Författare: Moderaterna

I dag beslutade en majoritet i riksdagen att stödja Moderaternas förslag om sänkt bensin- och dieselpris. Det innebär att dieselpriset sänks med 5 kronor litern och att bensinpriset sänks med 4 kronor litern. 

Sverige har bland de högsta dieselpriserna i världen och oljepriset är på en nivå som vi inte har sett sedan 2014.  Regeringen har sedan 2014 höjt fordonsskatterna – vilket har lett till att bränslepriserna har drivits upp. Läget är allvarligt. De höga bränslepriserna innebär en tung börda för privatpersoner som är beroende av bilen. Bränslepriserna hotar också jobb och företag, särskilt i jordbruket och i transportbranschen.

Moderaterna presenterade därför ett krispaket i förra veckan med förslag om att sänka bränslepriserna. I dag beslutade en majoritet i riksdagen att stödja Moderaternas förslag. Det innebär att dieselpriset kommer sänkas med 5 kronor litern och bensinpriset med 4 kronor litern.

Vi har fått majoritet i riksdagen för att verkligen sänka priset vid pump. Det är jag glad för, det är många som kämpar

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna

Sverige har ett av världens högsta dieselpriser. Om inte åtgärder vidtas nu kommer vi se stora konsekvenser för svenska företag och jobb. Det kommer även få stora konsekvenser för privatpersoner som är beroende av bilen och redan idag har svårt att få ihop ekonomin. Moderaterna vill därför införa ett tillfälligt krispaket med syftet att sänka dieselpriset med 5 kronor litern vid pump.

Sverige har ett av de högsta dieselpriserna i världen och efter Rysslands invasion har oljepriset stigit till en nivå som vi inte har sett sedan 2014. Om inte politiken vidtar åtgärder nu kommer vi att se stora konsekvenser för svenska jobb och företag – inte minst inom jordbruket och transportsektorn. De skenande priserna drabbar även alla hushåll som är beroende av bilen och som redan idag kämpar med att få ekonomin att gå ihop.

I Sverige har fordonsskatterna sedan 2014 höjts kraftigt. Reduktionsplikten har också lett till att våra bränslepriser har drivits upp. Sverige har valt att ha betydligt högre krav än övriga EU-länder när det gäller inblandningen av biodrivmedel i våra bränslen och därför har vi nu skyhöga drivmedelspriser.

Så vill Moderaterna sänka dieselpriset

Moderaterna vill införa ett krispaket med målsättningen att få ner dieselpriset med 5 kronor litern.

Förslagen i krispaketet:

• Sänk energiskatten på diesel så att den når EU:s miniminivå under tre månader. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.
  

• Sverige bör även snarast begära undantag från de miniminivåer som anges i EU:s energiskattedirektiv, och andra berörda direktiv, för att under tre månader helt ta bort energiskatten på diesel. Energiskatten på bensin bör sänkas i lika stor utsträckning.

Förslagen skulle innebära att dieselpriset sänks med cirka 3 kronor litern. Det innebär att i stort sett hela den ökning som skett sedan Ryssland invaderade Ukraina återställs. För att kunna åstadkomma en sänkning av dieselpriset med 5 kronor per pump behöver Sverige se över hur reduktionsplikten kan reduceras. Moderaterna kommer därför samla drivmedelsföretagen i syfte att ta fram konkreta förslag på hur detta ska kunna praktisk verklighet.

Sveriges militära och ekonomiska motståndskraft behöver öka. För att stärka försvaret vill Moderaterna öka försvarsanslagen med 30 miljarder utöver det som är beslutat i försvarsbeslutet. I spåren av ett högre tryck på inflationen och kriget i Ukraina finns även en stor risk för högre priser i Sverige. Det skapar ett behov av att stärka den svenska ekonomin och stötta svenska hushåll.

Sveriges militära motståndskraft behöver öka. Vi behöver ansöka om medlemskap i NATO och öka försvarsanslagen. Det är nödvändigt för att öka uthålligheten i nuvarande krigsorganisation. Vi behöver göra det möjligt för Försvarsmakten att påbörja en forcerad upprustning. Nu behöver vi förstärka hela vår försvarsförmåga, men med särskilt fokus på luftförsvar, undervattensförmåga och cybersäkerhet.

Utöver att Sverige ska ge ett tydligt stöd till Ukraina måste de sanktioner som nu införs mot Ryssland kunna verka fullt ut. Om det ska vara möjligt behöver vi stärka vår ekonomiska motståndskraft. Det handlar inte minst om att bryta vårt beroende av olja, gas och metaller från Ryssland. Kriget i Ukraina ökar också trycket på inflationen – bland annat på grund av höjt oljepris, höjda bensinpriser och höjda priser på mat. 

