M-förslag: Säg upp samarbetet med Easypark

M-förslag: Säg upp samarbetet med Easypark


Det har nu gått snart en månad sedan det rödgröna styret i Stockholms stadshus införde ett nytt system för parkeringsavgifter. Stadens egna app lades ner, till förmån för att fyra privata auktoriserade parkeringsbolag ”i sitt grundutförande” skulle erbjuda betaltjänster som var fria från extrakostnader. Moderaterna har inte motsatt sig att kommunens p-app läggs ner, men har från början kritiserat att parkeringsaktörer hittat kryphål som innebär att stockholmarna åker på dolda avgifter. Det rödgröna styret vägrar att agera. Nu vill Wedin (M) att Stockholms stad säger upp samarbetet med två aktörer.

 Det har nu gått snart en månad, det räcker nu. Easypark och Mobill är de parkeringsaktörer som uppenbart anstränger sig för att människor ska åka på extra avgifter. För att inte betala extrakostnader behöver du gå in på deras hemsidor, och varje gång på nytt skriva in dina uppgifter. I grunden behöver beslutet om stadens nya system att hävas. Till dess bör stadens samarbete omedelbart sägas upp med dessa två aktörer. Vi behöver i stadshuset göra vad vi kan för att skydda stockholmarna från dolda parkeringsavgifter säger Dennis Wedin (M) oppositionsborgarråd.

 Det rödgröna styret med Karin Wanngård (S) i spetsen låter detta fortsätta, med hänvisningar till att det kommer ske en ”naturlig sållning”. Men uppenbarligen har kravställningen misslyckats när aktörerna missköter sig, då krävs politisk handling. Jag har inför morgondagens trafiknämnd sträckt ut en hand till de rödgröna partierna och önskat att vi blocköverskridande uppdrar till Trafikkontoret att agera, säger Wedin.

Budget för 2025: Sänkt skatt för stockholmarna, ökad trygghet och bättre skola

Budget för 2025: Sänkt skatt för stockholmarna, ökad trygghet och bättre skola


Stockholmarna har drabbats hårt av lågkonjunkturen. Räntorna och inflationen har ätit upp marginalerna för många hushåll. Socialdemokraterna fortsätter att höja skatten för att få budgeten att gå ihop. 2025 kommer kommunalskatten i Stockholm ligga på den högsta nivån sedan 1998. När vi presenterar vår budget för Stockholms stad 2025 prioriterar vi därför:

  • Sänkt skatt. Moderaterna vill återställa skattesatsen. Totalt sänker vi skatten med 48 öre. Vilket innebär att en vanlig familj med två vuxna får nästan 4 000 kronor i sänkt skatt per år.
  • Satsningar på ökad trygghet, förstärkt förebyggande arbete för att hindra rekrytering till gängen, samt 200 ordningsvakter, 200 nya kameror och 50 väktare. Totalt satsar vi 300 miljoner kronor på lokala trygghetsåtgärder.
  • Mer kunskap i skolan med bl.a. höjd skolpeng, stöd till elever i behov av särskilt stöd, och satsningar på studiero och skolnärvaro. Totalt satsar vi 100 miljoner mer än S-styret på skolan.
  • Grönare stad med satsning på solceller, energieffektivisering, grönska och träd samt mer gatustädning.
  • Stad i rörelse med utbyggd laddinfrastruktur för elfordon, fler gågator och framkomlighet för alla trafikslag. Vi påbörjar förhandling om Östlig förbindelse.

Stockholms ekonomiska förutsättningar
Lågkonjunkturen har slagit hårt mot Stockholms stads ekonomi samtidigt som många hushåll i Stockholm har fått minskade marginaler. Inflationen har höjt kostnaderna och ätit upp tio års reallöneökningar. Därtill är arbetslösheten hög samtidigt som stadens skuldsättning ökar snabbt och beräknas uppgå till över 100 miljarder i slutet av mandatperioden. Räntekostnaderna tränger ut satsningar på välfärden.

Socialdemokraterna i stadshuset saknar förmåga att prioritera i budgeten och höjer skatten för andra året i rad.

