Författare: Hugo Silfverskiöld

Vi får saker gjorda

Tusen tack, Erna. Du är en stjärna. Och du är alltid varmt välkommen till Sverige!

För en dryg vecka sedan kom Johan Floderus och Saeed Azizi äntligen hem till Sverige och fick återse sina väntande familjer. Två oskyldigt fängslade svenskar i Iran – där Johan hade suttit inlåst i 790 dagar.

Gisslantagna bara för att fungera som bytesvaluta i ett cyniskt maktspel. Och som ni alla vet, så ställdes den svenska regeringen inför ett dilemma: att förhandla med en regim som bryter mot allt som Sverige står för. Eller att av princip vägra förhandla – och därmed låta två svenskar tyna bort i ett iranskt fängelse.

Det här var ett dilemma – men för mig ändå ett enkelt beslut. Att skydda svenskars liv och säkerhet är min och regeringens allra främsta uppgift och skyldighet. Och den kommer jag stå upp för.

Jag tror att de flesta kan förstå vår lättnad, när den svenska säkerhetspersonalen på plats i Oman bekräftade för oss, att de båda var i säkra händer. Jag kommer aldrig glömma orden ”Identifiering genomförd. Positiv.” Då kunde jag ringa till Johans föräldrar och till Saeeds hustru och säga att ”nu hämtar vi hem dem”.

Sent på kvällen klev de ur planet på Arlanda. Ner på svensk mark. Fria människor som fått uppleva helvetet på jorden. Till sist, återförenade med nära och kära. En sån glädje – och jag gläds med dem.

Låt mig säga tack till alla de som jobbade dag och natt för att Johan och Saeed skulle komma hem igen. De har namn som kommer att förbli hemliga, för sådana är deras jobb. De som försvarar Sverige och svenskar i de allra svåraste situationerna. Men de ska veta att svenska folket uppskattar vad de har gjort.

Det finns de som är kritiska. Som tycker att priset var för högt. Som menar att Sverige inte ska förhandla med stater som tar gisslan.

Till dem vill jag säga det här:

Jag känner med alla som föll offer för vidriga brott, som begicks i Iran på 80-talet – och jag känner med deras anhöriga, och förstår deras reaktion. Men alternativet för Sverige, var att antingen göra en utväxling där en iransk brottsling går fri – eller att offra två svenskars liv. Det var det som stod på spel. Och för mig som svensk statsminister vägde svenska liv tyngre.

Jag förstår också oron över Ahmadreza Djalali – han som är kvar i Iran. Jag förstår vad hans anhöriga känner. Vi gjorde ALLT för att även han skulle med hem. Men Iran vägrade att ens diskutera den saken. Det arbetet kommer fortsätta, men valet stod mellan att få hem de två svenskarna – eller att inte få hem någon alls.

Nu måste alla ta sitt personliga ansvar och inte utsätta Sverige eller sig själva för fara. När Johan Floderus åkte till Iran så fanns ingen svensk reseavrådan. Nu finns den sen länge, och det är djupt provocerande att människor som bor i Sverige fortsätter att åka till Iran, trots Utrikesdepartementets strikta avrådan.

Och det här gäller fler länder. UD bedömer att 5 000 svenska medborgare – eller människor som bor i Sverige – kommer att resa till Libanon i sommar. Trots att UD:s reseavrådan sedan oktober är den starkast möjliga – att omedelbart lämna landet.

Det här är ingen lek. Mitt budskap idag, är att den som trotsar en skarp avrådan från UD inte kan räkna med att få hjälp om något händer.

Den här sommaren är vår första som medlem i Nato. Vi blev medlemmar för att göra Sverige säkrare i en orolig tid. För att ensam inte är stark. Vi blev medlemmar för att tillsammans med andra försvara de värden som vi håller högst – fred, frihet och demokrati. Värden som andra är beredda att krossa.

Nato känns lite extra viktigt just här på Gotland. Och jag gläds över att Sverige med bred majoritet kunde fatta beslutet att gå med.

Sex av åtta partier står bakom Nato-medlemskapet. Det är en styrka för Sverige när vi om en dryg vecka deltar på vårt första Nato-toppmöte som fullvärdig medlem.

Från och med nu är vi alltså med och formar Nato. Och vi samarbetar med våra nordiska och baltiska vänner – mer och bättre än någonsin tidigare.

Häromdagen var jag i Bodö i norra Norge, i nivå med Sarek. (Erna har varit där många gånger.) Så långt borta och ändå så nära. Titta bara på kartan!

Från Atlanten i väster och Öresund i söder, via hela Östersjön till den finska och norska gränsen mot Ryssland. Det är vi som är Nato.

Vi har blivit allierade med våra bästa vänner och närmsta grannar. Sverige har blivit tryggare och Nato starkare.

Det är inte bara Nato som är nytt. Det har hänt mycket sen vi sågs här i Almedalen för ett år sedan. Bara några nedslag:

För det första: De som bor i Hageby i Norrköping blev lite tryggare för några veckor sedan. För allra första gången upprättade polisen en säkerhetszon.

Vänsteralternativet i riksdagen med Socialdemokraterna i spetsen röstade förstås emot, men de i Hageby gillade beslutet. De sa så här, och jag citerar:

”De som är kritiska kanske inte bor i dessa områden, men de skulle nog ändra sig om de visste hur det är”.

Precis så är det. Det är för den skötsamma majoriteten som vi ger polisen nya verktyg. Så att hederliga människor vågar röra sig på stan.

Så att föräldrar vågar låta sina barn gå själva till fotbollsträningen. Så att kvinnor vågar gå hem sent på kvällen. Det är ni som är våra verkliga uppdragsgivare. Och justitieminister Gunnar Strömmer gör nu det som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det andra: Vi har börjat uppvärdera det svenska medborgarskapet. För det ska inte ges lättvindigt till någon som är dömd eller misstänkt för grova brott.

Vi minns alla trebarnspappan som 2022 blev ihjälskjuten på ett gym i Stockholm – när han försökte stoppa en skjutning. Den 16-årige mördaren fick svenskt medborgarskap medan han var anhållen i sin frånvaro. Det säger något om den gamla synen på medborgarskap. Och nu ändrar regeringen på det.