Så vill vi stärka Sveriges militära motståndskraft

• Höj försvarsanslagen till minst 2 procent av BNP till år 2025. Det motsvarar en ökning med 30 miljarder jämfört med vad som är beslutat i försvarsbeslutet 2020.
  

• Förstärk det civila försvaret och vår motståndskraft mot hybridhot.
  
  
• Tillför pengar till försvaret senast i vårändringsbudgeten år 2022. Om Försvarsmakten behöver mer resurser innan dess är vi redo att snabbehandla frågan i riksdagen.
  
  
• Utöka Försvarsmaktens utrymme för framtida inköp till minst 200 miljarder kronor. Beslut bör tas snarast.

Så vill vi stärka Sveriges ekonomiska motståndskraft

• Minska behovet av ryska importvaror
  
  
• Ta fram en handlingsplan för råvaruförsörjningen för det svenska näringslivet och jordbruket.
  

• Bryt svenska elkunders beroende av priset på naturgas, som påverkat många denna vinter. 
  

• Ha beredskap för att besluta om stödpaket och skattesänkningar för att stärka hushållens och företagens motståndskraft i ett läge med fortsatt höga priser.

Vad vi nu väljer att göra för att hjälpa Ukraina gör skillnad. Moderaterna vill vrida ur energivapnet ut Ryssland och slänga ut de ryska agenterna från EU. Sverige behöver också stärka försvarsbudgeten och öppna dörren för NATO.

Det vi nu beslutar oss för att göra för att hjälpa Ukraina gör skillnad. Det gör skillnad för Ukraina som kämpar för sin överlevnad som självständig nation, men också för friheten och säkerheten i vår del av världen. Moderaterna drar fem slutsatser av krisen.

1.    Sverige måste öppna dörrar till NATO

Sverige borde redan vara en fullvärdig medlem av NATO. Det hade stärkt vår försvarsförmåga, och ökat vår säkerhet. Men när Ryssland hotfullt säger att ett finländskt och ett svenskt medlemskap inte är våra båda länders egen sak att avgöra, har det blivit ännu viktigare att markera att den dörren tvärtom är helt öppen. I både Finland och Sverige. 

2.  Sverige måste höja försvarsanslagen

I dagarna beslutade Tyskland om en historisk förstärkning av sin försvarsbudget. Sverige bör följa deras exempel. Vi behöver höja Sveriges försvarsanslag.

3.  Vrid energivapnet ur händerna på Ryssland

EU har enats om mycket omfattande sanktioner mot Ryssland, mot ryska oligarker och den ryska statsledningen. Vissa banker kommer inte kunna använda det internationella finansiella systemet, SWIFT. Det är mycket bra.

Men det enda som kommer ha riktigt stor effekt är att de förlorar sina gas- och oljeinkomster. Kriget driver upp energipriserna, vilket ger den ryska militären intäkter. Därför måste EU omedelbart påbörja resan mot ett totalt energioberoende från Ryssland.   

4.  Släng ut de ryska agenterna från EU

Alla EU-länder borde nu utvisa de ryska underrättelseofficerare som uppehåller sig i våra länder som ”diplomater”. De utgör säkerhetsrisker i alla EU-länder och Ryssland bevisar just nu i Ukraina varför de inte ska tillåtas vara, och verka, i andra demokratier. 

5.  Skänk pengar du med

Vi kan alla göra något för Ukraina, även som privatpersoner. Moderaterna har i dagarna startat en kampanj där vi uppmanar alla att sätta in pengar på det konto som Ukrainas nationalbank har öppnat, för att samla in resurser till sitt tappra försvar.

Och vi kan visa vår uthållighet och solidaritet genom att fortsätta manifestera för Ukrainas sak. På måndagar klockan tolv ses vi, tillsammans med Liberalerna, ännu en gång på Norrmalmstorg i Stockholm, där Måndagsrörelsen för trettio år sedan stod upp för Baltikums frigörelse från Sovjetunionen. 

Budskapen nu är detsamma som då. För frihet, mot förtryck. För liberal demokrati, mot auktoritär despoti. För makt går inte före rätt. Och bara frihet ger fred.

Gängkriminaliteten har nu bitit sig fast på en mycket allvarlig nivå i Sverige. Det är uppenbart att regeringen har misslyckats med att pressa tillbaka den organiserade brottsligheten.  Polisen framförde i december ett antal krav om nya redskap för att bekämpa gängen.  M, SD, KD och L lägger nu fram dessa förslag i riksdagen.