Moderaternas förslag

Sänkt skatt och ordning i ekonomin
Moderaternas budgetmotion sänker skatten och påbörjar saneringen av stadens ekonomi.

I Moderaternas budgetalternativ vågar vi prioritera det som är viktigt på riktigt, i stället för att lägga pengar på hög i en medelsreserv hos kommunstyrelsen eller satsa på dyra konsulter.

Vi prioriterar ekonomin för stockholmarna och ger en barnfamilj 4 000 kr mer i plånboken 2025.

Ökad trygghet och förebyggande insatser
När Karin Wanngård tog makten i stadshuset för två år sedan sparkade hon två av tre ordningsvakter och fyra av fem väktare. Samtidigt fortsätter de kriminella gängen att sprida otrygghet runt om i Stockholm genom återkommande våldsdåd.

Moderaterna vill att Stockholms stad kompletterar regeringens omläggning av kriminalpolitiken och tar tillbaka tryggheten i huvudstaden genom 250 ordningsvakter och väktare, sätta upp 200 nya kameror samt genomföra verkningsfulla insatser för ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Moderaterna går även fram med att föräldrastödsprogrammet ska reformeras och tillgängliggörs för fler och att avhopparverksamhet byggs ut i yngre åldrar.

Vi satsar över 300 miljoner kronor på trygghet i Stockholm 2025.

Mer kunskap i skolan
Moderaternas budgetalternativ ökar resurserna till skolorna i Stockholm genom höjd skolpeng. Vi ökar stödet så att mer resurser går till barn i behov av särskilt stöd.  Vi gör en särskild satsning på fysiska läromedel. I Stockholms skolor ska eleverna byta skärmar mot riktiga böcker. Skolan ska fokusera på kunskap, vilket förutsätter ordning och reda i klassrummen och åtgärder för ökad närvaro.

Vi satsar 100 miljoner kronor mer på skolan än Socialdemokraterna i Stockholm 2025.

Grönare stad
Moderaterna vill satsa på att rusta upp stadens grönytor och parker genom att plantera fler träd och vårda den grönska som redan finns i staden. Klimatomställningen kräver elektrifiering och energieffektivitet. Därför vill vi sätta upp fler solceller på taken i staden och energieffektivisera stadens fastighetsbestånd. Moderaterna vill även utreda möjligheterna för staden att köpa negativa utsläppsrätter från Stockholm Exergi.

Vi satsar över 30 miljoner kronor på ett grönare, snyggare och mer klimatsmart Stockholm 2025. 

Framkomlighet och företagande
Vi fokuserar på att öka framkomligheten för alla. Därför satsar vi på förbättrad snöröjning, fler cykelbanor och gågator, sänkt avgift för boendeparkering och åtgärder mot potthål.

Moderaterna säger nej till vänsterstyrets förslag till miljözon klass tre i innerstaden. I stället anslår vi resurser till fler laddstolpar. För att stärka företagandet i staden vill vi inrätta ett företagarråd och korta handläggningstiderna för tillståndsgivning.

Vi satsar över 90 miljoner kronor på ökad framkomlighet och företagande i Stockholm 2025. 

Pressmeddelande: Moderaterna säger nej till byggplaner på Blasieholmen


Moderaterna säger nej till byggplaner på Blasieholmen
I DN meddelar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) att det är aktuellt att bygga på Blasieholmen igen. Moderaterna motsätter sig omedelbart ny exploatering på platsen. Fokus borde istället ligga på att bevara och använda Tullhuset bättre.

– Det är helt fel av Socialdemokraterna att öppna upp för nya infekterade byggplaner på Blasieholmen. Det säger Moderaterna rakt av nej till. Fokus borde vara att aktivera och använda Tullhuset bättre, säger Dennis Wedin (M) oppositionsborgarråd.

– Vi kommer uttryckligen säga nej till att exploatering på platsen som inte är parkyta runt Tullhuset. I dag upplevs området som ödsligt och otryggt. Vi har därför föreslagit att platsen ska bli mer trivsam med mer grönare parkmiljö. Fler träd och grönska, inte grävskopor, säger han.

