Kategori: Nyhet

Svenska hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop. Socialdemokraternas skattehöjningar har ökat kostnaderna för en tvåbarnsfamilj med 18 000 kronor per år. Hushållen ekonomiska läge kommer försämras än mer nu när inflationen stiger kraftigt. Moderaterna lovar därför ett stopp för höjda skatter under nästa mandatperiod.

Socialdemokraterna har under sina åtta år vid makten bedrivit en skadlig och högst medveten skattehöjarpolitik. Regeringen bedömer att en genomsnittlig löntagare kommer ha lägre inkomster år 2025 än år 2021. Det beror på den högsta inflationen sedan 30 år, Rysslands invasion av Ukraina och den skadliga ekonomiska politik som den socialdemokratiska regeringen har bedrivit.

Hur har Socialdemokraternas skattehöjningar påverkat hushållen?

Skattehöjningarna har höjt kostnaderna för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj med 18 000 kronor per år. Socialdemokraterna har under sin tid vid makten höjt skatten på:

• Jobb och företag
• Sparande
• Bilar, bensin och diesel
• El

Socialdemokraterna har också infört flera nya skatter, bland annat:

• Flygskatten
• Elektronikskatten
• Plastpåseskatten
• Skatt på bolån

Vänsterpartierna har en bred samsyn om fler skattehöjningar

Socialdemokraterna och de andra vänsterpartierna har en bred samsyn om ytterligare skattehöjningar på hushållen. Det handlar bland annat om att återinföra fastighetsskatten, minskat ränteavdrag, , höjda skatter på bensin och diesel samt högre skatt på sparande.

Regeringen föreslår även att det ska införas en beredskapsskatt. Det är oklart på vilket sätt den skatten kommer slå mot hushållen. Men om den ska finansiera de ökade resurserna till försvaret behöver man återinföra fastighetsskatten, avskaffa ränteavdragen eller höja bränsleskatter med omkring fem kronor per liter för att kalkylen ska gå ihop.

Moderaterna lovar stopp för skattehöjningar i Sverige

Det får vara slut på höjda skatter nu. Staten, kommuner och regioner ska inte göra människor fattigare. Moderaterna lovar därför ett stopp för höjda skatter den kommande mandatperioden. Det är inte minst viktigt i våra kommuner, där vi ser att höjda kommunalskatter leder till högre arbetslöshet.

Moderaternas föreslår:

1. Ett skattehöjarstopp den kommande mandatperioden. De samlade statliga skatterna ska inte höjas och framförallt ska skattetrycket på hushållen inte öka. Det är exempelvis uteslutet att återinföra fastighetsskatten, ta bort ränteavdragen på bolån eller höja inkomstskatterna.
   
2. Inga nya skatter ska införas under nästa mandatperiod.
   
3. Kommunalskatten bör inte höjas.

Under söndagen hölls Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium där Elisabeth Svantesson gav Moderaternas syn på det ekonomiska läget i Sverige. Moderaterna vill få ordning på ekonomin genom att återupprätta arbetslinjen och återgå till överskottsmålet.

Svensk ekonomi står inför ett mycket tufft läge där hög inflation kombineras med en ekonomisk avmattning. Detta kommer – med stor sannolikhet – att prägla ekonomin under de nästa mandatperiod. Det svåra ekonomiska läget förvärras av att Socialdemokraterna höjt 46 skatter och avvecklat flera kärnkraftsreaktorer –  det har resulterat i att en tvåbarnsfamilj fått ökade kostnader med 28 000 kronor per år. Samtidigt har Sverige EU:s fjärde högsta arbetslöshet och 700 000 invandrare kan inte försörja sig själva.

Så vill Moderaterna få ordning på ekonomin

Nu är tid för ansvar för att få ordning på den svenska ekonomin. Sverige behöver därför gå tillbaka till överskottsmålet och se till att finanspolitiken inte eldar på inflationen. Annars kommer vi alla bli fattigare. Givet inflationen behöver förslag som stöttar hushållens ekonomi i huvudsak vara finansierade genom att utgifterna minskar. Stora ofinansierade bidragshöjningar eller lånefinansierade utgiftsökningar som vänstersidan i svensk politik förordar behöver vi bestämt undvika.

En ny regering måste samtidigt kunna få stöd för sin budget. Riksbanken behöver återställa förtroendet för inflationsmålet, men lika viktigt är att förtroendet för en ansvarsfull ekonomisk politik återställs. Forskningen är tydlig med att svaga regeringar – likt den vi har nu – driver på utgifterna.

