Vägen framåt är att Modernisera Region Uppsala

Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård.

Om ingenting görs kommer svårigheterna att rekrytera leda till fortsatt bristande tillgänglighet i vården. Detta skriver Michael Häggman i UNT 22 april. Detta håller vi helt med om. Därför går vi till val på att modernisera Region Uppsala. Det innebär bland annat att vi vill förtydliga vårdgivarnas uppdrag, ta hjälp av samtliga aktörer som vill bidra i arbetet med att korta vårdköerna, ge patienterna vård av god kvalitet, i rätt tid, till rätt kostnad. Det går inte att som Michael Häggman påstår använda tillfälliga överskott för att köpa sig ur grundproblematiken.

Uppsala län är ett välmående och växande län där skatteintäkterna ökat under lång tid. Under det förra styret höjdes skatten med över 1 miljard kronor. Trots det finns problem med bristande tillgänglighet och kompetensförsörjning. Ständiga skattehöjningar utan tydliga krav på att modernisera organisationen har inte gynnat Region Uppsala eller Akademiska sjukhuset. En kostnadseffektiv vård är ett krav från både skattebetalarna och remittenterna, därför ska inte vården i Region Uppsala kosta mer än vården gör i andra regioner med universitetssjukhus.

Moderaterna menar att vägen framåt är att modernisera organisationen så att fler patienter får vård i tid och medarbetare en bättre arbetsmiljö. I detta arbete måste vi hitta nya arbetssätt, ta hjälp av digitaliseringens möjligheter, samarbeta mellan olika vårdnivåer och över regiongränser. Vi måste skapa oss en bättre bild av hur produktion, ekonomi och kvalitet hänger samman. Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård. Att fortsätta i gamla hjulspår kommer inte ge fler patienter vård i tid, leda till en bättre arbetsmiljö eller hjälpa Akademiska sjukhuset med en ekonomi i balans. Vårt ansvar för patienterna kräver reformer där varje skattekrona används på bästa möjliga sätt.

Emilie Orring, (M) Regionråd

Ulf Haglund, kandidat regionfullmäktige Uppsala (M), professor emeritus kirurgi Akademiska sjukhuset

Svante Berg, kandidat till regionfullmäktige Enköping (M), överläkare och docent i ortopedisk kirurgi

Debattartikeln publicerades i UNT 13 maj 2022.

Förberedelser för att patienter ska få välja vård i hela Sverige

Vårdgarantienheten i Region Uppsala ska utvecklas till ett patientkontor. Syftet är att minska väntetiderna i vården genom att ge patienter stöd och hjälp att välja vård i hela Sverige. Det är en av nyheterna i den blågröna budgeten för 2023.

Igår presenterade blågrön samverkan i Region Uppsala satsningar ur den gemensamma budgeten för 2023 på ökad tillgänglighet och kontinuitet i vården. Sammanlagt innebär det insatser på cirka 169 miljoner kronor nästa år.

I budgeten fortsätter arbetet att utveckla den nära vården för att öka tillgänglighet och stärka patientens delaktighet. Bland annat slutför vi breddinförandet av den viktiga satsningen med äldremottagningar vid länets alla vårdcentraler och vi kommer också utveckla kontinuiteten i primärvården för att fler patienter ska få en fast läkarkontakt. Det är två viktiga åtgärder för att de med störst behov också tryggas en kontinuitet i sin vård.

Bygger ut En väg in för att hjälpa unga med psykisk ohälsa

Andelen barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå (BUP) inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent sedan maktskiftet 2018. En positiv utveckling. Men vi är inte nöjda. Väntetiderna måste fortsätta minska. Men det är även viktigt att börja i tid. Därför fortsätter vi bygga ut den blågröna reformen En väg in. Som innebär att vården blir bättre på att fånga upp barn och unga som mår dåligt i tid. På primärvårdsnivå.

Patienter ska ges rätt och stöd att välja vård i hela Sverige

Två nyheter i budgeten är uppdrag att förbereda Region Uppsala för patienters rätt att även välja slutenvård i hela Sverige, samt utveckla vårdgarantienheten till ett patientkontor. Syftet är att genom objektiv information om kvalitet och väntetider ge stöd och hjälp till patienter att välja vård i hela Sverige. Det innebär också att vårdens samlade resurser används mer effektivt. Inrättandet av ett patientkontor och rätten att välja vård i hela Sverige är en del av Moderaternas viktigaste vallöften.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

2 400 diabetespatienter får ökad tillgänglighet till ögonfotografering

Diabetespatienter med misstänkta förändringar i näthinnan behöver nu inte vänta lika länge på ögonbottenfotografering, tack vare en ökad kapacitet med gemensamma insatser i Region Uppsala.

