Kategori: Nyhet

I dag råder det brist på platser i familjehem, behandlingshem och särskilda ungdomshem (SiS-boenden).  Det försvårar samhällets möjligheter att arbeta förebyggande mot brott och ge unga det skydd och stöd de behöver. Därför presenterade regeringen idag en satsning för fler platser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Den grova kriminaliteten kryper sig ner i åldrarna. Barn och ungdomar dras in i kriminalitet i tidig ålder. Samhället måste ha rätt verktyg att förhindra att barn och ungdomar hamnar i en kriminell bana. En åtgärd som kan förebygga brott är att barn – frivilligt eller med tvång – under en period får bo i ett familjehem eller på ett ungdomshem. 

Varför behövs det fler platser i familjehem och på ungdomshem?

Genom en placering i ett familjehem eller på ett ungdomshem kan en ung person få stöd och hjälp med sin problematik, samtidigt som ungdomen under en tid kommer bort ifrån den riskfyllda miljö som denne tidigare vistats i. Dessvärre råder det brist på platser inom den sociala barn- och ungdomsvården som försvårar detta arbete. 

Vi ser en utveckling där allt fler barn och unga dras in i gängbrottslighet för att utföra grova våldsdåd. Det är samhällets ansvar att se till att de barn och unga som befinner sig en utsatt situation får det skydd och stöd som de har rätt till.

Detta försvåras bland annat av bristen på familjehem och minskar möjligheten att arbeta förebyggande. För att lyckas med detta krävs det att vi ser över hela vårdkedjan, där en viktig början handlar om att stärka upp familjehemsvården,

säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Vad innebär regeringens satsning på familjehem?

Regeringen tillför 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten och avsätter ytterligare 50 miljoner kronor för att stärka subventionen av familjehemsplaceringar under 2023. Det innebär att staten subventionerar kommunernas kostnader för familjehem.

Därutöver avser regeringen att ge ett flertal uppdrag: 

• Regeringen avser att tillsätta en nationell samordnare för att bland annat stärka arbetet med fler kvalitativa placeringar inom hela den sociala barn- och ungdomsvården. 

• Socialstyrelsen får ett förstärkt uppdrag att informera om möjligheten att bli familjehem, behandlingsfamilj och jourhem i syfte att öka antalet familjehem.

• Socialstyrelsen får också i uppdrag att utveckla kunskapsstödet för kommunerna i deras stöd och kontakt med familjehem.

• Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) får tillsammans i uppdrag att förbättra förutsättningarna för fler placeringar i förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. 

Det är dags att vända den brottsutvecklingen och den våldsspiral vi sett i Sverige under de senaste åren. Den moderatledda regeringen föreslår nu att brottsbekämpande myndigheter ska få större möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, exempelvis hemlig avlyssning för att förhindra och utreda allvarliga brott. 

De skjutningar och sprängningar vi sett under den senaste tiden har en tydlig koppling till grov organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Brottsutvecklingen har gått åt fel håll, med stora konsekvenser för samhället och enskilda individer.

Den moderatledda regeringen har sedan regeringsskiftet vidtagit en rad åtgärder inom kriminalpolitiken. Bland annat har omfattande satsningar gjorts på polisen och rättsväsendet, bättre verktyg som kamerabevakning och ordningsvakter gjorts tillgängliga för kommuner och regioner.

Tidigare har vi sett den stora effekt andra staters hemliga tvångsmedel haft på den grova brottsligheten, bland annat fick den information polis kunde inhämta via Encrochat stor påverkan på gängkriminalitet i Sverige.

Regeringen vill därför att:

• Preventiva tvångsmedel ska få användas i fler fall

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda flera brott vars samlade straffvärde överstiger en viss nivå

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda fler typer av brott

• Tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning ska få knytas till en person i stället för en plats
  

Idag, torsdagen den 30 mars, gav den moderatledda regeringen uppdraget att ta fram metoder att genomföra en så kallad folkräkning till Skatteverket. Skatteverket ska presentera metoder och föreslå eventuella förändringar i lag senast i september 2023 och börja gälla från årsskiftet 2023/2024.

Varför behövs en folkräkning?

Uppgifterna i folkbokföringen ska vara korrekta och överensstämma med verkligheten. Fusk med folkbokföringsuppgifter ska motverkas. Om folkbokföringen är felaktig ger det stora spridningseffekter i hela samhället. Felaktiga folkbokföringsuppgifter kan utnyttjas som verktyg av de kriminella för bland annat välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten.

Hur ska folkräkningen genomföras?

