Tid att visa blågul solidaritet – i praktisk handling

Den 24 februari markerar ett slut på freden i Europa. Ryssland gör nu det som vi har befarat och fullföljer en storskalig militär invasion av Ukraina. Detta oprovocerade och fullblodiga angrepp krossar, med Natos generalsekreterares ord, freden på vår kontinent.

Många ukrainare har redan dödats i raketattacker och strider. Under dagen har vi nåtts av bilder av explosioner och människor som flyr för sina liv – bara ett par timmars flyg från Sverige.

Nu är det tid för Sverige att visa i praktisk handling att Ukrainas sak även är vår. Sverige måste hjälpa Ukraina med det Ukraina ber om. Det handlar om humanitär hjälp, finansiellt stöd – och defensiva vapen.

Vi får inte göra för lite och vi får inte agera för sent.

Sverige måste nu göra tre saker:
  1. Hjälpa Ukraina med det Ukraina ber om. Det handlar om både humanitär hjälp och defensiva vapen.
  2. Rusta Sverige för det nya läget. Vi behöver stärka det svenska försvaret här och nu, med nya pengar. Och börja diskutera Natofrågan på allvar.
  3. Straffa Ryssland. En full invasion måste straffas med fulla sanktioner.

I en allvarlig kris som den här samarbetar Moderaterna med regeringen. Viktigast i detta unikt allvarliga säkerhetspolitiska läge är dock att gå från ord till handling. Vi får inte göra för lite och vi får inte agera för sent.


Ukrainas sak är även vår

Rysslands erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina och den påföljande inmarschen av ryska soldater i dessa områden är en allvarlig kränkning av Ukrainas suveränitet som Moderaterna kraftfullt fördömer. Om inte vi tillsammans med andra står upp för Ukraina mot Rysslands aggression, så kan det vara vår tur nästa gång. När den fria världen prövas måste vi stå tydligt på rätt sida om historien. Det är vår moraliska skyldighet att göra allt vi kan för att stödja Ukrainas säkerhet inklusive att bistå med defensiva vapen.  Det skulle stärka landets förmåga att stå emot en fullskalig rysk invasion.

Vladimir Putin har med Rysslands aggression mot Ukraina och krav på att återvända till kalla krigets intressesfärer försatt Europa i ett nytt farligt läge, som bäst kan beskrivas som det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på decennier. Vi står inför en situation där det finns en reell risk för ett storkrig i Europa. Cyberattacker, påverkanskampanjer och användandet av gasleveranser som utpressningsmedel gör situationen än mer allvarlig.

Ukrainas suveränitet måste respekteras. Nu måste EU och hela den demokratiska världen möta Rysslands aggression med tydlighet och enighet. Och Sverige måste visa att även vi är beredda att stödja Ukrainas sak. Makt går inte före rätt.

Ulf Kristersson

I det aktuella säkerhetspolitiska läget verkar Moderaterna för ett antal skarpa åtgärder från svensk sida:

Vi vill se hårda och kännbara sanktioner

Moderaterna förespråkar hårda och kännbara sanktioner mot Ryssland. Flagranta brott mot folkrätten ska inte kunna ske ostraffat. Sverige bör driva på inom EU för detta.

Vi vill att EU:s fredsfacilitet ska kunna användas i Ukraina

Europa måste vara berett att använda EU:s fredsfacilitet för att finansiera militärt stöd, inklusive defensiva vapen, till Ukraina. Sverige bör vara pådrivande även när det gäller detta.

Vi vill bistå med de defensiva vapen Ukraina efterfrågat 

Den ukrainska regeringen har bett om vår hjälp. Land efter land ställer upp i ett extremt pressat läge. Sverige ska självklart göra detsamma och bistå med de defensiva vapen Ukraina efterfrågat. Det kräver att regeringen ändrar sitt tidigare beslut att utesluta sådan hjälp.

Rent praktiskt vill Moderaterna att Sverige bistår Ukraina med defensiv försvarsmateriel, antingen genom överlåtelse, export, uthyrning eller lån. Regeringen bör ge i uppdrag till försvarsmyndigheterna att inventera relevant materiel samt ställa en förfrågan till försvarsföretag att se över exportmöjligheter till Ukraina. Utgångspunkten ska vara att kunna stödja Ukraina med den försvarsmateriel som landet självt har identifierat att man behöver.  Det är fullt möjligt att enligt svensk lagstiftning bistå Ukraina med försvarsmateriel även när landet befinner sig i en militär konflikt. 

