Kategori: Nyhet

Moderaterna sitter efter valet 2022 med i styret i 39 av Västra Götalands 49 kommuner. 24 av dessa kommuner har en moderat kommunstyrelseordförande. Mellerud är en av kommunerna som fick moderat styre, med Ludwig Mossberg (M) i spetsen.

Ludwig Mossberg (M) är 28 år och har ett stort fotbollsintresse. På fritiden följer han engelsk fotboll och spelar fotboll i Kroppefjälls IF.

Innan han blev kommunstyrelsens ordförande i Mellerud, studerade han till gymnasielärare i samhällskunskap och svenska, på Högskolan Väst, i Trollhättan. Skolfrågor är ett av Ludwigs stora intressen, och det var frågor om skola och utbildning som förde honom in i politiken. Han har varit utbildningspolitiker i fem år, varav fyra år som vice ordförande i Kultur- och utbildningsnämnden.

Vi träffade Ludwig för en intervju och han berättar om det nuvarande styret som består av M, KD och det lokala kommunpartiet. De samarbetar med SD genom ett avtal och gruppledarna träffas regelbundet. Liberalerna hade ett mandat förra perioden, men det har de inte längre sen det senaste valet. Centern finns kvar, men är försvagade och de är i opposition för första gången någonsin.

Förra mandatperioden ingick moderaterna i styret som näst största parti, och centerpartiet hade ordförandeskapet i kommunstyrelsen. Nu sedan valet, har Mellerudsmoderaterna större förtroende lokalt än vad moderaterna till riksdagen har med över 21 procent. Ludwig var den mest personkryssade. Mot den bakgrunden blev vi nyfikna och frågade de gjorde för att nå denna valframgång. 

– Vi hade inga specifika frågor som var valavgörande. Vi gjorde en bra valrörelse, vi arbetade fram ett stort program. Vi var väldigt utåtriktade i vår kommunikation, både i tidningar och på sociala medier. Och vi marknadsförde mig som person ganska hårt. Jag är övertygad om att väljarna lokalt vill känna till vilka personer man röstar på. En sån sak kan öka förtroendet för hela partiet.

Ludwig berättar vidare om hur de jobbade i valrörelsen:

– Vi var tydliga med att vi lyfte fram ett antal områden som vi menade var de viktigaste; ekonomi, kärnverksamheterna, integration och trygghet. Vi ville inte göra det svårare än så, Melleruds invånare förväntar sig inte att vi vänder upp och ner på allt och att vi lovar allt till alla.

– Det viktiga är att det mest grundläggande i samhället ska fungera. Det var vi tydliga med och vi gick inte ut med några storslagna vallöften. 

Det nya styret i Mellerud drev igenom många frågor under våren. De har lagt förslag om att införa språkkrav och förslag om att revidera integrationsplanen för att få en modell som ställer krav på heltidsaktivering i förhållande till försörjningsstödet.

Målen för näringslivsklimatet är höga och ambitiösa och en ny enhet är på plats. Tillväxtfrågorna har fått mer resurser än någonsin och Ludwig och näringslivssamordnaren är regelbundet ute bland företagen, dricker kaffe och pratar.

De har även lyckats lägga en budget i balans med ett resultat som prioriterar kärnverksamheten, utan att spara på skolan. Ludwig säger:

– Nu har vi ett styre som driver politik för första gången på länge. Vi har förmodligen gjort mer på ett halvår än vad det förra styret lyckades med på fyra år. Det har varit en bra första tid och väldigt roligt.

– Jag är förvånad över hur många glada heja-rop och glada hälsningar som vi får. Och vi får höra ”Äntligen har vi ett styre som är aktiva och vill något”.

– Framöver kommer vi att fokusera på trygghetsfrågorna. Bland annat har vi en del skadegörelse som vi vill komma till rätta med.

Ludwig talar vidare om regeringens arbete med regelförenklingar på olika områden som viktiga för kommunerna. Han nämner till exempel kameraövervakning och ordningsvakter, där han ser möjligheter att komma vidare när nya förutsättningar ges.

En annan fråga som Ludwig tillsammans med sina kommunalrådskollegor i Dalsland har uppmärksammat är eftersatt vägunderhåll. Och han nämner E45:an, som går genom Mellerud, som särskilt farlig. 

– Staten och Trafikverket behöver ta sitt ansvar om de menar allvar med landsbygden, avslutar Ludwig.

När Moderaterna i Västra Götaland höll förbundsstämma i Mariestad, blev det en heldag kantad av politik. En medlem som bidragit, från Västra Götalands 49 kommuner, var Nicklas Gretzer från Göteborg, som med sina motioner med förslag om höjning av fribeloppet vid uthyrning och förslag om fri hyressättning vid nyproduktion, kom att påverka den moderata bostadspolitiken.

Vi ringde upp Nicklas Gretzer för att få veta lite mer om honom och idéerna bakom hans motioner.

Nicklas berättar att han är uppvuxen i Göteborg och är hemmahörande i föreningen Innerstaden. Han har uppdrag i Grundskolenämnden i Göteborgs Stad och jobbar som skattekonsult. På fritiden spelar han squash och golf.

