Kategori: Nyhet

En långsiktigt hållbar ekonomi i Region Uppsala innebär att vi kan återinvestera i bättre arbetsmiljö och för att patienter ska få vård i tid.

I dag debatterar fullmäktige årsredovisningen för Region Uppsala. Mycket kommer att handla om arbetet under pandemin.

Medarbetarnas höga kompetens samt förmåga till omställning har tillsammans med gott samarbete med kommuner, privata vårdgivare och andra parter tagit oss genom pandemin på ett sätt vi alla ska vara stolta över. Det har varit en kraftansträngning av sällan skådat slag. Vår vaccinationskampanj, med hög täckningsgrad i många grupper, har inspirerat hela Sverige och varit möjlig genom bred samverkan och skickliga medarbetare. Alla länsinvånare har bidragit till det goda vaccinationsarbetet.

Under året har en positiv utveckling skett inom ett antal områden. Kollektivtrafiken har trots kraftigt minskat resande och intäktsförluster p.g.a. pandemin upprätthållit sitt uppdrag att erbjuda trygga resor för länets resenärer. Nio busshållplatser och Enköpings resecentrum har byggts om för att förbereda för det nya linjenätet i Enköpings stad som startar i juni. En ny besöksnäringsstrategi har också antagits, med målet att utveckla en växande besöksnäring. Vår nollvision för våld i nära relationer har konkretiserats för att ge stöd till våldsutsatta medarbetare och invånare. Akademiska sjukhuset har tilldelats tre nya tillstånd för att bedriva nationell högspecialiserad vård samt har startat ett nytt Center of Excellence inom aorta. Barn- och ungdomshälsan, en ny mottagning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, har startats. Andel barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent på två år.

Ett viktigt arbete har inletts för att städa regionens ekonomi. Förra året gjorde regionen ett överskott på 1 miljard kronor. En ny finansiell strategi, försäljning av gamla fastigheter, högre skatteintäkter än beräknat och tillfälliga covidrelaterade intäkter är bidragande orsaker. Merparten av överskottet är engångsintäkter som vi inte kan bygga upp ny verksamhet med. Men vi kan återinvestera överskottet i att tidigarelägga framtidsinvesteringar redan i år som kommer länsinvånare och medarbetare till del.

Lasarettet i Enköping ska bli ett rutinkirurgiskt centrum. Det innebär att viss kirurgi inom ortopedi och allmän kirurgi som idag sker vid Akademiska sjukhuset flyttas till Enköping. Akademiska ges utrymme att vässa den högspecialiserade vården. För att det ska bli verklighet så ska bland annat fem operationssalar uppdateras. Akutmottagningen på Akademiska ska uppdateras. I satsningen ingår att nuvarande väntrum byggs om till triageområde. En ny yta skapas för reception, medan rum anpassas för att möjliggöra fler undersökningsrum på ortopedsidan. Investeringarna innebär att fler patienter får vård i tid och att medarbetarna får en bättre fysisk arbetsmiljö. Vi kommer även att tidigarelägga vissa investeringar i medarbetarnas digitala arbetsmiljö och stärka robustheten i IT-systemens infrastruktur. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av hoten från cyberattacker. Regionens ekonomiska krockkudde förstärks ytterligare för att möta sämre ekonomiska tider. Vi vet inte när nästa kris kommer, men vi kan vara säkra på att den kommer. Medarbetarna och länsinvånarna ska vara trygga med att det inte saknas pengar.

Arbetet med att få en långsiktigt hållbar ekonomi, bli en mer attraktiv arbetsgivare och minska väntetiderna i vården ska fortsätta. Vi kommer inte lägga ansvaret på framtida generationer. Därför måste vi säkra att fler får vård i tid samt göra rätt investeringar som gör nytta för medarbetarna och länsinvånarna. Fokus framåt är att utveckla verksamheterna och öka vårdproduktionen, fördjupa samverkan med andra regioner och fristående aktörer för att fortsätta beta av vårdköerna. Detta går samman med arbetet med att förbättra arbetsmiljön och karriärmöjligheterna så att vården kan bli bättre på att rekrytera och behålla medarbetare.

