V, MP, S och L backar om konstgräsplan på Gamlis – efter 12 dagar!

Den 7 juni 2023 blev det offentligt att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna ingått en politisk överenskommelse innehållandes 13 punkter. En av dessa punkter var att anlägga en konstgräsplan vid Gamla Uppsala. Beslut ska fattas av Idrott- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen under hösten 2023. Vidare ska anläggningen av konstgräset enligt de styrande partierna påbörjas under första kvartalet 2024.

Frågan om konstgräsplanen är dock allt annat än ny. För mindre än ett år sedan behandlade kommunen ett likadant initiativ, då väckt av Liberalerna, om att tidigarelägga planerna för en konstgräsplan på Gamlis IP. I beredningen av det ärendet framgick det att det bland annat krävs en arkeologisk undersökning på Gamlis IP innan en konstgräsplan kan anläggas på denna plats.

Tjänstemannaorganisationen skrev vid tillfället att planeringsförutsättningarna för att anlägga en konstgräsplan var osäkra i tid, kostnad, och genomförande. Arbetet med att planera och utföra utgrävningen beräknades även ta cirka 1-3 år. Först när detta har gjorts kan konstgräset med tillhörande belysning och övrig infrastruktur anläggas. Tjänstemannaorganisationen avslutade sin framställning med att konstatera att det sannolikt tar 3-5 år innan en ny konstgräsplan kan vara färdigställd på platsen. Kommunen valde därmed att avslå initiativet med anledning av redovisningen i ärendet. Värt att uppmärksamma är att även Liberalerna röstade nej mot bakgrund av informationen som framkommit i ärendet.

Men – likt en dålig amerikansk såpopera finns det, som i så många andra frågor som har hanterats av det nuvarande styret, en plot twist i frågan. Den 7 juni, bara någon timme efter att överenskommelsen blev känd, så fick oppositionen i idrotts- och fritidsnämnden veta att det praktiskt taget var omöjligt att påbörja något i enlighet med den tidsplan som presenterades av den politiska ledningen samma dag. På fullmäktige den 19 juni blev det även tydligt att S, V, MP och L inte heller kan ge ett besked om ett första spadtag överhuvudtaget kan tas under första kvartalet 2024. Ett helt nytt besked – endast 12 dagar efter den stora pressträffen.

Pressträffar som fokuserar mer på rubriker än riktiga förändringar riskerar att förstöra förtroendet för alla politiska partier. Detta gäller särskilt förtroendet hos våra uppdragsgivare Uppsalaborna. Vi i oppositionen beklagar att S, V, MP och L ägnar sig åt politisk teater och backar om anläggningen av konstgräsplanen i Gamla Uppsala. Under den kommande mandatperioden ämnar vi i Uppsalaalliansen att möta idrotts- och fritidslivets behov, såväl kort- som långsiktiga, och ge våra kommuninvånare stabila löften – som håller betydligt längre än 12 dagar.


Edvin Alam (M) andre vice ordförande idrott- och fritidsnämnden.

Tilde Lind (C), ledamot i idrott- och fritidsnämnden.

Torkel Kjösnes (KD), ledamot i idrott- och fritidsnämnden.

Artikeln publicerades på UNT Debatt 21 juni 2023.

Bild: Angelica Klang.

Vi utreder språkkrav i vården!

Goda kunskaper i svenska språket liksom en förmåga att göra dig förstådd är en förutsättning för att arbetet inom vården i Region Uppsala ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Att förstå den eller de personer som vårdar oss är dessutom grundläggande för att patienter ska kunna föra dialog och ha ett inflytande över den egna vården. På samma sätt är det viktigt att medarbetare kan förstå och kommunicera med varandra för att garantera rätt behandling, en ökad medicinsk säkerhet, korrekt dokumentation samt ett gott och fungerande samarbete på arbetsplatsen.  