Vi lägger om hela migrationspolitiken. Från ansvarslös till ansvarsfull. Från tanklös till eftertänksam. Och resultatet är redan tydligt:

När invandringen ökar till resten av Europa, så minskar den till Sverige. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard gör det som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det tredje: En familj som består av en polis och en sjuksköterska får i år behålla 14 000 kronor mer, när skatten är betald. För i Sverige ska det löna sig att arbeta.

Och det har varit tuffa år – för familjer och företag, för kommuner och regioner. Vi ärvde en hög inflation och har därför skjutit till extra pengar för att stötta välfärden.

Regeringen har tagit sin del av ansvaret och jag vet att kommuner och regioner tar sitt. Vi värnar den svenska välfärden – mot kriminella, mot fusk och missbruk, men också mot inflation och ekonomisk kris.

Och finansminister Elisabeth Svantesson gör det, som vi fick väljarnas mandat att göra.

För det fjärde: Just på den här scenen förra året, så talade jag om att det behövs en ny syn på riktig prevention. Att både ge chanser – och ställa krav. Att vi måste lära av

Sveriges egen framgångsrika socialpolitiska historia, när vi gjorde just det. Både kräv din rätt – och gör din plikt.

Nu är en av de stora uppgifterna att stoppa nyrekryteringen, ja insocialiseringen, av barn in i grov kriminalitet.

Jag betonade vikten av att samhället griper in tidigt och tydligt, när barn far illa. Att vi ska lita på att de allra flesta föräldrar kan och vill det bästa för sina barn – men att vi också ska ställa höga krav: barn får inte uppfostras rakt in i kriminalitet, för då kommer samhället gripa in.

Och vet ni vad – nästa vecka presenterar vi en helt ny socialtjänstlag som leder fram till den största reformeringen av svensk socialpolitik på 40 år.

Och i december rivs sekretessen så att polisen, skolan och socialtjänsten kan tala öppet med varandra om barn som är på glid.

I årtionden har det pratats om att förebygga brottslighet och sociala problem. Men det är socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall som GÖR det vi fick väljarnas mandat att göra.

För det femte: Vi har stått kvar vid Ukrainas sida. Steg för steg givit mer pengar och fler avancerade vapen. Vi bidrar med stridsvagnar, radarflygplan, artillerisystem och luftvärn.

Och när president Zelenskyj var här igen i våras så presenterade vi en treårig ram för det militära stödet – på sammanlagt 75 miljarder kronor.

Den fria världen försvaras just nu vid fronten i Ukraina. Och därför kommer vi stå kvar vid deras sida. På frihetens och demokratins sida. Så länge som det krävs.

För det sjätte: bildning ska vara en allemansrätt. Och nu gör vi stora satsningar på barns och ungdomars läsning. Riktiga böcker i skolan. Och fler riktiga skolbibliotek.

Vi har ju fantastiska svenska författare. Låt även nya generationer ta del av dem! Sverige ska bli ett läsande land. Skolminister Lotta Edholm och kulturminister Parisa Liljestrand gör det som vi fick väljarnas mandat att göra.

Och så för det sjunde. I farten har vi passat på att öppna upp för gårdsförsäljning. Om man besöker en vingård eller ett mikrobryggeri, så borde man ju även i Sverige få köpa med sig några flaskor hem.

Ingen regering före oss kunde enas, men det kunde vi. För en bra regering klarar både stort och smått. Och med oss blir friheten alltid lite större.

Låt mig sätta in allt vi gör i ett lite bredare sammanhang:

2022 fick vi mandatet att få ordning på Sverige. För första gången på mer än 10 år har Sverige en regering med en riksdagsmajoritet bakom sig. En regering som alltså kan regera – och få saker gjorda.

2023 satte vi fart på den resan och la grunden för ett paradigmskifte. Och ja – det var tidsödande, ibland rent frustrerande. Svensk politik går ibland plågsamt långsamt, som om tid var det enda man har gott om.

Men 5000 regeringsbeslut och 243 utredningar senare vet vi att det gav resultat. En utredning gör verkligen inte jobbet, men utan utredningar finns det inget jobb att göra.

2024, 2025 och 2026 genomför vi kursomläggningen. Steg för steg. Reform för reform. Man kan rent politiskt tycka att det vi gör är rätt – eller fel, och så ska det vara i en demokrati. Men jag träffar väldigt få svenskar som inte tycker att nu händer det saker. Vi får saker gjorda.

Den regering och det lag som jag har förmånen att leda, har i exakt 617 dagar jobbat – med otålighet och uthållighet. Otålighet för att det ÄR bråttom att få ordning på Sverige. Då måste man ha driv i steget, inte tro att saker bara löser sig.

Våga fatta beslut, inte dra saker i långbänk. Ibland har hastighet ett eget värde. Det är faktiskt bättre med en bra lösning som är möjlig nu, än en perfekt lösning som kanske är möjlig om tio år.

Men det krävs också uthållighet, för stora förändringar tar tid. De sker sällan över en natt. Det vet nog ni också, från era jobb. Och att göra stora saker handlar ofta om att göra många, rätt små saker. Men systematiskt och metodiskt.

Jag sade i valrörelsen att det kommer ta hela 20-talet att verkligen få ordning på Sverige. För så djupa är våra problem. Den här regeringen tar de problemen på allvar. Nu gäller fara i dröjsmål.

Det är därför vi lagt in en ny växel. Snabbat på utredningar och kört parallella spår. Skapat fler hängrännor och lite färre stuprör. Politik ÄR ett lagarbete, men då måste ju laget veta vad man vill och vart man är på väg. Spela i samma riktning.

Vänsteralternativet verkar nu tycka att vi går för långt och springer för fort. De är ju vana vid ett annat tempo.

Men säg det till de som var med i Skärholmen, när en pappa brutalt mördades framför sin son. Säg det till mamman i Botkyrka, som förlorade sin 12-åriga dotter i en skjutning. Säg det till polismannen Andreas Danmans anhöriga.

Mitt budskap är faktiskt det motsatta: Vi kommer fortsätta göra det som krävs.

Månad för månad gör vi det svårare att vara kriminell i Sverige. Som med säkerhetszonerna. Som att polisen får avlyssna gängen även i förebyggande syfte och porta kriminella från vissa områden.