Vi vill skyndsamt stärka Sveriges försvarsförmåga

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vårt närområde gör att det brådskar med att stärka Sveriges försvar och vår egen förmåga. Vi har inte tio år på oss, utan Moderaterna vill att den pågående upprustningen måste snabbas på genom att tillföra extra resurser på både kort och lång sikt. På kort sikt under 2022 behöver de luckor som finns i vår beredskap och uthållighet täppas. Det handlar om att snabbt anskaffa mer ammunition inklusive robotar och reservdelar samt mer personal för att över tid kunna finnas på plats med till exempel stridsvagnar, stridsflygplan och ytstridsfartyg. Det behövs även mer resurser till mängdmateriel, övningar och beredskap. Åtgärder för att stärka det civila försvaret inklusive cybersäkerheten måste också till.

På längre sikt ska försvarsberedningen analysera hur återstoden av försvarsbeslutet fram till 2025 behöver justeras och förstärkas för en ökad försvarsförmåga. Det kan handla om att tidigarelägga sådana åtgärder som redan är beslutade, men även överväga nya förmågor. Slutligen behövs även långsiktiga ekonomiska besked för tillväxt även bortom 2025 för att ge försvarsmyndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.

Moderaterna bedömer att det behövs ca. tre miljarder extra, utöver den beslutade nivåhöjningen för det innevarande året 2022. På längre sikt är vi också öppna för att tillföra ytterligera medel. Sveriges säkerhet måste få kosta.

Vi vill stärka samarbetet med Finland 

Finland och Sverige delar en gemensam säkerhetspolitisk närmiljö och har gemensamma försvarsintressen. Våra båda försvar bygger på en växande nationell förmåga och i ökad grad på internationellt samarbete. Genom Finlands och Sveriges samarbete signalerar vi utåt, att vi har förmåga att agera tillsammans i fred, kris och konflikt. 

Vi vill att Sverige blir en fullvärdig medlem av Nato

Den pågående krisen kring Ukraina har tydliggjort att det är Nato som är garanten för Europas säkerhet och stabilitet. Nu är det dags för Sverige att bli en fullvärdig medlem av Nato så att vi blir en del av det kollektiva försvaret och kan dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder och får tillgång till den gemensamma försvarsplaneringen och får sitta med vid bordet när beslut som rör Sveriges och Europas säkerhet tas. Natos närvaro i Europa, och i vårt eget omedelbara närområde, ökar Sveriges säkerhet. Sverige bör tydligt deklarera den säkerhetspolitiska linjen att frågan om ett framtida Natomedlemskap ska hållas öppen. Finland har gjort detta sedan 1990-talet och det vore helt naturligt att Sverige nu gör samma sak.

Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan

Det är alldeles för många elever som inte når kunskapsmålen i skolan och allt för många som inte blir behöriga till gymnasiet. Moderaterna presenterar nu grunderna för en ny skolpolitik. Det handlar om studiero i klassrummet, bättre förutsättningar för lärarkåren och införandet av konkreta kunskapskrav.

Svensk skola har allvarliga problem. Mer än var fjärde elev i årskurs sex saknar godkänt i minst ett ämne. Nästan 14 procent går ut nian utan behörighet till gymnasiet. En tredjedel av landets låg- och mellanstadielärare uppger att de utsatts för våld och hot, och alltför många hoppar av både läraryrket och lärarutbildningen.

Moderaterna presenterar i dag konkreta förslag för att få ordning på svensk skola.

Ordning och reda i våra klassrum

Lugn och ro i klassrummet är en förutsättning för lärande. Ordningsproblemen i Sverige sticker ut internationellt sett – både när det gäller vilken tid som krävs för att starta en lektion, till frågor om fysisk säkerhet.

Lärare och rektorer ska känna samhället stöd i ryggen när de agerar för en trygg och lugn studiemiljö. Moderaterna föreslår därför:

  • Inför en ny brottsrubricering liknande ”hot mot tjänsteman” som omfattar skolpersonal.
  • Inför inte bara en rättighet – utan en tydlig skyldighet – för rektor att omplacera barn eller ungdomar som beter sig hotfullt eller utagerande mot skolpersonal och andra elever.
  • Inrätta fler särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever. En sådan bör kombineras med särskilda insatser för att socialt och medicinskt hjälpa eleverna både med deras beteende och med att klara sin skolgång. 

