Kategori: Nyhet

När regeringen konsekvent vägrar att skärpa svensk terrorlagstiftning måste riksdagen överväga att agera även utan regeringens medverkan. Vi kräver också att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet, skriver Gunnar Strömmer och Johan Forssell på DN Debatt i dag

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan ett antal år tillbaka. Den senaste tidens utveckling i Syrien kan på sikt förvärra hotnivån i såväl Sverige som resten av Europa. Turkiets invasion riskerar att ge IS andrum att åter bygga upp sin struktur och närvaro i regionen. Det har redan kommit rapporter att både terrorister och anhöriga till terrorister har lämnat de läger eller fängelser de befunnit sig i.

Sverige är det land som, näst efter Belgien, har flest personer som anslutit sig till IS sett till befolkningsmängd. Det ger anledning att vara utomordentligt bekymrad. Detta i fråga om de individer som nu eventuellt återvänder till Sverige, men också för eventuell nyrekrytering av radikaliserade personer som redan bor i Sverige. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima – och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra sådana.

Det var mot den bakgrunden och den höjda terrorhotsnivån som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna tillsammans med regeringen slöt de så kallade terroröverenskommelserna år 2015 respektive 2017. Vi enades över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet.

Tyvärr kan vi fyra år efter den första överenskommelsen konstatera att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har prioriterat att genomföra de åtgärder vi kom överens om. Fortfarande saknas lagstiftning om:

• Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot. 
• Tydligare sekretessbrytande bestämmelser mellan polisen och kommunerna. 
• Hinder för missbruk av resehandlingar. 
• Effektivare straff för terrorismbrottslighet.

Det avstannade arbetet i Regeringskansliet är mycket allvarligt mot bakgrund av säkerhetssituationen. Samma mönster uppträdde häromveckan när regeringen lade fram ett förslag från tidigare terroröverenskommelser, som innebär ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation. Ett förslag som endast kommer att träffa vissa specifika situationer, som dessutom redan är straffbara i stor utsträckning.

Även med det nya samröresbrottet på plats kommer det fortsätta vara förenat med betydande svårigheter att lagföra och döma personer som reser från Sverige för att delta i en terroristorganisations verksamhet i ett annat land. Vi kan inte heller lita på att det internationella samfundet istället ska stå för en lösning. Tyvärr finns få tecken på att den internationella tribunal för IS-terrorister, som bland annat Sverige drivit på för, kommer att bli verklighet. 

Moderaterna kräver därför att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet. 

Föreningsfriheten bör inte inrymma en rätt att ostraffat bedriva brottslig verksamhet. Förbudet bör träffa såväl utländska terrororganisationer liksom inhemska våldsbejakande ytterkantsrörelser som använder hot och våld som medel för att uppnå sina mål. Vidare bör en möjlighet införas att kunna återkalla ett svenskt medborgarskap när någon som har dubbla medborgarskap begår terrorbrott. Något som regeringen hittills motsatt sig.

Grundlagsändringar tar dock, med rätta, lång tid. De förutsätter två likalydande beslut före och efter valet 2022. Sannolikt kan nya regler därför vara på plats först 2023. Med tanke på den oroliga situationen som råder i omvärlden och den förhöjda terrorhotnivån i Sverige bör varje möjlighet att skärpa den vanliga lagstiftningen dessförinnan övervägas noggrant.

Moderaterna har därför, bland annat genom direkta kontakter med regeringen, krävt att ett förslag läggs fram som innebär att deltagande i en militärliknande terroristorganisations verksamhet kriminaliseras. Det beredningsunderlag som redan finns i Regeringskansliet kan enkelt kompletteras för att möjliggöra det. Ett sådant förbud skulle vidare inte stå i strid med grundlagen, men ändå sannolikt träffa terrororganisationer som organiserar sig på militärt vis, till exempel IS. 

Regeringen valde – trots våra påstötningar – att inte inkludera ett sådant förslag när ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation presenterades förra veckan. Det innebär att deltagande i till exempel IS verksamhet kommer vara fortsatt straffritt till 2023.

Vi beklagar det. Sverige har inte tid att fortsätta sitta på händerna. Vår terrorlagstiftning måste anpassas till den nivå som är standard i många andra europeiska länder. Nu får riksdagen istället överväga ifall ytterligare lagstiftningsåtgärder kan och bör vidtas på området utan regeringens direkta medverkan.