Nu på måndag blir det t ex möjligt att vräka kriminella familjer, som är farliga för sina grannar. Och till hösten får polisen ta lyxprylar direkt från de kriminella gängen.

Vi drar dessutom igång en stor kameraoffensiv. Vi kommer riva laghinder så att kommuner och regioner får rätt att själva sätta upp bevakningskameror utan segdragna processer. Jag har själv varit kommunalråd – jag vet att de vet bäst vad de behöver. Och samtidigt får polisen bättre tillgång till de kameror som redan finns längs våra vägar.

Det här är ett paradigmskifte i synen på vad kameror kan bidra med i kampen mot kriminaliteten.

För något år sedan träffade jag New Yorks borgmästare Eric Adams och han visade vilken skillnad som tiotusentals kameror kan göra – både för att förebygga och utreda brott.

Inför höstens budgetförhandlingar vill vi nu fördubbla kameramålet för polisen och bygga ut poliskamerorna i hela landet.

En del säger att vi går för långt även här. Och integriteten ÄR viktig. Men det finns faktiskt ingenting som är mer integritetskränkande än att bli utsatt för grova brott.

När mord förblir ouppklarade och vittnen inte vågar vittna, så kommer kamerorna göra livet tryggare för vanliga människor. Det kallar jag för integritet!

Kära vänner. Häromdagen kom det nya prognoser för svensk ekonomi. Nu börjar det ljusna.

Sverige blev ju länge både fattigare och farligare. Vi ärvde en hög inflation och hushållen har förlorat tio års reallönehöjningar. Tillväxten är låg och bland utrikes födda är utanförskapet alldeles för stort.

Men det måste inte vara så. Och nu går vi mot ljusare tider.

Vi har vunnit kampen mot inflationen. Vi har varit envisa och tjatiga, men vi var tvungna att stå emot alla krav på ökade utgifter. Och nu i maj så sänkte Riksbanken räntan – för första gången på åtta år.

Vi går alltså in i en ny fas i den ekonomiska politiken.

Och det ger oss nya möjligheter. Från inflationsbekämpning, till att börja bygga Sverige rikare. Vi ska fortsätta få ordning på Sverige. Den uppgiften är långt ifrån klar. Men det är dags att börja investera i Sveriges framtid.

Titta bara ut över världen:

Jämfört med USA, så har EU 30 procent lägre BNP per capita. USA har varit mycket bättre på att ta vara på den teknologiska utvecklingen. Flera länder i Asien ligger också före Europa. Kolla bara på 5G-utbyggnaden!

En del blundar för det, och säger att det här med ekonomisk tillväxt är överskattat. ”Låt oss leva på friår och jobba mindre”. Men för oss är det tvärt om – ökad tillväxt och bättre produktivitet handlar om att plöja och så för framtida generationer – så att de ska få det bättre än vi, inte mest drömma om det som varit.

Det handlar också om att Sverige ska bli ett land för FRAMTIDENS företag. Då krävs allt från fossilfri el till bra vägar, järnvägar och världsledande digital infrastruktur. Där finns det mer att göra – inte minst att satsa på underhåll.

Men också på medarbetare med rätt kompetens, färre regler, mindre byråkrati och snabbare tillståndsprocesser. Ingen rocket science, men även det kräver politiska beslut.

Jag tror att allt det här är fullt möjligt. Sverige är entreprenörernas land. Från Amalia Eriksson i 1800-talets Småland som gav oss polkagrisen, och L-M Ericsson i Stockholm som gav oss telefonen.

Till Ingvar Kamprad som på 1900-talet målade världens möbelvaruhus gula och blåa. Och till 2000-talets snabbt växande svenska teknologibolag.

Financial Times skrev för bara några veckor sedan om den framgångsrika svenska kapitalmarknaden, som gör att fler nya bolag växer just här. Det är något att vara stolt över.

Men ta ingenting för givet! Entreprenörskap och företagande måste man förtjäna som land. Långsiktighet, förutsebarhet, rättvisa skatteregler, bra miljö och trygga uppväxtvillkor. Nu måste vi börja investera i ett rikare Sverige.

Låt mig ge några konkreta förslag:

Gör de första 300 000 på alla ISK-konton helt skattefria. 3,7 miljoner svenskar har ett ISK- konto, så det är ingen liten fråga. ISK har blivit en ekonomisk folkrörelse. Och det gynnar inte bara den enskilde.

Det här är pengar som investeras i växande svenska företag – inom tech, i grön omställning, biomedicin och annan life science, för att bara ta några exempel. Sen ska vi återupprätta arbetslinjen – och till hösten tar vi nästa steg mot ett bidragstak.

Samtidigt ökar vi investeringarna i forskning och utveckling. Sverige ska inte följa den tekniska utvecklingen, vi ska vara med och leda den.

Vi ska investera i det fossilfria energisystem som en gång var Sveriges paradgren. Och i augusti tas nästa steg för ny svensk kärnkraft.

Här finns faktiskt inga genvägar, se bara på Tyskland. Kol och olja står för mer än hälften av deras samlade energimix. De visar, att har man ingen energipolitik så har man ingen klimatpolitik.

Efter sommaren är det halvlek i mandatperioden. Då är det två år till valet 2026. Det ser jag fram emot!

Men det finns en trist amerikanisering i svensk politik just nu, där mer och mer handlar om politiskt spel och hård polarisering.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna verkar vara besatta av varandra, och i all smutskastning så försvinner de allvarliga sakfrågorna. Men Sverige förtjänar bättre än så. Jag kommer inte gå den vägen, för det där tror inte jag på.

Jag tror tvärtom på politiskt samarbete för att lösa allvarliga samhällsproblem. Att samlas där man kan. Tycker man olika, så säger man det och går till omröstning. Tycker man ungefär lika, så samarbetar man för att få något gjort.

Svårare än så måste det faktiskt inte vara. Sverige står inför stora utmaningar. Nu krävs samarbetsförmåga, färdriktning, ledarskap och politiskt hantverk.

Det var därför jag gärna samarbetade med Socialdemokraterna för att leda Sverige in i Nato. Gärna samarbetar med Sverigedemokraterna för att minska invandringen. Samarbetar med Liberalerna för att bygga ny kärnkraft och samarbetar med Kristdemokraterna i kampen mot psykisk ohälsa. Och gärna skulle se mycket mer ”Team Sweden”-inställning för att gemensamt värna svenska intressen inom EU.

