Författare: Hugo Silfverskiöld

Idag presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) Tidöpartiernas nya färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Vi behöver mer ren el för att klara klimatomställningen. Dessutom behöver vi inom 25 år i princip fördubbla elproduktionen i Sverige. Svensk välfärd är beroende av stabil fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Därtill är en massiv elektrifiering avgörande för att nå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045. Men det kräver att Sveriges elsystem byggs ut – på ett sätt som möjliggör elektrifieringen. Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är också en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.

I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem. Tillsammans tar samarbetspartierna nu nästa steg och presenterar en fördjupad överenskommelse i fyra punkter:

1. Tydligare finansiella ansvar för staten

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

2. En kärnkrafts- samordnare tillsätts

Samordnaren ska säkerställa att alla de åtgärder som krävs genomförs för att det ska vara möjligt att fatta beslut för ny kärnkraft under mandatperioden.

3. Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

4. Ny svensk kärnkraft senast 2035

De nya besluten ska utformas så att ny svensk kärnkraft ska finnas på plats senast 2035, med total effekt som motsvarar minst två storskaliga reaktorer.

Läs tilläggsöverenskommelse här!

Idag presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell regeringens nya strategi för Ukrainas uppbyggnad på en presskonferens. Strategin ska bidra till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete med det övergripande målet att Ukraina ska uppfylla EU:s regelverk för att bli medlem i unionen. Stödet till Ukraina är en av regeringens viktigaste utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar. 

Sexton månader har gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands agerande är ett uppenbart brott mot folkrätten. Sverige fortsätter sitt omfattande stöd till Ukraina och står fast vid det så länge det behövs. Den ryska invasionen innebär inte bara en enorm påfrestning på Ukraina och dess befolkning, den utgör också ett hot mot våra värderingar och den internationella regelbaserade världsordningen.

Syftet med strategin är inte att återställa Ukraina till det tillstånd som rådde innan Rysslands aggression, utan att bidra till Ukrainas vidareutveckling och modernisering. Det är också Ukrainas tydliga ambition. För att svara upp mot Ukrainas behov och prioriteringar har vi identifierat fem övergripande stödområden:

Uppbyggnad

Det handlar om att bygga upp och vidareutveckla samhällsviktig infrastruktur och grundläggande samhällstjänster, samt att stärka människors tillgång till rehabilitering. 

Inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel

Arbete inom det här området kommer vara viktigt för Ukrainas ekonomiska återhämtning och utveckling. Men också bidra till ökade förutsättningar för företagande och handel och ett stärkt förtroende för den ukrainska ekonomin. 

Säkerhet och stabilisering

Här kommer viktiga frågor in som att motverka destabilisering och hantera den omfattande spridningen av minor och explosiva lämningar i Ukraina. Det inbegriper också arbete mot hållbara lösningar för de miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem, inklusive de som vill återvända från andra länder.

Grön omställning och hållbar utveckling

I linje med Ukrainas efterfrågan prioriterar Sverige bland annat särskilt stöd till hållbar avfallshantering. Arbetet kommer också stärka tillgången till fossilfri energi och förbättra energieffektiviteten. Inte minst kommer det också bidra till att hantera de omfattande miljömässiga konsekvenserna av den ryska aggressionen. 

”Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet”.

Det kommer att bidra att fortsätta stärka demokratiska intuitioner i Ukraina, inte minst på kommunal och regional nivå. Inom det här området kommer verksamheten också bidra till andra viktiga delar som att stärka det ukrainska civilsamhället, bidra till fria och oberoende medier och till Ukrainas rättsväsende.

En genomgående prioritering ska också vara att bygga vidare på Ukrainas framsteg i att öka transparensen och minska risken för korruption.

Sverige är en av de största givarna till Ukraina, men det räcker inte med enbart bistånd. För mig är det därför av högsta prioritet att handel och bistånd samverkar för att stimulera uppbyggnadsarbetet, vilket också speglas i stödområdet ”inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel”. Strategin kommer att utgöra en viktig del av det arbetet genom att stärka investeringsklimatet i Ukraina och landets roll som handelspartner, inte minst till EU, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor under perioden 1 juli 2023 till 31 december 2027. Det innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor. Det hittills största strategibeloppet för ett enskilt år i en bilateral strategi var till Afghanistan 2018 då stödet uppgick till 1,09 miljarder kronor.

Sedan invasionen 2022 har det totala stödet ökat med ytterligare 22 miljarder kronor, varav drygt 4 miljarder kronor är bistånd, 1 miljard är stöd till civil hjälp som materialdonationer och 17 miljarder är militärt stöd. Kostnaden för att stödja Ukraina kan tyckas hög, men kostnaden för att inte stödja Ukraina skulle vara betydligt högre.

Idag presenterade statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Linda Lindberg, gruppledare SD, nästa steg i regeringens bidragsreform. Den inledda reformen består av tre delar, aktivering på heltid för bidrag, kvalificering till välfärden och bidragstak. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda bidragstak.

I budgeten för 2022 såg Moderaterna och samarbetspartierna till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning vars syfte var att titta på hur drivkrafter till arbete för försörjningsstödsmottagare kan öka. Den dåvarande regeringen valde då aktivt bort att också ge utredningen i uppdrag att se över ett bidragstak. Med en moderatledd regering kan vi nu åtgärda detta och därför läggs tilläggsuppdraget att utreda ett bidragstak för socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.

Utredaren ska bland annat föreslå en modell för bidragstak som begränsar den sammanlagda nivån på bidrag och ersättningar för ett hushåll i syfte att öka drivkraften att arbeta. Utredningen ska också se över om Arbetsförmedlingen bör ges en ökad skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden, som är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för försörjningsstöd.

Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder och den svenska tillväxten har under lång tid varit alldeles för låg. Ett sätt att få ner arbetslösheten är att se över bidragssystemen.

Närmare 20 000 hushåll i Sverige bedöms sakna ekonomiska drivkrafter att ta ett arbete i stället för att få försörjningsstöd. Idag är det möjligt att få mer pengar i plånboken genom bidrag, än genom inkomster för arbete. Bidragstaket är en viktig del för att stärka drivkrafterna att ta ett jobb, i stället för att leva på bidrag.

Ett arbete innebär arbetsgemenskap, egenmakt och är en mycket effektiv integrationsåtgärd. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna vilket stärker den grundläggande välfärden.  

Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.