I det mörkaste av tider har vi sett hur medarbetare och länsinvånare gjort stora insatser. Vi tar med oss dessa erfarenheter och vill göra något gott av dem som kan ta Uppsala län framåt till en bättre framtid.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C), regionråd.

Björn-Owe Björk (KD), regionråd.

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd.

Hans Wennberg (MP), regionråd.

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 27 april 2022.

Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart, skriver Therez Almerfors och Sofia Andersson.

Uppsala ska vara en trygg kommun där alla som kan jobba har ett jobb att gå till. Så är det inte i dag. De som står allra längst från arbetsmarknaden i Uppsala blir allt fler. Närmare hälften av Uppsalaborna oroar sig för brottsligheten i samhället och mer än var tredje kvinna är otrygg i sitt bostadsområde och väljer ofta en annan väg på grund av oro för brottslighet. Flertalet skolor har drabbats av vandalisering, företag vittnar om otrygghet och gängkriminaliteten är utbredd. Det är en helt oacceptabel utveckling.

Socialdemokraterna har snart styrt Uppsala kommun i åtta år. Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart. Vi vill se en nystart för näringslivet som drabbats hårt av pandemins efterdyningar och restriktioner, en nystart för arbetsmarknaden och den rekordhöga arbetslösheten och en nystart för tryggheten i ett Uppsala där otryggheten och brottsligheten blivit alltmer utbredd.

Uppsalas parker, gator och torg ska tillhöra de laglydiga medborgarna, det ska vara attraktivt att driva företag och det ska alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag. Tryggheten kräver ett batteri av åtgärder och ett stärkt rättsväsende i form av fler poliser och skärpta straff för vålds- och sexualbrott. Ungdomar på väg in i kriminalitet ska fångas upp tidigt och därför måste förebyggande arbete intensifieras. Barn ska vara i skolan och inte hänga i dåligt umgänge på stan.

Det är en av kommunens främsta uppgifter att säkra tryggheten för kommuninvånarna. Den upplevda otryggheten ska tas på stort allvar, för den som är otrygg är inte fri. Vi vill att kommunen inrättar en trygghetscentral dit Uppsalabor kan vända sig om de upplever något i offentlig miljö som otryggt. Ordningsvakterna ska bli fler och de ska få patrullera på fler områden i vår kommun, även i våra bygder som har varit hårt ansatta av stöldligor och vandalisering.

Jobb är den bästa förebyggande insatsen mot utanförskap. Alla barn i Uppsala ska se sina föräldrar gå till jobbet. I dag lönar det sig för lite att ta ett jobb jämfört med att leva på bidrag. Det är ett svek mot de som faktiskt vill jobba. Vägen till jobb ska kortas och SFI ska förbättras och kunna leda till jobb i flera olika branscher. Jobb skapas i företag och företag startas av driftiga människor med bra idéer. För att fler idéer ska kunna bli verklighet måste Uppsalas dåliga företagsklimat kraftigt förbättras, dels genom stärkt dialog mellan kommun och näringsliv men också med minskad administrativ börda, dels genom upprättandet av en trygghetsplan för näringslivet. I Moderaternas Uppsala ska nya företag välkomnas, inte motarbetas. Vi vill att företag ska välkomnas att verka inom fler områden. Kommunen är inte per automatik den bästa aktören att bygga och driva verksamheter, sådant som andra aktörer kan göra bättre ska inte kommunen ägna sig åt. Vi vill att fler fristående aktörer får vara med och bygga och utveckla Uppsala till en ännu bättre kommun.

Höstens val är viktigt för valfriheten som ständigt är hotad; Det handlar om ifall det är du som förälder som ska få välja skola till dina barn eller om de ska bussas runt som en del i ett integrationsprojekt. Om det är politiker som ska stänga av och begränsa framkomligheten i innerstaden eller om det är innovationer och ny grön teknik som ska lösa klimatutmaningarna, om du ska känna dig fri att röra dig i vår kommun eller om Uppsala fortsatt ska vara en otrygg kommun. För oss moderater är det självklart, nu får vi ordning på Uppsala.