  • Alla som vill minska väntetider i vården ska få bidra. Samarbeten som dessa, mellan vårdaktörer ger oss de bästa möjliga förutsättningar att utveckla vidare vår specialistsjukvård samtidigt som patienter får vård i tid, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande Region Uppsala.

Pandemin har inneburit ett ökat vårdbehov för bland annat diabetespatienter som behöver ögonbottenfotografering. I våras fördjupades samarbetet mellan Region Uppsala och Aleris Ögon i Uppsala i syfte att öka tillgängligheten för patienter som väntar på vård.

Beskedet innebär att 2 400 diabetespatienter per år får ökad tillgänglighet till ögonbottenfotografering. Förändringar i näthinnan orsakad av diabetessjukdom kan påverka synen. Att diabetespatienter regelbundet kan undersöka ögonen minska risken för att diabetesen ska påverka ögonen.

  • Genom att fler patienter får tillgång till vård snabbare så ökar chanserna att upptäcka diabetesförändringar i näthinnan vilket i sin tur kan minska riskerna för försämrad livskvalitet, säger Malin Sjöberg Högrell (L), sjukhusstyrelsens ordförande.

Bakgrund

Arbetet är en del av Region Uppsalas plan att minska den uppskjutna vården som orsakats av pandemin under 2021 och 2022 efter beslut i regionstyrelsen. Beslut om denna upphandling väntas fattas av sjukhusstyrelsen i maj 2022.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

Malin Sjöberg Högrell (L)

Sjukhusstyrelsens ordförande

Telefon: 072-227 02 37

E-post: [email protected]

Satsning på AI för att minska väntetider i vården och förebygga ohälsa

För att minska väntetiderna i vården, minska onödig administration och förebygga ohälsa satsar det blågröna styret på utökad Artificiell intelligens (AI) i vården i den blågröna budgeten för 2023. Det presenterar regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) på Facebook.

  • Pandemin gav vården och offentlig sektor en digital skjuts. Antalet digitala vårdmöten sköt i höjden och fler har anslutit sig till de digitala tjänsterna i 1177. Vi tog hjälp av en digital robot i vaccinationsarbetet vilket förbättrade den digitala miljön för våra medarbetare, minskade kostnaderna och snabbade på vaccinationsgenomförandet, säger Emilie Orring (M).

Två uppdrag som finns i budgeten för 2023 handlar om att utreda möjligheten att inrätta en digital virtuell enhet som kan erbjuda en samlad digital vård för patienten som omfattar såväl primärvård som specialistsjukvård. Samt, Utreda hur arbetet med informationsdriven hälso- och sjukvård, genom tillämpning av AI, kan utvecklas. Genom att använda informationsdriven vård genom AI-tillämpning kan vården agera mer proaktivt och hälsoförebyggande. Data genereras när patienter är i kontakt med sjukvården eller hämtar ut mediciner och den informationsdrivna vården sammanfogar olika delar av information till en helhet. Informationsdriven vård handlar om att leverera faktabaserad och individfokuserad precisionsvård.

  • Informationsdriven vård sätter patienten i centrum. Vården får nya verktyg att bättre avgöra när en patient är redo att skrivas ut, vilken behandling en individ kan ha mest nytta av eller vilka risker en inneliggande patient har att få komplikationer, säger Emilie Orring (M) regionstyrelsens ordförande.

Länk till Facebookinlägget: https://www.facebook.com/emilie.orring/posts/10159707334591278.

Kontakt

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

Blågrön samverkan i Region Uppsala: 142 miljoner kronor i medarbetarsatsningar 2023

För att rekrytera och behålla medarbetare till vården i Region Uppsala satsar det blågröna styret 50 miljoner kronor på husjoursverksamhet, separerade vårdflöden på akutmottagningen en påbörjad satsning på Arbetstidsmodell 2, förbättrade arbetsvillkor för barnmorskor och utökad satsning på bastjänstgöring. Med övriga satsningar i den blågröna budgeten innebär dagens besked över 142 miljoner kronor i medarbetarsatsningar 2023.