I vården finns det idag en del yrken som kräver legitimation. Legitimationen ska ses som en garanti för att personen uppfyller de krav som ställs på yrket när det kommer till kunskaper, färdigheter och egenskaper. Inom regionen är det även upp till verksamhetschefen att säkerställa att språkkunskaperna är tillräckliga. För de yrken inom hälso- och sjukvården som inte kräver legitimation finns dock inga formella språkkrav även om det kan vara medarbetare som har kontakt med legitimerad personal eller patienter. Det är olyckligt och betonar behovet av att främja bättre språkkunskaper i hela vårdkedjan.  

Mot bakgrund av att det idag saknas enhetliga och övergripande krav på kunskaper i svenska när du jobbar i vården, har Alliansen i Region Uppsala tagit initiativ till att utreda hur ett språkkrav skulle kunna utformas och bli verklighet. Utredaren, som ska presentera sina slutsatser i oktober, ska både redovisa hur regionens olika verksamheter jobbar i dag samt presentera förslag på hur vi gemensamt kan göra en förflyttning för att förbättra språkkunskaperna i vården. Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss om vården, tryggheten och säkerheten för patienter liksom arbetsmiljön för medarbetare i vården.  

Emilie Orring (M), regionråd.

Cecilia Linder (M), regionråd.

Ge primärvården 25 procent av vårdbudgeten 2030

Alliansen i Region Uppsala vill öka takten i utbyggnaden av den nära vården och skapandet av nya vårdcentrum. Det skulle leda till ökad tillgänglighet, bättre arbetsmiljö, och att länsinvånarna får mer vård för varje skattekrona.

När vi tog över den politiska ledningen i Region Uppsala 2018 påbörjades ett viktigt arbete med en plan för att bygga ut primärvården i Region Uppsala, samt för att kunna öppna upp nya närvårdsplatser med specialistvård runt om i länet.

Under de senaste åren har vårdcentrum och närvårdsplatser öppnats i Tierp/Älvkarleby och i Uppsala. Beslut har fattats om att öppna vårdcentrum i Östhammar och Enköping/Håbo. Särskilda äldremottagningar har öppnats inom primärvården för att ge ett bättre omhändertagande och därtill vill vi se fler närmottagningar runtom i länet.

I höstas fattade vi beslut om att ta fram en genomförandeplan för införandet av ett tak för antalet listade patienter per läkare inom primärvården. Genomförandeplanen ska även se över behovet av ST-block inom allmänmedicin och antalet vårdcentraler med lättakut med triagering. Den ska också identifiera möjligheter att minska den administrativa bördan inom primärvården.

Alliansen vill dock öka tempot i att stärka primärvården och den nära specialistvården. Vi har enats om ett tydligt målvärde: 25 procent av vårdens totala budget ska vikas åt primärvården år 2030, från dagens 17 procent. Arbetet kommer att följas upp årligen i budgetprocessen. Genom en tydlig målsättning kommer omställningen till en nära vård att komma hela länet till del mycket snabbare. Det är en oerhört stor vinst för alla länsinvånare men även för dem som jobbar i vården.

Det finns flera fördelar med att bygga ut den nära vården:

1. Ökad tillgänglighet genom att fler patienter får vård i tid betydligt snabbare än i dag.

2. Vårdens resurser kommer att användas mer effektivt och länsborna kommer att få mer vård för pengarna.

3. Arbetsmiljön kommer att bli bättre både inom primärvården och inom specialistvården.

Att bygga ut den nära vården är därför bra för patienterna, medarbetarna och skattebetalarna.

Detta är ett reformarbete som kommer att ta tid, men Alliansen är det enda politiska alternativet som har fokus och en tydlig målsättning om att prioritera utbyggnaden av den nära vården. Vi hoppas att fler partier i Region Uppsala kan sluta upp bakom denna viktiga målsättning.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Björn-Owe Björk (KD), regionråd

Unn Harsem (C), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

Cecilia Linder (M), regionråd

Helene Zeland Bodin (C), regionråd

Den som ser över kostnader räddar välfärden

De som tror att skattehöjningar är en universallösning på välfärdens problem får tänka om.

