Kategori: Nyhet

Regeringen presenterade i dag åtgärder mot antisemitism och för att levandegöra minnet av Förintelsen. Det är det första steget i att höja ambitionerna i arbetet mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Sverige.

Antisemitismen utgör ett konkret hot mot många svenska judar, men också ett hot mot vårt öppna samhälle och vår demokrati,

säger Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Antisemitism har ingen plats i Sverige. Kampen mot antisemitism är en högt prioriterad fråga för den moderatledda regeringen. Det framgick redan av regeringsförklaringen. Antisemitismen är unik i att den förenar och mobiliserar tre grupperingar med våldskapital – extremvänster, extremhöger och radikal islamism. För att kunna bekämpa antisemitismen behöver den synliggöras.  

Det går inte att agera som exempelvis det rödgröna styret i Stockholm och specifikt stryka begreppet i antisemitism i sina åtgärdsplaner. Tvärtom måste antisemitismens särart tydligt understrykas och erkännas,

fortsätter Parisa Liljestrand

Regeringen fortsätter att finansiera hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser

Åtgärdspaketet innehåller flera insatser. Det handlar bland annat om att regeringen tillför 6 miljoner kronor till hågkomstprojekten – där elever och lärare får möjlighet att besöka förintelsens minnesplatser.

Hågkomstprojekten har utvecklats till något som liknar en folkrörelse idag. Regeringen avsätter 6 miljoner kronor för den här utbildningsinsatsen som genomförs av flera värdefulla organisationer – projekten ska fortsätta under 2023,

berättar Parisa Liljestrand

Skärpta straff för brott med antisemitiska motiv

Det framgår av Tidöavtalet att en fullständig översyn av svensk strafflagstiftning ska göras. Den utredningen kommer att få i uppdrag att titta på hur hatbrott – bland annat sådana som begås med antisemitiska motiv – kan straffas hårdare.

Övriga insatser i paketet

• Memorandum of Understanding med Yad Vashem i Israel om fortsatt samarbete för lärares undervisning om Förintelsen

• 3 miljoner kronor fram till 2024 för spridning av Dimensions in Testimony för skolor och museer

• Involvera judiska civilsamhället och andra organisationer som arbetar mot antisemitism

• 45 miljoner kronor 2023 och 55 miljoner kronor från 2024 till Sveriges museum om Förintelsen

• Fortsatt finansiering av Stiftelsen Judiska museet

• Regeringen föreslår att Forum för levande historia ges permanent uppgift att arbeta för att öka och fördjupa kunskaperna om antisemitism.

• Regeringen föreslår att Forum för levande historias uppdrag breddas att omfatta demokrati, mänskliga rättigheter och intolerans med utgångspunkt i Förintelsen, kommunistiska regimers och andras brott mot mänskligheten i historien.

 

Moderaterna inrättar två nya tjänster som biträdande partisekreterare vid sidan av den nyutnämnda partisekreteraren Karin Enström. Syftet är att stärka partiorganisationen med sikte på valen 2024 och 2026.

Karin Juhlin utses till biträdande partisekreterare med ansvar för utveckling och organisation medan Martin Borgs utses till biträdande partisekreterare med ansvar för strategi och kommunikation.

– Jag är glad att Karin Juhlin och Martin Borgs tackat ja till dessa uppdrag. Med Karin Enström i spetsen får vi en stark trio som kan leda Moderaterna under denna viktiga mandatperiod, säger Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

– Karin och Martin har spelat avgörande roller för Moderaterna under de senaste åren och jag är mycket glad att de vill axla ett ännu större ansvar. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med dem för att ytterligare stärka Moderaterna som Sveriges viktigaste politiska kraft, säger Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna.

Karin Juhlin utses till biträdande partisekreterare med ansvar för utveckling och organisation. Tjänstens huvuduppgift är att utveckla en modern, snabbfotad och långsiktig partiorganisation som kan förvalta medborgarnas förtroende på nationell, regional och kommunal nivå samt genomföra professionella och engagerande valrörelser.