Gängkriminaliteten är vårt mest akuta samhällsproblem. Januari var en dyster månad – sammantaget sköts sju personer ihjäl. Det är en mycket hög siffra för en enskild månad. Samtidigt fortsätter sprängdåden i vårt samhälle. Morgan Johansson har lovat att pressa tillbaka gängen – men Socialdemokraternas rättspolitisk har misslyckats kolossalt. 

Polisen framförde i december ett antal krav på nya åtgärder för att bekämpa gängbrottsligheten. Det beskrev läget som synnerligen allvarligt och krävde flera åtgärder. M, SD, KD och L står bakom dessa förslag. Det finns inte tid att vänta på att regeringen skjuter på dessa förslag till efter valet – polisen och åklagarna behöver bättre verktyg nu. Vi lägger därför fram dessa förslag skarpt i riksdagens justitieutskott. 

1. Gör det lättare att förverka grovt kriminellas tillgångar.
   En person som kan knytas till organiserad brottslighet ska behöva bevisa att pengarna eller sakerna har köpts på laglig väg, annars ska de förverkas av staten
   
2. Ge åklagare och polis möjlighet att avlyssna gängkriminella utan konkret brottsmisstanke.
   
3. Gör det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng.
   
4. Inför vistelseförbud, på avgränsade platser, för personer som är involverade i gängrelaterad våld eller narkotikaförsäljning. 
   
5. Polisen ska i högre grad få använda sig av biometrisk information – exempelvis fingeravtryck eller DNA – för att hitta gärningsmän.
   
6. Inför en skyldighet för myndigheter att dela med sig av information till de brottsbekämpande myndigheterna. I dag är huvudregeln att det råder sekretess mellan myndigheterna.

I dag presenterade Coronakommissionen sin slutrapport. Regeringen får kritik för bristande ledarskap och krishantering under pandemin. Slutrapporten bekräftar Moderaternas uppfattning – att regeringen borde ha vidtagit fler åtgärder för att bromsa smittspridningen och tagit ett större ansvar för krisledningen under pandemin.

Coronakommissionens dom över regeringens brist på krisledning är mycket hård. Enligt kommissionen har regeringen inte tagit ledningen i alla delar av krishanteringen och brustit i sitt ledarskap. Trots att det fanns ett uppenbart behov av tydligt nationellt ledarskap valde regeringen aktivt att sätta sig i baksätet. Regeringens brist på beslutsförmåga och ovilja att styra i kris är extra allvarligt i en tid då vi står inför en ny stor kris i vår omvärld.

Regeringen vidtog inte tillräckligt kraftfulla åtgärder under våren 2020. 

Cirka 17 000 personer har dött i pandemin. Situationen var som mest allvarlig under 2020. Kommissionen pekar på att regeringen borde ha tillämpat en försiktighetsprincip, på samma sätt som våra grannländers regeringar gjorde. Mer kraftfulla och ingripande åtgärder i februari/mars 2020 hade bromsat den allmänna smittspridningen. Ansvaret för dessa brister faller tungt på regeringen.

Regeringen har mörkat för kommissionen

Kommissionen pekar uttryckligen på att det – på grund av Regeringskansliet ovilja att dela med sig – varit svårt att få del av dokumentation för att kunna utvärdera regeringens åtgärder och krishantering. Det är ett minst sagt oansvarigt sätt att hantera en oberoende granskningskommission vars huvuduppgift är att lära av vad som hänt – för att stärka Sveriges förmåga att hantera kriser i framtiden.

Det är tack vare Moderaterna de ekonomiska stödpaketen kommit på plats 

Kommissionens slutomdöme är att de ekonomiska krisåtgärderna överlag varit lyckade och i stort gett goda resultat. Det beror på att Moderaterna varit pådrivande i just dessa frågor alltsedan krisen startade. Utan Moderaterna arbete i riksdagen så hade flera av stöden överhuvudtaget inte kommit på plats.

Rysslands erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina och den påföljande inmarschen av ryska soldater i dessa områden är en allvarlig kränkning av Ukrainas suveränitet som Moderaterna kraftfullt fördömer. Om inte vi tillsammans med andra står upp för Ukraina mot Rysslands aggression, så kan det vara vår tur nästa gång. När den fria världen prövas måste vi stå tydligt på rätt sida om historien. Det är vår moraliska skyldighet att göra allt vi kan för att stödja Ukrainas säkerhet inklusive att bistå med defensiva vapen.  Det skulle stärka landets förmåga att stå emot en fullskalig rysk invasion.

