Kategori: Nyhet
Reformpaket för ökad tillväxt och konkurrenskraft i Europa
Moderaterna vill se ett närmare Europasamarbete för frihandel, ökad tillväxt och gemensam konkurrenskraft. Det lägger grunden för mer frihet, företagsamhet och framtidstro i Europa.
Ulf Kristerssons tal vid Moderaternas EU-valupptakt
EU-medborgare ska avtjäna fängelsestraff i sina hemländer
Moderaterna vill att fler utländska brottslingar ska avtjäna fängelsestraff i sina hemländer. Huvudregeln inom EU ska förändras så att fängelse-straff alltid avtjänas i hemlandet. Kriminalvården har i dag problem med hög beläggningsgrad. För att lösa den uppkomna situationen behövs fler fängelseplatser, men också ett regelverk som tydligt slår fast att fängelsestraff som huvudregel ska avtjänas i hemlandet.
Läs förslaget i sin helhet nedan.
Den nya svenska modellen Moderaternas ekonomiska vårmotion 2019
På en pressträff i dag presenterade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, Moderaternas ekonomiska vårmotion för 2019. Med vårmotionen tar Moderaterna de första stegen för att bygga en ny svensk modell som tar tag i Sveriges problem, tar sikte på Sveriges utmaningar och tar vara på Sveriges möjligheter.
Det handlar om satsningar för att poliserna ska bli fler och få bättre verktyg för att bekämpa brottsligheten i hela landet, arbetet mot terrorism trappas upp och utgångspunkterna för en större skattereform presenteras.
|
||
|
Skattereform för en ny svensk modell
Moderaterna presenterar en vårbudget och en skattereform som tar tag i Sveriges problem. Vi föreslår ökade resurser till bland annat polisen, psykiatrin, yrkesutbildningen och klimatforskningen. Det behövs en helt annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren. Det skriver Ulf Kristersson, Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, och Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson, på DN Debatt.
Den svenska modellen har gått vilse. Sverige står inför betydande problem där den nuvarande politiken saknar lösningar. Sverige har bland världens högsta skatter, men grundläggande samhällsfunktioner som polisen, sjukvården och skolan fungerar inte som medborgarna har rätt att förvänta sig.
Samtidigt ser vi att konjunkturen vänder ner och tillväxten mattas av. Arbetslösheten har bottnat på över 6 procent och långtidsarbetslösheten är tillbaka på tidigare krisnivåer. I det här läget presenterar Moderaterna en vårbudget och en skattereform för en ny, uppdaterad svensk modell.
Problemen är väl kända: Det kan ta både 10 och 20 år innan invandrare med låg utbildning får sitt första jobb. Barn som är födda i Sverige behärskar inte alltid svenska språket. Vi ser hur välfärdens långsiktiga finansiering utmanas av en åldrande befolkning och en hög asylinvandring. Det svenska näringslivet – ryggraden i vårt välstånd och själva förutsättningen för den svenska modellen – har en svag produktivitetsutveckling. Därtill spås tillväxten per person gå mot den svagaste utvecklingen sedan andra världskriget, bortsett från 90-talskrisen och finanskrisen.
Moderaterna presenterar nu en budget som tar tag i Sveriges problem. Vi föreslår ökade resurser till bland annat polisen, psykiatrin, yrkesutbildningen och klimatforskningen. Det behövs en helt annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.
Den svenska modellens legitimitet bygger på att människor kan lita på våra samhällsfunktioner och på att våra gemensamma skattepengar först och främst går till det offentligas grunduppgifter. Därför presenterade Moderaterna och Kristdemokraterna i höstas en budget som ökade resurserna till vård, skola och omsorg med nio miljarder kronor och med närmare sex miljarder kronor mer till lag och ordning samt försvaret.
Samtidigt sparade vi 20 miljarder kronor på bland annat extratjänster, Arbetsförmedlingen, det ineffektiva ”klimatklivet”, elcykelpremier och byggsubventioner. Det är möjligt att kombinera rimligare skatter och en förstärkning av statens kärnuppgifter – om annat prioriteras ner.
Men för att på riktigt uppdatera den svenska modellen måste vi också jobba med den långa sikten. Därför presenterar vi nu också våra utgångspunkter för en större skattereform.
En ny skattereform måste utgå från de samhällsproblem som ska lösas. Den ska syfta till att stärka människors och familjers frihet och självbestämmande, skapa fler jobb och öka tillväxten. Men den ska också värna sammanhållningen i Sverige.
För att öka drivkrafterna till arbete och företagsamhet måste de skatterna sänkas, skattebaserna breddas och det totala skattetrycket i Sverige bli lägre. Dessutom behöver kombinationen av skatter och bidrag analyseras samlat om inte utanförskapet än en gång ska skena. Vi ser också behovet att förenkla skattesystemet men det är inte det primära syftet med en reform.
Svenska folket betalar bland världens högsta skatter och ska också kunna räkna med att varje krona gör så stor nytta som möjligt. Varje skattekrona – även om beloppen är små – som slösas bort tär på skattemoralen. Oavsett om pengarna går till religiös extremism, kravlösa bidrag eller fuskas bort i LSS. Det skadar sammanhållningen i vårt land.