Regionens nya ekonomiska långtidsprognos visar att om vi inte jobbar med att modernisera verksamheterna och ha ordning på ekonomin så kommer det uppstå ett gap mellan intäkter och kostnader på 1,9 miljarder kronor 2034. De som tror att skattehöjningar är en universallösning på problemet får tänka om. Att höja skatten är en kortsiktig lösning där intäktsgapet i stället kommer uppstå med något års fördröjning, samtidigt som man inte löser grundproblemet – att regionen har för höga kostander med jämförbara regioner,

Efter maktskiftet 2018 har Alliansen jobbat hårt vid sidan av pandemin för att få ordning på regionens ekonomi. En ny budgetprocess har införts, vi har gjort en översyn av arbetet med generella och tillfälliga statsbidrag och minskat den långsiktiga låneskulden. Ett omtag har gjorts av regionens fasighets- och investeringsprocess, där investeringsobjekt i budgeten ska vara tydligt utredda och definierade. Under S-styret slöts ett avtal som innebar att Akademiska sjukhuset förlorade 500 miljoner kronor i intäkter. I praktiken var det ”rea på vården” precis hela tiden och vi sålde vård för ett lägre pris än den kostar att producera. Detta har vi i ändrat på. Ett nytt avtal har förhandlats fram och ska ge täckning för de kostnader regionen har när vård utförs till patienter från andra regioner. Därtill har medarbetarna på Akademiska sjukhuset inlett ett mycket viktigt arbete för att uppnå en ekonomi i balans.

Men det räcker inte. Fler som får vård i tid innebär minskade kostnader, därför måste regionen arbeta tillsammans med fristående utförare. Alliansen har även enats om en målsättning om att 25 procent av vårdens totala budget ska vikas till primärvården år 2030. Detta kommer att följas upp i budgetarbetet. En utbyggd primärvård innebär bättre arbetsmiljö och ökad tillgänglighet både inom primärvården och sjukhusvården.

Vi är den region i Sverige som utför mest vård till patienter från andra län. En del vård säljs även till andra länder. Denna position har kunnat behållas på grund av den högspecialiserade vården som bedrivs på Akademiska sjukhuset. För att Region Uppsala ska kunna behålla denna starka ställning så är det viktigt att Akademiska sjukhuset ges utrymme att vässa den högspecialiserade vården, samtidigt som vi skapar förutsättningar för ökad tillgänglighet i hela vårdkedjan.

Medarbetarna är regionens enskilt viktigaste resurs. Men det räcker inte att enbart rekrytera medarbetare, regionen måste även lyckas bättre på att behålla dem. Karriär- och löneutveckling, en  förbättrad arbetsmiljö och insatser för att belöna medarbetare som jobbat länge i vården är därför viktigt. Många medarbetare vittnar även om hur de får lägga tid på onödig administration där samma uppgifter behöver fyllas i flera gånger. Medarbetarvänliga IT-system är därför avgörande för att kunna frigöra tid hos medarbetarna, ge mer plats förkärnuppdraget och för att frigöraresurser till en fortsatt utveckling av vården. De riktade statsbidragen och statens krav på onödig dokumentation bidrar även det till onödig administrativt arbete. Staten bör därför växla ut de riktade statsbidragen så att de blir generella.

Investeringsbehoven framöver är större än vad regionen klarar av att hantera och därmed blir prioriteringen om vad som ska och inte ska byggas allt viktigare. Investeringar som kan öka möjligheterna till digitalisering är en del som bör prioriteras och nyttjandet av befintliga fastigheter måste bli mer effektivt.