– Moderaterna har under den senaste mandatperioden byggt ett starkt lag och en enorm kraft i våra kommuner och regioner, och ett växande medlemsengagemang över hela landet. Det arbetet ska vi fortsätta och utveckla tillsammans. Jag är väldigt stolt över att få vara en del av ett lag som inte tvekar att ta tag i och lösa samhällsproblem, som är inlyssnande till människors vardag och som lägger en stor del av sitt liv och tid på att utveckla och förbättra Sverige, säger Karin Juhlin.

Martin Borgs utses till biträdande partisekreterare med ansvar för strategi och kommunikation. Tjänstens huvuduppgift är att utforma partiets strategier för att vinna väljare och bilda opinion för moderata idéer, samt att operativt leda arbetet med att genomföra desamma.

– Valrörelsen är inte allt, men allt är valrörelse. Under de kommande åren ska Moderaterna vinna medborgarnas förtroende varje dag så att vi får ett ännu starkare mandat den 13 september 2026 säger Martin Borgs.

Karin Juhlin har varit chef för Moderaternas partikansli och organisationschef sedan 2019. Hon var valgeneral för Europaparlamentsvalet 2019 och har tidigare bland annat varit stabschef för Moderaternas partiledning samt varit politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet.

Martin Borgs har varit kommunikationschef för Moderaterna sedan 2019 och var partiets nationella digitala valledare inför valet 2018. Han har över 25 års erfarenhet av politik och kommunikation.

Den moderatledda regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck. Inom kort kommer regeringen lämna ett lagförslag som kommer att leda till att fler brottsmisstänkta ska häktas. Regeringen har även gett en utredning i uppdrag att lämna förslag på kriminalisering av oskuldskontroller och oskuldsoperationer.

Mäns våld mot kvinnor är den mest extrema formen av kvinnoförtryck. Tusentals kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. En kvinna löper störst risk att utsättas för våld av den person som hon lever med eller har levt med. Kvinnors utsatthet för våld och förtryck är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Den moderatledda regeringen prioriterar arbetet för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Fler misstänkta ska häktas

Häktning är ett viktigt verktyg för att säkerställa att bevisning inte förstörs och för att förhindra fortsatt brottslighet. Regeringen vill att fler personer som är misstänkta för brott ska häktas i syfte att förbättra möjligheterna att utreda brott och för att skydda brottsoffren.

I dag finns det en regel om så kallad obligatorisk häktning. Den innebär att om en person är misstänkt för ett brott som har ett lägsta straff på två års fängelse i straffskalan, så ska personen som huvudregel häktas.

• Regeringen kommer inom kort lämna ett lagförslag till riksdagen om att sänka gränsen för obligatorisk häktning till 1,5 års fängelse. Frågan om ytterligare sänkning kommer att ses över.

Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet

Att oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer förekommer är oacceptabelt. Det är av stor vikt att det går att ingripa mot denna typ av handlingar. Det finns en pågående utredning – med ett allmänt formulerat uppdrag – att stärka skyddet för unga kvinnor i olika avseenden. Det är viktigt och angeläget, den utredningen ska också utreda dessa frågor.

• Regeringen har igår fattat beslut om tilläggsdirektiv till denna utredning för att den ska lämna förslag om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.

Nytt åtgärdsprogram mot mäns våld och kvinnor och hedersförtryck tas fram

Regeringens arbete med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor påbörjas nu. Den kommer innehålla konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I arbetet kommer regeringen att involvera berörda myndigheter och civilsamhällesorganisationer samt akademin.

Regeringen går fram med ett vinterpaket till Ukraina. Det är det största stödpaketet som Sverige har skickat till Ukraina hittills. Det innehåller militärt stöd, humanitärt stöd och stöd för arbetet med att återuppbygga infrastruktur i Ukraina.

– Vi skickar nu ett rekordstort stödpaket till Ukraina, både humanitärt och militärt. Försvaret av Ukrainas frihet är vår tids mest avgörande utrikespolitiska uppgift

Statsminister Ulf Kristersson

Vad innebär det militära stödpaketet till Ukraina?

Det planerade militära stödpaketet till Ukraina uppgår till cirka 3 miljarder kronor. Det är mer pengar än alla tidigare stödpaketet med militär materiel tillsammans.