Sverige har alltför länge stått dåligt rustat inför ett försämrat säkerhetsläge och förhöjt terrorhot. Det finns ingen naturlag som säger att vi konsekvent ska ha en lägre skyddsnivå jämfört med övriga europeiska länder. Därför kommer Moderaterna fortsätta driva på för att stärka Sveriges förmåga och motståndskraft. Det handlar om ett kraftfullt brottsbekämpande arbete, men också om förebyggande reformer för att motverka våldsbejakande extremism. 

Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)

Läs debattartikeln här.

På partistämman i Västerås i dag presenterade Ulf Kristersson ramarna för ett mer aktivt oppositionsarbete där Moderaterna går från ord till handling. Det är nödvändigt i ett läge där regeringen förlorat kontrollen över samhällsutvecklingen.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tappat kontrollen. På område efter område ser vi hur läget förvärras. Sverige behöver ett nytt ledarskap som sätter vårt land på rätt kurs igen.

– Den här regeringen är politikens posörer. Manifestationer, samtal och kommissioner. Allt för att slippa samla ihop sig och fatta beslut, sa Ulf Kristersson. 

Men Moderaterna tänker inte titta på i tre år och göra någonting åt Sveriges problem först efter nästa val. Därför har Moderaterna identifierat tre områden där vi aktivt kommer att söka stöd för att driva regeringen framför oss: hållbar och stram migrationspolitik, kärnkraft och elektrifiering, samt lag och ordning. 

– Jag tror på samling. Men det måste vara samling till politisk handling. Inget hokus-pokus. Utan att man säger som det är. Och sen gör som man har sagt, fortsatte Ulf Kristersson. 

På de tre områdena finns starkt stöd för en annan politik än den nu förda. Politik som skulle göra Sverige till ett bättre land, men där regeringen som helhet stoppar nödvändiga steg framåt. 

– Vi kommer göra allt vi kan under resten av den här mandatperioden för att söka majoriteter i riksdagen som löser Sveriges problem, avslutade Ulf Kristersson.

Aktiv oppositionspolitik – skarpa processer 

Moderaterna kommer driva skarpa lagstiftningsprocesser i Sveriges riksdag för att få igenom vår politik. Regeringen styr – men ytterst är det riksdagen som stiftar Sveriges lagar. I dagsläget är tre processer aktuella: 

1. Skärpt straff för mord 

Moderaterna har lagt fram ett förslag i riksdagen som innebär att livstids fängelse ska dömas ut för fler mord. Hittills har KD, L och SD ställt sig bakom förslaget. I riksdagen har justitieutskottets kansli fått i uppdrag att ta fram ett konkret lagförslag. En omröstning i kammaren kan sannolikt ske före sommaren. 

2. Slopad ungdomsrabatt för de över 18 år 

Regeringen har lagt fram förslag om att ungdomsrabatten för de över 18 år ska avskaffas för ”upprepad grov brottslighet” – men det träffar endast fåtal fall. Samtidigt finns ett färdigt förslag hos Regeringskansliet som innebär att den rabatten för gruppen 18–20 år tas bort helt. För detta finns även majoritet i riksdagen. Moderaterna har därför krävt att regeringen ska lägga fram det förslaget på riksdagens bord – annars kommer vi att söka stöd för att driva frågan skarpt. 

3. En lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek 

En möjlighet att stänga ute vissa personer från butiker, simhallar och bibliotek, när det finns risk för t.ex. ordningsstörningar och trakasserier, skulle sannolikt medföra att antalet brott som begås på dessa platser sjunker. Det finns ett färdigberett förslag hos Regeringskansliet om detta och en riksdagsmajoritet står bakom det. Moderaterna kommer söka stöd för att driva frågan skarpt om regeringen inte lägger fram förslaget på riksdagens bord. 

Läs mer här.
Se talet här.
Läs talet i sin helhet här.
PM om förslaget bifogas.

I dag valdes en ny partistyrelse på Moderaternas partistämma i Västerås. Ulf Kristersson omvaldes till partiordförande. Elisabeth Svantesson valdes till ny förste vice ordförande och Anna Tenje till ny andre vice ordförande.

– Jag är stolt och tacksam över det fortsatta förtroendet att leda Moderaterna och ser fram emot att göra det tillsammans med Elisabeth, Anna och den nyvalda partistyrelsen. Nu börjar arbetet för att nå det mål vi satt upp på den här stämman, att Moderaterna ska vara den självklara regeringsbildaren efter valet 2022, säger Ulf Kristersson.