Vladimir Putin har med Rysslands aggression mot Ukraina och krav på att återvända till kalla krigets intressesfärer försatt Europa i ett nytt farligt läge, som bäst kan beskrivas som det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på decennier. Vi står inför en situation där det finns en reell risk för ett storkrig i Europa. Cyberattacker, påverkanskampanjer och användandet av gasleveranser som utpressningsmedel gör situationen än mer allvarlig.

Ukrainas suveränitet måste respekteras. Nu måste EU och hela den demokratiska världen möta Rysslands aggression med tydlighet och enighet. Och Sverige måste visa att även vi är beredda att stödja Ukrainas sak. Makt går inte före rätt.

Ulf Kristersson

I det aktuella säkerhetspolitiska läget verkar Moderaterna för ett antal skarpa åtgärder från svensk sida:

Vi vill se hårda och kännbara sanktioner

Moderaterna förespråkar hårda och kännbara sanktioner mot Ryssland. Flagranta brott mot folkrätten ska inte kunna ske ostraffat. Sverige bör driva på inom EU för detta.

Vi vill att EU:s fredsfacilitet ska kunna användas i Ukraina

Europa måste vara berett att använda EU:s fredsfacilitet för att finansiera militärt stöd, inklusive defensiva vapen, till Ukraina. Sverige bör vara pådrivande även när det gäller detta.

Vi vill bistå med de defensiva vapen Ukraina efterfrågat 

Den ukrainska regeringen har bett om vår hjälp. Land efter land ställer upp i ett extremt pressat läge. Sverige ska självklart göra detsamma och bistå med de defensiva vapen Ukraina efterfrågat. Det kräver att regeringen ändrar sitt tidigare beslut att utesluta sådan hjälp.

Rent praktiskt vill Moderaterna att Sverige bistår Ukraina med defensiv försvarsmateriel, antingen genom överlåtelse, export, uthyrning eller lån. Regeringen bör ge i uppdrag till försvarsmyndigheterna att inventera relevant materiel samt ställa en förfrågan till försvarsföretag att se över exportmöjligheter till Ukraina. Utgångspunkten ska vara att kunna stödja Ukraina med den försvarsmateriel som landet självt har identifierat att man behöver.  Det är fullt möjligt att enligt svensk lagstiftning bistå Ukraina med försvarsmateriel även när landet befinner sig i en militär konflikt. 

Vi vill skyndsamt stärka Sveriges försvarsförmåga

Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vårt närområde gör att det brådskar med att stärka Sveriges försvar och vår egen förmåga. Vi har inte tio år på oss, utan Moderaterna vill att den pågående upprustningen måste snabbas på genom att tillföra extra resurser på både kort och lång sikt. På kort sikt under 2022 behöver de luckor som finns i vår beredskap och uthållighet täppas. Det handlar om att snabbt anskaffa mer ammunition inklusive robotar och reservdelar samt mer personal för att över tid kunna finnas på plats med till exempel stridsvagnar, stridsflygplan och ytstridsfartyg. Det behövs även mer resurser till mängdmateriel, övningar och beredskap. Åtgärder för att stärka det civila försvaret inklusive cybersäkerheten måste också till.

På längre sikt ska försvarsberedningen analysera hur återstoden av försvarsbeslutet fram till 2025 behöver justeras och förstärkas för en ökad försvarsförmåga. Det kan handla om att tidigarelägga sådana åtgärder som redan är beslutade, men även överväga nya förmågor. Slutligen behövs även långsiktiga ekonomiska besked för tillväxt även bortom 2025 för att ge försvarsmyndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.

Moderaterna bedömer att det behövs ca. tre miljarder extra, utöver den beslutade nivåhöjningen för det innevarande året 2022. På längre sikt är vi också öppna för att tillföra ytterligera medel. Sveriges säkerhet måste få kosta.

Vi vill stärka samarbetet med Finland 

Finland och Sverige delar en gemensam säkerhetspolitisk närmiljö och har gemensamma försvarsintressen. Våra båda försvar bygger på en växande nationell förmåga och i ökad grad på internationellt samarbete. Genom Finlands och Sveriges samarbete signalerar vi utåt, att vi har förmåga att agera tillsammans i fred, kris och konflikt. 