I budgetpropositionen 2023 presenterades satsningen på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Skatteverkets anslag har ökats med över 500 miljoner kronor fram till och med 2026. Ökningen är 75 miljoner kronor redan i år och genomförandet av åtgärder pågår därför redan.

I budgetpropositionen för 2023 framgår också att Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbok­föring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverkets arbete med att genomföra fler bosättningskontroller är påbörjat. Skatteverket har redan inlett arbetet med att förstärka kontrollverksamheten med fler med­arbetare och att förändra sitt arbetssätt.

Skatteverket ska samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändiga samt inhämta synpunkter från bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten Statistiska centralbyrån och ett urval av kommuner.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 september 2023.

Som ett led i Tidöavtalet tillsätter nu den moderatledda regeringen en utredning som ska analysera och ta ställning till vilka kunskaper i svenska som är lämpliga för undersköterskor, vårdbiträden och andra yrkesgrupper som arbetar inom äldreomsorgen. Det presenterade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på en pressträff under onsdagen.

Goda språkkunskaper i svenska är en viktig faktor för de äldre och en förutsättning för en trygg äldreomsorgen. Tidigare utredningar och tillsyner har uppvisat bristande kunskaper i svenska hos personalen inom äldreomsorgen. 

Nu tillsätts en utredning för att kartlägga vilken nivå på kunskap i svenska språket som är rimlig för olika yrkesgrupper samt vilka eventuella lagändringar som kan komma att krävas. 

Äldreomsorgen ska hålla en hög kvalitet och vara trygg och säker. Moderaterna tycker att det är viktigt att den som behöver äldreomsorg får träffa samma personer om dagarna och att det går att förstå och bli förstådd av omsorgspersonalen.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.

Den moderatledda regeringen kommer att återupprätta arbetslinjen. En viktig del i detta är att bryta bidragsberoendet. Den som har arbetsförmåga ska arbeta. Därför ger regeringen en utredning i uppdrag att lämna förslag på hur den som tar emot försörjningsstöd ska kunna delta i aktiviteter på heltid.

Utanförskapet i Sverige har växt under lång tid. Allt fler människor i Sverige fastnar i bidragsberoende. Den vanligaste orsaken till att människor har försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, är arbetslöshet. Nu krävs krafttag för att vända utvecklingen. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Varför vill regeringen införa ett krav på heltidssysselsättning för den som tar emot bidrag?

Forskningen visar att ett långvarigt bidragsberoende ökar risken för ohälsa, utanförskap och fattigdom. Bidragsberoendet drabbar även de barn som aldrig får se sina föräldrar gå till jobbet.

Regeringen vill därför införa ett krav på att den som är fullt arbetsför och som tar emot försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid. På så sätt kan isoleringen brytas, hälsan främjas och incitamenten att gå från bidrag till arbete stärkas.

Vad innebär kravet på heltidssysselsättning?

Det innebär att personer som har arbetsförmåga ska ägna sig åt en meningsfull sysselsättning på heltid. I dag finns det flera positiva exempel på detta från kommuner som har ett aktivitetskrav för personer som är beviljade försörjningsstöd:

• I Växjö kommun fick bidragstagare producera skyddsutrustning till vården och omsorgen under Coronapandemin.

• Renhållning av parker och gator, något som flera kommunpolitiker lyfter fram.

Regeringen ger nu en utredning i uppdrag att lämna förslag på vad kravet på heltidssysselsättning ska innebära.

I dag talade Ulf Kristersson på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad. Kristersson beskrev reformerna som den moderatledda regeringen kommer att genomföra för att Sverige ska bli säkrare, grönare och friare. Det är den mest ambitiösa reformagendan sedan arbetslinjen år 2006 och reformerna efter 90-talskrisen.

De stigande priserna i samhället har gjort att många hushåll har det tufft att få ekonomin att gå ihop. Barnfamiljer med låg inkomst och små marginaler är en särskilt utsatt grupp. Dessa barnfamiljer behöver därför stöd för att klara sina boendekostnader. Regeringen förlänger därför det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget och kommer att höja bidraget från den 1 juli i år.

Det är en fortsatt hög inflation i Sverige och i omvärlden. Det sker breda prisuppgångar i samhället på många varor. Den moderatledda regeringen arbetar aktivt med en plan för att möta den svåra situationen. Planen innefattar åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll, återupprätta arbetslinjen och reformer för att stärka tillväxten.

Vad innebär tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

I dag finns det ett tillfälligt tilläggsbidrag till bostadsbidraget. Det är ett stöd utöver bostadsbidraget som betalas ut automatiskt till alla barnfamiljer som har bostadsbidrag. Tilläggsbidraget är 25 procent av ett vanligt bostadsbidrag. Cirka 110 000 familjer beräknas få bostadsbidrag varje månad under år 2023.