Återupprätta kunskapsskolan

Kunskapsskolan måste återupprättas. Den progressiva pedagogiken som innebär att elever i hög grad lämnas ensamma i sin inlärning och där läraren ska fungera som en slags coach, måste få ett stopp. Den hotar Sverige som kunskapsnation och den slår särskilt hårt mot elever med invandrarbakgrund och elever som har svårt att få hjälp hemifrån.

Moderaternas förslag:

  • Införa ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper med inspiration av Finlands läroplan.
  • Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio. Skolinspektionen bör särskilt granska skolor som avviker från nationella prov.
  • Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar. Ökat fokus på mätbara kunskaper minskar utrymmet för subjektiva bedömningar.

Ställ tuffa, men rättvisa, krav på friskolorna

Friskolereformen har gjort det möjligt för alla barn, oavsett familjens ekonomi, att välja den skola som passar dem bäst. Det är vi stolta över. Men friskolereformen behöver vårdas och utvecklas. Missbruket, fusket och de oseriösa aktörerna måste stoppas.

Moderaternas förslag:

  • Villkora vinstutdelning i de skolor som drivs som aktiebolag med att de når högt uppsatta kvalitetskriterier. Skolinspektionen ska alltså kunna stoppa vinstutdelning om en skola uppenbart misslyckats med sitt uppdrag. 
  • Skärp ägar- och ledningsprövningen för att se till att där finns kompetens och lämplighet för uppdraget. Skolinspektionen ska ha ett särskilt uppdrag att granska och stänga skolor som kan misstänkas främja radikalisering och segregation. I uppdraget ska ingå att samråda med andra myndigheter som Center mot våldsbejakande extremism. Dessutom måste den offentliga insynen i de fristående skolorna generellt förbättras.
  • Öka likvärdigheten genom ett nationellt regelverk för skolval och en mycket starkare statlig styrning av skolpengen. 

Moderaterna säger nej till förslag om bussning, kvotering och lottning

Barn är inga integrationsverktyg. Moderaterna säger därför nej till förslag om bussning, kvotering och lottning av elever. Det är fel väg att gå. De viktigaste åtgärderna för att bryta segregationen handlar om kvaliteten i undervisningen och det svenska språket.

Moderaterna förslag: 

  • Storsatsa på svenska språket, med början redan vid BVC och språkscreening. Obligatorisk språkförskola från tre års ålder för alla barn med språkliga behov. Och skolans personal i utanförskapsområdena måste vara välutbildad och tala god svenska.
  • Klarar en elev inte svenskan, behövs möjligheten att gå om en klass. Utan god kunskap i svenska språket blir alla andra ämnen mycket svårare. 
  • Arbeta för att varje klassrum har ämneskunniga lärare som med tydliga kunskapskrav ställer höga krav eleverna.

Stoppa gängkriminalitet från fängelser

Gängkriminella som sitter i fängelse ska inte kunna planera eller begå brott. Tyvärr finns det exempel på gängkriminella som fortsätter att delta i gängbrottslighet från fängelset. Moderaterna lägger därför fram ett antal förslag som kraftigt skulle försvåra för dömda gängkriminella att fortsätta delta i gängkonflikter inifrån fängelset.

Den eskalerande gängkriminaliteten har lett till att fler gängmedlemmar döms till fängelse. Men gängkonflikterna har inte upphört på grund av att fler har dömts till fängelse. Under hösten har det rapporterats om att två intagna på Kumla har bedrivit illegal vapenhandel med hjälp av en telefon inifrån på anstalten.

Moderaterna föreslår därför flera åtgärder för att säkerställa att gängkriminella inte kan begå brott i anstalt. Moderaterna föreslår också stärkta incitament för gängkriminella att använda fängelsetiden till att lämna kriminaliteten bakom sig:

  • Avskaffa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella i anstalt, under pågående gängkonflikt där den intagna har stark koppling till någon av gängen.
  • Avskaffa möjligheten för gängkriminella , att under pågående gängkonflikt där den intagne har en stark anknytning till någon av gängen, ta emot besök av andra gängmedlemmar. Samma sak ska gälla för digital kommunikation och post.
  • Inför ett obligatoriskt exitprogram för gängkriminella i anstalt där den intagne ges konkreta verktyg att lämna kriminaliteten bakom sig. Den som tackar nej till det ska inte ges möjlighet till permissioner eller villkorlig frigivning.
  • Utöka behandlingstiden i Kriminalvårdens behandlingsprogram. Det är avgörande för att den intagne ska få möjlighet att lämna sin kriminella livsstil. 

