Socialdemokraterna försämrar kollektivtrafiken – men höjer både skatten och SL-kortet

Trots att den socialdemokratiskt ledda vänsterkoallitionen i Region Stockholm höjer skatten väljer de att lägga ned 18 busslinjer från den 11 december 2023.

Detta får förödande konsekvenser för tusentals människor i Stockholms län som nu får längre resvägar, behöver byta till bil eller till och med behöver byta jobb för att få vardagen att gå ihop.

Förutom nedlagd kollektivtrafik höjs också både SL-kortet och skatten, så resultatet är kraftigt försämrad eller helt nedlagd kollektivtrafik till ett högre pris.

Busslinjer som läggs ner from 11 december är:

151 Norsborg – Fridhemsplan

153 Frdhemsplan – Bredäng

168 Östbergahöjden – Gullmarsplan

221 Ropsten – Högsätra

452 Nämdöstigen – Nacka gymnasium

453 Sandholmsvägen – Nacka gymnasium

454 Boovägen – Nacka gymnasium

484 Sickla Udde – Mölnvik

554 Råby – Kista centrum

145 Älvsjö station – Liljeholmen

561 Karolinska sjukhuset Norra – Jakobsbergs Station

618 Näsbypark – Danderyds sjukhus

743 Skäcklinge – Fridhemsplan

745 Uttran – Fridhemsplan

602x Sätra äng – Danderyds gymnasium

722 Tullinge Station – Almvägen

350 Fittja – Ekerö Centrum

403 Östervägen – Slussen

Skattehöjningarna i Region Stockholm och i Stockholms stad innebär dessutom en extra kostnad på 14 000 kr per år för en genomsnittlig barnfamilj i Stockholm.

Vallöften om lägre SL-taxa och utökad kollektivtrafik blev nedlagda bussar och försämrad turtäthet till ett högre pris. Moderaterna säger nej till skattehöjning och nej till nedlagda bussar och försämrad tågtrafik. I stället är vårt förslag att satsa 800 miljoner kronor för att rädda busslinjerna och upprätthålla turtätheten. Vi vill använda våra sparade reserver för att slippa skattehöjningar som drabbar stockholmarna hårt i tider av redan höga kostnader för boende, mat, el och bränsle.

Moderaternas oppositionsbudget: En budget i balans

Under måndagen presenterade Moderaterna sitt förslag till budget för Region Stockholm år 2023. Moderaternas oppositionsbudget visar att det går att leverera en budget i balans och samtidigt genomföra nödvändiga förstärkningar av regionens kärnverksamhet: sjukvården och kollektivtrafiken.

Moderaternas oppositionsbudget i korthet:

  • Moderaterna säkrar en budget i balans – Vänsterstyret budgeterar med 3,5 mdkr i underskott och skuldsätter dig med 1 500 kronor
  • Moderaterna satsar 4,1 mdkr mer på sjukvården och kollektivtrafiken budget 2023 än under 2022 och genomför prioriteringssatsningar om 1,4 mdkr.
  • Moderaterna säkrar en kapacitetsstark kollektivtrafik och ökar anslagen till kollektivtrafiken – Vänsterstyret planerar för neddragningar, sparprogram och miljardunderskott hos SL.
  • Moderaterna skär ner på administration och bidragspolitik – Vänsterstyret skär ner på vård och vårdval.

Läs mer om Moderaternas oppositionsbudget här.

Läs pressmeddelandet här.

Bättre att de som jobbar blir fler, än att de som redan jobbar betalar mer

Vi moderater vill ha ett samhälle med stark välfärd, där alla barn ser sina föräldrar gå till jobbet och där det alltid ska löna sig att arbeta. Därför måste vi sänka skatten på arbete, minska regelkrångel för företag och införa ett bidragstak. Slit och flit ska uppskattas, inte beskattas!

Det måste löna sig att arbeta!