Vad innebär regeringens förlängning av tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

Den moderatledda regeringen kommer förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget. Det innebär att bidraget förlängs till den 31 december 2023. Utan förlängningen skulle det tillfälliga tilläggsbidraget sluta att betalas ut från och med juni 2023.

Hur mycket kommer regeringen höja tilläggsbidraget till bostadsbidraget?

I dag utgör tilläggsbidraget 25 procent av ett vanligt bostadsbidrag. Regeringen kommer att höja den andelen till 40 procent under perioden juli-december 2023. Det innebär en ökning av det maximala beloppet från dagens 1 325 kronor till 2 100 kronor. Snittbeloppet för tilläggsbidraget beräknas bli cirka 1 200 kronor per månad under perioden juli-december 2023.

I dag tar riksdagen beslut om en Nato­proposition som innehåller nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Det är en historisk milstolpe i Sveriges nya försvars- och säkerhets­politik. Nu kommer Sverige att vara redo att gå med i Nato, den organisation som är den yttersta garanten för Europas säkerhet sedan bildandet 1949. Det skriver Pål Jonson (M) försvarsminister, Mikael Oscarsson (KD) försvarspolitisk talesperson och Anna Starbrink (L) försvarspolitisk talesperson på Svenska Dagbladets debattsida.

En stark transatlantisk länk mellan Europa och Nordamerika är helt avgörande för att kunna möta det kraftigt försämrade säkerhets­läget.

Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina har gjort det uppenbart för alla att samarbetet mellan de demokratiska länderna måste stärkas för att skydda vårt sätt att leva och vår säkerhet. Invasionen visar åter att Ryssland är berett att flytta på gränser med militärt våld, även om detta innebär att gå i krig med ett land som har ett starkt stöd av den stora merparten av världens samlade demokratier.

Det har varit tydligt från rysk sida att makthavarna i Kreml ser kriget i Ukraina som en del i en existentiell konflikt mellan Ryssland och väst. Från Rysslands sida utmålas konflikten som en kamp mellan traditionella ryska värderingar och ett degenererat väst som vill tvinga på sina osunda värderingar på andra länder. Demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter är inget som Ryssland vill se utvecklas i sitt närområde.

Slutsatsen av det som har hänt blir att Ryssland är, och fortsatt kommer att vara, ett hot mot Sverige och övriga Europa. Det är därför mycket positivt att det i Sverige finns ett starkt stöd för ett svenskt Nato­medlemskap – såväl bland de politiska partierna som hos befolkningen. Nato är den organisation som har de militära verktygen för att avskräcka Ryssland från att angripa Sverige och andra länder i Europa.

Vad innebär Natopropositionen?

Natopropositionen som riksdagen beslutar om i dag innebär att riksdagen dels ska godkänna Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget, dels ska godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Det föreslås att status­avtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato om Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen ska även kunna begära stöd i fred av Nato för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium.

Syftet är att alla nödvändiga förberedelser ska vara på plats i Sverige så att vi omgående kan bli medlemmar när ansöknings­processen är klar.

Militärgeografiskt kommer det svenska och finska medlemskapen i Nato att stärka försvaret i norra Europa. Det strategiska djupet utökas och den transatlantiska länken stärks. Det betyder att möjligheten att förstärka de baltiska länderna vid kris förbättras. En fördjupad nordisk samverkan med armé- och flygstridskrafter på Nordkalotten möjliggörs och samma sak gäller för de marina stridskrafterna på Östersjön.

Sveriges och Finlands medlemskap handlar inte bara om att vi i händelse av kris och krig ska kunna ta emot stöd av Nato. Det handlar lika mycket om att vi ska kunna bidra till Natos gemensamma försvar och avskräckning. Från svensk sida har vi pekat på ett antal områden där Försvars­makten skulle kunna bidra till konkreta Natoinsatser. Det handlar till exempel om deltagande med stridsflyg i Natos incident­beredskap över Baltikum eller om att bidra med markstrids­krafter till Natos framskjutna styrkor i östra Europa. Som ordförandeland i EU har Sverige också drivit frågan om behovet av ett tätt samarbete mellan EU och Nato.

Det är dock viktigt att även se bortom det strikt regionala perspektivet i norra Europa. Sverige ska även vara berett att bidra till Natos säkerhet även i andra geografiska områden – Natos så kallade 360-graders­perspektiv. Nato står inte bara inför utmaningar i nordöstra Europa. Det finns också växande hot och sårbarheter, inte minst terrorism, i det södra och sydöstra grannskapet.

