Målmedvetet arbete ger resultat – snart är Sverige medlemmar i Nato

Idag har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med detta har Ungern också sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan.

Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.

Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.

När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.

Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot. Den moderatledda regeringen pekade istället på säkerhet i samverkan med andra som en grundläggande utgångspunkt.

2015 krävde Moderaterna att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men S-regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap.

Efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022

När Rysslands inledde sin olagliga invasion av Ukraina blev det ännu tydligare för oss moderater hur viktigt ett medlemskap i Nato skulle vara. Ensam är inte alltid stark. Och även svenska folket ändrade ståndpunkt i frågan. Den 4 mars 2022 var en majoritet av svenskarna för första gången för ett Natomedlemskap. När Sverigedemokraterna uttryckte sig positiva till Nato hade det samlats en majoritet för ett medlemskap i riksdagen.

Allt detta ökade trycket på Socialdemokraterna att svänga, vilket de till sist gjorde i maj 2022. Det var mycket välkommet för Sverige och svensk säkerhetspolitik. Men in i det sista uttryckte ledande socialdemokrater sig negativt till försvarsalliansen. Peter Hultqvist, dåvarande försvarsminister, lovade på S-kongressen i november 2021 att ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”.

Och Magdalena Andersson sade så sent som i mars 2022, även efter Rysslands invasion av Ukraina, att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera läget ytterligare.

Den 18 maj 2022 skickade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nato. På Natotoppmötet i Madrid i juni samma år beslutade Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.

Den moderatledda regeringen har systematiskt arbetat för ett Natomedlemskap

Redan i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring lyfte han vikten av att den moderatledda regeringen ska ”leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget.” Sedan dess har vi gjort precis det.

Den moderatledda regeringen har hela tiden systematiskt arbetat för ett svenskt Natomedlemskap. Det har bland annat skett genom att Sverige har uppfyllt alla punkterna i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ulf Kristersson, Tobias Billström och Pål Jonson har haft tät kontakt med personer som USA:s president Joe Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, statschefer och ministrar inom EU och Nato samt turkiska företrädare för att föra den svenska Natoprocessen framåt.

Hårt slit har lönat sig. Sverige har fått ja från Turkiet och Ungern. Nu ska dessa länders parlament ratificera vår ansökan, den svenska flaggan ska hissas vid Natos högkvarter i Bryssel under högtidliga former och Sverige ska få en plats vid Natos bord. Det sista formella steget är att dokumenten ska deponeras i Washington. När Sveriges anslutningsdokument överlämnas till USA:s utrikesdepartement är vi fullvärdiga medlemmar i Nato och Natos skrivningar blir internationellt bindande för Sverige.

EU-länderna överens om migrationen –historiska överenskommelse

Under det svenska ordförandeskapet har Sverige – med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen – varit drivande för att få ihop en ny och stramare migrationspolitik. Efter år av förhandlingar har ministerrådet nu nått en historisk överenskommelse om grunderna för EU:s framtida asylsystem. Den moderatledda regeringen får något gjort.

För att få ordning på migrationspolitiken behöver vi tydliga, gemensamma regler. Det har förhandlats i många år och idag har vi kommit ett stort steg närmare. En historisk överenskommelse är nådd under ledning av Maria Malmer Stenergard. Ordning och reda, stärkt kontroll vid de yttre gränserna och tydligare ansvarsregler lägger grunden för ett mer hållbart system. Både i EU och i Sverige.

Den svenska linjen har varit att minska trycket på Sverige och andra som har tagit emot väldigt många samt bättre koll på EUs yttre gräns. Samarbetspartierna har enats om att genomföra ett paradigmskifte i svensk invandringspolitik, där EU är ett stöd, inte ett hinder. Nu kommer även EU leda till minskad invandring till Sverige. Och det blir ett slut med lappande och lagande i migrationspolitiken.

Det nya avtalet innehåller bland annat nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att personer som inte har asylskäl ska åka tillbaka till sitt hemland samt en flexibel solidaritet, där länderna hjälper varandra på olika sätt vid krislägen.

Innan förslagen träder i kraft ska de förhandlas mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I början av 2024 kan migrationspakten väntas godkännas.

Europaparlamentariker Jörgen Warborn söker politisk rådgivare

Vi söker en politisk rådgivare som vill vara med och göra skillnad och driva moderat politik tillsammans med EU-parlamentarikern Jörgen Warborn.

Som politisk rådgivare kommer du ha ett särskilt ansvar över transportutskottet, men även arbeta för att EU ska inta en framåtlutad position i den digitala utvecklingen, såsom AI. I tjänsten ingår att författa underlag, debattartiklar och anföranden. Du ingår i ett team av andra politiska rådgivare och har ett nära samarbete med de moderata och kristdemokratiska ledamöterna. Erfarenhet av arbete med digital kommunikation och sociala medier är särskilt meriterande.


