Kategori: Nyhet

Söndagen den 20 november valde Moderaterna i Region Kronoberg det starka team som kommer att jobba med politiken under mandatperioden 2023-2026.

– Att få förtroendet att fortsätta som regionstyrelsens ordförande och kunna leda Moderaterna framåt för Kronobergarnas bästa, är ett ärofyllt uppdrag. Vi lovar att vi kommer att göra vårt bästa för att Kronoberg ska ha en ännu bättre sjukvård, samtidigt som vi ska utveckla och förbättra alla andra områden i Region Kronoberg, kommenterar Mikael Johansson.

Här nedan presenterar vi de nya namnen som ska leda arbetet i de största nämnderna i Region Kronoberg:

• Ordförande Regionstyrelsen: Mikael Johansson

• Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden: Ida Eriksson

• Ordförande Regionala utvecklingsnämnden: René Jaramillo

• Ordförande Kulturnämnden: Marcus Wallden

• Första vice ordförande Trafiknämnden: Marcus Clarin

– I valberedningen är vi glada att kunna presentera en sådan stark lista med kompetenta politiker. Vi är övertygade om att Moderaterna kommer att leverera enligt de förväntningar som finns, ett starkare Kronoberg för Kronobergarnas bästa, kommenterar valberedningens ordförande Pernilla Sjöberg.

Det slutliga och formella beslutet fattas i regionfullmäktige den 30 november 2022.

Hela listan kan du se här

För mer information:

Mikael Johansson, 076-720 79 96

Pernilla Sjöberg, 070-270 73 22

– Efter många år som regionråd ser jag fram emot ett nytt och annorlunda uppdrag som regionfullmäktiges ordförande. Det är ett hedersuppdrag att bli föreslagen till ordförande i regionens högsta beslutande organ. Samtidigt kommer det nya uppdraget tillåta mer tid till barnbarn och annat som blir allt viktigare i livet, säger Roland Gustbée i en kommentar.

Roland som har jobbat i medborgarnas tjänst under en lång tid, trappar nu ner som heltidspolitiker när han lämnar sin regionrådspost för att ge mer tid till nya möjligheter i livet. I den nya rollen som regionfullmäktiges ordförande kommer Roland att leda arbetet i det parlamentariska organet, men också representera regionen i olika sammanhang.Roland har en otrolig bakgrund inom det politiska arbetet, bland annat som ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande i Regionförbundet södra Småland och som vikarierande Riksdagsledamot.

Presidiet i sin helhet ser ut enligt följande: Roland Gustbée (M), ordförande, Gunnar Nordmark (L) 1:e vice ordförande och Michael Sjöö (S) 2:e vice ordförande.

Allianspartierna, det vill säga, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna är överens om att fortsätta att leda arbetet, förstärka och utveckla Regionen Kronoberg. Dialog och ödmjukhet är viktiga delar för att bygga upp en stark region inför framtida utmaningar.

Efter valresultatet har Allianspartierna suttit tillsammans och gått igenom förutsättningar för att regera vidare under nästa mandatperiod, 2023–2026, och Alliansen konstaterar att dessa finns.

Fyra partier är enade kring att samarbeta, samtidigt som Alliansen är överens om den politik som de vill driva framåt, med kronobergarnas bästa i fokus.

– Jag är glad att Alliansen nu kan fortsätta det arbete som vi har påbörjat under den gångna mandatperioden. Vi fortsätter nu arbetet utifrån det budgetförslag vi beslutade om i juni, där stort fokus ligger på att ta oss igenom den lågkonjuktur som ligger framför oss.

– Bristen på vårdplatser i Sverige kräver prioritering av personalpolitiken för att garantera rekrytering, en god arbetsmiljö och därmed säkerställa patientsäkerheten. Ett lyhört ledarskap, respektfull dialog med medarbetarna och uppföljning skall prioriteras. Fler utbildningsplatser är en annan viktig del i det arbetet, säger Anna Zelvin (KD).

– Centerpartiet ser fram emot att få arbeta tillsammans med Alliansen även under kommande mandatperiod. Många frågor finns redan på Alliansens agenda och de kommer att genomföras.

Vi kommer att kraftsamla kring åtgärder för förebyggande hälsa och ökad folkhälsa för kronobergarna – eftersom den allra bästa vården är den som inte behövs, kommenterar Elizabeth Peltola (C).

– Vårdcentralerna måste bli lättare att nå. Tiderna måste bli fler och patienten skall möta känd personal. Det kräver att vi kan bemanna alla tjänster med fast personal.

Vi måste skapa arbetsplatser där personalen har inflytande och trivs. Väl fungerande vårdcentraler klarar att erbjuda fast läkarkontakt och att snabbt ge invånarna bra service, kommenterar Bo Bergsjö (L).

Först och främst måste vi komma ihåg varför vi gör detta. Fastigheterna på CLV klarar alltså inte av de krav som ställs i framtidens sjukvård. Vi klarar oss idag, men om fem, tio, tjugo år ställs hela tiden nya krav. Sjukvården har tagit fram standarder för hur olika lokaler ska se ut och vi klarar egentligen inte något av dem ens idag. Vi har knappt några enkelrum, för små operationssalar, för små hissar och alldeles för små teknikutrymmen. Detta innebär att vi antingen lever kvar i det förgångna eller bygger nya fastigheter som klarar av sjukvårdens krav. Detta gör vi antingen genom att bygga nytt på ny plats, eller bygger nytt i etapper på CLV. Vi vill att personalen och patienterna ska slippa vistas i en byggarbetsplats med alla dess risker under 20 år framöver, därför satsar vi på att bygga i Räppe.