Bakgrunden till satsningarna är att göra Region Uppsala till en mer attraktiv och modern arbetsgivare. Regionen måste bli bättre på att både rekrytera och behålla medarbetare för att hålla vårdplatser öppna och öka tillgängligheten till vården.

  • Husjoursverksamhet kopplat till medicinpatienter är något som återfinns på alla andra större sjukhus. Tillgängliga jourläkare med rätt kompetens är en förutsättning både för patientsäker vård och för att säkerställa reformarbetet inom akutmottagningen, säger Malin Sjöberg Högrell (L) ordförande i sjukhusstyrelsen.

I budgeten för 2022 påbörjades en viktig satsning på att öka antalet platser för allmäntjänstgöring (AT) och bastjänstgöring (BT) på totalt 18 miljoner kronor. Satsningen fortsätter med en påbyggnad av ytterligare 10 miljoner kronor för att utöka antalet BT-platser. I budgeten finns även en satsning på fortsatta studielöner inom bristyrken på sammanlagt 31 miljoner kronor.

  • Jag är glad över att vi kan presentera satsningen på att utöka antalet BT-platser. Det är en viktig pusselbit för att säkra den framtida läkarförsörjningen. Många vill göra karriär i vården och behöver därför vidareutbilda sig. Därför gör fortsätter vi med en studielönssatsning inom vissa bristyrken, säger Stefan Olsson (M) ordförande i regionstyrelsens utskott för personal, kompetensförsörjning och utbildning.

Flera åtgärder har under de senaste åren genomförts för att öppna fler vårdplatser och för att kunna behålla samt rekrytera nya medarbetare. Exempel på det är nya poängbaserade arbetstidsmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor, förstärkt friskvårdsbidrag för samtliga medarbetare, särskilda tillägg för arbete inom covidvård, förstärkning av ersättningar för resor och restid samt utökande av stöd från företagshälsovården. Medel till lönetilläggssatsningen blir från och med 2023 permanent till en kostnad på 40 miljoner kronor. Det är dock inte politiken som bestämmer hur pengarna ska fördelas.

  • Vi har lagt fokus på att förbättra arbetstidsmodellerna för sjuksköterskor och undersköterskor som jobbar inom verksamheter som kräver jämn bemanning dygnet runt. Nu går vi vidare och påbörjar en satsning för medarbetare inom arbetstidsmodell 2. I budgeten finns även en särskild satsning på förbättrade arbetsvillkor för barnmorskor för att locka fler att vilja jobba inom förlossningsvården, säger Malin Sjöberg Högrell (L) ordförande i sjukhusstyrelsen.

Beslut om medarbetarsatsningarna kommer att fattas av regionfullmäktige i juni.

Kontakter:
 
Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, tel: 072-227 02 37

Stefan Olsson (M), ordförande i personalutskottet, tel: 073 – 995 72 00

Fakta om vissa medarbetarsatsningar ur budget 2023

  •  Arbetstidsmodell två, 13,1 mnkr.​
  •  Satsning på barnmorskor, 8 mnkr.​
  •  Husjour medicin, 5 mnkr.​
  •  Separerade vårdflöden akuten, 13 mnkr.​
  • Studielön 31,1 mnkr.​
  • Utökning av bastjänstorganisation 10 mnkr.​
  • ST-satsningar, 6 mnkr.​
  • Permanent lönetilläggssatsning 40 mnkr.​
  • Yrkesintro för undersköterskor, 2,5 mnkr.​
  • Avlasta närmsta chefen, 8,5 mnkr. ​
  • Postdoc inom Folktandvården, 1,3 mnkr.
  • Klinisk apotekare, 3,8 mnkr

Framtidsinvesteringar på Lasarettet och Akademiska

En långsiktigt hållbar ekonomi i Region Uppsala innebär att vi kan återinvestera i bättre arbetsmiljö och för att patienter ska få vård i tid.

I dag debatterar fullmäktige årsredovisningen för Region Uppsala. Mycket kommer att handla om arbetet under pandemin.