För att få ordning på ekonomin kommer Moderaternas reformfokus under de kommande åren vara:

• Stärka de svenska hushållen genom att rulla tillbaka politiska beslut som drivit upp inflationen och kostnader – framför allt gällande drivmedel och energi
  
• Återupprätta arbetslinjen så att fler kan bidra i stället för att leva på bidrag.

Socialdemokraterna har inte klarat av att värna, stötta och ständigt utveckla ett robust energisystem. Det borde vara ett grundläggande kriterium för regeringsduglighet. Men det testet har inte Socialdemokraterna klarat. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om en plan för att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Mellan en söndag och en måndag en vecka i juni skenade elpriserna ännu en gång i Sverige, med en prisökning på totalt sett 13 520 procent i landets tre största städer. Den prisökningen innebär att vi nu upplevt den dyraste juni månaden någonsin. Priset var en dag i slutet i juni över fem kronor kWh i Sverige. Vanligtvis brukar priser på två kronor kalla februarimorgnar ge krigsrubriker.

Det här stressar hushållen, det stressar Sveriges industri – och det stressar regeringen inför höstens val. Socialdemokraterna försöker antyda en omsvängning i sitt eget kärnkraftsmotstånd. Men det är närmast en politisk bluff, vilket också bekräftades av miljöminister Annika Strandhäll bara minuter efter att presskonferensen. Hon sa: ”Vi öppnar inte upp för ny kärnkraft, vi öppnar upp för nya samtal”.

Och när Vattenfall i tisdags gav det glädjande beskedet att de nu startar en förstudie om ny småskalig kärnkraft så betonade energiministern Khashayar Farmanbar att regeringen inte alls kan utlova de ändringar av lagar och regler som krävs för att ny kärnkraft ska kunna bli verklighet. Detta agerande följer ett gammalt socialdemokratiskt mönster att förhala och skjuta upp sådana frågor som kan riskera ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav. Men när de väl har fått makten, så forceras nya kompromisser och avtal fram.

Så här kan inte ett lands energisystem skötas. Sverige har inte råd med det, inte heller företagen och allra minst alla elkonsumenter.

Prischocken vi nu upplever är ett kvitto på ett energipolitiskt haveri. Fram till relativt nyligen hade Sverige ett energisystem i världsklass – välbalanserat över hela landet och med ett bärande ben i kärnkraft som är koldioxidfri, kostnadseffektiv och stabil.

Det är drygt 40 år sedan Sverige genomförde en elektrifiering utan motstycke i världen. Framsynta politiker såg värdet i att göra oss mindre beroende av oljeländerna och 70-talets oljekriser, och samtidigt insåg att stabil och billig elenergi är en enorm konkurrensfördel för svensk industri.

Efter åtta år av rödgrön politik är energisystemet slaget i spillror. Ringhals 1 och 2 lades ner i förtid och Vattenfalls planerade utbyggnad av Ringhals 5 och 6 stoppades av S och MP direkt efter valet 2014. Energisystemet är också skörare än någonsin. Förmågan att återstarta elnätet efter ett sammanbrott likt det som inträffade 2003 är kraftigt försvagad.

I dag har Kriminalvården möjlighet att under begränsad tid övervaka kriminella som har blivit villkorligt frigivna från våra fängelser. Övervakningen handlar framförallt om stöd, hjälp och viss kontroll. Den typen av åtgärder är inte anpassade för dagens grova brottslighet. Moderaterna föreslår därför att det ska bli lättare att övervaka grovt kriminella som friges efter längre fängelsestraff.

Gängkriminaliteten ställer helt nya krav på samhället. Moderaterna har flera förslag på mönsterbrytande åtgärder som på allvar skulle göra det riktigt svårt att vara gängkriminell. Med vår politik kommer fler gängkriminella att sitta i fängelse under lång tid. Det krävs dock fler åtgärder för att minska risken för återfall i brott.

Vi vill skärpa övervakningen av gängkriminella under prövotiden

I Sverige är huvudregeln att en person som dömts till fängelse bara avtjänar två tredjedelar av sitt fängelsestraff. När två tredjedelar är avtjänade blir den dömde villkorligt frigiven. Det innebär att personen får lämna anstalten och leva sitt liv som vanligt – men under denna period löper en prövotid. Prövotiden är den tid som återstår av straffet, men alltid minst ett år.