Therez Almerfors (M) kommunalråd i Uppsala och förstanamn för Moderaterna i kommunvalet

Sofia Andersson (M), andranamn för Moderaterna i kommunalvalet i Uppsala

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 20 april 2020

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare. Det är fullständigt oacceptabelt och den styrande majoriteten har därför beslutat att utreda möjligheten att dölja den behandlande personalen i patientjournalerna.

Den sorgsna samhällsutvecklingen med en allt råare kriminalitet skördar många offer. Uppsala län har, enligt polisens statistik, totalt haft 80 skjutningar sedan 2018 fram till augusti i år. Det är 20,6 skjutningar per 100 000 invånare, vilket gör Uppsala län till ett av de värst drabbade i Sverige per capita. De senaste åren har antalet incidenter ökat. Sjukvårdens och kollektivtrafikens personal är inte förskonade från samhällsproblemen kopplat till våldet. Vad som tidigare bedömdes vara ”extrem sällan-händelse” av vårdpersonal är nu nästan vardag.

Denna samhällsutveckling drabbar alltid oskyldiga värst. Nyligen rapporterades det om ambulanser som förföljs under transport till sjukhus. Det är även vanligt förekommande att polis måste kallas till akutmottagningar efter att kriminella personer tagits sig in i samband med uppgörelser. Som en av länets största arbetsgivare bär vi ett särskilt ansvar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare. 

Som ett led i detta har den politiska majoriteten i Region Uppsala fattat ett beslut om en utredning gällande möjligheterna att dölja identiteten för behandlande personal i patientjournaler. 

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare och i sjukvårdens verksamheter tvingas man allt oftare konfronteras med kriminellt belastade personer. Redan i dag vittnar medarbetare om en oro över att hamna i en utsatt situation där ens yrkesutövning ligger till grund för hämndaktioner från kriminella och hotfulla personer. Det är fullständigt oacceptabelt och här måste vi som region göra vårt yttersta för att skydda våra medarbetare. Men det är lika viktigt att vi under utredningens gång även säkerställer patientsäkerheten. Vi ska värna medarbetare i specifika fall, inte att stänga patienter ute från rättmätig information.

Samhällsutvecklingen har under en längre period gått åt fel håll när det kommer till lag, ordning och trygghet. Upprättande och återtagande av detta ligger preliminärt på staten – inte regionen. Men vi har ett ansvar för att alla våra medarbetare ska kunna gå till sin arbetsplats och känna sig trygga. Vi kommer söka och använda varje möjlighet för att säkerställa detta. 

Emilie Orring
Regionstyrelsens ordförande (M) Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälle 6 december.

Korta köerna i vården genom att öka patienternas valfrihet, föreslår Camilla Waltersson Grönvall (M) och Emilie Orring (M) samt moderata regionråd från ytterligare 14 regioner.

Sverige har som vision att vara bäst i världen på e-hälsa 2025. Digitaliseringen kan skapa fantastiska möjligheter för hälso- och sjukvården vad gäller allt från att öka tillgängligheten och skapa en mer jämlik vård till att förbättra patientsäkerheten och utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Detta samtidigt som den kan möjliggöra arbetsmiljöförbättringar och att sjukvårdens resurser kan användas till att utveckla vården för att ge patienter vård i tid.

Det finns samtidigt problem med digitaliseringens genomförande som Sverige hittills inte klarat av att lösa på ett tillräckligt bra sätt. Det handlar till exempel om att nyttja patientinformation och hälsodata på ett systematiskt sätt samt att patienter ska kunna jämföra och välja vårdgivare digitalt i hela landet för att kunna få vård i tid. Medarbetare får dras med it-system som inte är medarbetarvänliga och som i sin tur bidrar till en dålig arbetsmiljö.