Medarbetarnas höga kompetens samt förmåga till omställning har tillsammans med gott samarbete med kommuner, privata vårdgivare och andra parter tagit oss genom pandemin på ett sätt vi alla ska vara stolta över. Det har varit en kraftansträngning av sällan skådat slag. Vår vaccinationskampanj, med hög täckningsgrad i många grupper, har inspirerat hela Sverige och varit möjlig genom bred samverkan och skickliga medarbetare. Alla länsinvånare har bidragit till det goda vaccinationsarbetet.

Under året har en positiv utveckling skett inom ett antal områden. Kollektivtrafiken har trots kraftigt minskat resande och intäktsförluster p.g.a. pandemin upprätthållit sitt uppdrag att erbjuda trygga resor för länets resenärer. Nio busshållplatser och Enköpings resecentrum har byggts om för att förbereda för det nya linjenätet i Enköpings stad som startar i juni. En ny besöksnäringsstrategi har också antagits, med målet att utveckla en växande besöksnäring. Vår nollvision för våld i nära relationer har konkretiserats för att ge stöd till våldsutsatta medarbetare och invånare. Akademiska sjukhuset har tilldelats tre nya tillstånd för att bedriva nationell högspecialiserad vård samt har startat ett nytt Center of Excellence inom aorta. Barn- och ungdomshälsan, en ny mottagning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, har startats. Andel barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent på två år.

Ett viktigt arbete har inletts för att städa regionens ekonomi. Förra året gjorde regionen ett överskott på 1 miljard kronor. En ny finansiell strategi, försäljning av gamla fastigheter, högre skatteintäkter än beräknat och tillfälliga covidrelaterade intäkter är bidragande orsaker. Merparten av överskottet är engångsintäkter som vi inte kan bygga upp ny verksamhet med. Men vi kan återinvestera överskottet i att tidigarelägga framtidsinvesteringar redan i år som kommer länsinvånare och medarbetare till del.

Lasarettet i Enköping ska bli ett rutinkirurgiskt centrum. Det innebär att viss kirurgi inom ortopedi och allmän kirurgi som idag sker vid Akademiska sjukhuset flyttas till Enköping. Akademiska ges utrymme att vässa den högspecialiserade vården. För att det ska bli verklighet så ska bland annat fem operationssalar uppdateras. Akutmottagningen på Akademiska ska uppdateras. I satsningen ingår att nuvarande väntrum byggs om till triageområde. En ny yta skapas för reception, medan rum anpassas för att möjliggöra fler undersökningsrum på ortopedsidan. Investeringarna innebär att fler patienter får vård i tid och att medarbetarna får en bättre fysisk arbetsmiljö. Vi kommer även att tidigarelägga vissa investeringar i medarbetarnas digitala arbetsmiljö och stärka robustheten i IT-systemens infrastruktur. Det är viktigt inte minst mot bakgrund av hoten från cyberattacker. Regionens ekonomiska krockkudde förstärks ytterligare för att möta sämre ekonomiska tider. Vi vet inte när nästa kris kommer, men vi kan vara säkra på att den kommer. Medarbetarna och länsinvånarna ska vara trygga med att det inte saknas pengar.

Arbetet med att få en långsiktigt hållbar ekonomi, bli en mer attraktiv arbetsgivare och minska väntetiderna i vården ska fortsätta. Vi kommer inte lägga ansvaret på framtida generationer. Därför måste vi säkra att fler får vård i tid samt göra rätt investeringar som gör nytta för medarbetarna och länsinvånarna. Fokus framåt är att utveckla verksamheterna och öka vårdproduktionen, fördjupa samverkan med andra regioner och fristående aktörer för att fortsätta beta av vårdköerna. Detta går samman med arbetet med att förbättra arbetsmiljön och karriärmöjligheterna så att vården kan bli bättre på att rekrytera och behålla medarbetare.

I det mörkaste av tider har vi sett hur medarbetare och länsinvånare gjort stora insatser. Vi tar med oss dessa erfarenheter och vill göra något gott av dem som kan ta Uppsala län framåt till en bättre framtid.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C), regionråd.

Björn-Owe Björk (KD), regionråd.

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd.

Hans Wennberg (MP), regionråd.

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 27 april 2022.