Kriminalvården kan besluta om olika villkor som den villkorligt frigivne ska följa under sin prövotid. Det kan handla om att delta i missbruksvård, programverksamhet eller anvisningar om på vilka platser den dömde ska eller inte får vistas samt om att lämna drogprover. Om det behövs för att kontrollera att detta följs får Kriminalvården besluta om fotboja, men bara för sex månader i taget. Den typen av villkor är tillräckliga i många fall, exempelvis för personer med missbruksproblematik. Men när det gäller gängkriminella måste kontrollen bli betydligt bättre.

Moderaterna menar att gängkriminella som utgångspunkt ska bära både fotboja och få vistelseförbud på platser som kan kopplas till deras kriminella nätverk, exempelvis en klubblokal eller ett särskilt bostadsområde, under hela prövotiden.

Moderaternas förslag:

• Personer som dömts för gängrelaterad brottslighet ska som huvudregel bära fotboja och få vistelseförbud på platser där risken för återfall i brott är särskilt stor under hela prövotiden, om det inte är uppenbart obehövligt.

Vi vill göra det möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella

När prövotiden väl har löpt ut så har samhället inte längre några möjligheter till övervakning, oavsett hur farlig den villkorligt frigivne är.

Moderaterna föreslår därför att det ska vara möjligt att långtidsövervaka grovt kriminella som har en förhöjd risk att återfalla i brott, även efter det att prövotiden löpt ut. Det innebär att åklagare ska kunna ansöka hos domstol om tillstånd att för högst ett år i taget besluta om vistelseförbud och/eller fotboja även efter prövotidens utgång. Detta ska bara gälla för de som har avtjänat ett fängelsestraff på ett år eller mer och som har en förhöjd återfallsrisk. Varje år kan åklagaren ansöka om förlängning av övervakningen, men långtidsövervakningen får som längst pågå tio år från det att prövotiden löpt ut.

Moderaternas förslag:

• Inför en möjlighet till långtidsövervakning av grovt kriminella med förhöjd återfallsrisk. Det gäller personer som har avtjänat ett fängelsestraff på minst ett år.

• Det innebär att åklagare får möjlighet att ansöka om tillstånd hos domstol för att personen ska ha vistelseförbud på vissa platser och/eller få bära fotboja. Tillstånd får ges för högst ett år åt gången, men ska kunna förlängas i som längst tio år efter att prövotiden löpt ut.

• Den som bryter mot villkoren i långtidsövervakningen ska kunna dömas till fängelse i högst två år.

Dyrare drivmedel, dyrare el och dyrare mat. Det blir allt dyrare att vara svensk, och mycket pekar i fel riktning. Enligt Konjunkturinstitutet går Sverige in i en lågkonjunktur redan i år. Samtidigt har åtta år av skattehöjningar redan gröpt ur hushållens ekonomi.

Prisökningarna blir alltmer smärtsamma för det svenska folket. För en genomsnittlig tvåbarnsfamilj har skatt- och elkostnaderna ökat med 28 300 kronor till följd av Socialdemokraternas politik. Det märks såväl i mataffären och i elräkningen som vid bensinpumpen. Sverige behöver politik som kan dämpa kostnaderna utan att elda på inflationen.

Varför måste reduktionsplikten göras om?

Drivmedelspriserna är rekordhöga och det finns flera omständigheter som förklarar detta, till exempel har inte tillgången på biodrivmedel ökat i den takt som man väntat sig. Samtidigt gör Rysslands krig i Ukraina och den globala livsmedelskrisen i dess spår att matproduktion bör prioriteras framför tillverkning av biodrivmedel.

Men det går inte att komma ifrån att reduktionsplikten är en av de drivande faktorerna bakom de höga drivmedelspriserna. Vid årsskiftet ledde höjningen av reduktionsplikten för diesel till en prishöjning på 120 öre per liter. Enligt regeringens egen analys är reduktionspliktens påverkan på priset större än man trodde när den infördes.

Den svenska reduktionsplikten sticker ut. Just nu är det svenska kravet 30,5 procent biodrivmedel i dieseln, trots att EU:s bränslekvalitetsdirektiv endast kräver 6 procent. Till år 2030 ska reduktionsplikten i Sverige, med nuvarande bana, höjas till 66 procent. Detta kan ställas mot EU-kommissionens förslag på 13 procent. I ett läge med skyhöga drivmedelspriser är det inte rimligt att behålla reduktionsplikten på den höga nivå som Sverige valt.

Moderaternas förslag:

• Sänk Sveriges reduktionskrav till samma nivå som EU-kravet.
• Ge branschen långsiktiga förutsättningar för att planera sina investeringar i biodrivmedel.
• Genomför löpande utvärderingar för att säkerställa både kostnadseffektivitet och minskade utsläpp.