Ska vården digitaliseras på bästa sätt krävs det bland annat att vi metodiskt tar tillvara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Detta i sin tur kräver reformer och politiskt ledarskap som pekar ut riktningen. Som uppmuntrar framväxten av användandet av digital teknik och förstår att vård- och omsorgsverksamhet inte alltid behöver vara organiserat genom att tillhandahålla både fysisk och digital verksamhet.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är inte andra partier. Våra motståndare är de långa väntetiderna i vården, bristen på valfrihet och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Vi går till val på att nyttja digitaliseringens kraft för att ge fler patienter vård i tid och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna.

Vi vill korta köerna i vården genom att öka patienternas valfrihet. Patienter har redan i dag en laglig möjlighet att välja vårdgivare inom öppenvården, men det finns inget enkelt sätt för dem att söka efter den bästa vården och stödet patienterna får när det gäller att göra ett val är otillräckligt. 

Patientens makt i vården måste stärkas och rätten att välja vårdgivare bör utökas till att även gälla slutenvården. Patienten ska få fysiskt och digitalt stöd och hjälp att få sin vård i tid och att hitta relevant information om kvalitet, väntetider och utbud av vårdgivare. Patienten ska äga även sina egna patientdata och kunna följa hela vårdförloppet enkelt via nätet.

För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria. 

Rätten till fast läkarkontakt ska även gälla för digitala vårdmöten. Däremot ska ingen patient tvingas lista sig på en vårdcentral om man gör bedömningen att man inte behöver det.

Fristående vårdgivare har de senaste åren tagit fram nya möjligheter att erbjuda vård genom digitala vårdtjänster. De har bidragit till att patienter får vård i tid samt bidragit till ökade möjligheter för patienter att genom egenmonitorering kunna vara aktiv i sin egen vård. För att kunna förstärka den här utvecklingen vill vi införa ett nationellt ersättningssystem för digital vård som ska ersätta utomlänstaxan, den som i dag reglerar vilken ersättning som digitala vårdgivare får.

I dag upplever vårdpersonal många gånger att it-system och digitala tjänster snarare är störande än stödjande. Problemen beror ofta på system som är illa anpassade till personalens vardag liksom system som inte är kompatibla med varandra vilket generar dubbelarbete, stjäl tid från kärnverksamheten och skapar negativ stress hos personalen. Medarbetarna måste göras delaktiga när nya it-system införs i vården och systemen måste bli medarbetarvänliga.

Digitaliseringens positiva kraft kan modernisera vården. Men det kräver en politik som har en tydlig riktning. Moderaterna är det alternativet för dig som vill använda digitaliseringens kraft för att korta köerna för patienterna och förbättra den digitala arbetsmiljön för medarbetarna i vården.

Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala

Lars Holmin (M), regionråd i Region Västra Götaland

Anna Mannfalk (M), regionråd i Region Skåne

Marie Morell (M), regionråd i Region Östergötland

Sebastian Cehlin (M), regionråd i Region Örebro

Magnus Leivik (M), regionråd i Region Sörmland

Patrik Stenvard (M), regionråd i Region Gävleborg

Lena Asplund (M), regionråd i Region Västernorrland

Mikael Johansson (M), regionråd i Region Kronoberg

Mikael Andersson Elfgren (M), regionråd i Region Västmanland

Nicklas Sandström (M), regionråd i Region Västerbotten

Jesper Skalberg Karlsson (M), regionråd Region Gotland

Robert Hamberg (M), regionråd i Region Jämtland-Härjedalen

Fredrik Larsson (M), regionråd i Region Värmland

Lennarth Förberg (M), regionråd i Region Blekinge

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin 22 mars.

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer, vi kan aldrig nöja oss med mindre.

Nästan varje dag drabbas ett barn av cancer i Sverige. Ett svårare besked, som drabbar hela familjen, är svårt att föreställa sig. Även om barncancervården har gjort fantastiska framsteg är barncancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken i åldern 1 till 14 år. Varje barn som inte överlever är en påminnelse om att vården och forskningen och politiken har mer att göra. Sverige behöver nu ta nästa steg för att kunna nå den långsiktiga visionen att helt utrota barncancer. Den svenska barncancervården är i grunden mycket bra och resultaten har stadigt förbättrats, samtidigt möter svensk barncancervård en rad problem och utmaningar. 