Den som ser över kostnader och arbetssätt räddar välfärdens långsiktiga finansiering. Det förutsätter en politisk ledning som både har en riktning framåt för verksamheterna och som vänder på varenda sten för att varje skattekrona ska göra nytta.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Björn Owe Björk (KD), regionråd

Unn Harsem (C), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

Cecilia Linder (M), regionråd

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 14 februari 2023.

Den största primärvårdsreformen

Skarp målsättning om att vika 25 procent av sjukvårdsbudgeten till primärvården i Region Uppsala år 2030.

Christer Tengvar frågar på vilket sätt Moderaterna vill förbättra arbetsmiljön för läkarna i vården så fler väljer Region Uppsala som arbetsgivare och att fler stannar kvar, samt att färre blir sjukskrivna. Vår politik för att regionen ska bli en mer modern och attraktiv arbetsgivare gäller samtliga medarbetare i vården och vi har ett antal förslag inom detta område.

  1. Vi måste börja se medarbetare i vården som människor i stället för som en rad i ett schema. De är människor som är utbildade, som vill ha ett yrke i vilket man kan utvecklas. Schemaläggning och bemanning ska vara anpassat efter patienternas vårdtyngd och ge tid för återhämtning. Arbetsgivaren måste anstränga sig för att lägga scheman som går att förena med familj och fritid.
  2. It- och logistiksystemen i vården bli medarbetarvänliga så att mer tid kan läggas till kärnuppdraget.
  3. Det finnas en tydlig löne- och karriärutveckling med goda möjligheter till fortbildning. Det ska löna sig att ha jobbat länge i vården.
  4. Medarbetarnas initiativ för att utveckla kvaliteten i vården och omhändertagandet av patienterna få större utrymme i det dagliga arbetet.
  5. Vi vill skapa möjligheter för samtliga medarbetare inom Region Uppsalas vårdverksamheter att rotera mellan öppen och slutenvård, mellan primärvård och sjukhusen. Detta utreds enligt vår budget 2023.

Christer nämner också Socialstyrelsens riktvärde för antal patienter per läkare. Det är därför vi för några veckor sedan fattade vi beslut om att ta fram en genomförandeplan för införandet av ett tak för antalet listade patienter per läkare inom primärvården.  Genomförandeplanen ska även se över behovet av ST-block inom allmänmedicin och antalet vårdcentraler med lättakut med triagering. Samt ska också identifiera möjligheter att minska den administrativa bördan inom primärvården.

Detta tillsammans med påbörjade arbetet med nya vårdcentrum och fast läkarkontakt är en bra grund i det fortsatta arbetet. Men vi vill öka tempot rejält under de kommande fyra åren. Därför går vi till val på att sätta upp en skarp målsättning om att 21 procent av vårdens samlade resurser ska vikas till primärvården 2026 och 25 procent år 2030 jämfört med dagens 17 procent. Vi tror att tydliga målsättningar och ekonomiska incitament är avgörande för att vi ska nå resultat i denna fråga.

All dock inte endast om nya pengar utan också om att omfördela medel och uppdrag. Det är därför vi trycker på att varje skattekrona måste göra nytta. Arbetet med att flytta ut mer specialistvård till länet genom inrättandet av vårdcentrum måste också öka – det finns ett stort behov både hos medarbetare och länsinvånare att ha en mer tillgänglig och nära vård.

Detta är ett arbete som kommer ta lång tid men som kräver en politisk ledning som har fokus. För att det ska bli verklighet måste vi som parti få utökat förtroende – för att kunna driva det i förhandlingar med andra partier.

Emilie Orring (M) regionråd.

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 7 september 2022

Ett tryggare och bättre Uppsala län är möjligt

Dröm därför inte om ett tryggare och bättre Uppsala län. Rösta för ett. Rösta på Moderaterna!