Men det kräver en regering som har både kurs och kompass.

I vänsteralternativet är två av fyra partier emot hela Nato-medlemskapet. Mitt i ett krig. Och Vänsterpartiet tycker inte bara att Sverige ska lämna Nato – utan vill dessutom att Sverige ska bli en MOTVIKT till Nato. Smaka på den: En motvikt! Säg det till Ukraina, som bara önskar att de hade varit med i Nato och sluppit invasionen.

Det här vänsteralternativet är oeniga om nästan alla stora frågor: Om kriminaliteten, om energin, om klimatet, om skatterna och om säkerhetspolitiken. Men en sak är de faktiskt överens om: att invandringen till Sverige ska öka. Där vet de vad de vill. Låt dem inte pröva!

Här är vi nu, strax före halvlek i svensk politik. Problemen är stora, men möjligheterna större. Uppgiften är svår, men vi har klarat uppgifter som är svårare.

Sverige är ett av världens bästa länder för barn att växa upp i, men vi är inte nöjda. För vi vet att det kan bli ännu bättre.

Den sunda optimismen ska inte missbrukas, utan den kräver ödmjukhet. Vi kan inte missköta vårt land och bara hoppas att allt går bra. Nu är tiden inne att lära av våra egna misstag och inte göra om dem. Lära av andras framsteg – och våra egna historiska framgångar.

Jag vet att vi har det i oss: Optimismen. Framåtandan. Omsorgen – om varandra och om vårt land. Och vi har klarat det förr, när vi väl har bestämt oss.

Så lägger vi grunden till ett rikare och tryggare Sverige. Vi går mot ljusare tider. Imorgon blir det bättre.

Tack.

Efter 12 års översyn är Danmark och Sverige nu i princip är överens om att vi ska ingå ett nytt Öresundsavtal. Ambitionen är att vi ska skriva under ett avtal under sommaren. Avtalet kan då träda i kraft under 2025 och senast 2026.

Tack vare det nya avtalet blir det lättare för pendlare som bor i Sverige men jobbar i Danmark att arbeta på distans i Sverige. Bland annat kommer nu offentliganställda kunna göra det i samma utsträckning som privatanställda utan att behöva ha kontakt med skattemyndigheterna i både Sverige och Danmark.

Idag går det bra att distansarbeta så länge som man över en tremånadersperiod jobbar minst 50 procent i det land där man har sin anställning. Med det nya avtalet gör man det i stället över en tolvmånadersperiod. Det kommer underlätta för många.

Det nya avtalet är bra för Sverige, Danmark, alla de pendlare som dagligen tar sig över Öresund. Och alla danska och svenska företag som vill investera i antingen Danmark eller Sverige. Vi får en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen där det blir mer attraktivt att gränspendla och där danska arbetsgivare enklare kan anställa pendlare från Sverige.”

Från fattigare och farligare till rikare och tryggare

I onsdags vid sextiden sköts en pappa ihjäl i Skärholmen här i Stockholm – inför ögonen på sin 12- årige son. I en gångtunnel. På väg till simhallen. När jag var där på plats igår kväll så mötte jag bottenlös sorg och förtvivlan. Hur kan man vara så ofattbart grym, så brutalt hänsynslös?

Ännu en gräns har passerats i gängvåldets Sverige. Först fick vi vänja oss vid ”felskjutningar”, som när 12-åriga Adriana dödades av kulor som skulle träffa någon helt annan. Sen att kriminellas anhöriga avrättas. Och nu mördades en man som enligt vittnesmål visat civilkurage och vågat säga ifrån.

Det här är inte mitt Sverige, det är inte vårt Sverige.

Men det visar att vi måste vara beslutsamma. Det visar hur bråttom det är att lägga om hela kriminalpolitiken. Hur viktigt det är, att nu göra allt det som måste göras för att ta tillbaka kontrollen.

Det finns de som tycker att regeringen går för långt och går för fort fram.

Säg det till de som bor i Skärholmen. Säg det till alla dem som drabbas av den hänsynslösa brutaliteten.

Problemet är inte att vi går för långt eller har för bråttom. Problemet är att det under alldeles för lång tid har fått gå alldeles för långt. Det är därför det är bråttom.

Hellre för mycket och för snabbt, än för lite och för långsamt. För oss här inne och för den regering jag leder, är ingenting viktigare än att få ett slut på det här vansinnet.

Sverige är sedan den 7 mars 2024 Natos 32:a medlemsland.

Ta in vidden av det säkerhetspolitiska vägvalet. Och vi – vi vet bättre än några andra vad som krävdes: otålighet och uthållighet.

Otåligheten i att varje dag göra det som krävs. Uthålligheten för att stora vägval tar tid. 1

Låt mig säga några ord om de fem formativa händelser som sammantaget gjorde Sverige till Nato- medlem.

För det första, att det var vi som läste Finland rätt. Jag hade många samtal med dåvarande presidenten och ännu fler med Petteri Orpo och Alexander Stubb, som nu är Finlands statsminister och president.

Jag blev tidigt övertygad om att Finland kommer gå med. Helst med Sverige – men ytterst även utan oss. Det fick inte hända. Många i Sverige missbedömde också de finska Socialdemokraterna. Men de var pragmatiska och de insåg allvaret.

För det andra, att vi pressade de svenska Socialdemokraterna mot ett ja – utan att låsa dem vid ett nej.

Vi sa, att om Finland går med och om det finns parlamentarisk majoritet även i Sverige, så kommer vi söka svenska folkets stöd för ett medlemskap. Och att tiden då Socialdemokraterna har evigt veto nu är över.

Men vi sa också, att vi verkligen vill göra den här resan tillsammans, i bred politisk enighet. För Sveriges bästa.

För det tredje, Turkiet. Att bevisa att Sverige på allvar kommer bekämpa PKK och terrorfinansiering var helt avgörande. Vi förstod att Sveriges utrikespolitiska läge nu var förändrat. Uppgiften den här gången var inte att berätta för omvärlden vad de borde tycka, utan att övertyga omvärlden om att Sverige kan bidra till allas säkerhet.

För det fjärde, vårt förtroendefulla samarbete med länder som USA, Storbritannien, Tyskland, Kanada och Frankrike.

