Debatt: Kärnkraften – hvad vilja Socialdemokraterna

Socialdemokraterna skriver om en generalplan för billigare el. Vi håller med om mycket i den eftersom vi redan har presenterat liknande förslag.

Vi tror att det kommer krävas politisk samling kring behovet av omedelbara stödåtgärder för att inte samhället ska haverera totalt. Ungefär som under Coronakrisen, då vi Moderater visserligen drev regeringen framför oss för att snabbt få till rätt åtgärder.

Det är när åtgärder som kan lösa elförsörjningskrisen på längre sikt kommer på bordet som politiska skillnader blir tydliga.

Vi lämnar till väljarna att avgöra om mer fossilfri och planerbar kärnkraft är lösningen för att undvika återkommande elransoneringar, få ner de skyhöga elpriserna på sikt och komma bort från fortsatt beroende av el från olja, kol och fossilgas. Det har skrivits spaltmetrar i frågan.

Men notera Socialdemokraternas svävande formulering om kärnkraft:

”Den är en viktig del av svensk elproduktion och kommer vara det under lång tid”.

Inget parti kan eller vågar säga emot det.

Inte ett ord om att det behöver byggas ny kärnkraft. Samtidigt som kommuner som medverkar till ny vindkraft till havs, som tar lika lång tid att bygga som ny kärnkraft, ska få ekonomiskt stöd.

Vem väljer du att lita på?

S som i alla avseenden i regeringsställning med Miljöpartiet är ansvarigt för medvetna politiska beslut för att göra kärnkraften olönsam och stoppa utveckling av nya reaktorer. Som har kongressbeslut på att avveckla kärnkraften. Och som i brinnande valrörelse och med en kärnkraftspositiv opinion byter åsikt, försöker bjuda in till energipolitiska överläggningar – efter valet. Och som i SVT:s valkompass ändrar sitt svar om partiets inställning till ny kärnkraft några timmar innan deadline.

Socialdemokraterna ska dessutom styra landet tillsammans med kärnkraftsmotståndarna MP, V och C (även om det senare partiet precis som S gjort piruetter för att framstå som mer kärnkraftsvänligt och få bort frågan från valrörelsen).

Mot detta står vårt regeringsunderlag med fyra partier som är överens om att arbetet med att skapa förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige ska inledas omedelbart efter valet.

Vilket parti tror du kan lösa energikrisen och skapa ordning och reda i Sveriges elsystem? Rösta på Moderaterna – vi har en färdig plan för ny kärnkraft!

Marie Nicholson (M), riksdagskandidat
Malin Sjölander (M), viceordförande i regionstyrelsen
Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd, Kalmar kommun
Pär-Gustav Johansson (M), viceordförande i Regionala utvecklingsnämnden

Folkhälsa och förebyggande arbete

Att avsätta tid för träning, avkoppling och samtidigt äta hälsosamt är inte alltid så enkelt. Trots det är de flesta medvetna om att många av samhällets vanligaste sjukdomar är kopplade till livsstil. Genom att erbjuda länsinvånarna hälsosamtal kan hälsan förbättras, och möjligheterna att upptäcka riskfaktorer som till exempel högt blodtryck eller en stressrelaterad livssituation ökar. Det går att arbeta mer effektivt med att förebygga till exempel hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes. Hälsosamtalen kan dessutom medföra att Region Kalmar län får en bättre bild över hur befolkningens hälsoläge ser ut både geografiskt och över tid.

Ett sätt att förebygga dålig hälsa i länet är att kontinuerligt arbeta med folkhälsokampanjer. En av landets mest utbredda och allvarliga folksjukdom är högt blodtryck. Det är många, främst äldre, som lider av farligt högt blodtryck utan att veta om det och löper stor risk att drabbas av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt med mera. Med en blodtryckskampanj skulle regionen kunna hitta fler som lider av högt blodtryck och således erbjuda dem hjälp och behandling i tid.