Socialdemokraterna lovade tidigare Europas lägsta arbetslöshet men i stället fick vi den fjärde högsta. För att lösa problemen med arbetslösheten måste vi se till att det alltid lönar sig att arbeta, framförallt för personer med låga inkomster. Det måste också löna sig att gå från bidrag till arbete. Totalsumman av olika bidrag får aldrig bli högre än lönen från ett arbete.

Därför vill vi:

• Sänka skatten för alla som arbetar, särskilt för de med låga inkomster.

• Införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig mer att arbeta istället för att leva på bidrag.

• Bekämpa långtidsarbetslösheten med förstärkta nystartsjobb, utökad praktik, en fungerande utbildningsplikt och en jobbpremie som innebär att det ska löna sig ännu mer för långtidsarbetslösa att gå från bidrag till jobb.

Bättre att de som jobbar blir fler än att de som redan jobbar betalar mer

Trots nya skatter på allt ifrån plastpåsar till sparande och drivmedel vill Socialdemokraterna även införa en beredskapsskatt för att finansiera försvaret. Vi menar att det är bättre att vi blir fler som jobbar än att de som redan jobbar betalar ännu mer. Vi säger nej till ”beredskapsskatt” och återinförd fastighetsskatt.

Därför vill vi:

• Sänka skatten på arbete och pension så att det blir mer kvar i plånboken varje månad.

• Kraftigt sänka skatten på drivmedel.

• Sänka skatten på ISK för att underlätta för fler att spara till pensionen eller till kontantinsatsen för en bostad.

Företagare ska uppskattas inte beskattas!

Fyra av fem jobb skapas i småföretag och företagen är grunden till vårt välstånd. Därför ska företagare ha goda villkor och rimliga krav. Företagande är redan belagt med höga skatter, krångliga tillståndsprocesser och byråkrati som hindrar innovation och tillväxt och ska inte beskattas mer. Det måste bli lättare och mer gynnsamt att driva företag i Sverige. Slit och flit ska alltid löna sig!

Därför vill vi:

• Förenkla och förkorta tillståndsprocesser och minska byråkrati för företagare – politiken ska tydligt styra mot minskad administrativ börda och minskade kostnader. Konkret bör företagens kostnader för administration minska med 30 procent.

• Arbeta för att korta myndigheternas handläggningstider.

• Sänka bolagsskatten.

• Minska företagens regelkrångel exempelvis genom avskaffat danstillstånd och förenkla 3:12-reglerna

Vill du också att det alltid ska löna sig arbeta, att alla barn ska se sina föräldrar gå till jobbet och att slit och flit ska uppskattas inte beskattas? Bli medlem och bidra till valseger!

Swisha 100kr till 123-336 00 70, uppge namn, personnummer och e-post.

Frågor och svar om dagens friskolesystem

Q Ni säger att ni vill villkora vinstutdelning med högt uppsatta kvalitetskrav, vad ska det vara för kvalitetskrav?

A: Det ska handla om den pedagogiska miljön såsom hög kvalitet på undervisningen, studiero och elevernas kunskapsresultat. Vi har idag ingen tillsyn för skolor som bygger på den pedagogiska kvalitén i en skola. Dagens skolinspektion har inte uppdraget att granska skolor utifrån hur kunskapsmål nås och hur pedagogik bedrivs.

Detta vill vi ändra på. Skolinspektionen behöver ett nytt uppdrag att ta reda på hur bra eller dåligt en skola fungerar utifrån resultat, och mindre inriktning på att granska handlingsplaner och rent administrativa dokument. på kunskaper hos eleverna. Genom dessa granskningar kan det också bli tydligt hur skolorna presterar utifrån sina förutsättningar, såsom elevsammansättning.

Q: Är Moderaterna är alltså för obegränsade uttag för skolkoncerner?

A: Absolut inte, skolor som inte är tillräckligt bra ska inte få ta ut någon vinst. Därför vill vi skärpa kontrollerna.