Inte minst president Joe Biden spelade personligen en avgörande roll för vårt Natomedlemskap. Vi vet var vi har våra vänner.

Och för det femte – och det som en del nu verkar glömma bort – att vi moderater hade gått i bräschen för Nato, i decennier. Tagit säkerhetspolitiken på allvar, när andra trodde att tiden för krig var över.

Så, mina vänner: Det ÄR hedrande för mig, att som Sveriges statsminister, få bära den här stafettpinnen in i mål. Men de verkliga hjältarna är alla ni som var för Nato när ingen tackade er. Hade inte ni – vi – stått upp och drivit Nato-frågan i motvind, så hade vägen till medvind varit mycket längre. Tack!

När vi sågs i höstas, på partistämman i Umeå, så sa jag att Moderaterna – vi har blivit den nya mittpunkten i svensk politik.

Författaren och journalisten Göran Greider brukar lite uppgivet konstatera att Sverige blivit ett högerland. Det ligger mycket i det.

Sverige är nu en engagerad medlem i EU och stödet har aldrig varit starkare.

Skattetrycket är det lägsta sedan Gunnar Sträng på 70-talet och inte ens Socialdemokraterna vågar längre föreslå höjda skatter för vanligt folk.

Vi tog den striden – och vi vann den.

Till och med Vänsterpartiet säger nu att de vill ha ett starkt försvar och till slut ville alla partier ge svenska vapen till Ukraina.

Vi tog även den striden och vi vann den.

Två tredjedelar av alla svenskar äger sitt boende. 3,7 miljoner sparar med ISK-konto, 2 miljoner privatpersoner är aktieägare. Och efter vårt hårda arbete börjar EU förstå, att över 300 000 svenskar äger skog. Den striden tar vi nu.

Mycket mer har hänt: Efter 40 års politisk paralysering har vi en regering som bygger ny kärnkraft. Nästan alla föräldrar vill ha kunskap, ordning och reda i skolan – och allt fler inser att minskad invandring är nödvändigt, om vi ska klara integrationen. Och så Nato på det. Vi vann de striderna också.

För vi ÄR den nya mittpunkten i svensk politik. Vi går före, andra kommer efter.

Vänner. Nu har vi lett landet – och många kommuner och regioner – i lite mer än ett år. Var står vi och vart är vi på väg? Några enkla årtal säger rätt mycket:

2022 fick vi mandatet att få ordning på Sverige.

Vi fick det – ärligt talat – inte med någon förkrossande majoritet. Utan med exakt tre rösters marginal i riksdagen. Men Sverige har för första gången på nästan 15 år en regering med en majoritet bakom sig. En regering som kan regera.

Låt oss samtidigt vara ödmjuka: Överskatta inte mandatet. Vi fick inte mandat att bygga HELA det liberalkonservativa paradiset. I vart fall inte än.

Men underskatta inte heller mandatet: vi fick verkligen mandat att påbörja den långa resan för att lösa Sveriges stora problem. Problem, som de före oss inte kunde eller ville ta tag i:

Brottsligheten. Invandringen och integrationen. Energipolitiken. Försvaret. Den ekonomiska politiken – minns ni tiden när finansministrar inte ens fick igenom sin egen budget? Då kan man inte regera.

Vi fick ett tydligt mandat – och det tar jag och hela vår regering på mycket stort allvar.

2023 var regeringens brutala möte med Axel Oxenstierna – ni vet mannen bakom den svenska förvaltningsmodellen. Det ska skrivas utredningsdirektiv, det ska utredas, det ska remissas, det ska gemensamberedas, det ska samordnas och det ska lagrådas.

Och jag vet, så måste det vara. Det ÄR viktiga saker. Inget slarv! Vi som har suttit i regeringen förut vet att saker tar tid. Men att saker skulle ta SÅ lång tid!

Så vi drev upp tempot. För nu råder fara i dröjsmål: En systemhotande brottslighet. Ett krig i vår omedelbara närhet. Företag som inte får el till sina investeringar. Ett Pisa-ras i skolan. Då kan man inte jobba på, som om man hade all tid i världen.

Och 2023 gav resultat: 5000 regeringsbeslut och exakt 202 utredningar senare har vi lagt den nödvändiga grunden till de stora politiska reformer som vi fick mandat att genomföra. Utredningar och remisser gör inte jobbet – men utan dem finns det inget jobb att göra.

2024 och 2025 genomför vi det politiska paradigmskiftet.

Vid årsskiftet fördubblades straffet för grova vapenbrott.

Och redan har tre domar fallit. En man i Piteå fick nyligen fem års fängelse – för att han förvarade halvautomatiska vapen i sitt hem. Någon borde ha berättat för honom att Sveriges justitieminister inte längre heter Morgan Johansson – utan Gunnar Strömmer.

I Stockholmsförorten Rågsved brukade kriminella gäng hänga på torget och skapa otrygghet bland de som bor där. Droger såldes helt öppet, gängen använde butikerna som knarkgömmor.

Men från den 1 februari gäller lagen om vistelseförbud. Polis och åklagare valde att porta fem unga män från centrala Rågsved – och effekten blev omedelbar. Området blev lugnare och de riktiga stamkunderna vågade sig tillbaka.

Det är så vi tar tillbaka gatan från gängen. Det är Moderaternas Reclaim the Streets. För det är inte hederliga medborgare och företagare som ska flytta på sig. Det är de kriminella gängen.

Månad för månad blir det svårare att vara kriminell i Sverige. Det är vårt löfte – inte bara till alla väljare, utan också till de över 60 000 personer som polisen bedömer är kopplade till de kriminella gängen. Och den samlade svenska rättsstatens budskap är enkelt: Vi kommer att övervaka er. Plocka era statusprylar. Porta er. Vräka er. Och utvisa dem av er som inte är svenska medborgare.

Men det här är OCKSÅ viktigt: Det handlar inte om ”vi och dom”. På vänsterkanten säger de att hårda tag mot kriminella vänder förortens invånare mot samhället. Jag tror att det är precis tvärtom. Det finns inga som är mer trötta på de kriminella gängen än alla hederliga som tvingas bo grannar med dem. Jag såg och hörde precis det igår kväll.