Ett sånt här beslut väcker mycket känslor och många har synpunkter, och det är bra. Men när man inte håller sig till sanningen och istället anklagar regionen för att inte följa lagen och undanhålla saker, då har man gått för långt. Därför ska jag här försöka reda ut vad som är sanning och vad som är myter.

Vi följer Lagen om offentlig upphandling (LoU) till punkt och pricka. Vi har gjort en totalupphandling där partnering enbart är en samarbetsform, som beskriver hur vi arbetar tillsammans med öppna böcker. Upphandlingen är gjord i flera faser, Fas 0 Förstudie, Fas 1 projektering och Fas 2 byggnation. Vi kan när som helst under FAS 1, avbryta vårt samarbete med Skanska och då enbart betala uppkomna kostnader. Eftersom vi inte har begärt ett fast pris från början, slipper vi ökningarna i byggindex, istället betalar vi de kostnader som uppstår. Det innebär att vi betalar det pris som tex en gipsskiva kostar, den dagen vi köper gipsskivan det vill säga om flera år. Det finns dom som säger att Region Kronobergs ekonomi är usel, då vill jag säga följande. Regionens egna kapital har ökat stadigt de senaste fem åren från 1,4 miljarder till 2,7 miljarder. Prognos för 2022 är ett resultat på cirka + 400 mnkr, det visar tydligt att vi har en god ekonomi.

Vår avsikt är att använda 44 % eller 3,5 miljarder av s k egna medel (pensionsmedel mm). 1999 gjordes en avsättning till kapitalförvaltning för kommande års pensionsutbetalningar. Dessa medel har inte behövts användas, utan har över åren vuxit genom bra kapitalförvaltning. 2018 tog regionen fram en prognos över framtida pensionsutbetalning, som visade att runt 2040 uppstår stora pensionsutbetalningar. Region beslutade därför att under några år sätta av mer pengar till kapitalförvaltning för framtida pensionsutbetalningar, och har idag ett värde på cirka 2,2 mdr. Dessa pengar har aldrig föreslagits att användas till nytt sjukhus. Däremot är bedömningen att vi under en period inte behöver sätta av mer pengar från vårt kassaflöde till kapitalförvaltning för kommande pensionsutbetalningar. Dock runt 2035 behöver vi åter sätta av pengar till kapitalförvaltningen för kommande pensionsutbetalningar.

Amortering av låneskulden beräknas ske snabbare än 30 år. Avskrivningarna på sjukhuset blir stora och kommer att gå till amortering.

Eftersom inga avsättningar görs under en period till kapitalförvaltning för kommande års pensionsutbetalningar, kommer dessa medel istället gå till amortering även efter akutsjukhuset står klart. Och kommande resultat från 2031 och framåt kommer gå in och amortera av skulden.

Materialpriserna har ökat osedvanligt mycket det senaste året. I genomsnitt 15 % från februari 2021 till februari 2022. I investeringsbeslutet för nytt sjukhus har prisnivån använts per november 2021, och merparten av den höga kostnadsutvecklingen för förra året har tagits med. Någon ny prognos har inte tagits fram för nytt sjukhus, eftersom faktainnehållet inte har ändrats, och kommer ske först under fas 1 då detaljplanering och projektering kommer att genomföras. Enligt teorin utifrån utbud och efterfrågan, så bör ett ökat kostnadsläge medföra mindre byggnationer och därmed ge en kostnadsdämpande effekt i form av en lågkonjunktur. Men sammantaget är det därför väldigt svårt att räkna på vilken totalkostnad detta ger under så många år som nytt sjukhus kommer att byggas, vilket i så fall behöver bygga på spekulationer om en rad parametrar. Men vi kommer att ta fram olika scenarioberäkningar för våra investeringar, och använda dessa i den långtidsprognos till 2032 som regionen arbetar med för att planera, följa och ha koll på vår ekonomi.

Mikael Johansson (M)

Regionstyrelsens ordförande

Vårdgivarna får betalt efter faktiskt utförd vård och nu ser vi att vi har möjlighet att hjälpa fler ungdomar snabbare. Inget barn eller ungdom ska behöva vänta i månader på hjälp. Därför föreslår M, C, KD och L att budgeten för Vårdval BUP höjs med sex miljoner för 2022. Höjningen finansieras ur Regionstyrelsens budget för 2022.

– Det är viktigt att vi ger möjlighet för så många barn och unga som möjligt, att få det stöd de behöver. Genom denna ekonomiska satsning, kan fler få hjälp, kommenterar Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande.

Sedan vårdval BUP infördes i Region Kronoberg har antalet besök, utredningar och behandlingar ökat stadigt för att möta det ökande behovet hos barn och unga.

– Målsättningen är att inga barn och unga ska behöva vänta länge på att få hjälp. Genom tidigare satsningar har Alliansen minskat väntetiderna och vi satsar nu ytterligare 6 miljoner, säger Elizabeth Peltola (C).

Kötiden har för till exempel neuropsykiatrisk utredning kortats från drygt ett och ett halvt år till fyra månader för den som väljer mottagningen med kortast kö.

– Denna satsning har hög prioritet och vi ser nu att vår satsning på barn- och ungdomspsykiatrin också har gett positivt resultat i form av minskade köer med minskat lidande både för de unga och deras anhöriga, kommenterar Eva Johnsson (KD).

Med denna satsning är Alliansen övertygade om att väntetiden nu kan kortas ännu mer.

– Väntetiderna till BUP har kortats rejält men mer kan göras. Jag är glad att vi nu kan ta nästa steg och satsa 6 nya miljoner för att kunna erbjuda vård direkt – ungdomar som mår dåligt ska inte behöva vänta, avslutar Yngve Filipsson (L).