Han har tidigare aldrig skrivit några politiska motioner, men när han väl hade skrivit den första tyckte han det var roligt och skrev ytterligare tre motioner. I år skrev han totalt fyra motioner till Göteborgsmoderaternas kretsårsmöte, varav tre med förslag på förändringar inom bostadspolitiken. Två av dessa gick vidare till förbundsstämman, och de kommer dessutom att gå vidare till Moderaternas partistämma i höst.

På frågor om varför det blev dessa motioner och hur han kom på förslagen berättar han:

– Själva grundproblematiken till att jag valde att skriva motioner på detta området är att vi har bostadsbrist. Framför allt i storstäderna. I mitt vardagliga arbete som skattekonsult för mellanstora bolag, märker man att det är problem med bostäder. Där har de svårt att rekrytera och om man får tag på folk, så är det inte självklart att de hittar någonstans att bo.

– Incitamentet är att få folk att hyra ut mer för att få fler bostäder på marknaden och att det blir relativt billig uthyrning för studenter och arbetssökande till enkla jobb.

Förslaget i den ena motionen är att höja fribeloppet för uthyrning av privatbostad. Nicklas pekar på alternativet att höjningen sätts till 1,5 inkomstbasbelopp, som motsvarar ca 110 000 kronor, men säger att oavsett vilken höjning det blir, kommer det att innebära flera fördelar som att incitamenten till att hyra ut extrarum, friggebod eller Attefallshus väsentligt höjs. Nicklas berättar vidare:

– Förslaget om att höja fribeloppet vid uthyrning har jag tänkt länge på som skattekonsult. Beloppet har aldrig ändrats och jag har tänkt att det är konstigt att det inte är kopplat till inkomstbasbelopp eller något annat som är kopplat till inflationen.

– Det finns ett fribelopp om 40 000 kronor för uthyrning av privatbostad. Fribeloppet infördes 2007, och har inte ändrats sedan dess. Bara av den anledningen att 40 000 kronor var mycket mer 2007 än idag är en anledning att höja fribeloppet. Sen tycker jag att det är onödigt att ha fasta belopp. Det är bättre att koppla till inkomstbasbelopp, så att fribeloppet förändras i takt med inflationen och prisutvecklingen.

En annan fördel är att Skatteverket inte behöver ha samma kontrollfunktion: 

– Skatteverket gjorde för ett tag sedan en särskilt riktad insats på uthyrning av privatbostad och deras slutsats är att många felredovisar detta. En höjning av fribeloppet gör att skatteverket inte behöver ha samma kontrollfunktion.

Efter det att motionen skrevs har regeringen skickat ut ett motsvarande förslag till skatteförändring i höstbudgeten, där förslaget är att höja fribeloppet från 40 000 till 50 000 kronor. Nicklas tycker inte att det är tillräckligt:

– En höjning till 50 000 kronor täcker inte inflationsökningen. Höjningen är snabbt uppäten. Varför endast höja från 40 till 50 000 kronor?

Om idén till det andra förslaget, om fri hyressättning vid nyproduktion, säger Nicklas att det var ytterligare en fråga som angrep bostadsbristen, och det passade bra:

– Den stora skillnaden med förslaget är att hyresvärdarna sätter verklig hyra. I Sverige kallar vi det marknadshyra. I resten av världen kallar man det hyra. I dagsläget får man inte ta ut en marknadsmässig hyra. Det är ett problem.

– Att få ta marknadsmässigt betalt för det man bygger är en förutsättning för att folk ska fortsätta bygga hyresbostäder. Alternativet är den socialdemokratiska vänstervinkeln med bidrag och stöd, men det är alltid en sämre lösning än att marknaden hanterar det själv.

I höst kommer motionerna att behandlas på partistämman, men innan dess ska Nicklas på bilsemester med familjen till Italien. Han ska även hälsa på svärmor och föräldrarna på kusten och han vill hinna med en golfrunda emellanåt.

FAKTA
Regeringen gav 22 juni 2023, en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur reglerna om privatpersoners uthyrning av bostäder kan ändras för att underlätta uthyrning. Utredaren ska ta ställning till hur hyror för nyproducerade lägenheter ska kunna ändras för att det ska bli enklare att bygga nya hyresbostäder. Uppdraget ska redovisas senast 2 september 2024.

Riksdagsledamot David Josefsson (M), från Göteborg, är kommittéordförande för Moderaterna i Civilutskottet. David är också partiets bostadspolitiske talesperson. Eftersom bostadsfrågor är viktiga och Moderaterna i Västra Götaland på sin förbundsstämma hade två motioner på området, som kommer att behandlas på partistämman i höst, kontaktade vi David för att få veta mer om den aktuella bostadspolitiken.

David, som är nybliven tvåbarnspappa, tog sig tid för en intervju och såhär kommenterar han bostadsmarknaden:

– Vi har en stor bostadsbrist i Sverige, inte bara i storstäderna, utan i alla kommuner som växer.  Vi har haft åtta år av socialdemokratiskt styre där man egentligen inte har gjort något för att lösa det. Moderaternas och regeringens perspektiv är att vi måste få bostadsmarknaden att fungera igen.