Ett exempel: På Rosengård i Malmö knackade bostadsbolaget dörr och frågade vad invånarna önskade sig mest av allt. Svaret var två saker: Fler fritidsaktiviteter för barnen. Och ökad trygghet. Nu sätter de upp sensorer och övervakningskameror och låter hundar söka efter vapen och knark i området. För det är vad den skötsamma majoriteten vill ha.

Ett annat exempel: En rapport från Järvaveckan visade samma sak. De som drabbas värst av gängvåldet är de som gillar våra reformer mest. Till alla er vill jag säga. Vi moderater står på er sida. Regeringen står på er sida. Vi kommer inte att svika er! Vi tänker fullfölja vår uppgift.

Vi tror alltså på tuffa tag mot dem som behöver det. Men – vi tar det förebyggande på LIKA stort allvar. Då räcker det inte att bara prata vackert.

Vad gjorde egentligen S/Mp-regeringen när dagens 14- och 15-åriga barnsoldater – de som nu mördar och mördas – när de bara var 6 – 7 år gamla? Ingen vet. De gjorde i vart fall inget som fungerade.

Det räcker inte att prata klassklyftor och orättvisor eller brister i den svenska välfärden, för att förklara varför en del begår grova brott. För det är bortförklaringar. Det behövs reformer.

Och vår regering har en konkret plan, som sträcker sig hela vägen från hembesöksprogram inom BVC, via språkförskola till omhändertagande av de barn, som måste räddas från kriminella familjer.

Ni hörde nyss Gunnar och Camilla här på scenen. Vi satsar på evidensbaserat föräldrastöd, skolsociala team och fotbojor för unga på glid – samtidigt tar vi fram en helt ny socialtjänstlag och vi river den sekretess som så ofta står i vägen.

Vi kommer självklart göra ännu mer. För problemet är både akut och långsiktigt. Men Sverige har aldrig förr haft en lika ambitiös socialpolitik för att stoppa nyrekryteringen som nu.

Sverige håller på att besegra inflationen. Elisabeth Svantesson utropar ingen seger än, men vi närmar oss målet. Hennes envisa kamp mot inflationen har varit rätt. Ingen ekonomisk-politisk uppgift har varit viktigare än den.

För vi har lärt oss läxan: inflationen är ett allvarligt hot. Den urholkar arbetslinjen. Den gör hushållen fattiga. Den slår mot välfärdens kärna och mot företagens konkurrenskraft. Därför har hon varit stram. Vi har vågat vara tråkiga i finanspolitiken – för det har varit det enda ansvarsfulla.

Och vi ser resultat.

Det öppnar sig ett möjlighetens fönster. När inflationen är besegrad är det dags för en ny fas i den ekonomiska politiken. Det betyder INTE att vi ska sätta sprätt på nästa generations pengar eller kalla varje utgift för en ”investering”. Men vi kan satsa på framtiden och använda styrkan i Sveriges välskötta statsfinanser.

Under mer än 10 år blev Sverige fattigare och farligare. Det möter vi med att få ordning på Sverige. Men vi siktar mycket högre än så. Vi lägger grunden för ett rikare och tryggare Sverige.

Ja, vi närmar oss en ny fas i den ekonomiska politiken: Få upp tillväxten med satsningar på infrastruktur, forskning och ett investeringsklimat i världsklass. Återupprätta arbetslinjen och stärka hårt pressade hushåll. Belöna dem som arbetar, stimulera dem som sparar, investerar och utvecklar vårt lands välstånd. DET är en ekonomisk politik för det strävsamma Sverige!

Steg för steg och reform för reform så får vi nu ordning på Sverige.

När invandringen ökar till hela Europa, så minskar den till Sverige. Förra året kom över en miljon asylsökande till EU – den högsta siffran sedan migrationskrisen 15/16. Men i Sverige var antalet beviljade asylärenden det lägsta under hela 2000-talet. När trycket var som störst tog Sverige emot 14 procent av alla i hela EU. Nu tar vi emot 1 procent.

Maria Malmer Stenergard lägger om hela invandringspolitiken och i henne har Sverige fått en 100 procent kompetent migrationsminister!

Att bygga nya kärnkraftsreaktorer tar längre tid än att få ner inflationen och minska migrationen. Och under tiden tvingas vi leva med ett misskött energisystem.

Tänk för ett ögonblick på hur det kunde ha varit: Vi kunde haft kvar de sex nedlagda reaktorerna, och dessutom snart ta både Ringhals 5 och 6 i drift – de reaktorer som S och Mp aktivt stoppade.

Vi kunde haft 14 reaktorer i stället för 6. Ett sådant historiskt misstag. Då hade elektrifieringen och klimatomställningen gått snabbare. Och elpriserna varit lägre.

Men det går inte att backa historien. Så låt oss istället lägga vår kraft på saker som vi kan påverka. Som att bygga ny kärnkraft, så fort som möjligt. Senast 2035 ska Sverige ha byggt motsvarande två storskaliga reaktorer. Och senast 2045 behöver Sverige fossilfri el som motsvarar tio nya reaktorer.

Och arbetet är i full gång. I höstas började Vattenfall köpa in mark på Väröhalvön för att kunna bygga nytt vid Ringhals. Under våren tas nästa steg med samråd.

Vi gör en historisk utbyggnad av kärnkraften, tillsammans med en växande grupp länder i Europa och i världen. Länder som är olika – men som förenas av en och samma insikt: Har man ingen trovärdig energipolitik, så har man ingen trovärdig klimatpolitik.

Och nu händer det saker: SSAB-chefen ringde mig häromveckan med beskedet att de investerar 45 miljarder kronor i ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå. Bara den investeringen tar bort sju procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Räknar man in även Oxelösund så handlar det om tio procent. Medan politiken grälar om klimatmålen så genomför näringslivet klimatomställningen i verkligheten. Tack för det!

Det finns så mycket att vara stolt över som statsminister i vår regering.

Som Camilla Waltersson Grönwalls engagemang för barn som far illa. Hon gör nu reformerna så att framtidens Tintin och Lilla hjärtat ska få skydd i tid, och inte svikas av en föråldrad socialpolitik.

Eller som vårt bidrag till Ukrainas överlevnad. Att vara blågul betyder i vår tid att ha en särskild plats i hjärtat, också för Ukraina.

