökade kostnaderna för fortsatt rödgrön energipolitik eller rödgrön reduktionsplikt inräknad.

Halverat RUT-avdrag + 3 000 kr/årCa 3 mdr kr
Höjd bolåneskatt + 1 000 kr/årCa 1 mdr kr
Halverade ränteavdrag + 15 000 kr/årCa 15 mdr kr
Återinförd fastighetsskatt+ 21 000 kr/årCa 17 mdr kr
Höjd bränsleskatt+ 1 000 kr/årCa 7 mdr kr
Höjd skatt på arbete+ 5 000 kr/årCa 10 mdr kr
+ 46 000 kr/årCa 53 mdr kr

Har du råd med fyra år till?

Ställ dig själv frågan: Har du råd med fyra år till av nya skatter och skattehöjningar? Om inte, kom ihåg att rösta på Moderaterna den 11 september.

Vanligt ställda frågor

Hur har ni räknat ut kostnaderna för hushållen i exemplet?

Bränsleskatt: +1 000 kr/år (Antagande: 1 kr i skattehöjning per liter bensin eller diesel. 1 200 mil per år med en bil med ca 0,75 l/mil i bränsleförbrukning)

Halverat RUT-avdrag +3 000 kr/år (Det genomsnittliga RUT-avdraget uppgår till cirka 5400 kronor/år)

Halverade ränteavdrag +15 000 kr/år (halvering av ränteavdraget för en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor som har 85% belåningsgrad och en ränta på 3%)

Återinförd fastighetsskatt +21 000 kr/år (skatten beräknas på en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor, dagens fastighetsavgift är avräknad)

Höjd bolåneskatt +1 000 kr/år (20 procentig höjning av riskskatten som enligt skattning driver upp kostnad med ca +3 500 kr/år för en villa med marknadsvärde på 4 miljoner kronor och belåningsgrad på 85%. Vi har utgått från att även höjning av bankskatten vältras över fullt ut från bankerna till bolånekunderna)

Höjd skatt på arbete +5 000 kr/år (lite olika inriktningar hos S-V-MP – men om vi utgår från en skattehöjning på arbete i form av att jobbskatteavdrag trappas av eller skiktgräns förändras och en vanlig löntagare får cirka 200 kr skattehöjning i månaden förlorar en barnfamilj omkring 4800 kr/år)

Totalt: kostnadsökning på ca 46 000 kr per år för hushåll med två arbetande med bil

Hur har ni räknat ut skatteintäkterna i exemplet?

Höjd bränsleskatt (ca 1 kr/l) – cirka 7 mdr kr (RUT-rapport 2020:1344 Drivmedelsskatter)

Halverat RUT-avdrag – cirka 3 mdr kr (Under år 2020 uppgick de sammanlagda RUT-avdragen till omkring 6 miljarder kronor i statens budget)

Halverade ränteavdrag – cirka 15 mdr kr (Enligt KI kostar ränteavdraget staten omkring 20 mdr kr per år (2021) – men redan under år 2023 kommer kostnaden vara över 30 mdr kr enligt prognos)

Återinförd fastighetsskatt – cirka 17 mdr kr (2006 omfattade fastighetsskatten cirka 15 mdkr, räknas sedan om baserat på utvecklingen av fastighetsprisindex sedan 2006 samt att den kommunala fastighetsavgiften räknas bort)

Höjd skatt på arbete – cirka 10 mdr kr (baserat på det jobbskatteavdrag som genomfördes i budgeten för 2022)

Höjd bolåneskatt – cirka 1 mdr kr (De rödgrönas nästa höjning av den nyligen införda riskskatten förväntas inbringa omkring ytterligare 1 mdr kr enligt regeringens budgetproposition)

Totalt: ca 53 miljarder kronor

Moderaterna föreslår tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder

En förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer, ett underdimensionerat elnät och skenande europeiska energipriser har skapat en perfekt storm. Elpriset slår nya rekord varje månad i södra Sverige. Till vintern kommer krisen förvärras ytterligare, med risk för tredubblade elpriser och till och med strömavbrott. Moderaterna presenterar nu åtgärder för att mildra elkrisen.

Sverige befinner sig i en elkris

Ett politiskt haveri har tyvärr slagit det svenska energisystemet i spillror. Svenska folket drabbas av det energipolitiska misslyckandet genom ständiga prischocker i elräkningen. Prissättningen är volatil, oförutsebar och varierar kraftigt mellan norra och södra Sverige. I snitt har priserna varit nästan fem gånger högre i södra Sverige under 2022 än 2020. För svenska hushåll som redan pressas av inflation och höjda räntor är elpriserna ett hårt slag mot den ekonomiska tryggheten.

Risk för tredubblade elpriser och strömavbrott i vinter

Allt pekar på att det redan ohållbara läget kommer att förvärras i vinter. På elbörsen Nordpool handlas elpriserna för kommande vinter för södra Sverige i dag på runt det tredubbla priset, jämfört med vintern 2021/2022. Priset för vintern ligger nu på 300 respektive 400 öre per kilowattimme i Mellansverige och Skåne.

Svenska kraftnät har även varnat för att man kan tvingas att utan förvarning tillfälligt bryta elen för vissa kunder i vinter på grund av effektbrist. Oväntade strömavbrott kan få svåra konsekvenser för drabbade hushåll, företag och offentliga verksamheter.  

80 procent högre elpriser är regeringens fel

Elkrisen är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet. Priserna i södra Sverige hade varit 30-45 procent lägre utan avvecklingen av Ringhals 1 och 2 enligt Energiforsk. Utan nedläggningarna hade en eluppvärmd snittvilla i Skåne sparat 2 295 kronor i december 2021.