För att snabbt kunna mobilisera vid missbruksrelaterade omhändertaganden måste regionen öppna tillnyktringsenheter vid länets tre sjukhus. Där kan alkohol- eller narkotikapåverkade personer erbjudas tillnyktring under medicinsk övervakning. Det kan handla om personer som polisen omhändertagit enligt lagen om omhändertagande av berusade personer, men att personen är i för dåligt tillstånd för att befinna sig i en polisarrest. På en tillnyktringsenhet erbjuds även kontakt med till exempel socialtjänsten eller hälsocentralen för stöd och hjälp.

Hälften av alla kvinnor över 15 år i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för våld utfört av en närstående man. Detta är ett stort och utbrett folkhälsoproblem som kostar samhället mer än 45 miljarder kronor per år utöver allt personligt lidande för kvinnan och hennes anhöriga. Politiken måste göra mer för att stävja allt våld mot kvinnor i samhället. Moderaterna har sett till att kvinnojourerna får ekonomiskt stöd även från regionen och inte bara från kommunerna. Detta är viktigt, men det krävs mycket mer än så.

Moderaterna vill bland annat ge utsatta kvinnor möjlighet att föra en digital dagbok så de slipper berätta om sina upplevelser gång på gång. Vi moderater vill även att Region Kalmar län inför en kvinnofridssamordnare för bättre samverkan och samordning med kommunerna och kvinnojourerna. Men också göra det enklare för kvinnor att få den hjälp de behöver genom att införa ett pilotprojekt där det offentliga stödet samverkar och samlas till en enda väg in. Då behöver de utsatta kvinnorna endast ta en enda kontakt i stället för många olika.

Vi vill
• Arbeta kontinuerligt med folkhälsokampanjer
• Införa tillnyktringsenheter på länets tre sjukhus
• Införa en digital dagbok för våldsutsatta kvinnor
• Inrätta en regional kvinnofridssamordnare
• Införa ”En väg in” för våldsutsatta kvinnor

Debatt: Bemanningen är högsta prioritet

År 2006 beslutade dåvarande landstingsfullmäktige att en palliativ enhet skulle startas på Västerviks sjukhus. Det blev en mycket lång process för att få igång denna verksamhet.

Under den nästan 15 år långa väntetiden fick patienter i livets slutskede vårdas på andra vårdavdelningar på sjukhuset, mitt i den vanliga sjukvårdsverksamheten.

För cirka två år sedan öppnade verksamheten och vi har fått ta del av fantastiska patient- och anhörigberättelser om hur god, nära och värdig vård man fått i livets slutskede. 

Nu har vi nåtts av två besked, via media. Dels att platserna nu stängs i väntan på att ny personal ska rekryteras, samt att de platser man sommarstängde inom kirurgin inte öppnas till hösten.

Att öppna den palliativa enheten i Västervik bottnar i ett politiskt beslut, därför är det dags att politiken kliver fram och ger lugnande besked till patienter, personal och anhöriga. För vår del är vården i livets slutskede väldigt högt prioriterad, därför kommer vi tre partier att göra allt för att denna verksamhet ska kunna starta upp snabbt igen.

Socialdemokraterna har under flera mandatperioder låtit bemanningskrisen eskalera. Nu ser vi återigen hur det drabbar patienterna. Tyvärr kommer detta fortsatt vara en följetong med S vid rodret. Region Kalmar län förtjänar ett nytt styre som på allvar prioriterar medarbetarna och därmed också patienternas rätt till en god vård. Nu måste vi blicka framåt och satsa på sjuksköterskorna. Regionen måste prioritera och renodla lönefrågan och inte blanda ihop det med övrig arbetsmiljödiskussion.

De allra mest utsatta patienterna drabbas av Socialdemokraternas haveri kring bemanningen. Fyra mandatperioder har gått där medarbetarnas bästa i stort sett nonchalerats. Den palliativa enheten har en fast sjuksköterska och runt tio vakanser. Medan det inte finns en brist på sjuksköterskor i Sverige finns det en brist på de som vill jobba i vår region.

