Sverige och världen är i ett besvärligt ekonomiskt läge. Vi har en hög inflation samtidigt som arbetslösheten väntas öka. Inflationen slår hårt mot många arbetstagare – den gröper ur hushållskassorna, minskar reallönerna och gör maten dyrare. Flera av våra gemensamma problem beror på att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Därför sänker vi nu skatten för vanliga löntagare.
En nödvändig förutsättning för att lösa svåra samhällsproblem är beslutsförmåga. Sedan valet förra hösten har Sverige en stabil regering som vilar på en majoritet i riksdagen. Moderater och övriga Tidöpartier samarbetar för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer.
Många hushåll har nu ett tufft ekonomiskt läge, på grund av på den höga inflationen. Många bidrag räknas upp med inflationen, till exempel garantipension och studiestöd, men många som arbetar har sett sina reallöner sjunka. Drivkrafterna till jobb måste öka för att klara integrationen. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför presenterar vi nu ytterligare steg som återupprättar arbetslinjen.
För tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. I en familj med ett barn där båda föräldrarna saknar arbete och får försörjningsstöd så lönar det sig inte över huvud taget om en av föräldrarna skulle få ett heltidsjobb till lägstalön. Det beror alltså på att bidragen är för höga för den som inte jobbar samtidigt som skatterna är för höga för den som jobbar. Skillnaden mellan bidrag och lön är alldeles för liten. Och det leder till en alltför hög arbetslöshet i Sverige.
Vår tids arbetslinje handlar om integrationen. Ett arbete innebär gemenskap och tillhörighet, och makt att forma sitt liv. På jobbet lär man sig det svenska språket. På jobbet lär man sig om svenska värderingar.
Men för tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. Bidrag kan staplas på varandra och bli alldeles för höga. Exempelvis kan en familj med sex barn, där ingen av föräldrarna jobbar, få samlade bidrag på över 38 000 kronor i månaden, netto. Sedan Sverige fick en moderatledd regering för snart ett år sedan har ett stort arbete med bidragsreformer inletts.
En utredning om ett bidragstak presenteras i december 2024, en utredning om aktivitet på heltid kommer också 2024 och det utreds också krav på att flytta dit jobben finns.
I januari 2024 får Sverige en gemensam utbetalningsmyndighet som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom kort tillsätts också en utredning om successiv kvalificering till välfärden.
Idag kan vi ge besked om att det ska bli mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta, och därmed också mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vi går fram med en stor skattesänkning – lägre skatt på vanliga inkomster.
En familj där en av föräldrarna arbetar som polis och den andra som sjuksköterska, får minskad skatt med över 14 000 kronor om året 2024 jämfört med 2023.
En ensamstående mamma som arbetar som lärare får mer än 7 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.
Och en familj där båda går från bidrag till jobb med lägsta kollektivavtalad lön får upp till 5 600 kr lägre skatt.
Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt ökar incitamenten att ta ett jobb. Drivkrafterna till arbete behöver ökas. Det leder i sin tur till att fler kommer i arbete, att sysselsättningen går upp och att vår gemensamma tillväxt ökar.
Inför nästa år står vi inför valet att göra en ytterligare historisk höjning av brytpunkten eller att fördela inflationsbördan jämnare. Vi har gjort valet att genomföra breda skattesänkningar som träffar främst låg- och medelinkomsttagare. Men tack vare den historiska uppräckningen av brytpunkten som gjordes förra året kommer det ändå vara färre som betalar statlig skatt 2024 än när regeringen tillträdde 2022. På det hela taget kommer alla längs hela skatteskalan få sänkt skatt 2024 jämfört med 2023. Ett viktigt steg mot att återupprätta arbetslinjen i Sverige.