Den nyvalda partistyrelsen består i sin helhet av:

Partiordförande:
Ulf Kristersson, Strängnäs (omval)

Förste vice partiordförande: 
Elisabeth Svantesson, Örebro (nyval, tidigare andre vice partiordförande)

Andre vice partiordförande:
Anna Tenje, Växjö (nyval, tidigare ledamot)

Ledamöter:
Christofer Fjellner, Stockholm (omval)
Johan Forssell, Stockholm (nyval)
Linda Frohm, Kalix (omval)
Mats Green, Gränna (nyval)
Lars Holmin, Ulricehamn (nyval)
Stina Höök, Säffle (nyval)
Katarina Jonsson, Skövde (omval)
Iréne Svenonius, Täby (nyval)
Torbjörn Tegnhammar, Malmö (nyval)
Hans Wallmark, Ängelholm (omval)

I onsdags var det partiledardebatt i riksdagen. Här finner du Ulf Kristerssons anförande i debatten.

Se anförandet här.

Läs anförandet i sin helhet här:

I går höll Ulf Kristersson ett inledningstal vid Moderaternas partistämma i Västerås, som pågår mellan den 17-20 oktober. Här kan du se och läsa hela Ulf Kristerssons tal.

Läs anförandet här:

Den svenska arbetslösheten är bland de högsta i Europa, och till följd av den misslyckade integrationen riskerar utanförskapet att bita sig fast. Därför presenterade i dag Elisabeth Svantesson och Gunnar Strömmer samlade åtgärder mot arbetslöshetskrisen. Dessa läggs fram på Moderaternas partistämma.

Full sysselsättning är målet för Moderaternas jobbpolitik. För att nå dit behöver Moderaterna – för andra gången i modern svensk historia – återupprätta arbetslinjen. Den här gången handlar det om att bryta det utanförskap som ofta följer av den misslyckade integrationen. 

Trots flera år av högkonjunktur är det uppenbart att Stefan Löfvens regerings mål om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 inte kommer att nås. I stället är den svenska arbetslösheten bland de högsta i Europa. 

Moderaterna presenterar därför samlade åtgärder mot arbetslöshetskrisen. Det handlar om en bidragsreform, sänkt skatt på arbete samt att motverka skattehöjningar i kommunerna. 

Bidragsreform i fyra delar för minskat utanförskap

Skärpta krav för försörjningsstöd. Alla kommuner ska ställa krav på motprestation, i normalfallet på heltid, för den som har bidrag. Kommunernas möjlighet att ge ett mer generöst försörjningsstöd än vad som är riksnormen ska begränsas. 

Bidragstak. Ett bidragstak behövs för att ingen ska förlora på att börja jobba. 
 

Kvalificering till bidragssystemen. Nyanlända ska i större grad än i dag successivt arbeta sig in i rätten till olika bidrag och sociala ersättningar. 

Stoppa bidragsfusket. En ny bidragsbrottsenhet ska inrättas på Försäkringskassan och ansvaret för att åtala vid bidragsbrott ska flyttas till Ekobrottsmyndigheten. 

Sänkt skatt på arbete

Moderaterna vill fortsätta sänka skatten för dem som arbetar. Det är både rätt och rättvist: det ökar sysselsättningen och innebär att ansträngning lönar sig. Lägre skatt på arbetsinkomster ökar också individens självbestämmande och gör att fler kan försörja sig på sin lön.

Höga marginalskatter minskar drivkraften att utbilda sig och att arbeta mer. I dag betalar stora grupper mer än hälften av löneökning i skatt och det vill Moderaterna ändra på. Därför föreslås att nivån på den statliga inkomstskatten börjar trappas ned.

Motverka skattehöjningar i kommunerna

Sveriges kommuner och regioner är under allt större tryck till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och fler gamla, samt att kommunerna nu i stor utsträckning får bära kostnaderna för en misslyckad integration. Dessutom förväntas ekonomin vända nedåt. Det riskerar att resultera i sämre välfärd och högre skatter.

I detta läge måste staten tillföra resurser, inte minst för att hantera de kostnader som uppstår till följd av den bristande integrationen. Därför vill Moderaterna att de generella statsbidragen till Sveriges kommuner och regioner ska öka, och riktade statsbidrag ska göras om till generella. Samtidigt måste det ställas krav på att de nya resurserna går till välfärdens kärna, och inte till bidrag.

Läs mer här.