Vi har ett antal skarpa åtgärder för att behålla erfarna sjuksköterskor, åtgärder som S och C hittills har sagt nej till. Resultatet ser vi nu, och det blir den mest sårbara patientgruppen som får ta smällen. Det är ovärdigt. Bemanningskrisen är det första M, KD och L tar tag om vi vinner regionvalet.

Malin Sjölander, regionråd (M)
Carl Dahlin, regionråd (M)
Jimmy Loord, regionråd (KD)   
Johanna Wyckman, regionråd (L)

Debatt: M-lett styre ger bättre infrastruktur i Kalmar län

Sveriges och Kalmar läns infrastruktur är i bedrövligt skick. Trafikverket skriver i svart på vitt att statusen på landets vägar och lågtrafikerade regionala järnvägar kommer att fortsätta försämras med nuvarande politiska prioriteringar inom infrastrukturpolitiken. Vi Moderater vill ändra på det och satsar 37 miljarder mer än regeringen på underhåll av väg och järnväg.

För vårt län är det särskilt viktigt med en kursändring. Kalmar län fick för fjärde planeringsomgången minst eller näst minst pengar av alla län, sett till kronor per invånare, när regeringen fastställde infrastrukturplanerna innan sommaren. Organisationen OECD pekar särskilt ut statusen på infrastrukturen i Kalmar län som ”en hämsko för utveckling”. Sambandet mellan tillväxt och infrastruktursatsningar är tydligt.

Med en moderatledd regering och region ökar möjligheterna till upprustning av länets vägar och järnvägar. Vi säger nej till att slösa bort 400 miljarder på ny järnväg för höghastighetståg mellan storstäderna. Det är ett politiskt prestigeprojekt som inte kommer vara klimatneutralt förrän 2050, när alla andra transportslag sedan länge är helt fossilfria.

Moderaterna i Kalmar län kommer från dag ett i nästa mandatperiod dra i gång ett arbete för att få till vad vi kallar ett Kalmar länspaket för länets infrastruktur. Kravet: Ett mångmiljardbelopp för att reglera infrastrukturskulden staten byggt upp till Kalmar län under väldigt lång tid.

Det arbetet hade C och S också kunnat göra under sin tid vid makten. Men de har valt att partilojalt ställa sig bakom satsningen på höghastighetståg och missat eller avstått från sina historiskt goda möjligheter att påverka regeringens prioriteringar. Mötena med Trafikverket har varit otaliga, trots att dess företrädare varit tydliga med att det är regeringen som sitter på de avgörande besluten; möten med infrastrukturministern har lyst med sin frånvaro. Våra förslag för att nå fram har förkastats.

Vi kommer se till att vägar och järnvägar i länet som är i behov av upprustning blir planeringsmogna och vi har redan träffat Ulf Kristersson och gjort klart för honom: Kalmar län kommer att kräva sin rätt nästa gång pengarna fördelas, även om du är statsminister, och vi kommer inte hålla tyst på grunda av partilojaliteter om vi är missnöjda.

Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden
Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen

Debatt: Regional energipolitik gör skillnad

Energikrisen och de skenande elpriserna i södra Sverige är på allas läppar. Energifattigdomen breder ut sig och företag i länet tvingas stänga ner på grund av elpriserna.

Landet hotas av elransonering för första gången i mannaminne. En av orsakerna är en dysfunktionell och kärnkraftsfientlig energipolitik signerad S, MP, V och C.

Socialdemokraternas och Centerns piruetter om kärnkraften är inte trovärdiga: Hemsidor som ändras innan valet för att framstå som kärnkraftsvänliga, företrädare som ändrar åsikt innan valet och inbjudningar till energipolitiska samtal – efter valet.

I regionen avslöjar restmajoriteten (S+C) sina verkliga intentioner i detaljerna. I en handlingsplan som ska minska utsläppen av växthusgaser i länet utesluts kärnkraftverket i Oskarshamn från energibalansräkningar och klassas som extern nationell energikälla. Våra förslag om att ändra regionala energimål från 100 procent förnybar produktion, som innebär nedlagd kärnkraft på sikt, till 100 procent fossilfritt röstas ner.