Vi vill att Sverige blir en fullvärdig medlem av Nato

Den pågående krisen kring Ukraina har tydliggjort att det är Nato som är garanten för Europas säkerhet och stabilitet. Nu är det dags för Sverige att bli en fullvärdig medlem av Nato så att vi blir en del av det kollektiva försvaret och kan dela solidariska försvarsgarantier med 30 andra länder och får tillgång till den gemensamma försvarsplaneringen och får sitta med vid bordet när beslut som rör Sveriges och Europas säkerhet tas. Natos närvaro i Europa, och i vårt eget omedelbara närområde, ökar Sveriges säkerhet. Sverige bör tydligt deklarera den säkerhetspolitiska linjen att frågan om ett framtida Natomedlemskap ska hållas öppen. Finland har gjort detta sedan 1990-talet och det vore helt naturligt att Sverige nu gör samma sak.

Gängkriminella som sitter i fängelse ska inte kunna planera eller begå brott. Tyvärr finns det exempel på gängkriminella som fortsätter att delta i gängbrottslighet från fängelset. Moderaterna lägger därför fram ett antal förslag som kraftigt skulle försvåra för dömda gängkriminella att fortsätta delta i gängkonflikter inifrån fängelset.

Den eskalerande gängkriminaliteten har lett till att fler gängmedlemmar döms till fängelse. Men gängkonflikterna har inte upphört på grund av att fler har dömts till fängelse. Under hösten har det rapporterats om att två intagna på Kumla har bedrivit illegal vapenhandel med hjälp av en telefon inifrån på anstalten.

Moderaterna föreslår därför flera åtgärder för att säkerställa att gängkriminella inte kan begå brott i anstalt. Moderaterna föreslår också stärkta incitament för gängkriminella att använda fängelsetiden till att lämna kriminaliteten bakom sig:

• Avskaffa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella i anstalt, under pågående gängkonflikt där den intagna har stark koppling till någon av gängen.

• Avskaffa möjligheten för gängkriminella , att under pågående gängkonflikt där den intagne har en stark anknytning till någon av gängen, ta emot besök av andra gängmedlemmar. Samma sak ska gälla för digital kommunikation och post.

• Inför ett obligatoriskt exitprogram för gängkriminella i anstalt där den intagne ges konkreta verktyg att lämna kriminaliteten bakom sig. Den som tackar nej till det ska inte ges möjlighet till permissioner eller villkorlig frigivning.

• Utöka behandlingstiden i Kriminalvårdens behandlingsprogram. Det är avgörande för att den intagne ska få möjlighet att lämna sin kriminella livsstil. 

Om gängkonflikten upphör eller om den intagnes koppling till gänget minskar påtagligt, ska vanliga regler gälla för permission, villkorlig frigivning och kommunikation. Det ska gå att bevilja undantag om det finns synnerliga skäl. Exempelvis om en intagen begär att få gå på en nära anhörigs begravning. Det kan också finnas synnerliga skäl för att tillåta viss kommunikation eller vissa besök – dessa ska då avlyssnas eller övervakas. 

Säkerhetsläget i Sveriges närområde är sämre än på flera årtionden. Moderaterna vill se ett omedelbart resurstillskott till Försvaret för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet.  

Moderaterna lägger nu fram följande krav inför försvarsberedningens arbete:

• På kort sikt bör nödvändiga resurser tillföras mycket snabbt efter en snabb förankring med försvarsberedningen. Vi bedömer att det kan röra sig om cirka tre miljarder kronor för 2022. Det exakta behovet måste dock stämmas av med Försvarsmakten. Dessa resurser kan användas för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet.   
  
• På längre sikt bör försvarsberedningen få i uppdrag att se över hur det innevarande försvarsbeslutet behöver justeras och förstärkas för en ökad förmåga. Beslut behöver också fattas om långsiktiga besked om ekonomin bortom 2025 för att ge myndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.

Ryssland riktar ett militärt hot mot Ukraina och har samlat närmare 130 000 soldater vid gränsen som står redo att agera. Dessutom har Ryssland ställt helt orimliga krav på en ny europeisk säkerhetsordning. Kraven skulle, om de blev verklighet, omöjliggöra Sveriges möjlighet att bli Natomedlem. 

Läget har försämrats betydligt sedan förrförra året då det senaste försvarsbeslutet togs. Överbefälhavare Micael Bydén har pekat på att det finns brister när det gäller beredskap och uthållighet. Totalförsvaret behöver stärkas på både kort och lång sikt och tempot i försvarsreformen behöver öka. Vi har inte 10 år på oss för att bygga upp ett starkt försvar.

Det förslag till uppdrag för försvarsberedningen som regeringen presenterade i förra veckan är inte tillräckligt. Nya pengar måste tillföras. Det får inte bara handla om att omplanera åtgärder på kort sikt som redan är beslutade. Vidare så måste försvarsberedningen få ta ställning till helheten – dels genom att beakta åtgärder på både kort och lång sikt och dels åtgärder som stärker både det militära och civila försvaret.