Moderaterna har dessa sex utgångspunkter för en sådan skattereform:
1. En fullt finansierad skattereform – och utgiftsreform.
För att göra skattereformen långsiktigt hållbar och för att värna starka offentliga finanser ska reformen vara fullt finansierad. Det innebär att vissa skatter kommer att höjas. Dock har så gott som samtliga skatter negativa effekter. Ska vi kunna möta de utmaningar Sverige står inför behöver skattetrycket sänkas. Därför kommer delar av skattesänkningarna finansieras av utgiftsminskningar. Det innebär alltså att en ny skattereform måste kombineras med en ambitiös utgiftsreform.
2. Drivkrafter och stöd för full sysselsättning.
För låginkomsttagare lönar det sig sämre att gå från bidrag till arbete i Sverige än i nästan något jämförbart land. Detta är en viktig orsak till den misslyckade integrationen och till att långtidsarbetslösheten fortsätter att vara hög. Lägre skatt på låga inkomster är därför en central del av en moderat skattereform. Skatten på pension ska också sänkas.
3. Gynna flit och förkovran.
I dag råder stor brist på kvalificerad arbetskraft. Ska vi möjliggöra både växande företag och hög kvalitet i välfärden måste fler utbilda sig och de som har utbildning uppmuntras att jobba mer. Då kan inte Sverige ha världens högsta marginalskatter på högre inkomster. Att värnskatten tas bort 2020 är ett välkommet första steg, men det räcker inte. Marginalskatterna behöver sänkas ytterligare för att återupprätta principen om hälften kvar.
4. Företagande och entreprenörskap för högre tillväxt och fler investeringar.
Ska Sverige fortsätta vara ett rikt välfärdsland måste tillväxtförutsättningarna stärkas. Det kräver en bred palett av åtgärder, men skattefrågorna är centrala. Bolagsskatter och kapitalskatter måste vara konkurrenskraftiga och uppmuntra till investeringar i Sverige. Vi behöver också färre särlösningar och ett enklare skattesystem. Skattereformen ska underlätta för ökad tillgång till bostäder. Företagare ska uppskattas mer än de beskattas.
5. Hållbarhet och sammanhållning.
Höjda miljöskatter bör övervägas. Men bara om de faktiskt minskar och inte bara flyttar utsläppen. Och bara om de inte lägger orättvisa bördor på landsbygden. Vi säger därför nej till skatter på elektronik och kläder, liksom till flygskatt och höjd bensinskatt.
6. Värna skattesystemets legitimitet.
Ska vi klara ambitiösa välfärdsambitioner måste skattesystemet uppfattas som legitimt. Genom införandet av rut-avdraget och avskaffandet av förmögenhetsskatten, arvs-och gåvoskatten och fastighetsskatten upplevs skattesystemet som mer legitimt i dag än tidigare. Skattesystemet ska vara effektivt, men det är ännu viktigare att det har brett stöd. Vi kommer därför inte att rulla tillbaka dessa reformer och riskera att urholka det förtroende som numera finns. Legitimiteten ska också förbättras genom att rättssäkerheten inom skatteområdet stärks. Skattereformen ska öka förutsägbarheten inte minst för företag och stärka den enskildes ställning gentemot Skatteverket.
Vi diskuterar gärna en bred skattereform med de fyra partierna som står bakom januariöverenskommelsen. Men då måste de presentera mer än bara allmänna önskemål. I väntan på det arbetar vi vidare med den moderata skattereformen för en ny svensk modell.
Ulf Kristersson (M), partiledare
Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson
Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson
Läs artikeln här.
Färre brott – i hela landet
I Moderaternas kommande ekonomiska vårmotion föreslås en storsatsning för att minska antalet brott i hela landet. Det handlar om starkare kontroll över Sveriges gränser, fler poliser och bättre möjligheter att utreda brott. Sammantaget uppgår budgetförstärkningarna till 1,9 miljarder kronor när de når full effekt. Det presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, i en intervju med SVT.
|
||
|
Gemensamt förslag till vårändringsbudget från Moderaterna och Kristdemokraterna
Moderaterna och Kristdemokraterna vill att den inriktning som angavs i höstens budget bör fortsätta och lägger därför fram ett gemensamt förslag till vårändringsbudget. Sammantaget innebär förslaget att rättsväsendet tilldelas 230 miljoner kronor mer än i regeringens budget och att sjukvård och social omsorg tilldelas drygt en halv miljard kronor mer än i regeringens budget. Detta presenterades i dag av Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, tillsammans med Jakob Forssmed (KD).
Moderaterna och Kristdemokraternas budget för 2019 tog sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering.
Den budget som riksdagen sedan röstade igenom stärkte svensk ekonomi och skapade förutsättningar för fler jobb. Samtidigt stärktes trygghet och välfärd genom målmedvetna reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg. Kommunerna gavs stora generella tillskott.
En budget löser inte alla Sveriges problem. Men de steg som togs med Moderaternas och Kristdemokraternas budget har rustat Sverige starkare.
Denna reforminriktning hade behövt fortsätta. Övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning däremot en tvär gir ifrån den vägen.
