Kategori: Nyhet

I höstens budget föreslås sänkt skatt för pensionärer. En viktig del i Tidöavtalet är att stärka pensionärernas ekonomi. Det har hittills bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts. Pensionerna har också stärkts på grund av den automatiska uppräkningen – inte minst för de ekonomiskt svagaste pensionärsgrupperna.

Den höga inflationen slår hårt mot pensionärers ekonomi och gröper ur hushållskassan. En viktig prioritering för regeringen är att stötta de hushåll som drabbas hårdast av den höga inflationen. Det handlar bland annat om barnfamiljer med små marginaler. Men det handlar också om pensionärer som nu fått se sitt sparande minska kraftigt i värde. Att ha arbetat ett helt yrkesliv och bidragit till att bygga upp Sverige ska alltid löna sig.

Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kr i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år.

Sverige och världen är i ett besvärligt ekonomiskt läge. Vi har en hög inflation samtidigt som arbetslösheten väntas öka. Inflationen slår hårt mot många arbetstagare – den gröper ur hushållskassorna, minskar reallönerna och gör maten dyrare. Flera av våra gemensamma problem beror på att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Därför sänker vi nu skatten för vanliga löntagare.

En nödvändig förutsättning för att lösa svåra samhällsproblem är beslutsförmåga. Sedan valet förra hösten har Sverige en stabil regering som vilar på en majoritet i riksdagen. Moderater och övriga Tidöpartier samarbetar för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer.

Många hushåll har nu ett tufft ekonomiskt läge, på grund av på den höga inflationen. Många bidrag räknas upp med inflationen, till exempel garantipension och studiestöd, men många som arbetar har sett sina reallöner sjunka. Drivkrafterna till jobb måste öka för att klara integrationen. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför presenterar vi nu ytterligare steg som återupprättar arbetslinjen.

För tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. I en familj med ett barn där båda föräldrarna saknar arbete och får försörjningsstöd så lönar det sig inte över huvud taget om en av föräldrarna skulle få ett heltidsjobb till lägstalön. Det beror alltså på att bidragen är för höga för den som inte jobbar samtidigt som skatterna är för höga för den som jobbar. Skillnaden mellan bidrag och lön är alldeles för liten. Och det leder till en alltför hög arbetslöshet i Sverige.

Vår tids arbetslinje handlar om integrationen. Ett arbete innebär gemenskap och tillhörighet, och makt att forma sitt liv. På jobbet lär man sig det svenska språket. På jobbet lär man sig om svenska värderingar.

Men för tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. Bidrag kan staplas på varandra och bli alldeles för höga. Exempelvis kan en familj med sex barn, där ingen av föräldrarna jobbar, få samlade bidrag på över 38 000 kronor i månaden, netto. Sedan Sverige fick en moderatledd regering för snart ett år sedan har ett stort arbete med bidragsreformer inletts.

En utredning om ett bidragstak presenteras i december 2024, en utredning om aktivitet på heltid kommer också 2024 och det utreds också krav på att flytta dit jobben finns.

I januari 2024 får Sverige en gemensam utbetalningsmyndighet som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom kort tillsätts också en utredning om successiv kvalificering till välfärden.

Idag kan vi ge besked om att det ska bli mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta, och därmed också mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vi går fram med en stor skattesänkning – lägre skatt på vanliga inkomster.

En familj där en av föräldrarna arbetar som polis och den andra som sjuksköterska, får minskad skatt med över 14 000 kronor om året 2024 jämfört med 2023.

En ensamstående mamma som arbetar som lärare får mer än 7 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.

Och en familj där båda går från bidrag till jobb med lägsta kollektivavtalad lön får upp till 5 600 kr lägre skatt.

Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt ökar incitamenten att ta ett jobb. Drivkrafterna till arbete behöver ökas. Det leder i sin tur till att fler kommer i arbete, att sysselsättningen går upp och att vår gemensamma tillväxt ökar.