Samtidigt inkluderas havsbaserad vindkraft som ännu är i planeringsstadiet i dokumentet, och utbyggnad av vindkraft görs till en länsgemensam angelägenhet. Kärnkraften finns knappt på pappret i restmajoritetens värld medan vindkraft som tar lika lång tid att bygga som kärnkraft är en realitet som ska lösa elkrisen. Det säger sig självt att C och S inte kommer lägga två strån i kors för att rädda kärnkraftverket i Oskarshamn eller verka för att nya reaktorer byggs där.

S och C i länet duckar för elförsörjningskrisen. När vi och KD förra hösten föreslog en energikommission som ska ta ett helhetsgrepp kring nuläge och framtid, möjligheten att utöka elproduktion av alla slag och överföringskapaciteten i länet, sa majoriteten nej. C skrev på sin Facebook-sida att de slagit hål på vårt förslag och ”Det behövs inga fler kommissioner och utredningar, vi vet att det är kapacitetsbrist i elnätet som är problemet.”

Sedan dess har S och C tvingats acceptera att Regionsamverkan Sydsverige, där Region Kalmar län ingår, inlett ett arbete med att göra effektprognoser för de sex ingående länen. En förstudie av elförsörjningsbehovet i Kalmar län specifikt har också påbörjats, trots att det inte behövs enligt C.

De båda studierna kommer att leverera delresultat som behöver tas om hand och ligga till grund för fortsatta arbete med att trygga elförsörjningen i Kalmar län. Elkrisen har blivit påtaglig för alla men det hindrade inte restmajoriteten från att säga nej till förslaget om en energikommisson en gång till – på senaste regionala utvecklingsnämnden.

Vi kan inte hitta någon annan förklaring till att S och C i länet agerar så här, än att de fruktar att det ska avslöjas för omvärlden att deras regionala liksom nationella energipolitik leder till fortsatt höga elpriser, instabilt elsystem och fortsatt beroende av klimatfarlig el från olja, kol och fossilgas.

Det är priset Kalmar län och Sverige riskerar att få betala för en dysfunktionell energipolitik som raserat elförsörjningen och gjort oss ännu mer sårbara för utvecklingen i omvärlden. Men det går att rösta för förändring den 11 september.

Malin Sjölander (M), vice ordförande i regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson (M), vice ordförande i regional utvecklingsnämnden

Debatt: Väntan fortsätter på 1177

Det gläder oss att Socialdemokraterna äntligen vågar erkänna att Region Kalmar län har problem med långa väntetider till 1177 på telefon.

Samtidigt är det samma S-politiker som valt att sänka ambitionsnivån från att 95 procent av de som kontaktar 1177 ska få svar inom 9 minuter, till enbart 50 procent. De har även senaste åren röstat nej till Moderaternas alla förslag för att korta väntetiderna.

Sin vana trogen ägnar S tid och energi på att raljera över att Moderaterna är beredda att låta fler bidra till att korta svarstiderna till 1177. Med andra ord erkänner de att de hellre stänger ut aktörer som skulle kunna ge vård i tid, för att hålla fast i sin politiska prestige.

Vi Moderater har föreslagit att Region Kalmar län borde upphandla extra stöd när väntetiderna blir för långa och ha som mål att garantera svar inom 5 minuter.

Att S är misstänksamma mot privata aktörer är ingen nyhet. Men låt oss komma ihåg att det är S som i Kalmar län upphandlat hyrpersonal för 250 miljoner om året, som upphandlat ögonoperationer av privata kliniker och som nu valt att upphandla neuropsykiatriska utredningar för barn. Det blir förvirrande för de som följer den politiska debatten om privatiseringar av välfärden, att S hela tiden anpassar argumenten utifrån dagsform. Vi Moderater anser att fler aktörer behövs, fler vårdgivare ger mer utförd vård och kortare köer för de sjuka. Det är dags att även S erkänner behovet.