Om gängkonflikten upphör eller om den intagnes koppling till gänget minskar påtagligt, ska vanliga regler gälla för permission, villkorlig frigivning och kommunikation. Det ska gå att bevilja undantag om det finns synnerliga skäl. Exempelvis om en intagen begär att få gå på en nära anhörigs begravning. Det kan också finnas synnerliga skäl för att tillåta viss kommunikation eller vissa besök – dessa ska då avlyssnas eller övervakas. 

Tillför mer pengar för att stärka Sveriges försvarsförmåga

Säkerhetsläget i Sveriges närområde är sämre än på flera årtionden. Moderaterna vill se ett omedelbart resurstillskott till Försvaret för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet.  

Moderaterna lägger nu fram följande krav inför försvarsberedningens arbete:

  • På kort sikt bör nödvändiga resurser tillföras mycket snabbt efter en snabb förankring med försvarsberedningen. Vi bedömer att det kan röra sig om cirka tre miljarder kronor för 2022. Det exakta behovet måste dock stämmas av med Försvarsmakten. Dessa resurser kan användas för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet.   
  • På längre sikt bör försvarsberedningen få i uppdrag att se över hur det innevarande försvarsbeslutet behöver justeras och förstärkas för en ökad förmåga. Beslut behöver också fattas om långsiktiga besked om ekonomin bortom 2025 för att ge myndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.

Ryssland riktar ett militärt hot mot Ukraina och har samlat närmare 130 000 soldater vid gränsen som står redo att agera. Dessutom har Ryssland ställt helt orimliga krav på en ny europeisk säkerhetsordning. Kraven skulle, om de blev verklighet, omöjliggöra Sveriges möjlighet att bli Natomedlem. 

Läget har försämrats betydligt sedan förrförra året då det senaste försvarsbeslutet togs. Överbefälhavare Micael Bydén har pekat på att det finns brister när det gäller beredskap och uthållighet. Totalförsvaret behöver stärkas på både kort och lång sikt och tempot i försvarsreformen behöver öka. Vi har inte 10 år på oss för att bygga upp ett starkt försvar.

Det förslag till uppdrag för försvarsberedningen som regeringen presenterade i förra veckan är inte tillräckligt. Nya pengar måste tillföras. Det får inte bara handla om att omplanera åtgärder på kort sikt som redan är beslutade. Vidare så måste försvarsberedningen få ta ställning till helheten – dels genom att beakta åtgärder på både kort och lång sikt och dels åtgärder som stärker både det militära och civila försvaret. 

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna lägger fram fyra förslag för en ny energipolitik

De svenska hushållen kämpar nu med extremt höga elpriser. Det är regeringens bakåtsträvande energipolitik som har orsakat detta. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna tar nu de första stegen mot en ny energipolitik som skapar ren och pålitlig el till rimliga priser.

Människor vittnar om att de inte vågar ha normal rumstemperatur av rädsla för kostnaden. Andra behöver ta banklån för att kunna betala elräkningen som har mångdubblats. De höga elpriserna hotar också svenska jobb. Nu behövs en ny energipolitik som sätter Sveriges intressen först.

Det är nödvändigt med snabba åtgärder här och nu för att minska belastningen på svenska hushåll. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har därför föreslagit att elskatten ska sänkas. Regeringen har kontrat med ett förslag som inte ens träffar hälften av de drabbade hushållen, och inga företag.   

Men akuta åtgärder räcker inte. På längre sikt behövs ett maktskifte och en ny energipolitik, för att återupprätta en fungerande elförsörjning som också gör det möjligt att klara en fördubblad elanvändning inom 20 år. En stabil och ren elproduktion och el till rimligt pris är helt grundläggande för att vi ska kunna klara klimatomställningen och minska våra utsläpp.