Uppsala län är attraktivt. Här vill människor bo och leva. Vi har ett starkt näringsliv som bidrar med jobb och utvecklar vårt län och lärosäten som tillhör framkanten. Det finns nästan något för alla oavsett om du bor i tätort eller på landsbygd. Men det finns en annan sida av vårt län som tär på sammanhållningen och släcker drömmar. Det finns ett utanförskap i kommundelar som är grogrund för segregation, kriminalitet och dålig hälsa. Många företagare drar sig från att investera på grund av den dåliga skattepolitiken. Landsbygden tyngs ned av skattepålagor, stöldligor, ökade priser och en klimatpolitik som stjälper i stället för att hjälpa.

Det är lätt att känna hopplöshet i denna tid av otrygghet och osäkerhet. Men vi moderater har kraft och politik för att läka vårt län. För det finns ett Uppsala där ordet utanförskap är förpassat till historien och invånarna inte behöver oroa sig över gängvåld. Det hoppfulla länet finns inom räckhåll om man bara har viljan och förmågan att verkligen göra det som krävs.

Vi kommer vara tuffa mot de kriminella där straffen står i proportion till de brott som har begåtts. Det blir inga fler ungdomsrabatter för unga myndiga som kastar sten på polisen. Vi kommer att dubbla straffen för gängkriminella, så att vår tids inhemska terrorister inte kan fortsätta rekrytera 1000 personer årligen till gängen, varav många barn. Vi kommer även att vara tuffa mot kriminalitetens orsaker: bidragsberoendet, alla skolmisslyckanden och lockropen om snabba cash. Se till att alla lär sig det svenska språket. Sätta tydliga gränser för gemenskapen men också välkomna dem som vill blir en del av samhället. Det kommer att krävas både hårt och mjukt för att läka samman ett län som har spruckit upp i parallellsamhällen och politisk polarisering.

Vi tänker återupprätta arbetslinjen i Uppsala län. Alla människor som kan jobba ska jobba. Ett jobb är mer än bara en lön varje månad. Ett jobb med en lön skapar en större delaktighet i samhället, en möjlighet till ökat självbestämmande och bättre möjlighet att skapa ett gott liv för sig själv och sina närstående. Det socialdemokratiska styret i Uppsala kommun har kört företagsklimatet i botten. Det är djupt problematiskt eftersom företagen är motorn för jobben. Uppsala län, med sitt centrala läge nära både Stockholm, Arlanda och hela arbetsmarknaden i Mälardalen har alla förutsättningar att vara en attraktiv näringslivsregion. För oss moderater är det självklart – regelbördan för företagen ska minska, tryggheten återupprättas och handläggningen hos kommuner och myndigheter kortas. 

Moderaterna vill se en hållbar utveckling och tror på framtidens klimatsmarta och innovativa tekniklösningar som en viktig del i att minska utsläppen. Teknikutveckling, internationella samarbeten och kunskap är några av de viktigaste verktygen vi har för att komma till bukt med klimatproblemen. Skogen är viktig för näringslivet och klimatomställningen. Vi litar på skogsägarna och vill stärka deras rätt att bruka sin egen skog. De kommande åren beräknas en stor del av befolkningstillväxten i länet ske på landsbygden och i ytterområden utanför kommunhuvudorterna. För oss moderater är det viktigt att hela Uppsala län, stad som land, ska leva och att landsbygden ges möjligheter att utvecklas. Genom bättre digital uppkoppling, utbyggd väginfrastruktur och en utbyggd modern primärvård med god tillgänglighet skapas möjligheter för en livskraftig landsbygd i vårt län.

Vi vill se en modern sjukvård med korta väntetider, god arbetsmiljö där varje skattekrona göra nytta. Där alla länsbor är trygga i sin kontakt med vården och där patienten sätts i centrum och där det lönar sig att ha jobbat länge inom vården. 

Runt hörnet finns ett Uppsala län där rättsstaten har vunnit över våldet. Där arbetslinjen har ersatt bidragslinjen. Där det är gröna innovationer, världsledande forskning och nya jobb – inte kravaller och dödsskjutningar – som gör Sverige känt. Dröm därför inte om ett tryggare och bättre Uppsala län. Rösta för ett. Rösta på Moderaterna!