Inför nästa år står vi inför valet att göra en ytterligare historisk höjning av brytpunkten eller att fördela inflationsbördan jämnare. Vi har gjort valet att genomföra breda skattesänkningar som träffar främst låg- och medelinkomsttagare. Men tack vare den historiska uppräckningen av brytpunkten som gjordes förra året kommer det ändå vara färre som betalar statlig skatt 2024 än när regeringen tillträdde 2022. På det hela taget kommer alla längs hela skatteskalan få sänkt skatt 2024 jämfört med 2023. Ett viktigt steg mot att återupprätta arbetslinjen i Sverige.

När pensionsåldern höjdes till 66 år missade den tidigare regeringen en viktig grupp. De missade de personer som föddes under 1957, som fick betala för den höjda pensionsåldern med utebliven skattesänkning. Det ledde till en högst förståelig ilska och besvikelse för de drabbade. Den moderatledda regeringen rättar nu till den tidigare regeringens misstag. I höstens budget kompenseras ”57:orna” genom utbetalning till skattekontot motsvarande effekten av det förhöjda grundavdraget.

När pensionsåldern höjdes till 66 år och det förhöjda grundavdraget höjdes omfattade det personer som vid beskattningsårets början fyllt 66 år. Det gjorde att personer födda 1957 var tvungna att vänta ett år extra på den skattesänkning det förhöjda grundavdraget innebär. Personer födda 1957 behandlades med andra ord som pensionärer i vissa system, men inte i systemet för förhöjt grundavdrag.

Att ha jobbat hela livet ska ge en guldkant på vardagen när det är dags för pension. Att alla invånare, oavsett vilket födelseår man har, behandlas lika är en självklarhet i Sverige. Att personer födda 1957 hamnade i kläm behöver adresseras och rättas till, vilket den moderatledda regeringen nu gör.

Regeringen ser också till att göra de ändringar som krävs för att personer födda 1959 inte hamnar i en liknande situation när pensionsåldern höjs till 67 år.

Det är detta politik handlar om, att fånga upp det som inte fungerar och presentera en lösning. Att ha individens bästa i fokus. Moderaterna och övriga Tidöpartier är överens om att stärka pensionärers ekonomi och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Bland annat har ett jobbskatteavdrag för äldre stärkts. Fler nyheter med förslag om hur pensionärers ekonomi kan stärkas kommer framöver.

Förändringen av pensionsåldern var nödvändig, men hade kunnat göras på ett bättre sätt, där samordning mellan olika delar och kommunikation till berörda grupper särskilt hade kunnat vara bättre. Moderaterna och samarbetspartierna tar nu ansvar för tidigare regerings tillkortakommande och löser situationen för ”57:orna” som hamnade i en djupt orättvis situation.

Att knäcka gängens ekonomi är en nödvändighet för att knäcka brottsligheten. Den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att stoppa brottsligheten måste pengaflödet brytas. Den moderatledda regeringen tar nu ytterligare steg i satsningen att stoppa den utbredda kriminaliteten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits för att stoppa och förebygga den organiserade brottsligheten.

Bland annat pågår:
• Kriminalisering av utförsel av stöldgods
• Förändringar i straffrättsliga verktyg
• Utveckling av möjlighet till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst
• Regeringen har beslutat att inrätta en Utbetalningsmyndighet för att komma åt felaktiga utbetalningar av skattemedel
• Myndigheterna har också fått bättre verktyg för att komma åt organiserad brottslighet, exempelvis har Skatteverket fått möjlighet att förbättra folkbokföringen för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter som leder till felaktiga utbetalningar

Mycket görs, men mer behöver göras för att ytterligare växla upp arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Den moderatledda regeringen kraftsamlar därför för att knäcka gängens ekonomi. Bland de åtgärder som nu vidtas finns bland annat fler kontroller och brottsutredningar, möjlighet att spåra och återta pengar som gängen kommit över genom olaglig verksamhet, ökad operativ samverkan, motverka infiltration och otillåten påverkan, ett stopp för att företag används som brottsverktyg samt motverkan mot falska betalningskrav.