Kärnkraft – lösningen för en stabil och fossilfri elförsörjning

Ren, planerbar, elproduktion krävs för Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraft är det enda skalbara alternativet. Moderaterna har presenterat en plan för ny kärnkraft. Den omfattar ett nytt energipolitiskt mål, 400 miljarder i gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.

Moderaterna är även öppna för att se över elprisområdenas utformning och om SvK:s kapacitetsavgifter kan sänka elkostnader närmaste åren. Men nya elområden kräver mer produktion och bättre överföring, annars flyttar bara problemen.

Vad vill Moderaterna göra för att hantera elpriskrisen?

Ny kärnkraft är lösningen för att reparera det som slagits sönder i Sveriges energisystem. Men för att mildra elkrisen nu och i vinter behövs akuta åtgärder.

Moderaterna vill vidta tre åtgärder för att snabbt sänka elpriset och mildra prischocken för svenska hushåll 2022.

1. Vi vill avskaffa kraftvärmeskatten

Kraftvärme är en källa till planerbar, stabil elförsörjning, ofta i anslutning till städer drabbade av elbrist. Den rödgröna kraftvärmeskatten har slagit hårt mot lönsamheten för kraftvärme i Sverige. Kraftvärmeproduktionen minskade omgående när skatten infördes. Branschen har konstaterat att det finns kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor som inte används, främst till följd av bristande lönsamhet. Skatteverket har kommit fram till att skatten lett till minskade investeringar och dessutom konstaterat att den är ineffektiv ur miljösynpunkt.

2. Vi vill förstärka det gröna skatteavdraget

Klimatomställningen innebär att vi kommer behöva mer el och elektrifieringen av både industrin och transporterna är viktiga nycklar till minskade utsläpp. Men innan ny kärnkraft kan förse Sverige med mer fossilfri el måste vi skära ned på elkonsumtionen där det är möjligt för att säkerställa att elen räcker till där den behövs som mest. Moderaterna vill göra det billigare för privatpersoner att göra investeringar som minskar elkonsumtion genom att förstärka det gröna avdraget. Förstärkningen innebär en ökad möjlighet till skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid investeringar i teknik för att minska elkonsumtion.

3. Vi vill införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för privata elkunder vintern 2022/2023

En moderatledd regering föreslår ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter under vintern 2022, enligt samma modell som i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden den månaden. Exakta nivåer utformas efter marknadsläget, men stödet kommer att ge hårt drabbade hushåll ett betydande stöd till elräkningen.

Högkostnadsskyddet finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet, omfördelning från Klimatklivet, ökad vinst från Vattenfall och nyttjande av flaskhalsintäkter.

Vanligt ställda frågor

Hur kommer högkostnadsskyddet fungera?

Vi kommer att återkomma till den exakta utformningen av stödet senare i höst när vi har en bättre uppfattning om prisläget inför vintern. Men vanliga hushåll ska känna sig trygga med att de kommer vara skyddade vid onormalt höga prisnivåer.

Som ett räkneexempel kan sägas att om staten tar 75 procent av kostnaden över 1 kr/KWh skulle ett elpris på 4 kronor (prognos för EO4) innebära ett stöd på runt 6000 kr per månad för en villaägare (eluppvärmd som konsumerar 20 000 KWh). En villa med fjärrvärme (konsumtion 5 000 kr/KWh) skulle få ca 1500 kr/månad.

Som ett räkneexempel kan sägas att om staten tar 75 procent av kostnaden över 1 kr/KWh skulle ett elpris på 3 kronor (prognos för EO3) innebära ett stöd på runt 4000 kr per månad för en villaägare (eluppvärmd). En villa med fjärrvärme (konsumtion 5 000 kr/KWh) skulle få ca 1000 kr/månad

Hur dyrt blir det för staten?

Exakt kostnad beror på hur stödet utformas och hur prisläget ser ut. Men man får ta i beaktande att även intäkterna från moms ökar när elpriset stiger. Stödet är ju också tillfälligt för den kommande vintern.

Hur kommer förslagen finansieras?

Högkostnadsskyddet för december 2022 finansieras genom tillfälligt slopad BNI-justering av biståndet. Det innebär att biståndet ligger kvar på nuvarande nivå och inte justeras i ändringsbudget till följd av ökad inflation och tillväxt för att uppnå enprocentsmålet. Dessutom kan det finansieras med medel som inte använts. Exempelvis kommer Arbetsförmedlingen inte att göra av med de anslagna resurserna för att hjälpa arbetslösa, trots att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet

Finansieringen 2023 kommer att ske genom omfördelning av medel för klimatklivet, kapacitetsavgifter från Svenska kraftnät och genom Vattenfalls högre vinst.

Vad vill ni göra för att undvika elbrist i vinter? Högkostnadsskyddet kan ju leda till ökad elkonsumtion?

Det vi på kort sikt kan göra är att utnyttja kraftvärmen bättre. Därför vill vi att all tillgänglig kraftvärme sätts i beredskap i vinter. Kraftvärmekapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor används inte till följd av bristande lönsamhet. Det kan åtgärdas genom att Svenska kraftnät sluter avtal med producenterna om tillgänglighet och reglering.

Varför utnyttjar inte kraftvärmeverken sin fulla kapacitet nu när elpriserna är så höga?

För att utnyttja kraftvärmens fulla kapacitet behöver ofta bioolja användas som bränsle, samtidigt som kraftverken måste ha tillräcklig bemanning. Både biooljan och bemanningen driver upp kostnaderna. När elpriset fluktuerar från dag till dag blir det inte lönsamt att ha kraftvärmeverket tillgängligt för full kapacitet på daglig basis.