Moderaterna vill modernisera Region Uppsala

Lördagen den 23 april 2022 presenterades Moderaternas handlingsprogram till mandatperioden 2022–2026. Ett av förslagen som presenterades är inrättandet av ett patientkontor som aktivt ska hjälpa patienter att få vård i tid i hela Sverige.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är inte andra partier. Motståndarna är de långa väntetiderna i vården, bristen på valfrihet och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Moderaterna går inte till val på att förvalta det som är utan begär ett förändringsmandat att modernisera sjukvården så att fler patienter får vård i tid och medarbetarna en bättre arbetsmiljö.

– En patient i Uppsala län ska ha rätt att välja vård i hela Sverige efter behov och ska få hjälp att välja av regionen. Patientens rätt till vård i tid ska inte hindras om vården finns i ett annat län. Vi välkomnar alla idéer på hur köerna ska kunna kortas och vi stänger inte dörren för fristående aktörer, säger Emilie Orring (M) regionråd.

Sjukvården är Region Uppsalas största verksamhet och också det område som har störst problem med rekrytering och att behålla medarbetare. Emilie Orring menar problemet går tillbaka på en verksamhet som inte haft förmåga att modernisera sig själv, i sina arbetsformer och i sitt ledarskap.

– Jag vill att medarbetarnas förmåga och drivkraft till utveckling tas om hand på ett bättre sätt så att fler patienter får vård i tid, att kvaliteten i vården förbättras och att arbetsmiljön för medarbetarna blir bättre. För att lyckas med det måste äldre och sämre arbetssätt läggas åt sidan, avslutar Emilie Orring (M) regionråd.

En ekonomi som är långsiktigt hållbar är grunden för att länsinvånare ska ges den samhällsservice de har rätt till. Fler länsbor måste komma i eget arbete och varje skattekrona ska användas på bästa möjliga sätt.

– Region Uppsala ska ha en effektiv förvaltning och en ändamålsenlig politisk organisation. Vi vill göra en samlad översyn av det totala vårduppdraget där fristående aktörer ingår. Vi måste ha en bättre bild av hur produktion, ekonomi och kvalitet hänger samman, säger Emilie Orring (M) regionråd.

Fakta: Moderaternas fyra prioriterade områden inför nästa mandatperiod är följande:

För mer information kontakta

Emilie Orring

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

Nu får vi ordning på Uppsala

Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart, skriver Therez Almerfors och Sofia Andersson.

Uppsala ska vara en trygg kommun där alla som kan jobba har ett jobb att gå till. Så är det inte i dag. De som står allra längst från arbetsmarknaden i Uppsala blir allt fler. Närmare hälften av Uppsalaborna oroar sig för brottsligheten i samhället och mer än var tredje kvinna är otrygg i sitt bostadsområde och väljer ofta en annan väg på grund av oro för brottslighet. Flertalet skolor har drabbats av vandalisering, företag vittnar om otrygghet och gängkriminaliteten är utbredd. Det är en helt oacceptabel utveckling.

Socialdemokraterna har snart styrt Uppsala kommun i åtta år. Vi moderater går till val för att styra med andra borgerliga partier, det är tydligt att Uppsala behöver ett nytt styre och en nystart. Vi vill se en nystart för näringslivet som drabbats hårt av pandemins efterdyningar och restriktioner, en nystart för arbetsmarknaden och den rekordhöga arbetslösheten och en nystart för tryggheten i ett Uppsala där otryggheten och brottsligheten blivit alltmer utbredd.

Uppsalas parker, gator och torg ska tillhöra de laglydiga medborgarna, det ska vara attraktivt att driva företag och det ska alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag. Tryggheten kräver ett batteri av åtgärder och ett stärkt rättsväsende i form av fler poliser och skärpta straff för vålds- och sexualbrott. Ungdomar på väg in i kriminalitet ska fångas upp tidigt och därför måste förebyggande arbete intensifieras. Barn ska vara i skolan och inte hänga i dåligt umgänge på stan.

Det är en av kommunens främsta uppgifter att säkra tryggheten för kommuninvånarna. Den upplevda otryggheten ska tas på stort allvar, för den som är otrygg är inte fri. Vi vill att kommunen inrättar en trygghetscentral dit Uppsalabor kan vända sig om de upplever något i offentlig miljö som otryggt. Ordningsvakterna ska bli fler och de ska få patrullera på fler områden i vår kommun, även i våra bygder som har varit hårt ansatta av stöldligor och vandalisering.