Idag presenterade Ulf Kristersson, Ebba Busch, Nyamko Sabuni och Jimmie Åkesson fyra förslag för en ny energipolitik i Svenska Dagbladet:

  • Sätt upp målet att Sverige ska ha en helt fossilfri energiförsörjning. Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del.
  • Uppdra åt Energimyndigheten att i sin långsiktiga scenarioanalys inkludera scenarier där Sverige når sina klimatmål. Myndigheten ska beskriva vad som krävs för att uppnå klimatmålen, även om det inkluderar kärnenergi.
  • I nästa budget kommer vi tillsätta resurser till Strålsäkerhetsmyndigheten för att ta fram ett svenskt regelverk för ny kärnkraft. Myndigheten bör även uppdras att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännanden av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige. 
  • Avskaffa förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än vid de befintliga kärnkraftverken. Även förbudet mot mer än 10 reaktorer i kommersiell drift måste avskaffas. Nya reaktorer blir förmodligen mindre än dagens och fler behövs. 

Moderaterna förbereder en bidragsreform

Det ska alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Moderaterna arbetar nu fram skarpa förslag för ändringar av det svenska bidragssystemet. Syftet är att en M-ledd regering efter valet i höst snabbt ska kunna återupprätta arbetslinjen.

Ska det vara skillnad på att tjäna pengar på arbete, och på att tjäna pengar enbart på bidrag? Tycker man att det ska vara det, krävs en ordentlig utredning och vi håller just nu på att titta på vad vi ska ha förberett för att kunna göra den ganska snabbt efter ett maktskifte

Ulf Kristersson i en intervju med Dagens Nyheter

Sverige behöver ett bidragstak

I dag lönar det sig för dåligt att arbeta. Regeringens egna expertgrupp visar att en familj – som består av två vuxna och två barn – kan förlora pengar på om en av föräldrarna går från bidrag till arbete. Det är inte rättvist gentemot den som arbetar och sliter varje dag. 

Det skapar också dåliga incitament för den enskilde. Samhället måste med full kraft stötta människor att komma till sin rätt och få ett arbete. Moderaterna menar därför att vi behöver ett bidragstak – så att det alltid lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag.

Den som har försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid

Det finns även problem med hur socialtjänstlagen är utformad idag. Lagstiftningen ställer idag inget krav på att den som har försörjningsstöd, som tidigare hette socialbidrag, deltar i aktiviteter på dagarna. Moderaterna menar att den som tar emot försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid i syfte att personen ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Den som har försörjningsstöd ska vara skyldig att söka arbeten i hela landet

I dag kan en person som har försörjningsstöd i en kommun och blir erbjuden jobb i en annan kommun – tacka nej till det och fortsatt behålla sitt försörjningsstöd.  Moderaterna vill införa ett krav i socialtjänstlagen som innebär att den som har försörjningsstöd är skyldig att söka och ta emot arbeten i hela landet.  

Moderaterna KU-anmäler regeringen: Har mörkat för Coronakommissionen

Regeringen har undanhållit mötesanteckningar och andra viktiga handlingar för Coronakommissionen.  Det finns även brister i regeringens beslutsfattande under pandemin – regeringen har överlåtit till myndigheterna att fatta beslut som en regering normalt sett själv ska besluta om. Moderaterna anmälde på fredagen den 28 januari regeringen till konstitutionsutskottet (KU).

Coronakommissionen har i uppdrag att ganska regeringens arbete under pandemin. I uppdraget ingår att:

  • Utvärdera hur krisorganisationen inom Regeringskansliet har fungerat under pandemin
  • Göra en samlad bedömning av den svenska strategin och målen för att begränsa smittspridningen och dess effekter och
  • Utvärdera regeringens åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets effekter”.

Regeringen har mörkat information för Coronakommissionen

Regeringens arbete med pandemin har hanterats av en mindre grupp inom Regeringskansliet – Gruppen för strategisk samordning. En grupp som bestått av flera socialdemokratiska topptjänstemän. Coronakommissionen begärde den 6 december 2021 ut mötesanteckningar från möten i både ”lilla och stora GSS”. Kommissionen ville också ta del av minnesanteckningar och loggböcker från tjänstemännen som arbetat i gruppen, liksom annat material som kan ha betydelse för den pågående granskningen.

Drygt en vecka senare, den 17 december, svarar regeringen att Coronakommissionen inte kan få ut några handlingar med hänvisning till att det inte finns några sådana handlingar. Men den 20 januari avslöjar SVD att det finns annoterade dagordningar från GSS att lämna ut. Det väcker frågor om huruvida regeringen gav ett sanningsenligt svar till Coronakommissionen. Moderaterna menar att KU behöver granska detta.