– Nu viker bostadsbyggandet eftersom konjunkturen viker. Jag tror inte att man ska se bostadspolitiken eller byggpolitiken som en konjunkturåtgärd, utan snarare att vi måste lösa de strukturella problemen som uppstår oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Och då handlar det om enklare regelverk, om att korta ledtider när man ska bygga, men också om att möjliggöra mer byggbar mark. Vi har satt stora restriktioner på oss själva i var och hur man får bygga.

På fråga om hur han ser på motionerna från Nicklas Gretzer, med förslag för fler bostäder, som antogs på Moderaterna i Västra Götalands förbundsstämma, svarar David:

– I grunden tror vi inte att bostadsbristen går att bygga bort, utan det handlar mycket om hur man nyttjar det befintliga beståndet, och där är privatuthyrning en viktig del. Man kanske till och med bygger om en del av sin bostad till en lägenhet, och på det sättet skapas nya bostäder i befintliga byggnader.

– Nicklas Gretzers motioner ligger helt i linje med det vi driver. Regeringen har tillsatt en utredning kring privatuthyrning och ser över möjligheten att höja det skattefria schablonbeloppet och en del andra saker för att underlätta för privatuthyrning. Det är bra.

Vi frågade även om förslaget, om fri hyressättning vid nyproduktion:

– Vi Moderater, är inte främmande för att se över reglerna för hyressättning, men just nu finns inte majoritet för det i riksdagen, och då är det svårt att gå fram med förslaget. Att hyressättningen inte fungerar, det är en fråga som vi hoppas att fler partier ska förstå vikten av eftersom att det är en av de saker som gör att bostadsmarknaden inte fungerar.

Ur ett riksdagsperspektiv återkommer David till att förra regeringen gjorde väldigt lite i bostadspolitiken. Ett av skälen var att de inte var överens om problembilden. Tidöpartierna var överens redan förra mandatperioden om vilka problemen och lösningarna på bostadmarkanden var:

– Vi har börjat bocka av olika delar för att underlätta kring regelverk, bland annat har det har kommit en utredning om att underlätta för studentbostäder. Vi gör ett antal saker tillsammans, inte för att det är framförhandlat i Tidöavtalet, men för att vi redan tyckte så.

Till denna samsyn kommer innehållet i Tidöavtalet. David avslutar med att lyfta fram tre tydliga punkter i avtalet kring bostadspolitik; regelförenklingar, breddat ägande och trygghet i bostadsområden. 

– När det gäller breddat ägande har det kommit en utredning om hyrköpsmodeller och ägarlägenheter, och i frågan om trygghet i bostadsområden är en utredning tillsatt för att se hur lagstiftningen kan skärpas och ytterligare göra det möjligt för fastighetsägare och olika aktörer att jobba trygghetsskapande.  

Moderaterna presenterar en balanserad och ansvarsfull budget för Västra Götalandsregionen med fokus på kärnverksamheten. I den nuvarande situationen är det viktigare än någonsin att göra politiska prioriteringar och använda våra resurser på ett sätt som ger mest värde för våra medborgare. Läs budgeten i sin helheten via länken.

Den moderatledda regeringen har sedan regeringsskiftet vidtagit en rad åtgärder inom kriminalpolitiken och för det brottsförebyggande arbetet. Bland annat har omfattande satsningar gjorts på polisen och rättsväsendet, bättre verktyg som kamerabevakning och ordningsvakter har gjorts tillgängliga för kommuner och regioner.

För att få veta mer om den praktiska politiken och arbetet med förebyggande åtgärder lokalt frågade vi Peter Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, om hur de arbetar med frågan.

– I Trollhättan har vi inrättat ett utskott under kommunstyrelsen som arbetar med trygghetsfrågan. På så sätt har vi satt tryggheten i fokus och kan jobba aktivt med de åtgärder som behövs.

Peter Eriksson tillägger:

– Tack vare vårt arbetssätt fungerar det förebyggande trygghetsarbetet bra, så bra att det enligt polisen aldrig har varit på en sådan hög nivå tidigare.

Vi frågade Peter om hur han ser på det grundläggande arbetet i frågan om att jobba förebyggande och vad som är viktigast. Svaret handlar om att återskapa trygghet för hederliga medborgare, och detta kan utvecklas på flera sätt. 

– När man gör något som inte är rätt måste det få en tydlig konsekvens från samhällets sida. Samtidigt ska det finnas flera vägar att gå för att komma vidare och ut ur kriminalitet och brottslighet.

Peter pekar även på att det kan vara svårt med lagföringen och lyfter därför även vikten av att snabbt och enkelt kunna få kameraövervakning på plats i offentlig miljö.

Ett annat viktigt område som Peter ser och som kan utvecklas mer är samverkan mellan aktörer. De lokala aktörerna besitter stora kunskaper som när samverkan sker lokalt kan ge stor effekt på flera områden.