Hittills har regeringen gett 15 militära stödpaket – med CV90, Archer, granatgevär och mycket mer – och gjort Ukraina till Sveriges enskilt största biståndsland. Men det blir mer. Vi kommer att stötta det ukrainska folket – så länge det krävs.

Nu har jag nämnt uppgifterna för 2022, 23, 24 och 25. Låt mig avsluta med 2026.

Då ska vi möta väljarna i riksdagsval igen. Då avgör de, om vi ska fortsätta få ordning på Sverige – eller om Sverige ska tillbaka till det gamla vänsteralternativet. Med samma fyra partier, som under åtta år, inte tog tag i problemen, och som är oense om nästan alla de stora frågorna: kärnkraften, ekonomin, den grova kriminaliteten – ja, till och med säkerhetspolitiken.

Vänsterpartiet kräver att få sitta i regeringen och göra brasved av det finanspolitiska ramverket. Miljöpartiet kräver stopp för ny kärnkraft. Halva deras regeringsunderlag är emot Nato- medlemskapet. Och vad Centerpartiet vill åstadkomma i vänsteralternativet vet de nog knappt själva. En enda sak är de fyra till vänster överens om – att invandringen ska öka.

Men det är svenska folket som avgör.

Redan nu stundar ett viktigt val. Det till Europaparlamentet den 9 juni. Och Moderaterna levererar inte bara i Rosenbad och i landets kommuner och regioner. Det gör vi även i Bryssel.

Och det är samma ödesfrågor där som här: brottsbekämpningen, migrationen, klimatet och kärnkraften.

Varken gängen, utsläppen, elen eller migrationen känner några nationsgränser. Svenska gangsters opererar lika gärna från Solkusten i Spanien. Knarket kommer in via europeiska hamnar i Antwerpen och Rotterdam. Vapnen letar sig upp från Balkan. Stöldligorna rör sig ledigt över Östersjön och terrorister gömmer sig i det europeiska skuggsamhället.

Så kan vi inte ha det. I längden fungerar inte fri rörlighet i Europa, utan polissamarbete och en stark yttre gräns. I dag saknar Europol resurser och befogenheter för att slå mot den organiserade brottsligheten.

Därför behövs en europeisk specialpolis med uppdraget att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. En EU-polis som kan agera operativt i alla medlemsstater. Det vore bra för Europa och det vore bra för Sverige. Vi sätter gränser för de kriminella – inte för polisen.

Och laget före jaget gäller även i Bryssel och vår lagkapten heter Tomas Tobé. Under Tomas ledning i Europaparlamentet har Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari arbetat hårt för starkare svenskt inflytande i EU.

I förrgår klubbades migrationspakten efter nästan tio år av låsningar. Och det var Tomas som tillsammans med det svenska EU-ordförandeskapet gjorde det möjligt. Tack för era insatser!

Men de kan inte vinna valet på egen hand. Nu är vår tur att hugga i. Jag och alla moderata ministrar kommer göra vårt. Riksdagsledamöterna kommer göra sitt. Men vi behöver er hjälp också.

Det finns bara ett parti som på riktigt värnar svenska intressen i Bryssel. Och det finns bara ett parti som så väl känner EU:s fördelar att vi trovärdigt kan ta tag i Europas problem. Och det partiet heter Moderaterna.

Vi kan möta väljarna med gott självförtroende, både nu och i valet 2026. För väldigt många håller med oss i de stora sakfrågorna och ser att vi är ett parti och en regering med människor som får saker gjorda. Kompetens. Erfarenhet. Reform. Resultat. Gott så. Men låt oss inte glömma att berätta varför vi gör saker.

Vi är ju ett parti som tror på människans inneboende kraft. Vi bryr oss mycket mer om vart människor är på väg, än varifrån de kommer. Vi förstår att alla människor kan falla i livet – och då ska samhällets

skyddsnät finnas där. Men också att människor kan resa sig igen. Ingen är förutbestämd att bli kriminell eller leva i utanförskap.

Vi är ett parti som tror på flit och strävsamhet. Det ska löna sig att jobba. Det ska löna sig att utbilda sig. Ansträngning är en dygd, från skolan, genom arbetslivet och familjelivet och hela vägen till ålderdomen – när den som är pigg ger en hjälpande hand till den vars ben inte längre bär.

Vi är ett parti som tror på omtänksamhet och skötsamhet.

För mig är det så man bygger det goda samhället. Det är så man bygger välstånd och gemenskap. Det är liberalt och det är konservativt. Precis som vi.

Vi sa före valet att förändring är inte bara nödvändig. Utan att förändring också är möjligt. Och tron på förändringsresor ligger i vårt DNA. Vi är varken cyniker eller idealister, utan hoppfulla realister.

Sverige har ju tagit sig ur svåra kriser förut. Nu gör vi det igen!

Vårt Sverige är skört, men inte alls kört. Sverige är ett av världens bästa länder att leva i – inte minst för barn. Vi ska vara tacksamma som hade turen att födas här, eller har fått bli del av den svenska gemenskapen. Det är få förunnat. Men vi ska inte utsätta vårt land för nya ansvarslösa samhällsexperiment. Utan återupptäcka grunden till det som en gång byggde Sverige starkt.

Ingenjörslandet Sverige, som slår världen med häpnad, med innovation och entreprenörskap.

Den sociala ingenjörskonstens Sverige, som löser svåra sociala problem och gör klassresan möjlig för alla.

Tillitens Sverige, där äldre ensamma kvinnor vågar svara i telefon utan att bli lurade av telefonbedragare.

Jämställdhetens Sverige, där varje flicka – oavsett bakgrund – är född fri.

Trygghetens Sverige, där en olåst cykel inte är ett tecken på glömska, utan på att brottsligheten är låg.

Det här är inte 50-talets Sverige. Än mindre 70- och 80-talet, som Socialdemokraterna dagdrömmer om. Det bästa ligger fortfarande framför oss. Vi tror på ett rikare och tryggare Sverige. Och precis som med Nato – är det vi som leder Sverige in i framtiden.

Tack!

