Q Ni säger att ni vill villkora vinstutdelning med högt uppsatta kvalitetskrav, vad ska det vara för kvalitetskrav?
A: Det ska handla om den pedagogiska miljön såsom hög kvalitet på undervisningen, studiero och elevernas kunskapsresultat. Vi har idag ingen tillsyn för skolor som bygger på den pedagogiska kvalitén i en skola. Dagens skolinspektion har inte uppdraget att granska skolor utifrån hur kunskapsmål nås och hur pedagogik bedrivs.
Detta vill vi ändra på. Skolinspektionen behöver ett nytt uppdrag att ta reda på hur bra eller dåligt en skola fungerar utifrån resultat, och mindre inriktning på att granska handlingsplaner och rent administrativa dokument. på kunskaper hos eleverna. Genom dessa granskningar kan det också bli tydligt hur skolorna presterar utifrån sina förutsättningar, såsom elevsammansättning.
Q: Är Moderaterna är alltså för obegränsade uttag för skolkoncerner?
A: Absolut inte, skolor som inte är tillräckligt bra ska inte få ta ut någon vinst. Därför vill vi skärpa kontrollerna.
Q: I syfte att minska segregationen och för att få mer blandade skolor har regeringen lagt fram en utredning om att slopa kösystemet och ett skolval där större hänsyn tas till socioekonomiska faktorer hos eleverna. Är inte detta rätt väg att gå för att komma åt den segregation vi ser i skolor idag?
A: Det som möjliggör för integration är att få så många elever som möjligt att lyckas i skolan. Barn som går ut skolan med så dåliga betyg att de inte blir behöriga till gymnasiet , får svårt att ta sig fram i samhället. Därmed ökar segregationen. Kunskapsskolan gynnar alla, men särskilt dem som inte har stöd hemifrån och som har extra behov av struktur, tydlighet och begripliga målsättningar.
A: Den ökade skolsegregationen hänger nära ihop med bostadssegregationen, enligt bland annat IFAU (institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering) Vi har idag i många kommuner med en mycket stark bostadssegregation och den följer med in i skolan. Elevsammansättningen påverkar självfallet skolans förutsättningar. Men att kvotera, bussa och flytta runt barn är ett gigantiskt experiment med helt fel fokus. Skolor som har lyckats i utsatta områden pekar på vikten av ordning och studiero, tydliga kunskapskrav, effektivt ledarskap och vikten av att arbeta aktivt med svenska språket. På orter där man istället med tvång har försökt skapa en ny elevsammansättning, som i Trollhättan, har resultaten varit negativa även i ett integrationshänseende.
A: Vi vill inte begränsa familjers rätt och möjlighet att välja den skola som passar bäst. Samtidigt som vi måste försäkra oss om att alla skolor ger eleverna en god utbildning, där alla barn kan nå sin högsta potential. Socialdemokraterna tror att ett påtvingat system för elevsammansättning ska lösa skolans problem och blundar för den stora grupp elever som inte klarar skolan. Vi har högre förväntningar, både på vad en bra skola kan åstadkomma, och på vad elever med socioekonomiskt svaga förutsättningar kan åstadkomma med rätt stöd.
Q: Ser ni inga som helst problem med dagens friskolesystem och den s.k. ”marknadsskolan”?
A: Vi är stolta över en reform som ger alla barn oavsett plånbok en möjlighet att välja skola, och tycker att det är viktigt att bra friskolor kan växa för att bli tillgängliga för fler. Men friskolereformen har inte vårdats som den borde. Vi ser idag att vi behöver komma till rätta med 3 saker:
– De s.k. glädjebetygen – vilket vi gör bäst genom att snarast få på plats nationella, externt rättade prov (som mäter rätt saker) och som blir jämförbara över tid.
– Vi behöver också tydliggöra den statliga insynen i alla skolor. En ”insynsprincip” bör införas för fristående verksamheter. ”Insynsprincipen” ska utgå från att det tydliggörs vilken ekonomisk, pedagogisk och juridisk insyn som alla skolor ska tillhandahålla.
– Vill vi se ett reformerat skolval. Vi tror att ett aktivt skolval är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar bättre möjlighet att hitta en bra skola som passar just dem. Dagens kösystem bidrar inte till den frihet och rättvisa som vi skulle önska. Skolvalet ska vara obligatoriskt i alla kommuner och vi ska verka för ett enhetligt system för alla skolor, såväl kommunala som fristående. Skolvalet ska göras på en gemensam skolvalsplattform med enhetliga urvalskriterier, såsom närhetsprincip och syskonförtur. Köer till enskilda skolor ska inte tillåtas förrän tidigast tre år innan skolstart.
A: Den svenska skolans största problem är inte friskolor, vilket regeringen vill göra gällande, utan att för många skolor, fristående som kommunala, brister i kunskap och studiero. Under lång tid har Socialdemokraterna monterat ner det som tidigare var en av världens bästa skolor. Mätbara kunskaper har förringats och dagens läroplaner genomsyras av en progressiv och relativistisk syn på kunskap. Lärare och rektorers auktoritet har brutits ner. Detta måste vi ändra på.