Jessika Roswall (M), riksdagsledamot Uppsala län

Emilie Orring (M), regionråd Region Uppsala

Therez Almerfors (M) kommunalråd Uppsala kommun

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 4 september 2022

Foto: Angelica Klang

Mer vård till Enköping med Moderaterna

Vi vill inrätta ett vårdcentrum i Enköping, skriver Emilie Orring och Peter Book.

Vi har tagit viktiga steg för att utveckla Lasarettet genom att flytta vård till Enköping. Strax innan sommaren fattade vi i det blågröna styret beslut om att tidigarelägga uppdateringar av fem operationssalar på Lasarettet. Flytten av vård innebär att vården kommer närmare alla länsinvånare och säkrar lasarettets framtid. Dessa steg är inte slutet Moderaternas agenda att utveckla vården i hela Uppsala län utan är bara början. Vi går till val på att modernisera vården så att fler patienter får vård i tid och medarbetare en bättre arbetsmiljö.

För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria. Vi är garanten för enköpingsbornas rätt att välja vård och är motståndare mot partier som vill stänga alla fristående vårdcentraler i kommunen. Alla vårdgivare kommer att behövas för att minska väntetiderna i vården. I takt med att kommunen växer kommer det att behövas mer specialistvård i kommunen. Därför lovar vi att påbörja planerna på ett framtida inrättande av ett vårdcentrum i Enköping.

Medarbetare ska trivas och utvecklas. Alla som anstränger sig extra genom att utbilda sig och ta ett särskilt ansvar för att förbättra verksamheterna ska belönas för det.  Det ska vara möjligt att göra karriär och få en bra löneutveckling. Dåliga IT-system stjäl tid från kärnverksamheten och skapar negativ stress hos personalen. Medarbetarna måste göras delaktiga när nya IT-system införs i vården och systemen måste bli medarbetarvänliga.

Vården måste ta ett digitalt kliv framåt. Du som patient ska inte behöva vänta i flera timmar för att få svar från vårdcentralen på bokningar eller andra frågor. Tidbokning ska kunna göras enkelt via nätet. Patienten ska äga även sina egna patientdata och kunna följa hela vårdförloppet enkelt via nätet.

En ekonomi som är långsiktigt hållbar är grunden för att länsinvånare ska ges den samhällsservice de har rätt till. Vi tror inte att ständiga skattehöjningar och fortsätta i samma hjulspår är svaret på hur sjukvården ska förbättras. Det har prövats förr utan resultat. Varje skattekrona måste göra nytta och verksamheterna uppmuntras till att utveckla nya arbetssätt.

Emilie Orring (M), regionråd

Peter Book (M), kommunalråd

Debattartikeln publicerades på EP den 25 augusti 2022.

Modernisera vården för att stärka barn och ungas psykiska hälsa

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett stort och växande problem. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år fördubblats under de senaste tio åren. Det är framför allt depression och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen. Även neuropsykiatriska diagnoser bland barn och unga har ökat på senare år.

Under S-styret 2015-2018 kraschade tillgängligheten från 95 procent år till 2 procent när det var som värst. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har förbättrats kraftigt sedan vi tog över den politiska ledningen i Region Uppsala tillsammans med de andra blågröna partierna 2018. Antalet barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 80 procent. Därtill har vi inrättat en väg in för alla barn- och unga med psykisk ohälsa, för att fånga upp fler i tid redan på primärvårdsnivå. Men det räcker inte. För att öka tillgängligheten ytterligare måste vården i Region Uppsala moderniseras så att vi kan minska väntetiderna ytterligare både till första besök och behandling.