Q: I syfte att minska segregationen och för att få mer blandade skolor har regeringen lagt fram en utredning om att slopa kösystemet och ett skolval där större hänsyn tas till socioekonomiska faktorer hos eleverna. Är inte detta rätt väg att gå för att komma åt den segregation vi ser i skolor idag?

A: Det som möjliggör för integration är att få så många elever som möjligt att lyckas i skolan. Barn som går ut skolan med så dåliga betyg att de inte blir behöriga till gymnasiet , får svårt att ta sig fram i samhället. Därmed ökar segregationen. Kunskapsskolan gynnar alla, men särskilt dem som inte har stöd hemifrån och som har extra behov av struktur, tydlighet och begripliga målsättningar.

A: Den ökade skolsegregationen hänger nära ihop med bostadssegregationen, enligt bland annat IFAU (institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering) Vi har idag i många kommuner med en mycket stark bostadssegregation och den följer med in i skolan. Elevsammansättningen påverkar självfallet skolans förutsättningar. Men att kvotera, bussa och flytta runt barn är ett gigantiskt experiment med helt fel fokus. Skolor som har lyckats i utsatta områden pekar på vikten av ordning och studiero, tydliga kunskapskrav, effektivt ledarskap och vikten av att arbeta aktivt med svenska språket. På orter där man istället med tvång har försökt skapa en ny elevsammansättning, som i Trollhättan, har resultaten varit negativa även i ett integrationshänseende.

A: Vi vill inte begränsa familjers rätt och möjlighet att välja den skola som passar bäst. Samtidigt som vi måste försäkra oss om att alla skolor ger eleverna en god utbildning, där alla barn kan nå sin högsta potential. Socialdemokraterna tror att ett påtvingat system för elevsammansättning ska lösa skolans problem och blundar för den stora grupp elever som inte klarar skolan. Vi har högre förväntningar, både på vad en bra skola kan åstadkomma, och på vad elever med socioekonomiskt svaga förutsättningar kan åstadkomma med rätt stöd.

Q: Ser ni inga som helst problem med dagens friskolesystem och den s.k. ”marknadsskolan”?

A: Vi är stolta över en reform som ger alla barn oavsett plånbok en möjlighet att välja skola, och tycker att det är viktigt att bra friskolor kan växa för att bli tillgängliga för fler. Men friskolereformen har inte vårdats som den borde. Vi ser idag att vi behöver komma till rätta med 3 saker:

– De s.k. glädjebetygen – vilket vi gör bäst genom att snarast få på plats nationella, externt rättade prov (som mäter rätt saker) och som blir jämförbara över tid.

– Vi behöver också tydliggöra den statliga insynen i alla skolor. En ”insynsprincip” bör införas för fristående verksamheter. ”Insynsprincipen” ska utgå från att det tydliggörs vilken ekonomisk, pedagogisk och juridisk insyn som alla skolor ska tillhandahålla.

– Vill vi se ett reformerat skolval. Vi tror att ett aktivt skolval är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar bättre möjlighet att hitta en bra skola som passar just dem. Dagens kösystem bidrar inte till den frihet och rättvisa som vi skulle önska. Skolvalet ska vara obligatoriskt i alla kommuner och vi ska verka för ett enhetligt system för alla skolor, såväl kommunala som fristående. Skolvalet ska göras på en gemensam skolvalsplattform med enhetliga urvalskriterier, såsom närhetsprincip och syskonförtur. Köer till enskilda skolor ska inte tillåtas förrän tidigast tre år innan skolstart.

A: Den svenska skolans största problem är inte friskolor, vilket regeringen vill göra gällande, utan att för många skolor, fristående som kommunala, brister i kunskap och studiero. Under lång tid har Socialdemokraterna monterat ner det som tidigare var en av världens bästa skolor. Mätbara kunskaper har förringats och dagens läroplaner genomsyras av en progressiv och relativistisk syn på kunskap. Lärare och rektorers auktoritet har brutits ner. Detta måste vi ändra på.