Jobb är den bästa förebyggande insatsen mot utanförskap. Alla barn i Uppsala ska se sina föräldrar gå till jobbet. I dag lönar det sig för lite att ta ett jobb jämfört med att leva på bidrag. Det är ett svek mot de som faktiskt vill jobba. Vägen till jobb ska kortas och SFI ska förbättras och kunna leda till jobb i flera olika branscher. Jobb skapas i företag och företag startas av driftiga människor med bra idéer. För att fler idéer ska kunna bli verklighet måste Uppsalas dåliga företagsklimat kraftigt förbättras, dels genom stärkt dialog mellan kommun och näringsliv men också med minskad administrativ börda, dels genom upprättandet av en trygghetsplan för näringslivet. I Moderaternas Uppsala ska nya företag välkomnas, inte motarbetas. Vi vill att företag ska välkomnas att verka inom fler områden. Kommunen är inte per automatik den bästa aktören att bygga och driva verksamheter, sådant som andra aktörer kan göra bättre ska inte kommunen ägna sig åt. Vi vill att fler fristående aktörer får vara med och bygga och utveckla Uppsala till en ännu bättre kommun.

Höstens val är viktigt för valfriheten som ständigt är hotad; Det handlar om ifall det är du som förälder som ska få välja skola till dina barn eller om de ska bussas runt som en del i ett integrationsprojekt. Om det är politiker som ska stänga av och begränsa framkomligheten i innerstaden eller om det är innovationer och ny grön teknik som ska lösa klimatutmaningarna, om du ska känna dig fri att röra dig i vår kommun eller om Uppsala fortsatt ska vara en otrygg kommun. För oss moderater är det självklart, nu får vi ordning på Uppsala.

Therez Almerfors (M) kommunalråd i Uppsala och förstanamn för Moderaterna i kommunvalet

Sofia Andersson (M), andranamn för Moderaterna i kommunalvalet i Uppsala

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 20 april 2020

Se inte medarbetarna som en rad i ett schema

Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar.

Att vården i Sverige och Region Uppsala har svårt att rekrytera sjuksköterskor, läkare och undersköterskor till vården beror inte på att det saknas resurser eller medarbetare. Det beror på att det offentliga inte varit en tillräckligt bra arbetsgivare och länge haft en omodern syn på medarbetarna.

Det finns en brist på medarbetare som vill jobba länge i vården i Region Uppsala, men det är betyder inte att det finns en brist på sjuksköterskor, läkare och undersköterskor i samhället i stort. Sverige tillhör de länder i OECD med flest sjuksköterskor och läkare per tusen invånare. Dessutom är vi ett av de länder i EU som budgeterar mest till vården som andel av BNP. Trots detta har vi stora problem med tillgänglighet och bemanning.

Beror det på att det saknas medarbetare och resurser eller beror det på att vi som offentlig arbetsgivare inte varit tillräckligt bra på att ta vara på medarbetarnas kompetens, samt erbjuda dem villkor så att de kan få ihop arbetsliv och familjeliv? Mycket pekar på att vakanserna beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten. Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter.

Medarbetarfrågorna har varit i fokus sedan vi blågröna 2018 tog ansvaret för den politiska ledningen av regionen. Under 2019 genomfördes en omfattande utredning där vi granskade vår egen arbetsgivarpolitik. En sak som vi särskilt tittade på var just varför folk säger upp sig och lämnar regionen som arbetsgivare. Vi kunde konstatera att de viktigaste orsakerna var missnöje med schemaläggning, arbetstider, betungande administration och i många fall närmaste chefen. Många sjuksköterskor önskade sig bättre möjligheter att utvecklas i sina karriärer. Cheferna i sin tur uppfattade sig också som nedtyngda av byråkrati.

Mot bakgrund av detta har vi sjösatt ett antal reformer. Det första vi gjorde var att avskaffa den arbetstidsmodell som krävde att intensivvårdssjuksköterskorna skulle arbeta fler timmar till samma lön. I stället har vi återinfört en poängmodell där arbetstid på nätter och helger kan kvittas mot ledig tid. En liknande modell har införts för undersköterskor i 24/7-verksamheter. Vi har avsatt medel till individuell lönesättning och förbättrat medarbetarerbjudandena såsom friskvårdsbidrag och rabatterad kollektivtrafikbiljett. Antalet AT-platser har utökats kraftigt och vi fortsätter med våra viktiga satsningar med studielön för bristyrken i vården. Vi har även inlett ett viktigt arbete att stärka cheferna i sin roll för att de ska kunna leda verksamheterna och stötta medarbetarna.