I mötet med Peter är det påtagligt att resultatet står i fokus. Innan han blev kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan var han oppositionsråd och dessförinnan företagare och drev restaurang. Och som kock har han ett intresse för mat och sätter värde på livsmedel och dess hantering. Han berättar vidare att dessa insikter har lett till att han idag har egen uppfödning av nötkreatur. Peter Eriksson avslutar med att säga:

– Politiken måste alltid ha sikte på att få saker gjorda.

För att få ett annat perspektiv på frågan vände vi oss till Charlotte Nordström, som är ny som riksdagsledamot, sedan valet 2022 och ledamot i Justitieutskottet, men har arbetat med de brottsförebyggande frågorna i 40 år, lika länge som hon har varit aktiv i politiken.

Charlotte började sin politiska bana som 14-åring och vägen gick via ungdomsförbundet, (Muf) och som Distriktsordsförande, (DO) för Skaraborg, MUFs Förbundsstyrelse till gruppledare och senare även kommunstyrelsens ordförande i Skara under sju år. Idag är hon ålderspresident i samma kommunfullmäktige.

– Man ska ha sina fötter i myllan. Det är i de personliga mötena man får energin och inspirationen att driva politik och att göra skillnad, säger Charlotte Nordström.

Charlotte har även varit ordförande i polisstyrelsen i Västra Götaland när den var en egen myndighet. Om det brottsförebyggande arbetet säger hon att samverkan är viktigast. Samhällets skyddsnät måste vara starkt och det handlar om att ge barnet de bästa möjliga förutsättningar.

– Föräldrarna har grundansvaret, men vi måste vara ärliga och säga att alla har inte förutsättningar. Vilken förälder som helst kan behöva samhällets skyddsnät. Det handlar om vikten av förebyggande arbete och tidiga insatser.

I arbetet berättar Charlotte att hon alltid har med sig bilden av det lilla barnet in i diskussionerna och sen tar hon bilden vidare in i framtiden, där vägen kan ha kantats med möten med sociala myndigheter, polisen. Och nu har bilden dragits ihop. Barnen kan vara 10-13 år. Frågorna hon ställer sig är: Vad hände på vägen? Vem bär ansvar? Vem kan påverka och förebygga så att detta inte sker? Hur kan mödravårdscentralen, (MVC), familjecentralen och kommunen jobba ihop?

Mödravård, förskola, skola, socialtjänst och polis. Det är många som kan vara och är delaktiga i det brottsförebyggande arbetet. Charlotte lyfter vikten av att göra verkstad och inte bara jobba i projekt.

Mycket av de brottsförebyggande arbetet i kommunerna sker i projekt. Det är inte hållbart. De bra projekten behöver implementeras i ordinarie verksamheter så att vinsterna kan kammas hem och stötta barn och elever.

Från den 1 juli i år har kommunerna ett nytt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Denna ändring kommer att göra skillnad eftersom det brottsförebyggande arbetet inte som idag kan bero på vem som styr, eller om man tillfälligt har personal eller politiker som brinner för det fokuserade brottsförebyggande arbetet.

Charlotte som har egen erfarenhet av lokalt arbete i frågan lägger till:

– Man kan inte bara skylla kriminaliteten på att polisen inte gör sitt jobb. Det handlar om samarbete. Vi kan tidigt se i mödravården och i skolan när hjälp behöver sättas in.

Charlotte berättar om framgångsrikt arbete i praktiken för ett antal år sedan i Skara som kallades ”Edvin i centrum”. Det var också ett forskningsprojekt och Edvin var ett samlingsnamn för att alla oavsett politik och förvaltning skulle sätta barnet, eleven i centrum och man fick utmärkelse från folkhälsoinstitutet. Man såg möjligheterna i lagen istället för att se hindren i sekretessen mellan utbildning och socialtjänsten. Det var ett fokuserat och tålmodigt arbetssätt där alla visste vem som gör vad i samverkan.  

Samverkan är ett återkommande ledord för Charlotte som vill understryka att debatten ofta handlar om att moderaterna endast vill ha hårdare straff.

– Jag är fel person att säga det till, säger Charlotte, som påminner om att hon har jobbat med samverkan hela tiden och att hon var först ut med samverkansavtalen i Skaraborg.

Närhet till människor och engagemang, kännetecknar Charlotte som även, som flertalet kanske inte känner till, har varit fotbollstränare för sonens fotbollslag.

Charlotte är civilekonom i grunden och har varit konsult inom näringslivet där hon bl.a jobbade inom besöksnäringen. Hennes devis: ”Man ska alltid ha ett företag på fickan eftersom att man aldrig vet när det dyker upp en affär”.

Moderaterna har fem nationella arbetsgrupper som arbetar med att utveckla politiken som Moderaterna ska möta väljarna med i valet 2026. Vi har träffat de västsvenska politikerna som ingår i arbetsgruppen skola och utbildning; Linn Brandström (M), Marie-Louise Hänel Sandström (M) och Johanna Rantsi (M).