Sverige firade förra året 10-årsjubileum med den nationella cancerstrategin, vilken den förra borgerliga regeringen tog fram. Strategin har utan tvekan spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården, men barncancervården har tyvärr inte varit en central del i den. Det vill vi ändra på. 

Moderaterna föreslår nu därför att det tas fram och genomförs en nationell barncancerstrategi. Vi menar att det krävs en bred palett av åtgärder för att barncancervården ska bli ännu bättre och presenterar här några delar som bör ingå i en sådan strategi.

1. Skapa bästa förutsättningar för individuella barncancerbehandlingar

Vi är övertygade om att specifika resurser krävs för att stärka jämlikheten vid införande av nya effektivare cancerläkemedel, så att dessa lättare kan komma barncancerpatienter till del oavsett var i landet man bor. Alla barn med cancer ska erbjudas dna-analyser i syfte att kunna skräddarsy individuella behandlingar för olika cancerformer. Moderaterna föreslår också en statlig satsning på nya avancerade läkemedelsbehandlingar, immun-, cell- och genterapier. 

2. Säkerställ personal- och kompetensförsörjningen i barncancervården

En nationell översyn av behoven av ytterligare läkare och sjuksköterskor till barnonkologin, liksom samordning av utbildning, behövs. Finansieringen av kompetensutveckling inom barncancervården måste bli mer strukturerad, hållbar och långsiktig där det tas ett ökat nationellt ansvar och ledarskap.

3. Prioritera och se över möjligheterna att inrätta specialistutbildning i barncancervård

Omkring en tredjedel av landets barnonkologer närmar sig pensionsålder. Det gör att barncancervården kommer att drabbas av ett stort bortfall av spetskompetens och erfarenhet. Vi föreslår att möjligheterna ses över att inrätta specialistutbildning för vårdpersonal som arbetar med barncancervård för att minska sårbarheten. 

4. Prioritera särskilt kontaktsjuksköterskor och anhörigstödjare

Anhörigstödjare ska vara en naturlig del av barncancervården. Detta för att bland annat underlätta övergången för patienten från barncancervård till den reguljära cancervården. Anhörigstödjare och kontaktsjuksköterskor som ger ökad trygghet kan göra stor nytta i att stödja familjer.

5. Alla barncanceröverlevare ska ha rätt till regelbunden uppföljning

Många barn som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer. Det handlar om ungefär 7 av 10 barn. Sena komplikationer kan röra allt ifrån försämrat allmäntillstånd, olika funktionsnedsättningar till att personen ifråga drabbas av nya cancersjukdomar. Komplikationerna kan uppstå mycket lång tid efter avslutad behandling. Det behövs därmed förstärkt systematik och regelbundenhet vad gäller uppföljning av personer som överlevt cancer som barn.

Därutöver menar vi att särskild barnpalliativ kompetens behöver säkerställas, att rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd ska erbjudas samt att forskning gällande barncancer ska prioriteras och säkerställas. 

Sverige ska erbjuda världens bästa vård till cancersjuka barn och deras familjer, vi kan aldrig nöja oss med mindre. Mycket har gjorts, mycket är redan bra – men mycket mer måste göras. Moderaterna menar att det börjar med en genomtänkt nationell strategi mot barncancer.

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson 

Anna Mannfalk (M), regionråd Skåne

Marie Morell (M), regionråd Östergötland

Malin Sjölander (M), regionråd Kalmar län 

Magnus Leivik (M), regionråd Sörmland

Anders Lund (M), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Blekinge

Sebastian Cehlin (M), regionråd Örebro län

Anna Nordqvist (M), regionråd Örebro län

Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Kronoberg

Alexander Hägg (M), regionråd Gävleborg

Nicklas Sandström (M), regionråd Västerbotten 

Linda Frohm (M), regionråd Norrbotten

Fredrik Larsson (M), regionråd Värmland 

Emilie Orring (M) , regionråd Uppsala

Tobias Nässén (M), regionråd Stockholm

Jenny Landernäs (M), regionråd Västmanland

Mikael Andersson Elfgren (M), regionråd Västmanland

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin den 24 februari.