Idag presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) Tidöpartiernas nya färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Vi behöver mer ren el för att klara klimatomställningen. Dessutom behöver vi inom 25 år i princip fördubbla elproduktionen i Sverige. Svensk välfärd är beroende av stabil fossilfri el till konkurrenskraftiga priser. Därtill är en massiv elektrifiering avgörande för att nå netto noll utsläpp av växthusgaser till 2045. Men det kräver att Sveriges elsystem byggs ut – på ett sätt som möjliggör elektrifieringen. Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är också en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.

I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem. Tillsammans tar samarbetspartierna nu nästa steg och presenterar en fördjupad överenskommelse i fyra punkter:

1. Tydligare finansiella ansvar för staten

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

2. En kärnkrafts- samordnare tillsätts

Samordnaren ska säkerställa att alla de åtgärder som krävs genomförs för att det ska vara möjligt att fatta beslut för ny kärnkraft under mandatperioden.

3. Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045

Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en modell där staten går in och delar risken med de som bygger ny kärnkraft.

4. Ny svensk kärnkraft senast 2035

De nya besluten ska utformas så att ny svensk kärnkraft ska finnas på plats senast 2035, med total effekt som motsvarar minst två storskaliga reaktorer.

Läs tilläggsöverenskommelse här!

Idag presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell regeringens nya strategi för Ukrainas uppbyggnad på en presskonferens. Strategin ska bidra till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete med det övergripande målet att Ukraina ska uppfylla EU:s regelverk för att bli medlem i unionen. Stödet till Ukraina är en av regeringens viktigaste utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar. 

Sexton månader har gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands agerande är ett uppenbart brott mot folkrätten. Sverige fortsätter sitt omfattande stöd till Ukraina och står fast vid det så länge det behövs. Den ryska invasionen innebär inte bara en enorm påfrestning på Ukraina och dess befolkning, den utgör också ett hot mot våra värderingar och den internationella regelbaserade världsordningen.

Syftet med strategin är inte att återställa Ukraina till det tillstånd som rådde innan Rysslands aggression, utan att bidra till Ukrainas vidareutveckling och modernisering. Det är också Ukrainas tydliga ambition. För att svara upp mot Ukrainas behov och prioriteringar har vi identifierat fem övergripande stödområden:

Uppbyggnad

Det handlar om att bygga upp och vidareutveckla samhällsviktig infrastruktur och grundläggande samhällstjänster, samt att stärka människors tillgång till rehabilitering. 

Inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel

Arbete inom det här området kommer vara viktigt för Ukrainas ekonomiska återhämtning och utveckling. Men också bidra till ökade förutsättningar för företagande och handel och ett stärkt förtroende för den ukrainska ekonomin. 

Säkerhet och stabilisering

Här kommer viktiga frågor in som att motverka destabilisering och hantera den omfattande spridningen av minor och explosiva lämningar i Ukraina. Det inbegriper också arbete mot hållbara lösningar för de miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem, inklusive de som vill återvända från andra länder.

Grön omställning och hållbar utveckling

I linje med Ukrainas efterfrågan prioriterar Sverige bland annat särskilt stöd till hållbar avfallshantering. Arbetet kommer också stärka tillgången till fossilfri energi och förbättra energieffektiviteten. Inte minst kommer det också bidra till att hantera de omfattande miljömässiga konsekvenserna av den ryska aggressionen. 

”Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet”.

Det kommer att bidra att fortsätta stärka demokratiska intuitioner i Ukraina, inte minst på kommunal och regional nivå. Inom det här området kommer verksamheten också bidra till andra viktiga delar som att stärka det ukrainska civilsamhället, bidra till fria och oberoende medier och till Ukrainas rättsväsende.

En genomgående prioritering ska också vara att bygga vidare på Ukrainas framsteg i att öka transparensen och minska risken för korruption.

Sverige är en av de största givarna till Ukraina, men det räcker inte med enbart bistånd. För mig är det därför av högsta prioritet att handel och bistånd samverkar för att stimulera uppbyggnadsarbetet, vilket också speglas i stödområdet ”inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel”. Strategin kommer att utgöra en viktig del av det arbetet genom att stärka investeringsklimatet i Ukraina och landets roll som handelspartner, inte minst till EU, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor under perioden 1 juli 2023 till 31 december 2027. Det innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor. Det hittills största strategibeloppet för ett enskilt år i en bilateral strategi var till Afghanistan 2018 då stödet uppgick till 1,09 miljarder kronor.

Sedan invasionen 2022 har det totala stödet ökat med ytterligare 22 miljarder kronor, varav drygt 4 miljarder kronor är bistånd, 1 miljard är stöd till civil hjälp som materialdonationer och 17 miljarder är militärt stöd. Kostnaden för att stödja Ukraina kan tyckas hög, men kostnaden för att inte stödja Ukraina skulle vara betydligt högre.

Idag presenterade statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Linda Lindberg, gruppledare SD, nästa steg i regeringens bidragsreform. Den inledda reformen består av tre delar, aktivering på heltid för bidrag, kvalificering till välfärden och bidragstak. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda bidragstak.

I budgeten för 2022 såg Moderaterna och samarbetspartierna till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning vars syfte var att titta på hur drivkrafter till arbete för försörjningsstödsmottagare kan öka. Den dåvarande regeringen valde då aktivt bort att också ge utredningen i uppdrag att se över ett bidragstak. Med en moderatledd regering kan vi nu åtgärda detta och därför läggs tilläggsuppdraget att utreda ett bidragstak för socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.

Utredaren ska bland annat föreslå en modell för bidragstak som begränsar den sammanlagda nivån på bidrag och ersättningar för ett hushåll i syfte att öka drivkraften att arbeta. Utredningen ska också se över om Arbetsförmedlingen bör ges en ökad skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden, som är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för försörjningsstöd.

Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder och den svenska tillväxten har under lång tid varit alldeles för låg. Ett sätt att få ner arbetslösheten är att se över bidragssystemen.

Närmare 20 000 hushåll i Sverige bedöms sakna ekonomiska drivkrafter att ta ett arbete i stället för att få försörjningsstöd. Idag är det möjligt att få mer pengar i plånboken genom bidrag, än genom inkomster för arbete. Bidragstaket är en viktig del för att stärka drivkrafterna att ta ett jobb, i stället för att leva på bidrag.

Ett arbete innebär arbetsgemenskap, egenmakt och är en mycket effektiv integrationsåtgärd. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna vilket stärker den grundläggande välfärden.  

Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.