Det nya militära stödpaketet planeras innehålla:

• Ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition,

• Kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem,

• Personterrängbilar,

• Personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Innehållet i det planerade militära stödpaketet uppgår till en summa av cirka tre miljarder kronor. Detta är en miljard mer än summan av alla tidigare militära stödpaket tillsammans.

Vad innebär det humanitära- och akuta biståndspaketet?

Det innebär 720 miljoner kronor till humanitärt och akut bistånd till Ukraina och Moldavien. Stödet ska bidra till att Ukraina och Moldavien ska kunna ta sig igenom en vinter som kommer att bli tuff för länderna.

Biståndet ska bidra till att de allra mest utsatta får tillgång till:

• Mat, vatten och sanitet

• Vinterutrustning, filtar och värmekällor

Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete av samhällsinfrastruktur som väntar i Ukraina.

Hur kommer det akuta biståndspaketet betalas ut?

Det akuta biståndspaketet kommer att betalas ut genom väletablerade partners till Sverige såsom WFP, Världsbanken och rödakorsrörelsen. Det sker i form av centrala bidrag som öronmärks specifikt för insatser i Ukraina.

Så fördelas det akuta biståndet:

• World Food Programme – 250 miljoner

• Fonder hos Världsbanken för Ukraina respektive Moldavien – 140 miljoner + 40 miljoner

• Nordiska Miljöfinansieringsbolagets Ukraine Green Recovery Programme – 110 miljoner

• Ukrainska och moldaviska Röda Korset – 50 miljoner + 20 miljoner

• Minröjning genom Danska flyktingrådet – 10 miljoner

• Energifond vid givarkonferens för Moldavien – 100 miljoner

• Sverige kommer också fortsätta stödja Ukraina inom ramen för vårt EU-medlemskap. Sverige planerar för deltagande i EU:s kommande träningsinsats EUMAM som ska utbilda Ukrainas väpnade styrkor. Sverige driver också på för att de åtta sanktionspaket som hittills beslutats genomförs och respekteras, och för att EU ska kunna enas om ett nionde sanktionspaket.

Hur kan vi bidra till att Ukraina fortsatt kan exportera jordbruksprodukter?

Framöver är det viktigt att säkerställa de så kallade solidaritetskorridorerna för export av ukrainska jordbruksprodukter. Hittills har 15 miljoner ton av spannmål och andra jordbruksprodukter exporterats. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 kommer fortsatt stöd till Ukraina tillsammans med ett upprätthållet starkt tryck mot Ryssland att vara högt prioriterade frågor för Regeringen.

Svensk politik står inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet. Hushåll, företag och välfärd behöver stöd genom en lågkonjunktur. Samtidigt skulle en oansvarig och expansiv finanspolitik riskera att spä på inflationen och förvärra läget. I detta läge måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar. Därför lägger samarbetspartierna nu fram en budget med fokus på att lösa Sverige problem.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stora samhällsproblem. Grov organiserad brottslighet har delar av samhället i sitt grepp. Socialdemokraternas avveckling av kärnkraftsreaktorer har lett till rekordhöga elräkningar och risk för strömavbrott i vinter.  Försummad integration och utbrett bidragsberoende har gjort att många står långt ifrån egen försörjning. Krig i Ukraina har skapat det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget.

Samtidigt går Sveriges ekonomi mot en bister vinter. Hög inflation med skenande priser på drivmedel, mat och boende pressar både hushåll och företag. Nästa år bedöms landet befinna sig i lågkonjunktur samtidigt som Sveriges arbetslöshet är högre än i många andra europeiska länder. Den tidigare regeringen har dessutom under lång tid drivit en politik som lett till nedlagd kärnkraft, ökad otrygghet och rekordhöga bränslepriser. Denna utveckling måste vi nu vända.

I valet gav väljarna samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på en ny kurs. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. Sverige har tagit sig igenom kriser och tuffa tider förut, och vi kan göra det igen – tillsammans.

Den budgetproposition som vi fyra partier nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare.

Budgeten prioriterar det allra viktigaste:

• Stöd till hushåll och företag i form av sänkta drivmedelspriser, högkostnadsskydd för höga elräkningar och trygghet för de mest utsatta genom bostadsbidrag till barnfamiljer och permanentad hög nivå i a-kassan.