Hör av dig till Linn, Marie-Louise eller Johanna om du har inspel till arbetsgruppen.

Linn Brandström, är till vardags kommunstyrelsens ordförande i Töreboda och hon tillträdde posten i år. Innan Linn blev politiker jobbade hon i olika branscher, med olika uppgifter och människor, vilket har varit gett henne förståelsen för att alla arbeten är krävande, men på olika sätt. På fritiden dansar hon squaredance eller går promenader med hunden.  

Linn är bland annat känd för att ha blivit engagerad som lokalpolitiker när hon var upprörd över att kommunen för flera år sedan ville lägga ner en skola, utan varken underlag eller svar på varför. Idag tar Linn med sig goda erfarenheter från Törebodas lokala arbete till arbetsgruppen. Hon lyfter tre saker som fungerar särskilt bra:

– I Töreboda finns en bemanningspool, där man får anställning och får jobba i förskolan utan krav på att man är utbildad förskollärare. Efter ett tag har några kunnat få fast anställning och påbörjat utbildning med praktik garanterad. De har haft sommarjobb och kunnat jobba extra och sen kommer de tillbaka som förskollärare.

– Förskollärare har fem timmar planeringstid i veckan, mer än vad man har generellt. Det tror jag är jätteviktigt för att kunna planera bra verksamhet.

– Vi har även ett upplevelsecentrum med fokus på hållbarhet som kallas Guldgruvan. Det är ett samarbete mellan näringsliv, förskola och skola. Företagen lämnar saker som kan återanvändas och lärarna jobbar med hållbarhet, teknik och kreativitet i undervisningen. De har även fortbildning för lärare i hela Sverige.

Arbetsgruppen har tre undergrupper. Linn är med i gruppen som har frågor om styrning och organisation. På frågan om vilka som är de största utmaningarna blir svaret:

– Vi har för mycket administration i alla led, för lärare men också för myndigheter. Ser man till eleverna är det viktigaste att ha stort fokus på att lära sig skriva, läsa och räkna tidigt. Kan man det i 3:an, har man bra förutsättningar att lära annat.

Linn avslutar med att säga:

– Det är viktigt att vi får en långsiktighet och hållbarhet i skolutvecklingen. Vändningarna får inte vara för stora. Förslagen för skolan behöver vila på forskning och vara evidensbaserade.

Marie-Louise Hänel Sandström, är riksdagsledamot från Göteborg. Hon jobbade tidigare som läkare och har forskat om stroke, och hade uppdrag som fritidspolitiker innan hon kom in i riksdagen. På sin fritid tycker hon om att simma och hon badar gärna i havet året runt.

Marie-Louise gör sin andra period i riksdagen och i utbildningsutskottet, där hon har särskilt ansvar för högre utbildning, forskning och rymdforskning. Politikutvecklingsgruppen jobbar utifrån Tidöavtalet, med att lyfta lärarutbildningen, genom att sätta ämneskunskaper i fokus, för både elever och lärare. Tillsammans med Linn, ingår Marie-Louise i gruppen som har frågor om styrning och organisation.

Marie-Louise säger:  

– Vi vill få tillbaka och fokusera på kvalitet och kunnandet. I lärarutbildningen behövs mer ledarskap, pedagogik och didaktik, sen är det både en betygsutredning och en friskoleutredning som ska börja.

De utmaningar som Marie-Louise framför allt ser handlar om otryggheten för elever och lärare och en oro över sjunkande studieresultat. Hon lyfter även frågan om psykisk ohälsa bland unga som en viktig fråga att arbeta med.

– Vi vill stärka rektorns roll både som ledare och i den pedagogiska rollen. Även den administrativa bördan för både rektorer och lärare behöver minska till förmån för det pedagogiska arbetet. En annan viktig fråga är läromedlen, att de håller hög kvalitet och är kvalitetssäkrade.  

Johanna Rantsi, är riksdagsledamot från Mölndal. Fritiden spenderar hon gärna med familjen, i skärgården med båtar och sjöfart. Hon gör sin första period i riksdagen. Tidigare har Johanna alltid jobbat vid sidan av politiken. De senaste åtta åren har hon varit lärare på Angeredsgymnasiet, där hon undervisade på samhällsprogrammet i samhällskunskap, sociologi och ledarskap. Johanna är ersättare i utbildningsutskottet och ser att Moderaterna kan utveckla en stark och sammanhållen skol- och utbildningspolitik:  

– Rollen i riksdagen handlar om att driva politiken framåt. Under den allmänna motionstiden i höstas lade jag fram ett antal motioner riktade mot skolan utifrån erfarenheter som lokal skolpolitiker i Mölndal och som gymnasielärare.

I politikutvecklingsarbetet tillhör hon gruppen som arbetar med fokus på kunskap. De har tittat på läroplanen, examinering och lärarutbildningen. Johanna säger att det behövs stora reformer för att styra upp svensk skola, där huvudlinjen är ett större fokus på kunskaper:

– Lärarutbildningen behöver reformeras i grunden. Idag bli man antagen med för låga förkunskaper. Antagningskraven på lärarutbildningen behöver höjas med lämplighetsprövning men det krävs också bättre kunskaper i språk och de ämnen man söker till, man måste kunna sitt ämne. Vi vill också pröva att låta fler aktörer driva lärarutbildning.

