Kategori: Nyhet

De kommunala valsedlarna i förbundet, Västra Götaland, är klara. Jämfört med valet 2018 är det 17 personer på valsedlarnas förstaplats som är nya. Av förstanamnen på kommunlistorna är 15 kvinnor och 34 män. Vi har träffat Niklas Gardewik, som står överst på listan i kommunvalet i Tranemo. I en intervju berättar Niklas om sig själv, om det politiska läget i kommunen och om trygghetsfrågor.

Grattis till förstaplaceringen på listan till kommunvalet i Tranemo!
Du är nyvald som förstanamn på kommunlistan. Vill du berätta om dig själv?

Tack, javisst. Jag heter Niklas Gardewik. Jag är 43 år och utanför politiken är jag företagare och ställföreträdande kompanichef för ett Hemvärnsinsatskompani. Jag är även utlandsveteran med en tjänstgöring från Balkan.

I Tranemo är jag nyvald som ordförande för den moderata partiföreningen, Tranemo. Och jag har ett uppdrag i Demokrati och visionsberedningen i kommunen som arbetar med översiktsplanen.

Jag fann tidigt i min ungdom intresset för Moderaterna. Tyvärr fanns inte MUF på min hemort, utan det blev att följa politiken enkom på egen hand efter bästa förmåga. Jag har alltid röstat på Moderaterna och det var försvarsfrågor och näringslivsfrågor som blev starten till mitt inträde och sedan har det vuxit. Mitt politiska engagemang är kopplat till att jag generellt sett tycker att det är orättvist fördelat när det kommer till företagares ansvar och skyldigheter kontra ett högt skattetryck, utan incitament till varför man ska välja att bli företagare. Småföretagare skapar arbeten under otroligt tuffa villkor och förhållanden.

Något som många inte känner till om mig är att jag mycket intresserad av historia ur ett globalt perspektiv, från 1000-talet och framåt.  

Hur vill du beskriva det politiska läget i Tranemo?

Tranemo har ett politiskt styre som är sammansatt av S, V, MP, KD och L. Detta är en konstellation som har satt sin prägel på hur kommunen sköts och skapat nya utmaningar som tydligt visat att det behövs ett nytt styre för att få ordning på Tranemo.

I partiet lokalt håller vi på att ställa om organisatoriskt från krets till förening. Med förändringen kommer vi att kunna konsolidera och fokusera mer på politik än administration. Vi har även tagit en vision med en mätbar målbild för 2022 som bland annat innefattar ett återtagande av platser i kommunfullmäktige och vi har också bestämt att vi lokalt ska börja agera som Tranemos näst största parti. Det vill säga att vi ska agera lokalt som vi gör nationellt. Vi kommer till exempel att uppmärksamma lokala framgångar som parti. Dörrknackning kommer vi att utveckla än mer och vi har redan tagit fram en lösning på hur vi ska möta väljare på ett mer framgångsrikt sätt.

Trygghetsfrågan är viktig och har en central roll i den Moderata politiken. Hur jobbar ni med trygghetsfrågor i Tranemo?

Trygghetsfrågor vurmar vi mycket för. Vi har drivit på med motioner och insändare i frågor emot droghandel, missbruk och om dess konsekvenser. Till exempel har vi lagt förslag om en informationskampanj i skolan, emot droger och missbruk. Vi har även drivit och uppmärksammat frågan emot våld i nära relationer. Här finns det en hel del att göra eftersom frågan i debatten är mycket ensidigt kopplad till ett kön fastän att studier visar att våldet är likvärdigt mellan könen, men det ter sig på olika sätt.

Vi har även stöttat det lokala byggföretaget Erik Larsson Bygg AB i deras kamp och framgångsrika kampanj Byggkurage, mot machokultur inom byggbranschen. Detta är en fråga om att ändra attityder. Med ändrade attityder skulle fler bära skyddsutrustning som till exempel hjälm, och färre skulle dö i arbetsplatsolyckor.

Till valet kommer vi med nya och fler förslag för ökad trygghet i Tranemo. 

De kommunala valsedlarna i förbundet, Västra Götaland, är klara. Jämfört med valet 2018 är det 17 personer på valsedlarnas förstaplats som är nya. Av förstanamnen på kommunlistorna är 15 kvinnor och 34 män. Vi har träffat Theres Sahlström, som står överst på listan i kommunvalet i Skövde. I en intervju berättar Theres om sig själv, om det politiska läget i kommunen och om trygghetsfrågor.