Regeringen har fattat beslut om ett trettonde stödpaket till Ukraina. Stödet omfattar bland annat reservdelar till materielsystem Sverige tidigare skänkt, som exempelvis Stridsfordon 90, men också transportfordon, ammunition, utrustning för minröjning och beredskapsvaror. Att långsiktigt stötta Ukraina, både under och efter kriget, är mycket viktigt för den moderatledda regeringen.

Värdet av det nya stödpaketet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Tidigare har regeringen gett militärt stöd till Ukraina omfattande 17 miljarder kronor, därutöver har ett omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd getts.

Det nu beslutade stödpaketet föreslås också innehålla möjligheten för Sverige att sälja jaktrobot Rb 99 till USA som därefter ska skänka jaktrobotarna till Ukraina.

Stödpaketet behandlas av Finansutskottet imorgon onsdag och beslutas av riksdagen på torsdag. Så snart riksdagsbeslutet är fattat kan regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att påbörja leverans av materiel.

Idag presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell regeringens nya strategi för Ukrainas uppbyggnad på en presskonferens. Strategin ska bidra till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete med det övergripande målet att Ukraina ska uppfylla EU:s regelverk för att bli medlem i unionen. Stödet till Ukraina är en av regeringens viktigaste utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar. 

Sexton månader har gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands agerande är ett uppenbart brott mot folkrätten. Sverige fortsätter sitt omfattande stöd till Ukraina och står fast vid det så länge det behövs. Den ryska invasionen innebär inte bara en enorm påfrestning på Ukraina och dess befolkning, den utgör också ett hot mot våra värderingar och den internationella regelbaserade världsordningen.

Syftet med strategin är inte att återställa Ukraina till det tillstånd som rådde innan Rysslands aggression, utan att bidra till Ukrainas vidareutveckling och modernisering. Det är också Ukrainas tydliga ambition. För att svara upp mot Ukrainas behov och prioriteringar har vi identifierat fem övergripande stödområden:

Uppbyggnad

Det handlar om att bygga upp och vidareutveckla samhällsviktig infrastruktur och grundläggande samhällstjänster, samt att stärka människors tillgång till rehabilitering. 

Inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel

Arbete inom det här området kommer vara viktigt för Ukrainas ekonomiska återhämtning och utveckling. Men också bidra till ökade förutsättningar för företagande och handel och ett stärkt förtroende för den ukrainska ekonomin. 

Säkerhet och stabilisering

Här kommer viktiga frågor in som att motverka destabilisering och hantera den omfattande spridningen av minor och explosiva lämningar i Ukraina. Det inbegriper också arbete mot hållbara lösningar för de miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem, inklusive de som vill återvända från andra länder.

Grön omställning och hållbar utveckling

I linje med Ukrainas efterfrågan prioriterar Sverige bland annat särskilt stöd till hållbar avfallshantering. Arbetet kommer också stärka tillgången till fossilfri energi och förbättra energieffektiviteten. Inte minst kommer det också bidra till att hantera de omfattande miljömässiga konsekvenserna av den ryska aggressionen. 

”Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet”.

Det kommer att bidra att fortsätta stärka demokratiska intuitioner i Ukraina, inte minst på kommunal och regional nivå. Inom det här området kommer verksamheten också bidra till andra viktiga delar som att stärka det ukrainska civilsamhället, bidra till fria och oberoende medier och till Ukrainas rättsväsende.

En genomgående prioritering ska också vara att bygga vidare på Ukrainas framsteg i att öka transparensen och minska risken för korruption.