Nato har de senaste åren visat att alliansen kan svara mot en förändrad hotbild och ett betydligt försämrat säkerhetsläge. Det kollektiva försvaret är åter kärnan i Nato och organisationen bygger säkerhet i Europa genom att förstärka sin militära förmåga. Sverige och Finland kommer att bli en del av den gemenskapen. Dagens beslut innebär att nödvändiga lagändringar antas för att genomföra det i praktiken. Det är goda nyheter för Sveriges och Europas säkerhet.

I dag presenterades Moderaternas eftervalsanalys för 2022.  Moderaterna lyckades med partiets viktigaste mål för valet 2022 – att samla en majoritet för en ny regering. Maktskiftet är inte en slump. Moderaternas mål var att bilda regering, inte att maximera Moderaternas väljarstöd. Medvetna strategiska val för att nå det målet har under mandatperioden och valrörelsen bidragit till valsegern.

Trots att partistyrelsens viktigaste mål uppnås backar Moderaterna i riksdagsvalet 2022. Emellertid är inte det enskilda valresultatet det mest anmärkningsvärda. Utmaningen för Moderaterna ligger såväl i dåtiden som i framtiden. I ett nytt politiskt landskap riskerar de huvudsakliga skiljelinjerna att gå mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, inte längre mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. 

Tack vare valvinsten och regeringsmakten behåller Moderaterna under denna mandatperiod en av huvudrollerna i svensk politik. Det är av yttersta vikt för Moderaternas, borgerlighetens och Sveriges framtid att den tiden förvaltas väl. En okänd resa ligger framför Moderaterna. Den bär med sig stora möjligheter, men även risker.

Mot denna bakgrund har Moderaternas eftervalsanalys 2022 fått namnet ”Maktskiftesvalet 2022 – en resa in i det okända”.

Allt för länge har kvinnors hälsa åsidosatts. Återkommande undersökningar visar att kvinnor genomgående upplever sämre hälsa än män. I dag presenterade den moderatledda regeringen tre åtgärder som syftar till att göra hälso- och sjukvården mer jämställd för flickor och kvinnor.

Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar för att erbjuda kvinnor och män en god och likvärdig vård och behandling. I dag finns det utmaningar när det gäller tillgången till en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för flickor och kvinnor i hela landet:

• Det kan handla om bristande kunskap eller prioriteringar.

• Men det kan inte uteslutas att skillnaden i vård mellan kvinnor och män sker på ett sätt som inte är medicinskt befogat.

De brister som finns i vården för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor är oacceptabla. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför enats om att förstärka satsningar för en förbättrad förlossningsvård för kvinnor. I dag presenterade den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna ytterligare insatser för en mer jämlik hälso- och sjukvård för kvinnor och flickor.

Nya insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor

Regeringen kommer ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser med fokus på de sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Det handlar exempelvis om:

• Endometrios

• Klimakteriebesvär

• Migrän

• Lipödem

• Smärttillstånd

Socialstyrelsens uppdrag handlar om att utvärdera vården ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär bland annat att:

• Myndigheten ska ta fram relevanta kunskapsstöd till vårdpersonalen och genomföra informationsinsatser.

• Socialstyrelsen ska också överväga behovet av att utarbeta nationella riktlinjer för fler sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor.

En förstärkt tillsyn av mödrahälsovården och förlossningsvården

Det finns utmaningar i förlossningsvården när det gäller tillgänglig, jämlik och personcentrerad vård. Det finns också stora skillnader i arbetssätt och resultat mellan regioner och förlossningskliniker.

Regeringen menar därför att det finns ett behov av att särskilt granska patientsäkerheten i förlossningsvården och mödrahälsovården. En viktig del i detta arbete är den statliga tillsynen.

• Därför ges Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att förstärka den nationella tillsynen av mödrahälsovården och förlossningsvården under 2023–2025.

Insatser för att stärka hälso- och sjukvården för personer som har utsatts för sexuellt våld

Det finns behov av att stärka vården för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. Sexuellt våld medför ett stort lidande för den enskilde och innebär ofta lång rehabilitering för den som har drabbats. Hälso- och sjukvården ska erbjuda kunskapsbaserad och personcentrerad vård för patienter som söker vård efter sexuella övergrepp.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att stärka hälso- och sjukvården för personer som utsatts för sexuellt våld:

• Det handlar om att genomföra en kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt övergrepp och sexuellt våld och föreslå insatser för att utveckla den.

• Myndigheten ska också överväga att ta fram en nationell stödfunktion som kan stötta sjukvården i frågor som rör sexuellt våld.

• Myndigheten analysera behovet av och ta fram kunskapsstöd och utbildningsinsatser för hälso- och sjukvårdspersonal om sexuellt våld.