Trycket på migrationsdomstolarna väntas öka kraftigt de nästkommande åren, och efter regeringens budgetpresentation gick samtliga Sveriges migrationsdomstolar ut i ett pressmeddelande och varnade för att handläggningstiderna kommer bli ännu längre. Det är stötande att regeringen väljer att prioritera familjeveckor över domstolsväsendet. Tusentals människor riskerar att hamna i årslånga handläggningsprocesser när allt fler fall läggs på hög eftersom regeringen inte tillsätter de resurser som behövs för att kunna hantera det ökade trycket.

Moderaterna går migrationsdomstolarna till mötes och satsar de 178 miljoner kronor extra som domstolarna efterfrågar för att kunna bemöta det ökande antalet anknytnings- och medborgarskapsmål.

– Detta är pengar som är nödvändiga för att andra kostnader inte ska öka till följd av att fler personer blir kvar i systemet och det är den summa som migrationsdomstolarna själva har begärt, säger Maria Malmer Stenergard.

Moderaterna anser att Sveriges migrationsdomstolar måste ha tillräckliga resurser för att effektivt och rättssäkert kunna behandla migrationsmål med rimliga handläggningstider. Om de inte får de efterfrågade resurserna riskerar migrationsdomstolarna att bli en flaskhals i Sveriges migrationspolitik. Moderaternas tillskott gör att de totala ekonomiska kostnaderna för asylmottagandet hålls nere eftersom färre tvingas genomgå långa perioder av bidragsberoende i väntan på beslut.

När Moderaterna tillför 178 miljoner till migrationsdomstolarna får också människor möjligheten att snabbare planera sin framtid. Regeringens snedvridna prioriteringar gör att migrationsdomstolarnas handläggningstider blir längre och fler människor hamnar i limbo, utan möjlighet att planera sin framtid eller veta vad som kommer ske härnäst – det är alltså viktigt både för Sverige och de som får sina mål prövade att migrationsdomstolarna hinner med.

Moderaterna anser att det går att genomföra stora satsningar på migrationsdomstolarna genom att prioritera annorlunda mot regeringen. När regeringen väljer att prioritera friår och familjeveckor vill Moderaterna se en stärkning av domstolsväsendet.

– Det handlar om prioriteringar. Vi tycker inte att man ska prioritera ledighet i form av familjeveckor utan väljer istället att stärka rättsväsendet avsevärt mer än vad regeringen gör och dessutom i andra delar av rättsväsendet, säger Maria Malmer Stenergard.

Genom att öka anslagen till Sveriges migrationsdomstolar kommer migrationsprocessen bli både snabbare och mindre kostsam och samtidigt skapa en mer human process för de som väntar på beslut.

Här kommer vi successivt att lägga upp alla utskottsprotokoll och snabbprotokoll från partistämman, med start torsdag kväll.

I dag presenterade Moderaternas eftervalsanalysgrupp sin analys av Europavalet 2019. Gruppen konstaterar att Moderaternas beslut att fokusera på sakpolitik framför ”kulturkrig” är en av de viktigaste lärdomarna inför kommande val.

Sedan 1995 har Moderaterna backat eller misslyckats i samtliga val till Europaparlamentet. Men 2019 skedde ett positivt trendbrott: partiet ökade med tre procentenheter jämfört med Europavalet 2014. 

Innan valet satte Moderaternas partistyrelse upp tre mål: att partiet skulle nå ett högre valresultat än 2014, att partiet skulle vinna ytterligare ett mandat i Europaparlamentet och att partiet skulle lyckas mobilisera moderata sympatisörer att rösta på Moderaterna. Alla tre mål uppnåddes.

– Det här var en revansch. Om man ska peka på en enskild faktor som gjorde att Moderaterna lyckades vända trenden och öka i Europavalet är det att partiet inte fortsatte i gamla hjulspår utan gjorde hemläxan från tidigare val, sa Jessika Roswall, riksdagsledamot och analysgruppens ordförande.

– Moderaterna måste våga prioritera att prata sakpolitik i framtida valrörelser. Det är vår hemmaplan. Det är när vi pratar om riktiga politiska förslag som våra värderingar och vår ideologi konkretiseras och blir begriplig för människor, fortsatte Jessika Roswall.

– Moderaterna lyckades i Europvalskampanjen både lyfta fram sin egen politik och tydliggöra skillnaden mot andra partier. Väljarna vill veta varför de ska rösta på Moderaterna och det fick de i denna valrörelse, avslutade Jessika Roswall.

Gruppens huvudsakliga slutsatser:

1. Moderaterna valde att fullt ut prioritera sakfrågor i kampanjen, och överlåta ”kulturkrig” till andra partier. Det lönade sig. I Europavalet 2019 slog sakfrågorna kulturkriget.
    