– När det gäller läroplanen vill vi se mer fokus på kunskap och mindre flum. Stryka mer om förmågor och väcka intresse och istället ha mer om kunskaper som tillägnas vid god undervisning. Ämnen ska renodlas till sin kärna. Det är kunskap som ska mätas och inte förmågan.

– I examineringen vill vi ha större fokus på central rättning av nationella prov och mer fokus på slutprov i olika former. Digitala verktyg väcker nya möjligheter och svårigheter att bedöma elevers kunskaper och förmågor. Vi behöver se till helheten med ett större fokus på samlade kunskaper i slutet av kurser.

Avslutningsvis säger Johanna:

– Vi behöver lyfta fram elever som behöver extra utmaningar. Det finns många särskilt begåvade, som ofta glöms bort, vi behöver sätta fokus både på de som behöver extra utmaningar, men också sätta mer fokus på att hjälpa dem som behöver ännu mer hjälp och stöd.

Västra Götalandsregionen har under åtta år styrts av GrönBlå Samverkan. Samarbetet har på många sätt varit framgångsrikt. Inte minst har stora satsningar gjorts för att stärka attraktiviteten att arbeta inom sjukvården, och på att höja löner och ersättningar för medarbetarna. Efter valet i höstas valde Miljöpartiet att bryta samarbetet för att istället bilda en ny ledning med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

I den moderata regionstyrelsegruppen ingår Gustaf Josefson (M), som är nytt regionråd och Monika Beiring (M), nytillträdd regionrådsersättare. De båda har ansvar för hälso- och sjukvårdspolitiken för Moderaterna. Vi träffade dem för att få lära känna dem närmare och för att få veta mer om regionpolitiken. 

Gustaf är Mölndalsbon som klev in i regionpolitiken 2020, när han valdes till ordförande i styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har en bakgrund som officer och har därefter utbildat sig till nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg, med examen som civilekonom. Gustaf är också en av arkitekterna bakom den nya politiska organisationen som Västra Götalandsregionen införde efter årsskiftet: 

– En av drivkrafterna för mitt engagemang är att utveckla lösningar för att bekämpa sjukvårdsköerna och hantera de ekonomiska utmaningar som regionen står inför de kommande åren.

– Mina politiska fokusområden är ekonomi, styrning, ledning och organisation. Och jag tycker det är viktigt att vi kan få större effekt i regionens verksamheter för invånarnas skattemedel. 

Monika är personalvetare från Göteborg. Hon valdes in regionfullmäktige första gången 2018 och under den förra perioden var hon ordförande i styrelsen för Närhälsan som bland annat ansvarar för de vårdcentraler som Västra Götalandsregionen driver i egen regi. På frågan om vad som ligger henne närmast om hjärtat i politiken blir svaret:

– En tillgänglig vård när människor behöver den. Det handlar både om att korta köerna för att t ex få en operation men också om att utveckla primärvården och förbättra tillgången till den med ökade öppettider och tidsbokning på nätet. Det måste bli lättare att komma i kontakt med vården.

Monika berättar vidare om sig själv att hon tillhör skaran som är ganska duktig på att somna ifrån “bra” filmer och hon tittar gärna på spännande serier. Är hon ensam blir det gärna en dokumentär. Till vardags läser Monika handlingar, men till semestern packar hon ner spännande pocketböcker och hon brukar hinna med ett antal under sommaren. 

Privat har de båda familjer med barn och Monika har husdjur, både katt och ponny. Om sin fritid säger Monika:

– Jag umgås med familjen, med vänner, är ute i naturen. Till vardags så lägger jag en del tid på att köra barnen till aktiviteter, på sommaren tar vi gärna en tur på havet.

Monika bjuder även på sig själv och säger: 

– Det ni inte visste om mig är att jag gjorde min första, och förmodligen enda, hole-in-one när jag var höggravid med första dottern.

När det gäller politiken har de uppdrag som ligger nära varandra i varsin av de två nyinrättade centrala hälso- och sjukvårdsnämnderna. Gustaf har uppdraget som 1:a namn i den nya Operativa Hälso- och sjukvårdsnämnden och Monika har uppdraget som 2:e vice ordförande i den nya Strategiska Hälso- och sjukvårdsnämnden. De båda är överens om att fortsätta arbeta aktivt för att regionens ekonomiska medel ska användas där de gör mest nytta och till att öka tillgängligheten och korta väntetiderna. 

I sina nya uppdrag kommer de att kunna arbeta tillsammans kring de utmaningar de ser. Inte minst återgår samhället, och sjukvården nu till en mer normal situation efter år som präglats av pandemin, men de båda konstaterar att den kommande tiden innebär ett tufft ekonomiskt läge och ett begränsat reformutrymme. Effekterna av Rysslands aggressionskrig i Ukraina, hög inflation och risken för en djup lågkonjunktur och ökad arbetslöshet oroar. 