Det här är ett av Stockholms vackraste stråk. Moderaterna har därför lagt förslag om att platsen ska användas bättre och bli mer tillgänglig. Tillsammans med att Tullhuset används bättre – konst, kultur och restaurang istället för kontor.

Debatt: Stockholms stads skuldsättning måste stoppas

Debatt: Stockholms stads skuldsättning måste stoppas
Stockholms stad skuld närmar sig snabbt 100 miljarder kronor. Höga investeringsvolymer och kraftig ökade skuldsättning leder till att kapitalkostnaderna tar allt större utrymme i budgeten på bekostnad av satsningar på välfärden. Den här utvecklingen måste vändas, skriver Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad.

Stockholms stad skuld närmar sig snabbt 100 miljarder kronor. Bara sedan årsskiftet har den ökat med 5,8 miljarder kronor eller en miljon kronor i timmen. Höga investeringsvolymer och kraftig ökade skuldsättning leder till att kapitalkostnaderna tar allt större utrymme i budgeten på bekostnad av satsningar på välfärden. Den här utvecklingen måste vändas, skriver Christofer Fjellner, gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad.

Stockholm befinner sig i ett utmanande ekonomiskt läge. Lågkonjunktur, inflation och ett högre ränteläge har påverkat Stockholms ekonomi negativt. Men mest oroande är stadens låneskuld som ökar mycket snabbt. Redan i dag har Stockholm den största skulden bland Sveriges kommuner och regioner samt den snabbaste skuldökningstakten bland större kommuner och regioner.

Socialdemokraterna, som styr tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, bedriver sedan maktskiftet 2022 en överbudspolitik med historiskt stora investeringar, som i högutsträckning finansieras med lånade pengar. Egenfinansieringsgraden, det vill säga hur stor del av investeringarna som finansieras av egna medel, uppgick förra året till 60 procent för den kommunala koncernen, vilket innebär att en betydande andel av investeringarna finansieras via lån. Det kan jämföras med stadens målsättning att egenfinansieringsgraden ska uppgå till 100 procent.

Samtidigt som investeringsvolymerna är rekordstora brister den politiska styrningen av investeringsprojekt. Stadens revision gör bedömningen att stadens ekonomi bara delvis sköts ändamålsenligt. Många investeringar genomförs inte inom den ram som kommunfullmäktige har beslutat om för respektive projekt. Fördyringarna kan inte bara förklaras av inflationen, utan beror också bristande styrning och kostnadskontroll. 

Fördyringarna har uppkommit i ett 40-tal projekt sedan 2022 och uppgår till närmare 30 miljarder kronor. Det är lika mycket som staden årligen lägger på förskolan, grundskolan och gymnasiet. Den ökade skuldsättningen i kombination med att räntorna har stigit snabbt innebär kraftigt ökade räntekostnader, att finansiella nyckeltal påverkas negativt och att kreditbetyget riskerar att försämras.

Räntekostnaderna har ökat från knappt 300 miljoner kronor år 2021 till omkring 2,5 miljarder kronor den närmaste 12-månad perioden. Det är nästan lika mycket som förskoleverksamheten kostar. Det är pengar som skulle kunna användas för att stärka välfärden men som nu behöver läggas på räntebetalningar. Skulle kreditbetyget sänkas i höst, kommer lånekostnaderna att öka ytterligare. Detta läge närmar sig Stockholm snabbt, enligt stadens eget underlag Planeringsförutsättningar för budget 2025-2027.

Det finns alltid ett behov av att genomföra investeringar i bostäder, infrastruktur och samhällsservice. Men nivån måste anpassas till ett läge som ger hållbara finanser över tid. Det behövs en politik som leder till att stadens skuld omgående börjar minska. Moderaterna föreslår därför:

1. En reducerad investeringsvolym
Stockholms investeringar är rekordstora och måste anpassas till betalningsförmågan. Det krävs en tydligare prioritering bland investeringsprojekten. Sådana som inte är lönsamma ska inte genomföras och projekt som inte behöver genomföras nu skjutas på framtiden.