För att kunna ge rätt stöd i tid är det viktigt att kompetensen om barn- och ungas psykiska hälsa på primärvård stärks. Vi vill bygga ut vår reform En väg in. För att kunna öka tillgängligheten måste det även stöd fysiskt men även digitalt. Vi är öppna för att andra aktörer driver BUP-mottagningar i Uppsala län, samt att upphandling används som ett verktyg för att korta väntetiderna. Samverkan mellan vården, skolorna och socialtjänsten måste utvecklas. Det är viktigt för att vården i ett tidigt skede ska hjälpa barn som mår dåligt.

Det kan finnas lediga tider i Uppsala län men också i närliggande grannregioner. Därför vill vi inrätta ett patientkontor som arbetar aktivt med att ge stöd och hjälp till de som riskerar att vänta längre än vårdgarantin gäller. Patientkontoret ska gå igenom väntelistorna och visa patienten var den snabbaste vården finns. Detta gäller inte enbart BUP utan all vård där det finns långa väntetider.

Moderaterna är alternativet för dig som vill modernisera vården för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa!

Emilie Orring (M), regionråd.

John Manders Ordförande MUF Uppsala län.

Modernisera sjukvården i Region Uppsala!

Moderaternas motståndare i politiken är långa väntetider och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård – inte andra partier. Vi går till val på att modernisera Region Uppsala så att fler patienter får vård i tid och att medarbetarna får en bättre arbetsmiljö.

Alla som vill kapa köer får också bidra. Utgångspunkten i vår politik är att patienter får vård i tid – inte vem som utför det. Politikens ansvar är att säkerställa att skattebetalarnas pengar används rätt. I det läge där vi befinner oss nu, efter pandemin är det helt orimligt att inte använda vårdens samlade resurser. Ideologiska skygglappar får inte stå i vägen för möjligheterna att ge patienter den vård de har rätt till. Framför allt vill vi göra patienterna mer delaktiga i att välja vård. En patient i Uppsala län ska ha rätt att välja vård i hela Sverige efter behov och ska få hjälp att välja av regionen.

Långa väntetider och stängda vårdplatser på Akademiska sjukhuset är ett återkommande problem. Det är inte heller endast ett problem som rör just Akademiska, utan handlar om hur akut sjuka patienter tas om hand från första kontakten. För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter. Vi är även positiva till etableringar av fler närakuter och vårdcentrum. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria.

Medarbetarna är regionens viktigaste resurs och vi vill att de ska vara motorn i det moderniseringsarbete som regionen behöver genomgå. Regionen måste bli en mer attraktiv och modern arbetsgivare för att rekrytera och behålla medarbetare. På så sätt kan fler vårdplatser öppnas. Den som anstränger sig extra genom att utbilda sig och ta ett särskilt ansvar för att förbättra verksamheterna ska belönas för det.  Det ska vara möjligt att göra karriär och få en bra löneutveckling.

I dag upplever vårdpersonal många gånger att IT-system och digitala tjänster snarare är störande än stödjande. Dåliga IT-system stjäl tid från kärnverksamheten och skapar negativ stress hos personalen. Medarbetarna måste göras delaktiga när nya IT-system införs i vården och systemen måste bli medarbetarvänliga.

Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter. Den medicinska utvecklingen har gjort att fler patienter kan få sin behandling utan att behöva övernatta inne på sjukhuset. De minst vårdkrävande patienterna läggs inte in längre och kvar blir endast de tunga patienterna. Det gör att arbetsbördan idag är betydligt tyngre än vad den var för 15 år sedan. Schemaläggning och bemanning måste därför anpassas efter patienternas vårdtyngd och ge tid för återhämtning. Politiken ska inte bestämma hur detta ska göras i detalj, men vill vi att regionen ska arbeta med ständiga förbättringar som en del av det dagliga arbetet.

Vården måste ta ett digitalt kliv framåt och skapa bättre möjligheter för invånarna att komma i kontakt med vården. Du som patient ska inte behöva vänta i flera timmar för att få svar från vårdcentralen på bokningar eller andra frågor. Tidbokning ska kunna göras enkelt via nätet. Patienten ska äga även sina egna patientdata och kunna följa hela vårdförloppet enkelt via nätet. Ökad digitalisering innebär också att vården blir mer tillgänglig för invånare som bor utanför tätorterna.