– Vi står inför ett läge som kommer kräva tydlig styrning, minskad administration och effektivare verksamhet. Det räcker inte att förändra den politiska organisationen för att lösa det. Även system, rutiner, arbetssätt och kultur behöver ses över och förändras, påtalar Gustaf. 

Regionens uppdrag är brett, med ansvar för hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur. Gustaf fortsätter:

–     Det är också viktigt att vi gör rätt prioriteringar och värnar den faktiska kärnverksamheten. Om vi ska kunna göra nödvändiga satsningar inom sjukvården medel frigöras från områden som har vuxit sig alltför stora. En sådan del är administrationen inom Västra Götalandsregionen.

Den nya politiska organisationen som är införd skapar en angelägen bantning av de byråkratiska pålagorna. Moderaterna var med och la fram förslaget om effektivisering av koncernkontoret. Det beräknas i ett första steg kunna frigöra ca 60 miljoner kronor. 

– Det är verkligen inte några småpengar, men vi måste göra mer och vi måste gå längre. Målsättningen måste vara att ytterligare skära ner på de administrativa kostnaderna och förflytta fokus dit de gör mest nytta – till vår kärnverksamhet, säger Monika avslutningsvis.

En allt större del av Moderaternas väljare är förstagångsväljare. Under den gångna mandatperioden spekulerades det i hur Miljöpartiet skulle lyfta med hjälp av generation Greta, en ny och ung miljörörelse med en tydlig dragning åt den politiska vänstersidan. När väl valresultatet presenterades visade det sig att verkligheten var en helt annan.

De yngre väljarna valde i första hand Moderaterna, och hela 58 procent valde att lägga sin röst på något parti i det moderata regeringsunderlaget. Detta är ett tydligt kvitto på att Sveriges unga har ett stort förtroende för vår förmåga att lösa samhällsproblemen, men även att vi levererar en politik som ingjuter hopp om framtiden.

Den högervåg som vi har sett bland unga syns även tydligt i partiet. Moderata Ungdomsförbundet, (MUF) har under hela valrörelsen haft många skolungdomar som vill engagera sig i ungdomsförbundet. Av medlemsstatistiken kan vi se hur alla tidigare medlemsrekord är slagna. MUF i Västra Götaland har under valåret ökat medlemsantalet med 60 procent, från cirka 2 300 medlemmar till över 3 700 medlemmar. Medlemstillströmningen är fantastisk, med runt 2 000 nyvärvade medlemmar bara i år.

I MUF Västra Götaland finns fem MUF-distrikt, vars gränser följer riksdagsvalkretsarna; MUF Göteborg, MUF Västra (kranskommunerna runt Göteborg), MUF Norra (Fyrbodal), MUF Skaraborg och MUF Södra (Boråsregionen). Vi frågade distriktsordförandena i Västra Götaland hur de arbetade i valet och vad de tänker om att Moderaterna når stor framgång bland unga. 

Hannah Björnerhag, ordförande MUF Göteborg, berättar att de var ute dag som natt mellan 1 augusti till valdagen. Kampanjandet bestod av flera delar där framförallt debatter ute på olika skolor var prioriterat.

– Många nattkampanjer där vi träffade ungdomar ägde rum, det viktigaste var att befinna sig där de unga var. I Göteborg spelade trygghetsfrågan stor roll.

– Moderaterna var det parti som hade bäst politik på de områden som många unga tycker är viktigt, nämligen trygghet, klimat och ekonomifrågan. Unga vill ha ett mer tryggt samhälle, en mer effektiv klimatpolitik och att det ska löna sig att anstränga sig.

Även Suhaib Hurani, ordförande MUF Norra, pekar på en bra kampanj och samarbete som förklaringar:

– Först och främst har det varit en väldigt stor närvaro från muffarna på de olika skolorna. Vi har pratat mycket trygghet för kvinnor, vi har pratat mycket brott och straff och upprättelse för brottsoffren. Vi har pratat plånboksfrågor, som är viktigt för unga som ska ta sitt första arbete. Det här är nyckelfrågor som var avgörande både i valrörelsen, men även för den unga generationen. 

– Vi har jobbat mycket med att stötta våra lokala partiföreningar. MUF Norra har besökt i princip samtliga föreningar. De har fått minst två tre besök beroende på det geografiska läget. Vi har t.ex. haft kustturné mellan MUF Göteborg, Norra och Västra, där vi samarbetade och gick på varandras kampanjer.

Elvira Löwenadler, ordförande MUF Södra, berättar om kampanjen att det var stor skillnad beroende på var i Västra Götaland som man var.

– När vi kampanjade i Borås då pratade vi väldigt mycket trygghet, vidareutbildning, möjlighet till att kunna flytta iväg och kunna få bostad, men när vi kampanjade lite utanför Borås i de mindre kommunerna, var det nästan överhängande bränsleskatten som var det viktiga. MUF har haft en kampanj om att de första 500 000 ska vara skattefria. Vi satsade mycket på kampanj kring bränsleskatten. Vi har haft tröjor med sänk skatten – sänk regeringen. Och den var väldigt bra.