Sverige är en av de största givarna till Ukraina, men det räcker inte med enbart bistånd. För mig är det därför av högsta prioritet att handel och bistånd samverkar för att stimulera uppbyggnadsarbetet, vilket också speglas i stödområdet ”inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel”. Strategin kommer att utgöra en viktig del av det arbetet genom att stärka investeringsklimatet i Ukraina och landets roll som handelspartner, inte minst till EU, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor under perioden 1 juli 2023 till 31 december 2027. Det innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor. Det hittills största strategibeloppet för ett enskilt år i en bilateral strategi var till Afghanistan 2018 då stödet uppgick till 1,09 miljarder kronor.

Sedan invasionen 2022 har det totala stödet ökat med ytterligare 22 miljarder kronor, varav drygt 4 miljarder kronor är bistånd, 1 miljard är stöd till civil hjälp som materialdonationer och 17 miljarder är militärt stöd. Kostnaden för att stödja Ukraina kan tyckas hög, men kostnaden för att inte stödja Ukraina skulle vara betydligt högre.

Idag har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med detta har Ungern också sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan.

Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.

Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.

När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.

Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot. Den moderatledda regeringen pekade istället på säkerhet i samverkan med andra som en grundläggande utgångspunkt.

2015 krävde Moderaterna att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men S-regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap.

Efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022

När Rysslands inledde sin olagliga invasion av Ukraina blev det ännu tydligare för oss moderater hur viktigt ett medlemskap i Nato skulle vara. Ensam är inte alltid stark. Och även svenska folket ändrade ståndpunkt i frågan. Den 4 mars 2022 var en majoritet av svenskarna för första gången för ett Natomedlemskap. När Sverigedemokraterna uttryckte sig positiva till Nato hade det samlats en majoritet för ett medlemskap i riksdagen.

Allt detta ökade trycket på Socialdemokraterna att svänga, vilket de till sist gjorde i maj 2022. Det var mycket välkommet för Sverige och svensk säkerhetspolitik. Men in i det sista uttryckte ledande socialdemokrater sig negativt till försvarsalliansen. Peter Hultqvist, dåvarande försvarsminister, lovade på S-kongressen i november 2021 att ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”.

Och Magdalena Andersson sade så sent som i mars 2022, även efter Rysslands invasion av Ukraina, att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera läget ytterligare.

Den 18 maj 2022 skickade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nato. På Natotoppmötet i Madrid i juni samma år beslutade Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.

Den moderatledda regeringen har systematiskt arbetat för ett Natomedlemskap

Redan i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring lyfte han vikten av att den moderatledda regeringen ska ”leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget.” Sedan dess har vi gjort precis det.

Den moderatledda regeringen har hela tiden systematiskt arbetat för ett svenskt Natomedlemskap. Det har bland annat skett genom att Sverige har uppfyllt alla punkterna i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ulf Kristersson, Tobias Billström och Pål Jonson har haft tät kontakt med personer som USA:s president Joe Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, statschefer och ministrar inom EU och Nato samt turkiska företrädare för att föra den svenska Natoprocessen framåt.

Hårt slit har lönat sig. Sverige har fått ja från Turkiet och Ungern. Nu ska dessa länders parlament ratificera vår ansökan, den svenska flaggan ska hissas vid Natos högkvarter i Bryssel under högtidliga former och Sverige ska få en plats vid Natos bord. Det sista formella steget är att dokumenten ska deponeras i Washington. När Sveriges anslutningsdokument överlämnas till USA:s utrikesdepartement är vi fullvärdiga medlemmar i Nato och Natos skrivningar blir internationellt bindande för Sverige.

Oseriösa aktörer ska inte längre få driva skolor och den skolpeng kommunerna betalar ska självklart gå till elevernas utbildning. Den moderatledda regeringen gör nu en helrenovering av friskolesystemet för att bättre gagna elevernas lärande.

Sedan tidigare pågår en utredning om vinster i skolan, denna utredning får nu i uppdrag att även se över en utvidgad lednings- och ägarprövning och skärpa sanktioner mot aktörer. Bland dessa ses bland annat krav på långsiktighet i ägandet och krav på ekonomiska garantier för att säkerställa elevers skolgång och utbildning.