2. Högre egenfinansieringsgrad
Målsättningen att stadens egenfinansieringsgrad ska uppgå till 100 procent måste vara styrande för stadens investeringsvolymer. Genom att öka egenfinansieringsgraden minskar behovet av att låna mer pengar.

3. Ökad privat extern finansiering
Den privata externa finansieringen behöver också öka. Kommunen och den privata sektorn behöver arbeta mer tillsammans för att möta behovet av till exempel idrottshallar, äldreboenden och bostäder.

4. Bättre styrning och kostnadskontroll
Projekt efter projekt blir dyrare än budgeterat. Det är orimligt, den ekonomiska styrningen av större investeringsprojekt behöver förbättras. Därför måste tillräckliga utredningsresurser avsättas i tidigt skede så att respektive projektbudget blir mer träffsäker.

De senaste två årens oansvariga politik riskerar att få långtgående konsekvenser för finansieringen av välfärdsåtagandet och innebär att framtida generationer stockholmare skuldsätts. En miljon kronor i timmen motsvarar fem platser i förskolan, tio platser i grundskolan eller en plats på demensboende under ett år. Vi övertygade om att stockholmarna precis som vi hellre lägger pengarna där. Därför måste Socialdemokraterna lägga om den ekonomiska kursen innan det är för sent.

Christofer Fjellner (M) gruppledare och oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Pressmeddelande: SL sämst i Norden – M kräver krisplan

SL sämst i Norden – M kräver krisplan
Enligt Stockholms Handelskammare har kollektivtrafiken i Stockholm återhämtats sämst bland huvudstäderna i Norden. Endast 84 procent av resenärerna har återvänt sedan pandemin. Moderaterna kräver en krisplan efter chocksiffrorna.

  • Kollektivtrafiken i Stockholm brukade utmärka sig som bäst i Europa. Nu är den i stället sämst i Norden.
    Detta trots att möjligheterna till distansarbete är lika stora i andra nordiska städer, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd.

  • Att Stockholm återhämtar sig sämre än Helsingfors, Köpenhamn och Oslo är ett kvitto på Miljöpartiets och Socialdemokraternas nedskärningspolitik. Får nedskärningarna fortsätta riskerar det får ödesdigra konsekvenser för kollektivtrafiken, säger Kristoffer Tamsons (M).

  • Moderaterna kräver ett stopp för nedskärningspolitiken och att en krisplan tas fram för att vända utvecklingen. Kollektivtrafikens attraktivitet måste öka. Vi har inte råd att halka efter ytterligare med Miljöpartiet och Socialdemokraterna bakom ratten, säger Tamsons (M).

Fakta: 
Enligt statistik sammanställd av Stockholms Handelskammare ligger kollektivtrafiken i Stockholmsregionen (SL) på ungefär 84 procent av resandenivåerna jämfört med 2019. I relation till andra huvudstäder i Norden innebär det att Stockholm ligger sämst till. 

I Helsingfors har resandenivåerna återhämtat sig till cirka 91 procent av 2019 års nivåer. I Köpenhamn är resandet 108 procent av 2019 års nivåer. I Oslo återhämtade sig redan 2023 kollektivtrafiken till ungefär 97 procent av 2019 års resandenivåer.

Stockholms Handelskammare pekar bland annat på Miljöpartiets och Socialdemokraternas nedskärningar i kollektivtrafiken som orsak bakom den dåliga återhämtningen. Totalt har ett tjugotal busslinjer lagts ned helt i Stockholmsregionen. Ett nittiotal busslinjer har fått kraftigt nedskuren trafik. I Stockholms innerstad skrotades häromveckan hela 688 bussavgångar.

Efter chocksiffrorna kräver nu Moderaterna kräver ett stopp för nedskärningspolitiken och att en krisplan tas fram i regionstyrelsen. Syftet med krisplanen bör vara att finna åtgärder som kan öka kollektivtrafikens attraktivitet, locka fler resenärer och säkerställa att Stockholm återhämtar sig snabbare.