Det är också häpnadsväckande hur lättvindigt S vill trolla bort tillgänglighetsfrågan. Att få ett svar, och att få det i rätt tid, är en grundläggande funktion för telefonrådgivning. Ett normalår i Stockholm så besvaras 94 procent av alla inkommande samtal – högst i landet. I Stockholm är svarstiden i snitt 3 minuter – i de andra regionerna är tiden mellan fyra och sex gånger längre.

En effektiv telefonrådgivning ger lägre kostnader, men den verkliga vinsten är att invånarna snabbt får svar när de behöver det. Ingen ska behöva vänta i onödiga telefonköer, på samma sätt som ingen ska behöva stå i köer för väntan på vård.

Region Stockholm har i dag även de kortaste vårdköerna i landet enligt SVT:s Uppdrag Granskning i våras. Det är möjligt genom en vård där fler aktörer både tillåts och bejakas där patienterna dessutom har stor valfrihet. De som är sjuka mår bättre av att fler vårdgivare får bidra till vården – i Stockholm liksom i Kalmar län.

Malin Sjölander, regionråd
Pär-Gustav Johansson, regionråd
Carl Dahlin, regionråd

Debatt: Moderaterna ser problemen – och är redo att lösa dem

Snart går Sverige till val för att besluta om hur framtiden ska se ut i landet och lokalt i både regioner och kommuner.

Moderaterna har under fyra år lagt ned timmar på att träffa medarbetare inom vården i regionen, samt länets företagare och medborgare – detta för att få den sanna och samlade bilden av de utmaningar och problem i länet som är mest akuta och kräver prioritering.

För oss är bilden klar och tydlig: det finns några konkreta fokusområden att ta tag i direkt efter valet.

Ett av dessa områden är den rådande akuta arbetssituationen inom sjukvården. Region Kalmar län hyr årligen in personal för en kvarts miljard kronor men tvingas trots det stänga ned både vårdplatser och hela avdelningar på grund av personalbristen. Detta är såklart ohållbart. Därför går vi till val på att: lönerna ska höjas och det ska löna sig att jobba obekväma tider, men arbetstiderna måste också ses över och arbetsmiljön bli bättre.

Ett annat fokusområde är bristen på vårdplatser. Detta orsakar stress hos medarbetarna och bygger på vårdköerna ytterligare, och utgör därmed en säkerhetsrisk för patienterna. Därför måste de vårdplatser som panikstängts återöppnas. Moderaterna vill samtidigt satsa på att öppna närvårdsplatser för de mest sjuka och sköra patienterna.

För att finansiera välfärden och vården måste fler än i dag uppmuntras att arbeta. Vi har lyssnat på företagare i hela länet som vill kunna växa och därmed också anställa fler. Dock finns ett flertal hinder för detta som politiken måste lösa.

Dels är infrastrukturen i länet kraftigt eftersatt. När regeringen tilldelar länen pengar för upprustning av vägar och järnvägar så tilldelas Kalmar län knappt en tiondel av vad det egentligen skulle fått, utslaget per antal invånare.

Dels krävs en reform av arbetet med kompetensförsörjningen. I dag skriker såväl näringsliv som vård och omsorg efter utbildad personal. Här kan politiken göra betydligt mer, bland annat genom att via folkhögskolor och yrkeshögskolor erbjuda fler yrkesinriktade utbildningar riktade mot branscher med kompetensbrist.

Vi Moderater är stolta över Kalmar län. Men för att länets utveckling ska blomstra behövs ett nytt styre. Vi står för ett öppet och lyssnande ledarskap som ser problemen, erkänner problemen och har mod att lösa problemen.

Håller du med? Rösta på Moderaterna i regionvalet den 11 september!

Malin Sjölander (M), regionråd
Pär-Gustav Johansson (M), regionråd
Carl Dahlin (M), regionråd

Debatt: MP har förlorat sin rätt att kalla sig ett miljöparti

Oljekraftverket i Karlshamn eldar 140 000 liter olja i timmen och nedläggningen av enbart de två kärnkraftsreaktorerna i Ringhals har resulterat i ökade utsläpp av växthusgaser med 8 miljoner ton, motsvarande 8 miljoner flygresor till södra Europa.

