Kategori: Nyhet

Mer forskning om kvinnors sjukdomar, en sammanhållen förlossningsvård och ett lyft för klimakterievården är några av förslagen.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts även inom vården som vi kan vara stolta över. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården. Region Uppsala tilldelas ansvar för viss avancerad endometriosvård samt jobbar med Nationellt centrum för kvinnofrid för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Men uppdraget är inte slutfört.

Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får allt annat lika mindre påkostad sjukvård än män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Samtidigt får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt.

Vi går till val på att modernisera vården i Region Uppsala så att fler patienter får vård i tid och medarbetarna en bättre arbetsmiljö. I detta ingår att bygga ut den nära vården med ett mål om minskade väntetider.

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. I det blågröna styret gör vi nu stora satsningar bland annat för att både rekrytera och behålla medarbetare. Detta arbete måste fortsätta. Vi vill att förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård samt uppföljning och återkoppling. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

Alla kvinnor genomgår klimakteriet men hur mycket och på vilket sätt man påverkas skiljer sig. Det symptom som nog de flest känner till är att man kan drabbas av svettningar och vallningar. Klimakteriet är mycket mer än bara vallningar. Då östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet. Benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Kvinnor får ökad risk för hjärtinfarkt efter menopausen som en effekt att östrogenproduktionen minskar och risk för åderförkalkning ökar. Det behövs mer stöttning till vården för att ge rätt vård till alla kvinnor som går igenom klimakteriet. Därför vill vi att det tas fram nationella riktlinjer som förbättrar klimakterievården.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Emilie Orring (M)

Regionråd

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Artikel på EP-debatt 28 maj 2022.

Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar.

Det blågröna styret i Region Uppsala vill utreda införandet av hälsoobligationer. Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar. Uppdraget är en del av regionplan och budget 2023.

Framtidens utmaningar är stora och kräver att regionen arbetar brett för klara av att möta dessa. Med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och kroniska sjukdomar behöver vi säkerställa fortsatta satsningar på att vårda de som redan är sjuka men vi behöver stärka det preventiva arbetet för att minska inflödet av nya insjuknade. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka. Endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade. Därför vill det blågröna styret i Region Uppsala – som ett led i att möjliggöra förebyggande insatser och finansiering av innovativa idéer och metoder – utreda förutsättningarna för en Hälsoobligation.

Forskning visar att ohälsan är större i socialt utsatta områden och att det finns skillnader kopplat till utbildningsbakgrund och att ohälsan är större bland till exempel arbetslösa. Att tidigt och långsiktigt verka för bättre hälsa bland barn kan ge livslånga effekter, som ger barnen bättre möjligheter, samt att sjukvårdens resurser kan läggas på annat senare i livet.

Fakta om Hälsoobligationer

En obligation är ett slags lån. Vanligast är att en stat eller ett företag utfärdar och säljer obligationer i stället för att låna pengar hos en bank. Staten eller företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 procent av sin investering, det vill säga lånet blir återbetalt.

Region Stockholm var först ut i Sverige med att införa hälsoobligationer och har bland annat landat i finansiering av ett pilotprojekt av prevention kring typ 2 diabetes. Detta innebär en potential att minska lidandet, få en bättre folkhälsa och även undvika vårdkostnader på cirka 1,4 miljarder kronor per år i Stockholm. Obligationen i Stockholm fungerar så att en aktör åtar sig att arbeta med en förebyggande insats, och att återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den förebyggande insatsen är.

Nej till miljardprojektet spårväg i Uppsala:

3 miljarder kronor. Så mycket ska Uppsalas skattebetalare betala för det spårvägsprojekt styret har drivit fram.

Moderaterna säger nej till detta oflexibla projekt som gör stora ingrepp i stadsmiljön och riskerar att kraftigt försämra framkomligheten under utbyggnadstiden. Uppsala är Sveriges största landsbygdskommun, spårvägsprojektet kommer få Uppsalabor till del. Såväl boende- som resemönster förändras hela tiden. Moderaterna vill därför i stället utveckla hela Uppsala och möta den elektrifiering som är på frammarsch avseende både bil och cykel.