Grattis till förstaplaceringen på listan till kommunvalet i Skövde!
Du är nyvald som förstanamn på kommunlistan. Vill du berätta om dig själv?

Tack, javisst. Jag heter Theres Sahlström och jag är fritidspolitiker i Skövde. Jag har uppdrag som ordförande i Vård- och omsorgsnämnden och som ledamot i kommunstyrelsen och jag leder även moderaterna i kommunfullmäktigegruppen. Till yrket är jag utbildad fysioterapeut och jobbar inom sjukvården.

Jag engagerade mig i politiken i början av 2000-talet och 2004-2005 gick jag en kandidatutbildning för Moderaterna som var välkomnande och bra och som gjorde att jag blev taggad och ställde upp i valet. Politiken har alltid intresserat mig, särskilt sjukvårdsfrågor. Jag har haft åsikter och drivkraften och kandidatutbildningen blev verktyget som tog mig vidare.

Mitt hästintresse i kombination med bra jobbmöjligheter gjorde att jag flyttade till Skövde från Vallentuna 1998. Hästar har varit passionen i mitt liv. Jag gillar naturen och att vara ute och jag har även seglat mycket. Nu går mycket av tiden till barnen, som är en viktig del av mitt liv. Att följa och vara nära dem och deras fritidsintressen är självklart och roligt. Jag gillar föreningsengagemang och det idéella. Annars blir det mest landsvägscykel. 2018 cyklade jag till Paris med Team Rinkeby för att samla in pengar till barncancerfonden.      

Hur vill du beskriva det politiska läget i Skövde?

Här har vi länge haft ett traditionellt och stabilt Allianssamarbete M, C, KD och L, som de senaste 20 åren har letts av oss moderater. Den senaste mandatperioden har V, S och MP inlett ett formellt samarbete. Vi är det största blocket, men utan egen majoritet. SD är vågmästare. Vi jobbar med breda beredningar i stora frågor för att komma fram. Vi är öppna med information till alla partier, vi har bra diskussioner och få voteringar.

Det går bra för Skövde. Vi söker inte politisk konflikt. Vi har visioner framåt. Vi är på en utvecklingsresa där vi vill fortsätta att fullfölja utvecklingen av industrin och stadsutvecklingen där vi ställer om och skapar en ny stadsdel. Skövde Science City kommer att bli en kvartersstruktur med mer bostäder centralt, nära till jobb och koppling till högskolan. Ett modernt 24:7 liv.

Vi vill vara attraktiva, stärka industriklustret. Vi vill också behålla jobben och få fler nya jobb, vilket är viktigt för välfärden. I Skövde värnar vi det vi har och vi växer genom att göra det attraktivt för nya företag.  

Trygghetsfrågan är viktig och har en central roll i den Moderata politiken. Hur jobbar ni med trygghetsfrågor i Skövde?

Fler kameror behövs, för att stävja brott och våld, men även för att utreda och för att utkräva ansvar. Det har varit och är fortsatt svårt att få tillstånd, men vi ger oss inte i denna viktiga fråga om fler kameror, som framför allt behövs ute vid resecentrum och centralt i centrum.

Ett annat exempel på trygghetsskapande arbete är att gymnasieskolan kommer att få ett inpasseringssystem till skolstarten i höst. Och vi kommer även att fortsätta att jobba med de utvecklingsplaner som finns för bättre belysning på allmänna platser där det ska vara tryggt att röra sig.

Samarbete över sektorer och samverkan med olika aktörer är vi särskilt stolta över, som till exempel samarbetet mellan polisen, skolan och socialtjänsten. Även samverkan med primärvården är viktigt och fungerar bra, liksom samarbetet gör med privata näringsidkare och andra som fastighetsägarna.  

Det är en av våra styrkor vi har, att få med oss andra i ett utvecklingsarbete som varar över tid. Ett arbetssätt som ger resultat. Vi vill se nytta för dem vi är till för i alla avseenden. Vi har fokus på reell nytta.

Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina och sedan dess har Ryssland fört ett orättfärdigt och orättvist krig mot Ukraina. För att få veta mer om händelseutvecklingen och hur vi kan hjälpa Ukraina intervjuade vi Gustaf Göthberg, riksdagskandidat från Göteborg.

Hur vill du beskriva kriget och läget i Ukraina?