Därför blir Miljöpartiets malliga debattartikel rent löjeväckande. Om Sverige ska nå nollutsläpp så behöver det produceras mer el. Fortsatt utbyggnad av bara förnybar elproduktion kommer leda till ökat beroende av el från olja, kol och fossilgas. Kärnkraften, som inte tar längre tid att bygga än vindkraftsparkerna MP anser är lösningen, kan effektivast av alla energikällor leverera fossilfri el året om.

MP är huvudansvariga för den energikris Sverige nu befinner sig i. Partiet bildades med syftet att lägga ner kärnkraften och gick till val 2014 på att göra den olönsam. Med MP vid makten förvärras energikrisen och utsläppen fortsätter att öka.

Att MP rankans i topp av Naturskyddsföreningen väger lätt. NF är för paritet vad LO är för Socialdemokraterna, en lojal kampanjorganisation. MP driver dyr symbolpolitik, exempelvis plastpåseskatt och subvention av elcyklar, som gynnar fåtalet och flyttar miljöproblemen och jobben utomlands. De vill fortsätta avveckla kärnkraften och lägga 400 miljarder kronor på nya spår till höghastighetståg mellan storstäderna, som spyr ut växthusgaser under den långa byggprocessen och inte står klara förrän alla andra transportslag är fossilfria.

MP bryter mot Agenda 2030 som säger att all hållbar utveckling förutsätter att både miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter beaktas. Chockartade höjningar av bränslepris och förbud mot förbränningsmotorer innan alternativ är tillgängliga för alla, slår hårt mot landsbygden.

Vi Moderater har en miljö- och klimatpolitik som ger pang för pengarna, samtidigt som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har dömt ut den politik som MP drev i regeringsställning som ineffektiv. Vi går till val på tryggad fossilfri energiförsörjning, men också en rad miljöåtgärder för grönare skogs- och jordbruk, ökad självförsörjning av livsmedel, renare hav och stärkt friluftsliv.

Väljare som bryr sig om miljön och klimatet ska rösta på Moderaterna.

Marie Nicholson (M), riksdagskandidat
Malin Sjölander (M), regionkandidat
Hanne Lindqvist, kommunkandidat
Pär-Gustav Johansson (M), regionkandidat

En rivstart mot gängen

En moderatledd regering kommer rivstarta arbetet mot gängkriminaliteten. Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet och tio prioriterade lagförslag och åtgärder läggs fram under nästa år.

Antalet gängrelaterade dödsskjutningar har slagit rekord. Fortsätter dödsskjutningarna i samma nivå når vi cirka 70 döda i år. Det är långt över förra årets 45 dödsskjutningar och de 47 dödsskjutningar från rekordåret 2020.

Mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten och 52 reformer för att förebygga kriminalitet

Moderaterna kommer genomföra mönsterbrytande åtgärder för att bekämpa kriminaliteten. Det handlar om skärpta straff, fler poliser och åklagare samt bättre verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.

Men vi kommer också genomföra 52 reformer för att förebygga kriminalitet. Det handlar om insatser som på riktigt bryter nyrekryteringen till gängen. Socialdemokraterna pratar ofta om vikten av förebyggande insatser – men beskriver aldrig vad det innebär konkret. Facit för Socialdemokraternas förebyggande arbete är att 1000 personer rekryteras in av gängen varje år.

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet

Ett nytt kansli mot grov organiserad brottslighet inrättas på Justitiedepartementet​. Kansliet ska samla samtliga berörda enheter och myndigheter i arbetet mot gängkriminaliteten och leda arbetet med att snabbutreda danska åtgärder mot den svenska gängkriminaliteten. I detta arbete kommer bland annat expertis från Danmark användas.