2. Valrörelsen genomfördes av ett starkt team av toppkandidater som jobbade tillsammans under ledning av Tomas Tobé. Det gav glöd till kampanjen och ett gemensamt fokus på kampanjens prioriterade frågor.
    
3. Den operativa valledningen var slimmad och snabbrörlig, vilket innebar en effektiv beslutsgång och leverans av kampanjen. Detta även om vissa förberedelser som berörde partiorganisationen var något sena i starten.
    
4. Sist men inte minst: I en tid då väljarna är rörligare än någonsin, måste skillnaderna mot andra partier göras tydliga. Moderaterna lyckades i denna kampanj både lyfta fram sin egen politik och markera skillnader mot andra partier.

Läs hela eftervalsanalysen här.
Läs intervju med Jessika Roswall här.

15 skarpa rekommendationer om hur Moderaterna kan förbättra sitt arbete mot sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och övriga trakasserier. I dag lämnade värdegrundsinitiativet M2 sina förslag till partistyrelsen, bland annat efter en enkät som över 7 000 medlemmar svarat på. I denna artiekl berättar ordförande Karin Enström och partisekreterare Gunnar Strömmer för att prata om hur hela partiet kan mobiliseras i arbetet att bygga en vinnande kultur.

– Sexism och trakasserier är helt oförenligt med Moderaternas värderingar om personligt ansvar och individuell frihet. Om vi tar frågorna på allvar har vi nu chansen att bygga en ännu bättre och vinnande partikultur, säger Karin Enström.

Bakgrunden till Värdegrundsinitiativet M2 är berättelserna och vittnesmålen i #metoo-uppropet hösten 2017. Där bekräftades att problemen med sexism och trakasserier är omfattande i hela samhället. Politiken är inte förskonad, inte Moderaterna heller.

En särskild grupp inom riksorganisationen arbetade hösten 2017 med att hantera de enskilda fall som rörde Moderaterna. Denna särskilda insats väckte också diskussionen om hur Moderaterna bör arbeta med dessa frågor långsiktigt. Det ledde vidare till att partistyrelsen tillsatte Värdegrundsinitiativet M2 (där M2 ska förstås som Moderaterna i en andra och bättre version).

Arbetsgruppen fick i uppdrag att först utvärdera hur partiet hade hanterat de fall som kom fram i samband med #Metoo. Men till det lades uppdraget att initiera ett bredare och mer långsiktigt värdegrundsarbete.

Arbetsgruppen anlitade undersökningsföretaget Demoskop för att göra en enkät bland partiets medlemmar, bland annat om förekomsten av sexuella trakasserier och andra missförhållanden. Enkäten, med över 7 000 svarande, visade att de flesta känner sig trygga i Moderaterna, men att cirka 2 procent av nuvarande eller tidigare förtroendevalda/anställda utsatts för sexuella trakasserier. Cirka 10 procent uppger att de utsatts för trakasserier.

– Vi har inte grund för att säga att det är bättre eller sämre i vårt parti än i andra partier, eller andra delar av samhället. Men redan ett fall är ett fall för mycket. Det enda rimliga för Moderaterna framåt är att arbeta långsiktigt och målmedvetet utifrån en nollvision. Vi presenterar konkreta verktyg för att lyckas, konstaterar Karin Enström.

Arbetsgruppen anlitade också en extern utredare för att genomföra en särskild intervjustudie om partiets nomineringsprocesser. En sammanfattning av denna studie samt utredarens rekommendationer om förändringar finns i slutrapporten, och utredarens underlag har också lämnats över till partistyrelsen.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer välkomnar arbetsgruppens slutrapport, och ser det som en viktig utgångspunkt i Moderaternas fortsatta kultur- och värdegrundsarbete.

– Alla ska känna sig trygga, välkomna och bekväma i Moderaterna. Det gäller medlemmar, förtroendevalda och medarbetare. Bara så kan vi bygga en riktig vinnarkultur i vårt parti, säger Gunnar Strömmer.

Karin Enström kommer även att presentera arbetsgruppens rapport på Moderaternas partistämma i Västerås nästa helg. Gunnar Strömmer konstaterar vidare att den partistyrelse som väljs på stämman kommer att ha arbetsgruppens underlag på bordet när verksamheten ska planeras framåt.

– Detta är en process som partiets ledning måste vara drivande i. Men den måste involvera och bäras av hela partiet. Det underlag vi nu fått är ovärderligt som grund för den resa som vi nu ska göra tillsammans, avslutar han