Utredningen ska också se över skärpta sanktioner mot de aktörer som brister. Exempelvis ska möjligheten för kommuner att kräva tillbaka utbetalt stöd om företrädare för huvudmannen döms för brott eller använder medlen för annat än skolverksamhet.

Den moderatledda regeringen vill införa:

• Vinststopp vid bristande kvalitet
• Krav på långsiktigt ägande
• Fler prövningar för ägare
• Sanktionsavgifter vid fusk eller misskötsel
• Förändra drivkrafterna för att främja kvalitet

Den moderatledda regeringen fokuserar på att komma tillrätta med den grova organiserade brottsligheten. Som ett led i detta utreds nu straffmyndighetsålder och den ungdomsrabatt unga kriminella haft möjlighet till. Det rimliga är att myndiga personer som fyllt 18 år också straffas som vuxna.

Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar, jämfört med ensiffriga antal i våra nordiska grannländer.

Gängvåldet kryper också allt längre ned i åldrarna. De kriminella nätverken rekryterar 10- och 11-åringar, vapen och sprängmedel hanteras av 12- och 13-åringar, och skjutningar utförs i flera fall av 14- och 15-åringar

Utvecklingen är ett uttryck för ett gigantiskt svek mot barn och unga. I decennier har det pratats om förebyggande åtgärder, utan att samhället har förmått vidta de åtgärder som på riktigt kan rädda barn och unga från att dras in i kriminalitet. Man har inte vågat ställa tillräckliga krav på föräldraansvar, inte tillräckligt belyst och motverkat de normer och värderingar som främjar kriminalitet eller gjort något åt sekretessen om hindrar skola, socialtjänsten och polis att dela information.

Det lyfts ofta att samhället borde komma in tidigare. Men problemet är att systemet i Sverige tvärtom leder till att kommunens och statens reaktioner på punkt efter punkt kommer för sent. Och när barnen väl begår brott, fortsätter samhället att sticka huvudet i sanden.

Det är uppenbart att samhällets reaktion mot unga som begår brott har varit otillräcklig, och detta under lång tid. Exempelvis får en 15-åring idag som regel bara motsvarande en femtedel av straffet som en vuxen hade fått för samma brott. Till exempel kan påföljden endast bli ett samtal med socialtjänsten. Och barn under 15 år kan överhuvudtaget inte bli föremål för straffrättsliga påföljder, trots att de redan kan vara fast förankrade i en kriminell tillvaro.

Resultatet av detta är att vi sviker många brottsoffer, och vänder ryggen mot många barn och unga som skulle kunna räddas från en brottslig bana genom tidiga insatser. Därför tillsätter regeringen idag en utredning som ska överväga och föreslå skärpta regler för unga som begår brott.

Idag talade statsminister Ulf Kristersson i Almedalen. Talet tog sitt avstamp i hur vi gör Sverige säkrare, grönare och friare.

Bland annat talade Ulf Kristersson om de åtgärder och reformer den moderatledda regeringen vidtagit under de första åtta månaderna sedan regeringsskiftet.

En stor del av talet fokuserade på kriminalpolitik, brottsförebyggande arbete och att Sverige behöver en ny, mer ingripande socialpolitik som bygger på att de flesta vuxna både kan och vill ta ansvar. En socialpolitik som också förväntar sig att vuxna tar det ansvaret. En socialpolitik som tydligt står på barnens sida. Som inte ber om tillåtelse, utan som också vågar peka med hela handen när så krävs.

Låt oss gå från ord till handling. Inte bara fortsätta prata om problemen, utan lösa dem. Inte peka finger åt varandra, utan samarbeta med varandra. Inte gnälla över det som har varit, utan blicka på det som kan bli. Glöm inte – att hoppfullhet, det är inte en känsla, det är en förpliktelse.

Ulf Kristersson