DN-artikel: Kritiserat vårdval inom hudsjukvården upphör i Stockholm

Hudsjukvård ska bedrivas där behoven finns, inte där det är mest lönsamt. Det är kärnan då hälso–
och sjukvårdsnämnden med ett klubbslag på tisdagen väntas sätta punkt för ett av de mer omdebatterade privata vårdvalen i Region Stockholm.

Den moderata oppositionsregionrådet Axel Conradi uttalar sig i DN att det är bra hudsjukvården ses över.

– Men att stöka om med enda ambition att minska mottagningarna och spara 25 miljoner först 2026 är ett ynkligt mål. Vi behöver nu säkra att tillgängligheten till vård upprätthålls och inte går samma öde till mötes som i övriga landet med långa vårdköer och brist på specialister”, skriver Axel Conradi i en skriftlig kommentar till DN.
Hudsjukvård ska bedrivas där behoven finns, inte där det är mest lönsamt. Det är kärnan då hälso–
och sjukvårdsnämnden med ett klubbslag på tisdagen väntas sätta punkt för ett av de mer omdebatterade privata vårdvalen i Region Stockholm.

Den moderata oppositionsregionrådet Axel Conradi uttalar sig i DN att det är bra hudsjukvården ses över.

– Men att stöka om med enda ambition att minska mottagningarna och spara 25 miljoner först 2026 är ett ynkligt mål. Vi behöver nu säkra att tillgängligheten till vård upprätthålls och inte går samma öde till mötes som i övriga landet med långa vårdköer och brist på specialister”, skriver Axel Conradi i en skriftlig kommentar till DN.

Debatt: S fel att vårdpersonal sägs upp i Stockholm

Debatt: S fel att vårdpersonal sägs upp i Stockholm

Det är inte regeringens fel att vårdmottagningar stänger i Stockholm. Det är en direkt följd av Socialdemokraternas politik, skriver Kristoffer Tamsons (M) och Axel Conradi (M).

Nyligen uppmanade sjukvårdsminister
Acko Ankarberg Johansson (KD) regionerna att behålla sin vårdpersonal. Dessvärre slår Socialdemokraterna i Region Stockholm dövörat till.

Politiska dogmer och maktteori tycks viktigare än patienters rätt till vård i tid. Den höga inflationen som den M-ledda regeringen ärvde har pressats tillbaka vilket innebär att Sveriges regioner kommer att få drygt
23,4 miljarder kronor i lägre pensionskostnader, pengar som kan gå till vården nästa år. I år har Stockholmsvården hittills fått 2,5 miljarder kronor i extra stöd av staten. 

Att Aida Hadžialić (S) och Socialdemokraterna drar ned på vården och kollektivtrafiken beror inte på regeringen.
Det beror på dålig socialdemokratisk politik som slår mot vårdanställda, patienter och skattebetalare.

Aida Hadžialić har vid flera tillfällen påstått att ingen har sagts upp i Stockholmsvården. Det stämmer inte.
Sanningen är att Socialdemokraterna i smyg har varslat över tusen anställda inom Stockholms upphandlade vård.

Personal på vårdmottagningar har förlorat jobbet när Socialdemokraterna skapat oreda inom Stockholmsvården. Detta dolda varsel kommer i slutändan att drabba patienterna genom längre köer, försämrad kvalitet och en sämre geografisk tillgänglighet. Låt oss ge några exempel:

  • Två geriatriska mottagningar med 110 vårdplatser för äldre i Vårberg och Danvik stängs. Där jobbar över 240 undersköterskor, geriatriker, sjuksköterskor, arbetsterapeuter med flera.
  • Närakut Hötorget, som årligen tar emot 35 000 patienter, stängs. Över 90 vårdanställda förlorar jobbet.
  • Två psykiatriska slutenvårdsavdelningar på Danderyds sjukhus stängs. Där berörs 142 vårdanställda som regionen inte kommer att ta över ansvaret för.  
  • Tusentals patienter blir utan vård och över 100 anställda sägs upp när Prima Maria beroendeakut tvingas stänga vid S:t Görans sjukhus.