Allra tydligast blir det i regeringens prioriteringar: Regeringen väljer att minska anslaget till Polisen, trots att otryggheten börjar bli kännbar för allt fler. Regeringen väljer dessutom att minska anslagen till äldreomsorgen, trots att vi vet att behoven är stora. Satsningen för att ta fram en ny cancerstrategi avbryts, satsningar på barn tas bort och man lägger grunden för höjda skatter framöver.
Moderaterna och Kristdemokraterna vill i stället fortsätta rusta Sverige starkare. Förslaget till vårändringsbudget fokuserar på att stärka lag och ordning, återupprätta välfärdslöftet, växla över till en mer effektiv klimatpolitik och lägga grunden för fler jobb, högre tillväxt och bättre integration genom exempelvis utbildning samt stärka sammanhållningen i landet.
Läs mer om förslaget till vårändringsbudget från Moderaterna och Kristdemokraterna här.
Fem steg som ska stärka svensk barncancervård
I dag presenterar Moderaterna fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi. Det skriver Ulf Kristersson och Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson, på Expressens debattsida.
Vi känner alla någon som har drabbats av cancer. Det är ett dramatiskt besked som förändrar livet. Den som insjuknar i cancer ska känna sig trygg med att få rätt vård så snabbt som möjligt. Men trots stora insatser från alla som arbetar inom vården ser det inte ut så i dag. Också cancersjuka drabbas av de köer som mer än fördubblats under Socialdemokraternas tid vid makten.
Socialdemokraterna lovade inför valet 2014 att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor. Först bröt Stefan Löfven det löftet, sedan övergav han det helt. I dag får endast häften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid, och fler än hälften av alla män som drabbats av prostatacancer får vänta mer än 50 dagar.
Det här är ett tydligt tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar som den ska. Det krävs en annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.
Allra först behöver Sverige återinföra en uppdaterad och utökad version av den kömiljard som infördes under den borgerliga regeringen. Men vi måste också uppdatera den nationella cancerstrategin – som sedan 2009 spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården.
För att ta tillvara på banbrytande forskning och utveckling som skett inom cancerområdet måste strategin förnyas. En uppdaterad cancerstrategi behöver inkorporera allt från diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer, till ökade möjligheter till mer individuell cancerbehandling.
Det här borde vara självklart, och med M:s och KD:s budget röstade också riksdagen i december för att ta fram och genomföra en ny nationell cancerstrategi. Men redan då försökte S och MP stoppa beslutet och nu har de i sin ändringsbudget – tillsammans med stödpartierna – kört över beslutet och dragit in pengarna.
Cancerstrategin behövs – och den behöver ta ett nytt grepp om barncancervården. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Det inger hopp att många överlever men vården måste fortsatt utvecklas och finnas där från första kontakten till den viktiga eftervården. En av vår tids viktigaste uppgifter är att utrota barncancern.
Moderaterna kommer inte att acceptera sänkta ambitioner i cancervården. Vi kommer att avsätta 500 miljoner kronor per år för att ta fram och genomföra en ny cancerstrategi.
I dag presenterar vi fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi.
1. En nationell vårdgaranti för cancervården
Det behövs specifika resurser för att korta väntetiderna inom cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen.
2. Stärk barncancervården
Behandling av cancer hos vuxna och hos barn skiljer sig till viss del åt. Därför vill vi särskilt prioritera barncancerforskning i nästa forskningsproposition. Bland annat hur vi kan minska sena komplikationer för barn som genomgått cancerbehandling.
3. Fler sjuksköterskor och barnonkologer
Barncancervård är beroende av att Sverige på kort sikt löser den akuta bristen på sjuksköterskor, och på längre sikt utbildar fler barnonkologer. Vi vill därför införa en ny specialistutbildning inom barncancervård. Vi behöver också sträva efter en nationell samordning av kompetens- och personalförsörjningen till barncancervården.
4. Vården måste finnas hela vägen
Säkerställ att barn med cancer och deras anhöriga erbjuds en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vården måste finnas där hela vägen.
5. Barn och unga vuxna får inte falla mellan stolarna
Moderaterna vill se över förutsättningarna för att patienter i barncancervården som fyller 18 år inte hamnar i kläm vid övergången till den reguljära vuxenvården. Det kan handla om problem vid journalöverföring, bristande kunskaper eller till och med att patienter avslutar sin behandling för att de inte längre orkar.
S och MP prioriterar inte de svåraste och viktigaste frågorna. En politik som under snart fem år skapat växande köer i cancervården kommer fortsätta att misslyckas. Moderaterna kommer ta ansvar för att en bättre politik utvecklas och läggs fram för beslut.
Ulf Kristersson (M), partiledare
Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson
Läs artikeln här.
Tryggare Sverige och Europa
I dag presenterade Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson, och Tomas Tobé, toppkandidat till Europaparlamentet, samlade insatser för att stärka kampen mot terrorismen. Det handlar både om ökade resurser i Moderaternas kommande ekonomiska vårmotion för att förebygga, förhindra och bekämpa terrorism och om nya åtgärder på EU-nivå.
|
||
|