En ekonomi som är långsiktigt hållbar är grunden för att länsinvånare ska ges den samhällsservice de har rätt till. Vi tror inte att ständiga skattehöjningar är svaret på hur sjukvården ska förbättras. Det har prövats förr utan resultat. Varje skattekrona måste göra nytta. Uppmuntran till förändrade arbetssätt i verksamheterna, att den högspecialiserade vården på Akademiska sjukhuset vässas och en samlad bild av det totala vårduppdraget där fristående aktörer ingår är viktiga steg i detta arbete.

Moderaterna är alternativet för dig som vill modernisera vården för att minska väntetiderna och ge medarbetarna en bättre arbetsmiljö.

Emilie Orring (M) regionråd.

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 24 augusti 2022.

Ge barnmorskor ökad ordinationsrätt

Barnmorskeledda mottagningar och ökad ordinationsrätt kan få fler att vilja jobba i mödra- och förlossningsvården.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts som vi kan vara stolta över. Inte minst inom sjukvården. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården, inte minst i många regioner där vi är med och styr. 

Vården har under de senaste åren tagit ett större helhetsgrepp kring gravida kvinnors hälsa. Det handlar om till exempel screening för våldsutsatthet och missbruk. Motorn i den positiva utvecklingen är skickliga medarbetare.

Men det finns även väldigt mycket kvar att göra. Sverige ligger relativt högt gällande kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Det finns även vittnesmål från kvinnor om att deras förlossningsskador inte tagits på allvar, att de inte fått en fullgod behandling eller att det tagit flera år innan de fått rätt behandling. 

Även om medarbetarna gör sitt yttersta för att ge god vård kan en viss oroskänsla infinna sig hos familjerna. Kommer förlossningen att bli bra? Kommer det att uppstå komplikationer? Finns det en tillräcklig bemanning? Det är inte konstigt att frågorna ställs. Att vara gravid är en livsomvälvande händelse, oavsett om det är första barnet eller om man har barn sedan innan.

Kvaliteten behöver förbättras genom kunskapsbaserad vård, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Uppmuntran till nya arbetssätt, samt samverkan mellan mödravården och förlossningsvården, leder till kunskapsöverföring vilket i sin tur stärker patientsäkerheten och kvaliteten i vården.

Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Även om allt fler har tillgång till den viktiga eftervården så finns det fortsatt skillnader mellan och inom regionerna. Därför vill vi utöka mödrahälsovårdens ansvar och införa tydliga nationella riktlinjer så att det blir enklare både för vården och för gravida kvinnor att veta vad som gäller.

Gravida kvinnor och deras familjer ska så långt det är möjligt involveras i den egna vården. Det hjälper vården att identifiera områden som behöver åtgärdas. Som gravid möter man oftast inte samma barnmorska under graviditeten som vid förlossningen och detta ger en oroskänsla hos många. Därför vill vi att fler verksamheter uppmuntras att införa arbetsplatsrotation mellan mödravård och förlossningsvård.

Vi har en gemensam ambition framåt om att förverkliga målsättningen om en barnmorska per födande. För att kunna nå dit behöver fler chefer ges stöd i att sätta hälsosamma arbetsscheman så att barnmorskor, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor får tid till återhämtning. Bättre karriär- och löneutveckling, en öppenhet för barnmorskeledda mottagningar och ökad ordinationsrätt för barnmorskor är ytterligare delar som är viktiga för att fler ska vilja jobba och stanna kvar inom mödravården och förlossningsvården.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Inte andra partier. Vi går till val på att göra vården mer jämställd och mer trygg för patienten.

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Emilie Orring (M) regionråd Region Uppsala

Debattartikeln publicerades på Dagens Medicin 16 augusti 2022.