Detta är bara några i raden av många exempel. Detta är vård och medarbetare som Stockholm behöver. Totalt riskerar över 1000 medarbetare inom Region Stockholms offentligt finansierade vård att bli av med sina jobb.

Region Stockholm omsätter över 133 miljarder kronor år 2024. Att, som Aida Hadžialić, påstå att en vårdkris uppstått bara för att en moderat statsminister tillträtt är blott en chimär. Det har knappast undgått någon att situationen inom vården är tuff. Men det är Socialdemokraterna som har ansvaret för sjukvården i Region Stockholm. Det är deras fel och deras ansvar att vårdpersonal sägs upp och att patienter faller mellan stolarna.

Enligt nuvarande prognoser väntas de samlade skatteintäkterna i regionen öka med 3,7 miljarder kronor nästa år samtidigt som pensionskostnaderna minskar med 5,3 miljarder kronor.

Pengaflödet till Region Stockholm har under 2023 och 2024 också utgjorts av en konstant ström av tillskott genom högre statsbidrag och högre skatteintäkter än budgeterat. Ändå går regionen med stora miljardunderskott, för första gången på närmare 20 år, trots att skatten höjts med tusentals kronor för vanliga stockholmare.

Region Stockholms vänsterstyre utgör numera ett solklart fall för Lyxfällan.

Moderaternas idé är en annan. Vår nya sjukvårdspolitik för Stockholm syftar till att reparera skadorna från vänsterns nedskärningspolitik och rusta Stockholm för framtiden. Den negativa utvecklingen behöver vändas till framtidstro och optimism. Stockholmarna ska få bättre tillgänglighet till sjukvården och vårdens medarbetare en mer attraktiv arbetsplats, samtidigt som underskott blir till överskott när skattebetalarnas pengar åter värnas.

Moderaterna står på patienternas sida, för rätt vård i tid. Till skillnad från vänsterstyret bryr vi oss inte om vem som äger en vårdmottagning – det viktiga är att vården ges snabbt och håller hög kvalitet.

Kristoffer Tamsons (M), regionråd och oppositionsledare, Region Stockholm 

Axel Conradi (M), regionråd och gruppledare i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Stockholm

 

Debatt: Nya skatteutjämningen belönar misslyckanden

Nya skatteutjämningen belönar misslyckanden
Sverige ska ha ett system som till viss del kompenserar för olika förutsättningar mellan städer och glesbygd och kommuners olika skattekraft, men förslaget till nytt skatteutjämningssystem som nyligen presenterades styr åt helt fel håll.

I stället för att bidra till ett mer rättvist och välmående Sverige motverkas tillväxt, misslyckanden belönas och konflikter skapas mellan landets kommuner.

Sverige ser väldigt olika ut och landets 290 kommuner har mycket olika förutsättningar att bedriva en bra välfärd till invånarna. Det är svårt att hitta ett perfekt system där man både kompenserar kommuner för sämre förutsättningar men samtidigt behåller incitament för kommuner att utvecklas och exempelvis får fler att gå från arbetslöshet till arbete.

Utredningen fick två tydliga direktiv: Att främja tillväxt och att förhindra skattehöjningar. Förslaget som presenterades den 2 juli har inte levererat på någon av dessa punkter.

I stället har den havererat i den mest centrala frågeställningen. Det tenderar långsiktigt att skada hela landets utveckling. Oavsett om vi talar om människor, företag, kommuner eller regioner så måste tillväxt, arbete och företagande alltid löna sig bättre än bidrag.

Det står också klart att Stockholmsområdet blir den stora förloraren på det nya förslaget. Detta trots att vi redan har en mycket långtgående utjämning som Stockholms län betalar för. 

Hela 25 av 26 kommuner i Stockholms län kommer få höjda kostnader av förslaget, utöver Region Stockholm som också föreslås betala runt två miljarder kronor mer. Totalt handlar det omytterligare4,6 miljarder kronor från Stockholms län, vilket motsvarar driften av ett normalstort sjukhus eller 7 400 kronor mer per år för en normalfamilj i Stockholms län.