Tio lagförslag och åtgärder som kommer läggas fram under 2023 

  • Dubbla straff för gängkriminella. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 
  • Möjlighet till visitationszoner. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 
  • Ett system med anonyma vittnen. Ett lagförslag redovisas senast den 1 juni 2023. 
  • Utvisa utländska gängmedlemmar. Ett lagförslag redovisas senast den 1 november 2023. Senast samma datum ska Polisen och Migrationsverket redovisa ett uppdrag om att kartlägga utländska medborgare i gängmiljön.   
  • Straffbart att delta i ett kriminellt gäng. Ett förslag om att skärpa reglerna för osjälvständiga brottsformer ska redovisas senast den 1 november 2023. En grundlagsutredning ska redovisa förslag till inskränkningar i föreningsfriheten senast den ​29 december 2023. Senast samma datum ska även ett förslag om att kriminalisera deltagande i grov organiserad brottslighet redovisas. 
  • Långtidsövervakning av grovt kriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 november 2023. 
  • Proaktiv avlyssning/dataavläsning av gängkriminella. Ett lagförslag ska redovisas senast den 1 juni 2023. 
  • Omvänd bevisbörda vid förverkande av gängkriminellas egendom. Ett lagförslag ska redovisas senast 1 juni 2023 
  • Fler myndigheter ska bekämpa brott. I 2023 års regleringsbrev för berörda myndigheter ska krav på att förebygga och avslöja brott samt bistå polisen införas. 
  • Lokala operativa enheter för att ta gängens pengar. Uppdragen kommer föras in i myndigheternas regleringsbrev för 2023. 

Vård av äldre

Den patientgrupp som ökar mest är äldre, multisjuka patienter. En patientgrupp som är i stort behov av sjukvård med omfattande medicinering, och är i stora behov av såväl läkemedelsgenomgångar som läkarundersökningar. Många gånger är dessa patienter både sköra och har svårt att ta sig till sjukhus eller hälsocentral. Därför underlättar det för dem om vården kan utföras på plats i boendet om det är möjligt.

För att tydliggöra sjukvården för äldre vill Moderaterna inrätta ”äldremottagningar”. En äldremottagning är en del av en hälsocentral som under en eller ett par dagar i veckan erbjuder vård för äldre och anpassar den efter deras förutsättningar. Där ska vården ta hänsyn till äldres behov av helhetsöversyn gällande hälsotillståndet och förebyggande av sjukdomar. Mottagningen kan också erbjuda digitalt stöd från specialistvården vid behov.

Inom ramen för äldremottagningar kan vården utföras av en omsorgsläkare. Omsorgsläkaren jobbar i sin tur enbart med äldre på ett eller flera omsorgsboenden. Det går också att införa äldresjuksköterskor som kan göra hembesök och ge en tryggare och närmre vård, särskilt för de patientgrupper som av olika anledningar inte är inskrivna i hemsjukvården. I de kommuner där detta redan införts erhålls bättre stöd för att patienter ska hamna rätt inom vård och omsorg.

I dag utför kommunernas hemsjukvård en betydande del av den nära vården. Eftersom ambitionen är att kunna driva ännu mer nära vård så måste hemsjukvårdens och primärvårdens samarbete utvärderas. Avtalen mellan verksamheterna om vem som gör vad måste noga följa utvecklingen mot nära vård. Patienter ska inte behöva ramla mellan stolarna, och rätt huvudman ska utföra arbetsuppgifter de är bäst lämpade för.

Psykisk ohälsa bland äldre personer blir alltmer vanligt och beror många gånger på en känsla av ensamhet. Det kan dock många gånger kännas svårt att söka hjälp för ofrivillig ensamhet. En insats i arbetet med att förebygga ensamheten är att regionen tillsammans med ideella föreningar och organisationer erbjuder de äldre invånarna fler sociala mötesplatser genom ”social aktivitet på recept”.

Vi vill
• Inrätta äldremottagningar på hälsocentralerna
• Inrätta omsorgsläkare i samverkan med en eller flera av länets kommuner
• Inrätta äldresjuksköterskor som stöttar patienter och kan göra hembesök
• Utveckla och stärka samarbetet mellan hemsjukvården och primärvården
• Införa social aktivitet på recept