Rollen ställer höga krav på god samarbetsförmåga, prestigelöshet, flexibilitet och en förmåga att snabbt kunna sätta sig in i nya politiska frågor. Arbetstempot är stundtals mycket högt, vilket innebär att du behöver kunna göra egna prioriteringar och växla mellan olika arbetsuppgifter. Arbetet förutsätter att du är kreativ, initiativrik och har förmåga att utveckla politiska förslag inom ditt sakområde, samt intresse av politiskt kommunikations- och opinionsbildningsarbete.


Du som söker har en slutförd universitetsexamen samt några års relevant arbetslivserfarenhet. Erfarenhet av politiskt arbete, arbete inom EU:s institutioner eller politiskt engagemang inom Moderaterna är meriterande, men inget krav. Däremot förutsätter vi att du delar Moderaternas värderingar och att du är väl insatt i Moderaternas politik. Du som söker bör ha god politisk färdighet och grundläggande kunskaper om EU och dess institutioner, samt god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift, på engelska och svenska.


Du behöver inte kunna allt, men vara beredd att arbeta hårt för att lära dig.


Tjänsten är på heltid med placering i Bryssel och är i första hand knuten till mandatperioden, som sträcker sig till juli 2024. Vi tillämpar individuell lönesättning. Tjänsteresor förekommer, främst till Strasbourg. Tillträde 28 augusti 2023 eller tidigare.


Maila din ansökan i form av ett introduktionsbrev och CV till Jörgen Warborns kontorschef Fredrika Brambeck, [email protected], som senast den 2 juli. Urval sker löpande, så sänd din ansökan så snart som möjligt. Uppge ”Jobbansökan Jörgen Warborn” i titelraden. Har du frågor om tjänsten är du välkommen att höra av dig till Fredrika Brambeck.

Moderaterna presenterar kandidater inför Europaparlamentsvalet 2024

Moderaterna presenterar nu sina kandidater till Europaparlamentsvalet 2024. På första plats föreslår nomineringskommittén ett omval av Moderaternas sittande parlamentsledamot Tomas Tobé.

Med drygt ett år kvar till Europaparlamentsvalet presenterar nu Moderaternas nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Nomineringskommittén har under flera månader samlat in nomineringar, hållit intervjuer och nu lagt fram sitt förslag till Europaparlamentsvalet 2024, omfattande 34 kandidater från hela Sverige.

Tomas Tobé föreslås toppa listan följt av Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn, Arba Kokalari och Boriana Åberg.

Listan fastställs slutligt i samband med en nomineringsstämma som hålls i anslutning till Moderaternas partistämma i Umeå i oktober 2023.

Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 9 juni 2024.

Förslag till valsedel Europaparlamentsval 2024

  1. Tomas Tobé, 46 år, Stockholms län
  2. Jessica Polfjärd, 53 år, Västmanland
  3. Jörgen Warborn, 55 år, Halland
  4. Arba Kokalari, 37 år, Stockholms län
  5. Boriana Åberg, 55 år, Skåne
  6. Gustaf Göthberg, 30 år, Västra Götaland
  7. Micaela Löwenhöök, 36 år, Västerbotten
  8. Mats Green, 45 år, Jönköpings län
  9. Pehr Granfalk, 48 år, Stockholms län
  10. Joanna Sjölander, 52 år, Östergötland
  11. Erik Weiman, 63 år, Uppsala län
  12. Birgit Meier-Thunborg, 64 år, Norrbotten
  13. Ronnie Erhard, 32 år, Örebro län
  14. Måns Linge, 31 år, Kalmar län
  15. Åsa Coenraads, 46 år, Blekinge
  16. Filip Dahlöv, 25 år, Värmland
  17. William Elofsson, 29 år, Gävleborgs län
  18. Alice Landerholm, 21 år, Södermanland
  19. Adam Rydstedt, 28 år, Gävleborgs lä
  20. Jesper Skalberg Karlsson, 30 år, Gotland
  21. Malin Höglund, 55 år, Dalarna
  22. Marcus Walldén, 53 år, Kronobergs län
  23. Joel Nordkvist, 34 år, Jämtland
  24. Tobias Björk, 34 år, Västra Götaland
  25. Edvin Alam, 35 år, Uppsala län
  26. Elvira Löwenadler, 23 år, Västra Götaland
  27. Arin Karapet, 36 år, Stockholms stad
  28. Sophia Ahlin, 40 år, Blekinge
  29. Elmer Eriksson, 75 år, Västerbotten
  30. Nihad Zara, 35 år, Norrbotten
  31. Viktoria Sköld, 26 år, Östergötland
  32. Marianne Hennel, 39 år, Kalmar län
  33. Ida Skogström, 28 år, Västernorrland
  34. Fredrik Sawesthål, 46 år, Stockholms län

Klicka på dörren för att komma in till Europavalets mest tillgängliga valstuga