• Stärkt välfärd med såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna, stärka förlossningsvården och höja kvaliteten på undervisning i skolan.

• En historisk offensiv mot brottsligheten med satsningar på både rättsväsende och förebyggande arbete. Sverige ska få fler poliser med bättre verktyg för att bekämpa brott. Barn i utsatta områden ska få hjälp tidigt för att inte dras in i kriminalitet.

• Försvarsmakten och det civila försvaret rustas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge och förbereda Sverige för Nato.

• Första steg tas för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt görs satsningar på laddinfrastruktur, koldioxidinfångning, industrins gröna omställning och en giftfri miljö.

Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs – steg för steg. I budgeten presenteras flera förslag som tar oss igenom ett dystert ekonomiskt läge och prioriterar statens kärnuppgifter.

Tryggheten är vår tids största frihetsfråga. Den moderatledda regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken för att stärka rättsväsendet och det offensiva arbetet mot de kriminella gängen. De kommande tre åren ökar vi sammantaget anslaget till hela rättsväsendet med nästan 5 miljarder kronor i budgeten för 2023.

Moderaterna gick till val på att genomföra ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Nu inleder den moderatledda regeringen den största offensiven mot den organiserade brottsligheten någonsin för att öka tryggheten och minska skjutningarna och sprängningarna.

Samtidigt skiftas fokus från gärningsmannen till brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse.

Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Brottsbekämpande myndigheter ska även få bättre verktyg såsom utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, möjligheten att upprätta visitationszoner, möjligheter att ta brottsvinster från kriminella och en minskad sekretess mellan myndigheter.

Den moderatledda regeringens politik kommer att medföra ett ökat målinflöde till svenska domstolar och ett ökat behov av både anstalts- och häktesplatser. Därför tillförs både Sveriges Domstolar och Kriminalvården resurser för att öka kapaciteten med en bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet.

Här hittar du Ulf Kristerssons inledningsanförande id riksdagens partiledardebatt den 26 oktober 2022. Här kan du se debatten i efterhand.

** Det talade ordet gäller **

Herr Talman, 

I valet fick de fyra samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på ny kurs. Uppgiften är att systematiskt – på punkt efter punkt – börja lösa våra stora samhällsproblem. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. 

Regeringen tar fasta på det mandatet. Vi kommer att genomföra ett paradigmskifte i svensk politik. Men vi är också ödmjuka inför uppgiftens storlek. Saker som har gått fel väldigt länge, lagas inte i en handvändning. Och vi har respekt för att det finns mycket oro i Sverige – och i världen. Kriget. Energin. Elräkningarna. Inflationen. Räntorna. Utanförskapet. Och alla dödsskjutningar, senast i natt en 16-åring pojke i Sandviken. Det kan mycket väl bli sämre innan det blir bättre. 

Den regering som jag nu leder vill vända utvecklingen. Lösa problem. Göra oss tryggare och säkrare. Slå vakt om statens kärnuppgifter. Men också samla och ena, inte splittra och dela. 

Och regeringen har rivstartat. I måndags var Romina Pourmokhtari i Luxembourg för att anta EU:s gemensamma ståndpunkter inför miljökonferensen COP27 i Egypten, dit även jag åker. Igår var Ebba Busch på sitt rådsmöte för att jobba vidare med gemensamma lösningar som kan pressa ner elpriset i Europa. Andra dagen på jobbet ägnade jag åt Sveriges och Finlands Nato-anslutning, och Europas gemensamma stöd till Ukraina. 

Här hemma lägger samarbetspartierna sista handen vid vår första gemensamma budget, samtidigt som Gunnar Strömmer tog emot sin allra första utredning. En utredning kan låta odramatiskt, men den gjordes för att en majoritet i justitieutskottet krävde det av den förra regeringen för ett och halvt år sedan. Nu finns ett resultat: svensk polis ska få samma verktyg som i andra länder. 

*** 

Herr talman, 

Fyra uppgifter är särskilt viktiga de kommande åren. 