Kommuner med låg skatt är ofta välskötta kommuner i storstäder där arbetslösheten är låg och tillväxten hög. Det är inte en naturlag utan resultatet av en långsiktig politik. Det bör inte bestraffas utan snarare belönas.

Belöning av misslyckanden
Ett av de mest grundläggande problemen med utjämningssystemet är att det belönar misslyckanden. Om arbetslösheten ökar i en kommun så spelar det ingen roll – det kompenseras av andra kommuner.

Detta innebär att det inte finns något incitament för kommuner att förbättra sin situation. Effekten har blivit att en storstadskommun som Malmö kompenseras, trots att den inte gjort tillräckligt för att bryta ett omfattande utanförskap. I stället för att belöna ansvarstagande och tillväxt straffar vi framgång och belönar ineffektivitet.

Bristande hänsyn till medborgarnas perspektiv
Vi måste också ta medborgarnas perspektiv i beräkningen. Boendekostnaderna i Stockholm är betydligt högre än i de flesta andra delar av landet. Trots detta förväntas Stockholmsregionens befolkning betala än mer pengar till andra kommuner. 

Det är varken rättvist eller skapar legitimitet i systemet.

Man måste se helheten. Stockholm måste också ha råd att satsa på skola, sjukvård och kollektivtrafik till invånarna. Inflationen har slagit mycket hårt även här. Dessutom väljer allt fler att flytta från Stockholmsregionen på grund av bland annat höga levnadskostnader. Denna region ska nu hämmas ytterligare.

Kommuner ställs mot varandra
Skatteutjämningssystemet ställer kommun mot kommun, vilket skapar splittring snarare än samarbete. Det är statens ansvar att skapa förutsättningar för alla kommuner att lyckas.

Vi behöver ett system där alla kommuner tar ansvar för sina invånare och ser till att de kommer i arbete, vilket bidrar till hela landets välmående. Vi har inte problem att kompensera landsbygd, dock är som sagt även större städer nettomottagare i systemet.

Vägen framåt
Vi behöver en omfattande reform av skatteutjämningssystemet. Ett system som belönar ansvar, som tar hänsyn till levnadskostnaderna i olika regioner och som främjar tillväxt.

Staten måste ta sitt ansvar och skapa rättvisa förutsättningar för alla kommuner, så att vi kan bygga ett starkare och mer enat Sverige. Och om staten vill omfördela mer, bör staten ta den kostanden, inte straffa kommuner som är framgångsrika och sänker arbetslösheten.

Det är dags att vi slutar belöna misslyckanden och i stället skapar ett rättvist och hållbart system som gynnar alla medborgare, oavsett var i landet de bor. Endast då kan vi säkerställa en rättvis och välmående framtid för hela Sverige.

Erik Andersson, KSO Täby (M)
Love Bergström, oppositionsråd Huddinge (M)
Hanna Bocander, KSO Danderyd (M)
Johan Elfver, oppositionsråd Ekerö (M)
Mats Gerdau, KSO Nacka (M) (M)
Emma Feldman, oppositionsråd Järfälla
Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd Stockholm (M)
Deshira Flankör, oppositionsråd Värmdö (M)
Michela Fletcher, KSO Österåker och förbundsordförande för Stockholms län (M)
Olov Holst, KSO Sigtuna (M)
Johan Hägglöf, oppositionsråd Nykvarn (M)
Fredrik Kjos, KSO Upplands-Bro (M)
Daniel Källenfors, KSO Lidingö (M)
Rickard Livén, oppositionsråd Salem (M)
Alexander Rosenberg, vice KSO, Södertälje (M)
Tina Runhem, KSO Vaxholm (M)
Lars Rådén, oppositionsråd Solna (M)
Johan Skog, KSO Vallentuna (M)
Anki Svensson, vice KSO Tyresö (M)
Marcus Svinhufvud, KSO Nynäshamn (M)
Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd, Region Stockholm (M)
Henrik Thunes, KSO Sollentuna (M)