– Men sen tror jag att vår styrka i mitt distrikt har varit att vi är många tjejer och det har ju gjort att vi har kunnat ta ett annat perspektiv när vi kampanjar. Vi lyfter väldigt mycket att ingen ung tjej ska känna sig begränsad i samhället.

Oliver Andersson, ordförande MUF Västra, säger om kampanjen att unga väljare har genomskådat Socialdemokraternas politik och insett att en stor del av deras uppväxt har präglats av gängkriminalitet, en ofullständig skolgång och bland de högsta skatterna i världen. Unga idag vill ha frihet, trygghet och en grön framtid. 

– De viktigaste frågorna för unga upplever jag var miljö och klimat, trygghet och ekonomi där framförallt bränslepriser var viktiga frågor som engagerade unga. 

Trygghet, jobb, ekonomi och miljö är frågor som återkommer i samtal med Jonathan Kahrs, ordförande MUF Skaraborg.

– Vi hade huvudfokus på trygghetsfrågan, lite jobb och ekonomi och sen lite klimat och lite jämställdhet. Det är egentligen de som sticker ut lite extra. Olika frågor appellerar till olika typer av unga väljare såklart. Trygghetsfrågan var central. Det var den vi pratade om mest. Klimatfrågan kanske vi lyfte mer än partiet, men det är inte konstigt i och med att unga kanske tycker att det är en fråga som de oftare vill prata om än vad en del vuxna tycker.

– Vi mötte unga på deras villkor, vi mötte dem på skolorna, vi mötte dem om det var något event, kanske en festival eller något sådant, t.ex. Törebodafestivalen.

– I Skaraborg, kanske vi inte är jätteideologiska en fälla som jag tror att många andra ungdomsförbund faller in i. Utan vi pratar med unga under en längre tid, får respons, bygger våra förslag på saker som funkar och saker som unga vill se. Och sen när vi kommer fram till valet har vi en politik som många unga uppskattar. 

Elvira Löwenadler, ordförande MUF Södra, ser även förklaringar i samhällsförändringar som kommit med miljöfrågan och flyktingkrisen 2015 och att många unga vill vara med i en handlingskraftig förändring. 

– Man känner att det här landar på den yngre generationen att fixa det som den äldre generationen har skapat. Jag tror att många unga är trötta på vänstersidan, för att de inte har levererat.

– Sen tror jag också att många unga idag är mycket mer självständiga. Man får lära sig att du kan ta dig vartsomhelst. Det är bra med en hög utbildning. Man ser många framgångar. Och då blir man ju, tror jag automatiskt lite mer högerorienterad.

På frågan om hur MUF arbetar för att fortsatt vara största parti bland unga talar alla om vikten av fortsatt hög aktivitet och närvaro. Suhaib Hurani, MUF Norra, säger:

– Det handlar framförallt om att vi ska fortsatt pusha på regeringen. Prioritera de frågor som är viktiga för unga. Och fortsatt vara närvarande såklart.

Hannah Björnerhag, MUF Göteborg:

– Att ständigt vara relevant inom områden som unga bryr sig om och ha svar på även framtidens frågor. Det gör vi genom ständig politikutveckling och att varje månad vara ute bland skolorna för att se vad som är aktuellt hos unga just nu. 

Oliver Andersson, MUF Västra:

– Det handlar verkligen om att synas så mycket som möjligt, på skolor och torg samt driva frågor som på riktigt är viktiga för unga. Med rekord i medlemsantal och vinst i skolvalet blåser det fortsättningsvis blåa vindar!

Jonathan Kahrs, MUF Skaraborg, berättar att de kommer att fortsätta kampanja så att de kan fortsätta vara störst och mest relevanta:

– Det kanske är det som är vår fördel i MUF att vi är det mest aktiva ungdomsförbundet. Vi har ju människor så att vi kan bemanna kampanjer alla fyra år i en mandatperiod. Och det måste vi utnyttja genom att synas alla fyra åren och bygga ett långsiktigt förtroende.  

– Jag är väldigt stolt över att vi i MUF verkligen formulerar politik som möter de problem som unga ser i sin vardag. Det är inga stora visioner alltid, utan det är ganska vardaglig nära politik som jag tycker är det som ger resultat.

Elvira Löwenadler, MUF Södra, talar även om att ställa krav på partirepresentanter när alla styren är klara:

– Nu har unga röstat för denna förändring. Styr man då, ska man också se till att det tas i beaktning. För oss är de unga rösterna de viktigaste. Det ska inte spela någon roll om det är valår eller inte, utan vi driver på lika mycket ändå.

Elvira Löwenadler summerar valframgångarna med att tala om det bra samarbetet som har varit mellan distrikten och berättar om hur MUF Södra t.ex. åkte till MUF Västra och att MUF Göteborg hjälpte till när de hade event i Vårgårda. Elvira avslutar med att säga:   

– Vi har kämpat tillsammans!