Detta skulle innebära att priset på diesel sänks minst 5 kronor. Om reduktionsplikten ligger kvar på den bana som gäller idag kommer priset istället att fortsätta öka. Bensinpriset väntas öka med 3 kronor till 2026 och 5 kronor till 2030. Dieselpriset väntas öka med 5 kronor till 2026 och 9 kronor till 2030. 

Genom att minska inblandningen kan effekterna av de höga priserna mildras utan att finanspolitiken blir mer expansiv och riskerar att driva på inflationen.

Vad borde man fokusera på istället för reduktionsplikten?

Elektrifiering av samhället är nyckeln till minskade utsläpp, medan reduktionsplikten spelar en mindre roll för att nå de uppsatta klimatmålen. Därför måste politiken skifta fokus för att stötta elektrifieringen, genom en tryggad och fossilfri energiförsörjning samt en utbyggd laddinfrastruktur.

Moderaternas förslag:

• Möjliggör utbyggnad av kärnkraft med nytt energipolitiskt mål, gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.
• Förenkla tillståndsprocesserna för att bygga ut elnäten i Sverige snabbare.
• Satsa mer på laddinfrastruktur med elvägar och laddplatser.

Moderaterna föreslår idag att statliga Vattenfall omedelbart påbörjar planeringen för ny kärnkraft vid Ringhals. Södra Sverige behöver ny elproduktion för att minska de rekordhöga elpriserna. Dessutom behövs åtminstone dubbelt så mycket fossilfri el om Sverige ska lyckas med den gröna omställningen av samhället. 

Vattenfall bör arbeta för ny kärnkraft 

Vi ser ett behov av att snabbt bygga ut kärnkraften här och nu. Därför vill Moderaterna att det ska byggas där det går och där staten kan backa upp kärnkraften. Vi vill att Vattenfall omedelbart ska genomföra en förstudie för att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. 

Både de höga elpriserna tillsammans med de förbättrade villkoren för kärnkraften som en moderatledd regering kommer att genomföra talar för att det finns ekonomiska förutsättningar att bygga ny kärnkraft vid Ringhals. Moderaterna har sedan tidigare föreslagit ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier om 400 miljarder kronor avsedda för ny kärnkraft. Dessa kommer Vattenfall att kunna nyttja för att bygga nya reaktorer. 

Om beslutet att bygga ny kärnkraft inte är taget innan valet, kommer det att vara en prioriterad fråga för en Moderatledd regeringen direkt vid maktskifte. 

Moderaterna vill att Vattenfall inom ramen för sitt uppdrag att vara ledande i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion också ska ta hänsyn till behovet av planerbar kraft för att energiproduktionen ska vara hållbar. 

Moderaterna vill också skapa förutsättningar för ny kärnkraft genom att ändra i miljöbalken, så att det blir tillåtet att bygga nya reaktorer på fler platser, att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt och att fler aktörer än dagens ägare får investera i ny kärnkraft. 

Därför ska kärnkraften byggas vid Ringhals 

Utbyggd kärnkraft vid Ringhals fyller dubbla funktioner för tillgången på el. Elproduktionen ökar med fler kärnkraftverk. Förmågan att överföra el från norra till södra Sverige ökar också, eftersom kärnkraften reglerar spänningen i elnätet. Mer el kan alltså överföras. 

Det statliga bolaget Vattenfall är majoritetsägare i Ringhals och har tidigare haft långtgående planer på att bygga nya reaktorer vid Ringhals. År 2012 skickade bolaget in en formell ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att bygga reaktor 5 och 6, inom ramen för projekt Svea. Men planerna stoppades av den S/MP-regeringen när den tillträdde år 2014. 

Stamnätet är dessutom redan utbyggt till Ringhals, med kapacitet för fler reaktorer än dagens två. I egenskap av storskalig elproducent ansluter kärnkraftverk direkt till stamnätet. Att annars bygga ut stamnätet tar vanligtvis 10–15 år. 

Vattenfall bör själva avgöra om man finner kärnkraft av konventionell storlek eller SMR bäst lämpad samt genomföra en förstudie snarast möjligt. Stamnätsanslutningen vid Ringhals har kapacitet att ansluta ca 2GW ny elproduktion. 2GW ny kärnkraft skulle årligen generera mer elenergi än hela Skånes elförbrukning och ca 6 gånger högre årlig elproduktion än havsvindparken Kriegers flak som regeringen nyligen beviljat tillstånd för Vattenfall att bygga.