Men det räcker inte. Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar. Varje skattekrona måste göra största möjliga nytta.

För det första måste vi börja se medarbetare i vården som människor i stället för som en rad i ett schema. De är människor som är utbildade, som vill ha ett yrke i vilket man kan utvecklas. Arbetsgivaren måste anstränga sig för att lägga scheman som går att förena med familj och fritid. 

För det andra måste it- och logistiksystemen i vården bli medarbetarvänliga. Som exempel lägger en sjuksköterska i genomsnitt 30 procent av sin tid på att leta efter materiel, läkemedel och personal; tid som skulle behöva läggas på kärnuppdraget. 

För det tredje måste det finnas en tydlig löne- och karriärutveckling med goda möjligheter till fortbildning. Det ska löna sig att ha jobbat länge i vården. 

För det fjärde måste medarbetarnas initiativ för att utveckla kvaliteten i vården och omhändertagandet av patienterna få större utrymme i det dagliga arbetet. 

För det femte måste vi se mångfalden av olika vårdgivare som ett sätt att jämföra det vi själva gör och utvecklas. Samarbeten med fristående vårdgivare ska dessutom användas för att kunna ge medarbetarna variation. Ett sådant exempel som lyfts fram är rotationstjänsterna mellan förlossningsvården på Akademiska sjukhuset och en fristående mödravårdsmottagning.

Vården kan moderniseras och problemen med vakanser kan bli lösta. Det förutsätter att vi moderniserar arbetssätt och fortsätter anstränga oss för att ge medarbetarna verktyg för att kunna få ihop sitt livspussel.

Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala

Stefan Olsson (M), regionråd i Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin 22 april.

Foto: Angelica Klang.

Därför vill Region Uppsala stärka skyddet för vårdpersonalen

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare. Det är fullständigt oacceptabelt och den styrande majoriteten har därför beslutat att utreda möjligheten att dölja den behandlande personalen i patientjournalerna.

Den sorgsna samhällsutvecklingen med en allt råare kriminalitet skördar många offer. Uppsala län har, enligt polisens statistik, totalt haft 80 skjutningar sedan 2018 fram till augusti i år. Det är 20,6 skjutningar per 100 000 invånare, vilket gör Uppsala län till ett av de värst drabbade i Sverige per capita. De senaste åren har antalet incidenter ökat. Sjukvårdens och kollektivtrafikens personal är inte förskonade från samhällsproblemen kopplat till våldet. Vad som tidigare bedömdes vara ”extrem sällan-händelse” av vårdpersonal är nu nästan vardag.

Denna samhällsutveckling drabbar alltid oskyldiga värst. Nyligen rapporterades det om ambulanser som förföljs under transport till sjukhus. Det är även vanligt förekommande att polis måste kallas till akutmottagningar efter att kriminella personer tagits sig in i samband med uppgörelser. Som en av länets största arbetsgivare bär vi ett särskilt ansvar för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för våra medarbetare. 

Som ett led i detta har den politiska majoriteten i Region Uppsala fattat ett beslut om en utredning gällande möjligheterna att dölja identiteten för behandlande personal i patientjournaler. 

Våld och hot mot vårdpersonal har blivit vanligare och i sjukvårdens verksamheter tvingas man allt oftare konfronteras med kriminellt belastade personer. Redan i dag vittnar medarbetare om en oro över att hamna i en utsatt situation där ens yrkesutövning ligger till grund för hämndaktioner från kriminella och hotfulla personer. Det är fullständigt oacceptabelt och här måste vi som region göra vårt yttersta för att skydda våra medarbetare. Men det är lika viktigt att vi under utredningens gång även säkerställer patientsäkerheten. Vi ska värna medarbetare i specifika fall, inte att stänga patienter ute från rättmätig information.

Samhällsutvecklingen har under en längre period gått åt fel håll när det kommer till lag, ordning och trygghet. Upprättande och återtagande av detta ligger preliminärt på staten – inte regionen. Men vi har ett ansvar för att alla våra medarbetare ska kunna gå till sin arbetsplats och känna sig trygga. Vi kommer söka och använda varje möjlighet för att säkerställa detta. 

Emilie Orring
Regionstyrelsens ordförande (M) Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälle 6 december.