Regeringen har vägrat lämna ut handlingar till Coronakommissionen – på felaktiga grunder

Coronakommissionen har också begärt att få ut minnesanteckningar från de berörda socialdemokratiska tjänstemännen i lilla GSS. Regeringskansliet avslog denna begäran och menade att minnesanteckningar inte utgör allmänna handlingar. Men det är en förklaring som inte duger. Berörda tjänstemän har all möjlighet att lämna ut sina minnesanteckningar till en oberoende kommission. Att de gör det är en förutsättning för att kommissionen ska kunna utföra sitt arbete.

Olof Wilske, som är lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, är kritisk till att kommissionen inte fått ta del av dessa handlingar.

”Det är ju mycket allvarligt eftersom kommissionen då inte får möjlighet att följa sitt uppdrag i full utsträckning som det är tänkt. Det försämrar möjligheten för kommissionen, för riksdagen och i förlängningen svenska folket att få insyn i hur det här har gått till och hur det har resonerats”

Olof Wilske

Regeringen har varit passiva och ovilliga att fatta beslut under pandemin

Regeringen styr riket och har haft det yttersta ansvaret för pandemin. Det är regeringens uppgift att styra sina myndigheter. Men regeringen har vid flera tillfällen under pandemin visat prov på en passivitet och ovilja att fatta beslut. Det framstår som oklart om regeringen själv har gjort något strategiskt vägval under pandemin – eller om de har överlåtit detta till Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter. Det finns flera exempel på hur regeringen har överlåtit till myndigheterna att fatta beslut som en regering normalt sett ska fatta själva.

Moderaterna vill därför att KU även ska granska regeringens krishantering och krisledning under pandemin.

Inte fyra år till – nu får vi ordning på Sverige

Ulf Kristersson talade idag på Moderaternas konferens – Valfokus. Temat var för talet var ”Inte fyra år till”. Moderaterna vill få ordning på Sverige genom konkreta lösningar på våra stora samhällsproblem.

I dag talade Ulf Kristersson på Moderaternas digitala konferens Valfokus med 750 deltagare. Kristersson talade om Sveriges akuta samhällsproblem – skjutningar, bidragsberoende och energikrisen.

Moderaterna vill få ordning på Sverige. Det handlar om konkreta reformer för att lösa Sveriges akuta samhällsproblem.

Allvarligt talat: Jag är ingen politisk drömmare. Jag är en pragmatisk ledare för nödvändiga politiska reformer. Både här och nu – och för framtiden. Och de kan göra Sverige så mycket bättre! DET är uppgiften för de kommande två mandatperioderna – för resten av 20-talet. Att bygga ett land att vara riktigt stolt över igen.

Ulf Kristersson

Moderaterna kräver paus för omprövning av vattenkraftens tillstånd

Vattenkraften producerar ren el med pålitlig leverans. Ulf Kristersson meddelade i sitt tal på Industridagen att Moderaterna vill pausa omprövningarna av vattenkraftens tillstånd.

Sverige har drygt 2 000 vattenkraftverk. Vattenkraften är ren, stabil och fossilfri. Den står för cirka 45 procent av den svenska elproduktionen. Regeringen har beslutat att vattenkraftverkens miljötillstånd ska omprövas från och med detta år. Den omprövningen beräknas pågå i 15 år.

Omprövningen syftar till att säkerställa att samtliga vattenkraftverk lever upp till de moderna miljökraven, utan att energiproduktionen ska påverkas. Enligt planen får åtgärderna leda till en total minskning med drygt 2 procent av den totala produktionen av vattenkraften. Men experter varnar för att omprövningen kan leda till ett ännu större bortfall i den svenska elproduktionen.

Moderaterna kommer alltid att värna fossilfria och stabila energislag som vattenkraften och kärnkraften. Omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd riskerar att leda till en oacceptabel minskning av den elproduktion som kommer från vattenkraften. Därför vill Moderaterna att omprövningarna av vattenkraftens tillstånd pausas omedelbart, meddelade Ulf Kristersson.

Det här går bara inte. Jag vill därför att regeringen pausar omprövningarna av vattenkraftens miljötillstånd.

Ulf Kristersson på Industridagen 2022