För det första: Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas – tryggheten måste återupprättas i hela Sverige. Min regering kommer att genomföra en historisk satsning: Nya pengar och ny lagstiftning. 

Det blir en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftas från gärningsmannen till brottsoffret. Straffen ska spegla brottens allvar. 

Uppgiften att ge alla barn en ärlig chans är lika viktig. Det förebyggande ska gå hand i hand med det brottsbekämpande. Det blir en ”nationell social insatsstyrka” som stödjer kommunala socialtjänsten – och vi kommer stärka socialtjänstens och skolans brottsförebyggande ansvar. 

*** 

Herr talman, 

Den andra uppgiften är att ta Sverige genom ekonomiskt svåra tider, och bryta utanförskapet. Det ställer krav på ekonomisk disciplin. 

Inflationen snuddar vid 10 procent. Sverige har nu en historiskt hög arbetslöshet när vi går in en lågkonjunktur. Många människor vet inte hur de ska klara vintern. Elräkningarna hotar företagens överlevnad. 

Och mitt besked är att högkostnadsskyddet kommer – vi fullföljer vårt vallöfte. Det löser inte den långsiktiga energikrisen, men mildrar en kall vinter. 

Och de som nu står utanför och lever på bidrag, behöver byta bidragsberoende mot egen försörjning. En stor bidragsreform kommer genomföras, så att det ALLTID lönar sig att gå till jobbet. Samtidigt kommer vi sänka skatten på låga och medelhöga inkomster. 

Det finns ingenting som skapar välstånd i ett land, som arbete. Det finns ingenting som motverkar fattigdom, som att ha ett arbete. Och ingenting skapar klassresor, som att få sitt allra första arbete. 

Regeringen kommer också kraftigt minska invandringen. För vi kan inte fortsätta som nu. Sverige ska vara ett jämlikt och jämställt land med hög tillit och god social välfärd. Många hundra tusen invandrare gör stora insatser i Sverige varje dag. Men om Sverige fortsätter ta emot många fler än våra grannländer, kommer segregationen bara öka. Därför lägger vi nu om politiken. 

*** 

Herr talman, 

För det tredje måste Sverige ut ur energikrisen, både för att nå våra klimatmål och för att återge hushållen och företagen framtidstro. 

Klimatomställningen börjar och slutar med energifrågan. Stabil, prisvärd och fossilfri el är grunden för att klara klimatmålen. Det nya superdepartementet kopplar ihop vår tids stora klimatfrågor, och ökar ambitionerna för att rädda Östersjön. Miljö och klimat får en starkare roll i min regering. 

*** 

Den fjärde stora uppgiften är att leda Sverige in i Nato; att axla ansvaret som EU:s nästa ordförandeland, och att på alla sätt hjälpa Ukraina vinna kriget och därefter vinna freden. 

Den nya regeringen ökar vårt stöd till Ukraina – politiskt, ekonomiskt och militärt. För att vi vill det. För att det är vår plikt. Men också för att ukrainska kvinnor och män nu strider även för oss. Jag sätter stort värde på den breda enigheten om svensk utrikespolitik i den svåraste tiden sedan andra världskriget. 

*** 

Herr talman, 

Idag känner jag tillförsikt. Glädje i det arbete som ligger framför oss. Och det beror inte alls på att jag underskattar Sveriges problem. Inte heller på att jag överskattar vår eller min egen förmåga. Det här kommer bli svårt. Det kommer ta tid. Men det kommer att gå. För det finns ingenting som är så dåligt i Sverige att det inte kan lagas med allt det, som är riktigt bra. 

Karin Enström har utsetts till ny partisekreterare i Moderaterna. Hon efterträder Gunnar Strömmer som tillträder som justitieminister i den nya regeringen.