Det finns goda skäl att stärka ekonomin för landets pensionärer. Moderaterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram ett förslag som innebär den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes.

De sämst ställda pensionärerna får lika mycket med oppositionens pensionsförslag som med förslaget från vänstersidan. Den stora skillnaden är att vårt förslag även stärker ekonomin för pensionärerna som har jobbat ett helt yrkesliv. Det är både rätt och rättvist. Det är häpnadsväckande att Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna inte tycker att det ska löna sig att ha arbetat.

Vad innebär förslaget från M, SD, KD och L?

Alla Sveriges pensionärer förtjänar höjda pensioner. M, SD, KD och L går nu fram med tre reformer på ett bättre och mer kraftfullt sätt kommer att stärka pensionärernas ekonomi:

• Höjd ersättning till de sämst ställda pensionärerna – 1000 kronor mer i plånboken varje månad.
• Sänkt skatt på pension med ytterligare 6 miljarder.
• Inför en ”gas” i pensionssystemet som ger högre pensioner när Sveriges ekonomi är god.

Förslagen innebär 1000 kronor mer i månaden för en ensamstående garantipensionär med bostadstillägg och 400 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär.

Att sänka skatten för alla pensionärer värnar arbetslinjen. Egentligen är det en självklarhet: vi ska ha ett pensionssystem som innebär en grundtrygghet för landets alla äldre, men givetvis bör det märkas i pensionskuvertet om du har arbetat ett helt yrkesliv jämfört med om man inte har jobbat alls.

Vad finns det för problem med vänstersidans förslag?

Det finns flera problem med vänstersidans förslag, inte minst det så kallade garantitillägget. Kritiken mot garantitillägget i sak har handlat om flera saker. Dels gör en så stor höjning av de sämst ställda pensionärernas pension att det blir mindre lönsamt att jobba. Den som har jobbat ett helt liv med låg lön får knappt någon högre inkomst än den som jobbat lite eller inte alls, och som kanske har kommit hit sent i livet.

Dessutom blir marginaleffekterna sådana att det i vissa fall, närmre bestämt för inkomster mellan 14 400 till 17 400, kan minska pensionen att arbeta ytterligare ett år. Vidare innebär ett nytt ersättningssystem att det redan komplicerade pensionssystemet blir i det närmaste oöverblickbart.

Idag röstar riksdagen om vårändringsbudgeten. Moderaterna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram en budget där vi satsar på polisen, försvaret, Ukraina och Sveriges alla pensionärer. Vi är fyra partier som tar fasta på att det blivit både dyrt och otryggt att vara svensk och är överens om att vi vill göra något åt det.

Sverige står inför ett nytt ekonomiskt läge med stigande inflation, höjda räntor och sjunkande tillgångsvärden – i en tid präglad av utbredd otrygghet och i en orolig omvärld med ett pågående krig mitt i Europa. 

Moderaterna konstaterar att hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen är på den lägsta nivån sedan 2008. Prisökningarna blir allt mer kännbara för svenskarna – i mataffären, vid bensinmacken, på solsemestern och när elräkningen ska betalas. Vi står på hushållens sida. Därför vill vi se en annan ekonomisk politik för Sverige – en politik som möjliggör både ökad trygghet och större marginaler i plånboken.

Den budget som Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna arbetat fram innehåller några viktiga satsningar: 

• Vi vill ge Polisen en halv miljard kronor extra. För att det behövs mer resurser hos polisen för att göra Sverige tryggt och för att kunna reda upp passkaoset. 
• Vi vill ge de sämst ställda pensionärerna får 1000 kronor mer per månad. Men till skillnad från vänstersidans förslag ser vi till att ekonomin stärks för alla Sveriges pensionärer, inte bara en minoritet. För att det ska löna sig att ha jobbat ett helt liv.
• Vi vill öka Sveriges militära och ekonomiska stöd till Ukraina, bland annat genom ytterligare vapenleveranser. För att det land som inte kan försvara sig, kan vilken dag som helst förlora sin frihet. 
• Vi vill stärka Sveriges eget försvar i en snabbare takt. Målsättningen bör vara att försvarsanslagen ska uppgå till motsvarande 2 procent av BNP år 2025. Det är nödvändigt med tanke på det allvarliga säkerhetsläget, men även för att klara en snabb anslutning av Sverige till Nato. Vi har inte tid att vänta tio år på att stärka Sveriges försvar.