Vårdgarantienheten i Region Uppsala ska utvecklas till ett patientkontor. Syftet är att minska väntetiderna i vården genom att ge patienter stöd och hjälp att välja vård i hela Sverige. Det är en av nyheterna i den blågröna budgeten för 2023.

Igår presenterade blågrön samverkan i Region Uppsala satsningar ur den gemensamma budgeten för 2023 på ökad tillgänglighet och kontinuitet i vården. Sammanlagt innebär det insatser på cirka 169 miljoner kronor nästa år.

I budgeten fortsätter arbetet att utveckla den nära vården för att öka tillgänglighet och stärka patientens delaktighet. Bland annat slutför vi breddinförandet av den viktiga satsningen med äldremottagningar vid länets alla vårdcentraler och vi kommer också utveckla kontinuiteten i primärvården för att fler patienter ska få en fast läkarkontakt. Det är två viktiga åtgärder för att de med störst behov också tryggas en kontinuitet i sin vård.

Bygger ut En väg in för att hjälpa unga med psykisk ohälsa

Andelen barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå (BUP) inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent sedan maktskiftet 2018. En positiv utveckling. Men vi är inte nöjda. Väntetiderna måste fortsätta minska. Men det är även viktigt att börja i tid. Därför fortsätter vi bygga ut den blågröna reformen En väg in. Som innebär att vården blir bättre på att fånga upp barn och unga som mår dåligt i tid. På primärvårdsnivå.

Patienter ska ges rätt och stöd att välja vård i hela Sverige

Två nyheter i budgeten är uppdrag att förbereda Region Uppsala för patienters rätt att även välja slutenvård i hela Sverige, samt utveckla vårdgarantienheten till ett patientkontor. Syftet är att genom objektiv information om kvalitet och väntetider ge stöd och hjälp till patienter att välja vård i hela Sverige. Det innebär också att vårdens samlade resurser används mer effektivt. Inrättandet av ett patientkontor och rätten att välja vård i hela Sverige är en del av Moderaternas viktigaste vallöften.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

För att minska väntetiderna i vården, minska onödig administration och förebygga ohälsa satsar det blågröna styret på utökad Artificiell intelligens (AI) i vården i den blågröna budgeten för 2023. Det presenterar regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) på Facebook.

• Pandemin gav vården och offentlig sektor en digital skjuts. Antalet digitala vårdmöten sköt i höjden och fler har anslutit sig till de digitala tjänsterna i 1177. Vi tog hjälp av en digital robot i vaccinationsarbetet vilket förbättrade den digitala miljön för våra medarbetare, minskade kostnaderna och snabbade på vaccinationsgenomförandet, säger Emilie Orring (M).

Två uppdrag som finns i budgeten för 2023 handlar om att utreda möjligheten att inrätta en digital virtuell enhet som kan erbjuda en samlad digital vård för patienten som omfattar såväl primärvård som specialistsjukvård. Samt, Utreda hur arbetet med informationsdriven hälso- och sjukvård, genom tillämpning av AI, kan utvecklas. Genom att använda informationsdriven vård genom AI-tillämpning kan vården agera mer proaktivt och hälsoförebyggande. Data genereras när patienter är i kontakt med sjukvården eller hämtar ut mediciner och den informationsdrivna vården sammanfogar olika delar av information till en helhet. Informationsdriven vård handlar om att leverera faktabaserad och individfokuserad precisionsvård.

• Informationsdriven vård sätter patienten i centrum. Vården får nya verktyg att bättre avgöra när en patient är redo att skrivas ut, vilken behandling en individ kan ha mest nytta av eller vilka risker en inneliggande patient har att få komplikationer, säger Emilie Orring (M) regionstyrelsens ordförande.

Länk till Facebookinlägget: https://www.facebook.com/emilie.orring/posts/10159707334591278.

Kontakt

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]