– Jag är mycket glad att Karin Enström har tackat ja till att tillträda som ny partisekreterare för Moderaterna. Karin Enström har en gedigen politisk bakgrund, både som riksdagsledamot och som tidigare statsråd, och är väl förankrad i vår partiorganisation, säger Ulf Kristersson och fortsätter:

– I regeringsställning är det särskilt viktigt att fortsätta utveckla Moderaterna som parti. Karin Enström är rätt person att leda det arbetet. Hon är en erfaren ledare som väcker respekt långt utanför partipolitiken. Jag ser fram emot ett nära samarbete den kommande mandatperioden, säger Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

Karin Enström är riksdagsledamot från Stockholms län. Hon valdes första gången till Sveriges riksdag 1998 och har bland annat varit ordförande för konstitutionsutskottet och utrikesutskottet. Hon var försvarsminister 2012-2014 och är kapten i amfibiekåren. Karin Enström var generalsekreterare i Moderata Ungdomsförbundet 1991-1992.

– Moderaterna är Sveriges främsta kraft för politisk förändring. Det har vi visat i opposition och det kommer vi att visa i regeringsställning. Jag är stolt över att axla detta ansvar och ödmjuk inför uppgiften, säger Karin Enström och fortsätter:

Jag ser fram emot att leda arbetet för att Moderaterna ska bli ett ännu bredare parti, som fler känner sig hemma i. Vi inte bara heter Samlingspartiet, vi ska vara samlingspartiet i svensk politik.

Karin Enström, Moderaternas partisekreterare.

Sverige får nu en moderatledd regering med Ulf Kristersson som statsminister. Den kommer att sträva efter att ena ett delat land – för att samla, inte splittra.

Vi påbörjar därmed den mödosamma resan med att lägga om den politiska kursen och börja lösa de stora problem som nästan alla människor upplever i Sverige.

Ulf Kristersson höll idag sin regeringsförklaring, och presenterade sin regering bestående av företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna– som kommer att samarbeta nära Sverigedemokraterna i riksdagen.

Samarbetet lägger grunden för en långsiktig politik, med målet att på allvar lösa Sveriges stora samhällsproblem.

Den regering som nu tillträder tar över ansvaret för ett land som befinner sig mitt i flera parallella kriser. Att lösa Sveriges problem kommer att bli svårt. Det kommer ta tid. Men det kommer att gå.

Sammanfattning av regeringsförklaringen

Ekonomi

En av regeringens första uppgifter blir att hjälpa hushållen att klara den kommande vintern. Därför införs på kort sikt ett högkostnadsskydd mot elkostnader riktat mot hushåll och företag där delar av de höga elräkningarna går tillbaka till konsumenterna. Regeringen kommer också agera för sänkta drivmedelspriser. Amorteringskravet följs upp med berörda myndigheter.

För att mer långsiktigt klara lågkonjunkturen måste arbetslinjen värnas och den svenska tillväxtkraften stärkas. Samtidigt måste den gemensamma välfärden vara pålitlig.

Rättsväsendet

Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet. Att skärpa enskilda straff är nödvändigt men inte tillräckligt. Regeringen genomför en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Fokus skiftar från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd. Straffen ska genomgående spegla brottens allvar.

Invandring och integration  

Alla förslag som regeringen lägger fram kommer vara i enlighet med de internationella konventioner som Sverige har åtagit sig att följa. Asylrätten kommer att upprätthållas. Rättssäkerheten på migrationsområdet ska stärkas. Det svenska regelverket ska respektera EU-rätten, och anpassas till dess miniminivå.  

Alla som kommer till Sverige ska naturligtvis också bli en del av det svenska samhället. Krav på att lära sig svenska införs för att få svenskt medborgarskap.

Energi och klimat  

All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. All vattenkraft behövs och omprövning av vattenkraftens miljötillstånd pausas.

Förutsättningarna för att behålla, utveckla och bygga ut svensk kärnkraft förbättras radikalt, för att både tillgodose hushållens och den gröna omställningens massiva behov av ren svensk el.

Statsråd

Statsrådsberedningen

Ulf Kristersson, statsminister (M)

Jessika Roswall, EU-minister (M)

Arbetsmarknadsdepartementet

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L)

Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister (L)

Finansdepartementet

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)

Erik Slottner, civilminister (M)

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)

Försvarsdepartementet

Pål Jonson, försvarsminister (M)

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)

Justitiedepartementet

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ebba Busch, energi- och näringsminister (KD)

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister (L)

Kulturdepartementet

Parisa Liljestrand, kulturminister (M)

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Peter Kullgren, landsbygdsminister (KD)

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD)

Socialdepartementet

Jakob Forssmed, socialminister (KD)

Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)

Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)

Utbildningsdepartementet

Mats Persson, utbildningsminister (L)

Lotta Edholm, skolminister (L)

Utrikesdepartementet

Tobias Billström, utrikesminister (M)

Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister (M)

På valdagen 11 september valde Sverige väg. Samarbetspartierna fick det mandat från väljarna för förändring, som vi bad om. Vi ska nu få ordning på Sverige.

