Idag har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med detta har Ungern också sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan.
Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.
Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.
Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.
När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.
Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.
I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot. Den moderatledda regeringen pekade istället på säkerhet i samverkan med andra som en grundläggande utgångspunkt.
2015 krävde Moderaterna att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men S-regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap.
Efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022
När Rysslands inledde sin olagliga invasion av Ukraina blev det ännu tydligare för oss moderater hur viktigt ett medlemskap i Nato skulle vara. Ensam är inte alltid stark. Och även svenska folket ändrade ståndpunkt i frågan. Den 4 mars 2022 var en majoritet av svenskarna för första gången för ett Natomedlemskap. När Sverigedemokraterna uttryckte sig positiva till Nato hade det samlats en majoritet för ett medlemskap i riksdagen.
Allt detta ökade trycket på Socialdemokraterna att svänga, vilket de till sist gjorde i maj 2022. Det var mycket välkommet för Sverige och svensk säkerhetspolitik. Men in i det sista uttryckte ledande socialdemokrater sig negativt till försvarsalliansen. Peter Hultqvist, dåvarande försvarsminister, lovade på S-kongressen i november 2021 att ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”.
Och Magdalena Andersson sade så sent som i mars 2022, även efter Rysslands invasion av Ukraina, att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera läget ytterligare.
Den 18 maj 2022 skickade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nato. På Natotoppmötet i Madrid i juni samma år beslutade Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.
Den moderatledda regeringen har systematiskt arbetat för ett Natomedlemskap
Redan i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring lyfte han vikten av att den moderatledda regeringen ska ”leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget.” Sedan dess har vi gjort precis det.
Den moderatledda regeringen har hela tiden systematiskt arbetat för ett svenskt Natomedlemskap. Det har bland annat skett genom att Sverige har uppfyllt alla punkterna i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ulf Kristersson, Tobias Billström och Pål Jonson har haft tät kontakt med personer som USA:s president Joe Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, statschefer och ministrar inom EU och Nato samt turkiska företrädare för att föra den svenska Natoprocessen framåt.
Hårt slit har lönat sig. Sverige har fått ja från Turkiet och Ungern. Nu ska dessa länders parlament ratificera vår ansökan, den svenska flaggan ska hissas vid Natos högkvarter i Bryssel under högtidliga former och Sverige ska få en plats vid Natos bord. Det sista formella steget är att dokumenten ska deponeras i Washington. När Sveriges anslutningsdokument överlämnas till USA:s utrikesdepartement är vi fullvärdiga medlemmar i Nato och Natos skrivningar blir internationellt bindande för Sverige.