Idag presenterade samarbetspartierna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna den överenskommelse som vi gemensamt har ingått för att lösa Sveriges stora problem. Vi kallar det Tidöavtalet, efter den plats – Axel Oxenstiernas slott – där vi alla skakade hand efter respektfulla, konstruktiva och noggranna förhandlingar.

Det är ett svårt uppdrag – en ny regering tar över ett land i kris. Brottslighet blir allt grövre, i år slog Sverige sitt egna blodiga rekord i dödsskjutningar. 

Invandringen har tillsammans med en riktigt dålig integration skapat ett brutalt utanförskap. Alltför många människor får aldrig sitt första arbete och alltför många barn ser inte sina föräldrar gå till jobbet. Nu stannar dessutom tillväxtmotorn av och Sverige går in i en lågkonjunktur med en hög arbetslöshet. 

Elsystemet har monterats ned under de senaste åtta åren – vilket gör att vi nu är sårbara för elpriserna på kontinenten. Långa sjukvårdsköer – som leder till ojämlik vård över landet. Ett skolsystem som inte är rustat för integrationsproblemen fungerar dåligt och stökiga klassrum hindrar barn från att klara skolan. En ökad polarisering drar isär vårt samhälle, där det behöver byggas broar har det istället grävts djupa diken. 

Samtidigt för Putin ett fruktansvärt invasionskrig i Ukraina, ett land i vårt absoluta närområde. I en osäker omvärld behöver Sverige ett starkt försvar, och vi behöver bli medlem i Nato. 

Att lösa dessa uppgifter är själva kärnan i statens uppdrag. Vi vet att det är många svenskar som i valet lånade ut sin röst till oss – för att få ordning på Sverige. Och det löftet ska vi nu leverera på. 

Här är några viktiga delar i överenskommelsen:

Samarbetspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att sitta i regeringen. Sverigedemokraterna blir ett samarbetsparti i riksdagen, med tjänstemän på regeringskansliet.

Våra fyra partier inleder ett samarbetsprojekt inom sju områden – där politiska frågor bereds från ax till limpa, från problemanalys till genomförande av reformförslag. Första året prioriteras tillväxt och hushållsekonomi, kriminalitet, migration och integration, klimat och energi, hälso- och sjukvård, skola samt att stärka den liberala demokratin. 

Bland annat har vi enats om att införa dubbla straff för gängkriminella, avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år, visitationszoner, anonyma vittnen, och att avskaffa dagens mängdrabatt. Vi kommer också göra en genomgripande översyn av strafflagstiftningen, med bland annat skärpta straff för vålds- och sexualbrott.

Vi har enats om hur vi kraftigt ska minska invandringen till Sverige, och vi har enats om hur Sverige ska få ny kärnkraft och ett högkostnadsskydd mot de skenande elpriserna. Vi har enats om hur vi ska stärka arbetslinjen, hur klassrummen ska bli tryggare och hur fler barn ska klara skolan. Vi har enats om hur vi ska korta vårdköerna, och skapa en mer likvärdig vård över hela landet. Och vi har enats om att grundlagsskydda aborträtten. För att nämna några saker, av alla de hundratals förslag vi kommit överens om i den 62 sidor långa överenskommelsen.

Samarbetspartierna ingår också en budgetöverenskommelse för den här mandatperioden.

Med den politik vi idag presenterar så kommer vi kunna lägga om kursen, och börja lösa Sveriges stora problem.  

Vi är ödmjuka inför det förtroende som svenska folket visat oss, men också medvetna om att många är oroliga. Vi kommer att bilda en regering och ett samarbete för hela Sverige, för alla medborgare.