– Det är tredje veckan av kriget sedan Ryssland gick in i Ukraina. Det är uppenbart om man ser till vad Ryssland har försökt göra att det har varit misslyckat. Det finns rapporter om att de första ryska soldaterna som man tillfångatog hade kravallutrustning för att agera polis inne i Kiev. De skulle etablera agera ett nytt styre. De trodde att trodde att de skulle kunna ta Ukraina på 3-5 dagar, nu är vi inne på tre veckor.

– Utvecklingen visar på en fantastisk motståndskraft hos Ukraina vilket gör kriget till ett enormt misslyckande för Ryssland. Det finns olika siffror på ryska förluster, men det finns en samstämmighet om uppgifterna att de har förlorat 100 helikoptrar och 80 flygplan på tre veckor. Sådana militära förluster fungerar inte över tid.  

Västvärlden ger stöd till Ukraina bland annat genom sanktioner. Hur påverkar dessa kriget?

– Västvärlden har slagit sönder den ryska ekonomin. Detta gör att Putin inte har råd att föra krig och att vi möjligen kan få se ett eldupphör eller en fredslösning inom en ganska snar framtid. Det viktigaste för Putin är att inte visa sig svag och mycket talar för att han försöker hitta ett sätta att ta sig ur.

– De senaste signalerna från Ukraina är att de säger att de inte vill bli medlemmar i NATO. Jag tror att man ska se det som ett skådespel i förhandlingarna som kan tolkas som så framgångsrika att man kan prata konkreta saker.

– Omfattningen av västvärldens slag mot Ryssland börjar nu bli uppenbara i Ryssland. Ingen hade väntat sig att det skulle bli en sådan uppslutning. Hela Europa och USA står samman och har aldrig varit så här enade. Utvecklingen i landet drabbar vanliga ryssar och Putin är livrädd för folkliga protester.   

Hur vill du beskriva de bakomliggande orsakerna till kriget?

– Putins popularitet har legat still senaste tiden och han har mött större folkliga protester och sett folkliga resningar i sin närhet. Han har också varit isolerad under pandemin och han är gravt coronarädd. Detta har gjort honom stressad över sin framtid. Han har inga politiska eller ekonomiska förslag och då är det bara vapenmakt kvar.

– Hans idé var att tillsätta en ryssvänlig president i Ukraina. Att anektera Ukraina, stärka sitt eget inflytande och göda en nationalistisk våg i Ryssland och allt detta har han misslyckats med.

Vilken är den bästa hjälpen till Ukraina?  

– Ukraina har tillsammans med Moldavien och Georgien ansökt om medlemskap i EU. Det är viktigt att Moderaterna och Sverige signalerar att vi står bakom ansökan. Vi ska hjälpa dem att bli en del av EU, men det kommer att ta tid.

– Sverige behöver skicka ännu mer ekonomiskt och militärt stöd. Inte bara till Ukraina utan också till grannländerna som riskerar att stå näst på tur, som exempelvis Moldavien. Ytterligare luftvärn och direkt ekonomiskt stöd till landet och landets regering behövs också. Det finns en palett av åtgärder. Vi kan även erbjuda studenter på flykt att avsluta sina studier i Sverige.

På individnivå och som en del av demokratirörelse, vad kan vi göra?

– På individnivå är det viktigaste att hålla frågan vid liv. Det spelar roll om man deltar i en manifestation eller har en flagga på facebook. Alla Ukrainare som jag känner filmar manifestationer och skickar filmer till sina vänner i kriget. Det ger enormt moraliskt stöd.

– Kriget är på olika sätt nära. Jag har daglig kontakt med en kvinna i Kiev som för några år sedan var utbytesstudent på Hvitfeldtska. Hon lärde sig svenska och var med och såg Cortègen i Göteborg och hon har även varit med på måndagsfikor. Hon är nu fast i Kiev och har lärt sig skjuta med automatkarbin. Det är lite svårt att ta in.

– Jag tror på signalåtgärderna som visar att hela Sverige står upp bakom Ukraina. Det viktigaste som vi kan göra som individer är att inte glömma bort vad som sker även om medieintresset skulle svalna. Att fortsätta att vara engagerad och skicka pengar gör stor skillnad. Till exempel tror jag tror att alla kan avvara en lunch i veckan och kanske kan lägga de pengarna på en välgörenhetsorganisation, så att barn på flykt kan få en lunch. Att vi behåller engagemanget är oerhört viktigt.

Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina och sedan dess har Ryssland fört ett orättfärdigt och orättvist krig mot Ukraina. För att fördjupa oss i försvarsfrågan och den aktuella försvarspolitiken kontaktade vi Anders G Johansson, riksdagskandidat från Skövde.

Rysslands krig mot Ukraina ställer frågor om försvar och beredskap på sin spets. Hur vill du beskriva det svenska försvaret?

– Sverige har en hyggligt bra materiell standard på de få förband vi har. Det är Hemvärnet, som det nu finns ett stort intresse för att söka sig till, som utgör den större förbandsvolymen. Rörliga manöverförband finns i ytterst begränsad mängd. Har man dessutom inställningen att man inte ska vara med i NATO, är det fyllt med risker att ha ett så otillräckligt försvar. En förutsättning för att det militära försvaret ska kunna verka uthålligt, är det civila försvaret som är helt nermonterat. Det finns inga beredskapslager, dåligt med civilpliktig personal och jordbruket klarar inte att försörja oss tillräckligt. Allt detta som byggdes upp efter andra världskriget måste byggas upp igen. Det tar lång tid, troligen decennier.

Vad är viktigast för att öka försvarsförmågan?

– På kort sikt är det att ge överbefälhavaren ett checkhäfte, för att kunna köpa det som behövs för att göra det bästa möjliga med den militärorganisation som finns. På delad förstaplats är det att föra en seriös diskussion om NATO. Det duger inte att göra som (S) att sätta partiets egna väl framför nationens intressen. Det finns ingen rimlig grund till varför man ska avfärda diskussionen om medlemskap i NATO.

– Det är jätteviktigt på kort sikt att man gör vad man kan för att stärka försvaret här och nu. På lång sikt är totalförsvaret ännu viktigare. Vad som kommer ur vårbudgeten är viktigt eftersom det handlar om att tillgodose Försvarsmaktens behov på kort sikt. Den krigsorganisation vi har behöver optimeras för att öka uthålligheten. Det handlar om att nå målet om att avsätta två procent av BNP per år för försvarskostnader. Målet om två procent är den riktlinje som försvarsalliansen NATO har till sina medlemsländer. Moderaterna har satt 2025 som målår. (S) har inte bekänt färg i frågan som befaras förknippas med en ny värnskatt. Och det är anmärkningsvärt att ett land som har fjärde högsta skattetrycket i världen ska behöva införa nya skatter för att utföra en grundläggande kärnuppgift.

Hur ser du på Ukrainas försvarsförmåga och hur kan vi hjälpa Ukraina?

– Ukraina tjänar som inspiration till den resa som Sverige måste göra. 2014 när kriget började i östra Ukraina, hade de hade en ytterst liten armé som på åtta år växte från 6 000 till 150 000 man.

– Den bästa hjälpen är vapen som är viktigt för att Ukraina ska kunna hålla ut och stå emot detta förfärliga angrepp. Varje vapen som avfyras mot ett ryskt stridsfordon i Ukraina är ett vapen som inte behöver avlossas i ett potentiellt angrepp mot Sverige.

Varför ska Sverige gå med i NATO

– Då säkerställer vi att vi får det som statsminister Magdalena Andersson hoppas få genom att åka runt och skaka hand med olika premiärministrar, dvs att någon ska komma och hjälpa till den dag som ryska trupper bryter Sveriges gräns. Är man med i NATO har man en garanti att andra NATO länder sluter upp förberett och samordnat. Idag har vi dessutom endast en legal grund för ett utvecklat samarbete med Finland.

När är det rätt läge att gå med i NATO?

– Det är läge att gå med nu, men optimalt är när det finns en bred politisk samsyn om att det är läge. Ännu mer optimalt läge är det när samma tillstånd infinner sig i Finland.

Hur ser alternativet ut att inte gå med i NATO?

– Då får man vara ärlig mot sig själv och det svenska folket och betala priset som är mer än två procent av BNP. Vi skulle vara tillbaka till 60- och 70- talets försvarsambitioner med kostnader på 3 – 3, 5 procent av BNP.  Om man ska ta säkerheten på allvar och om man ska göra sin läxa så är priset högt för att inte gå med i NATO.

Vi ville veta mer om regionrådet Lars Holmin, som föreslås efterträda Johnny Magnusson som gruppledare för den moderata regionfullmäktigegruppen i Västra Götaland. Vi ringde upp honom och träffade honom över telefon från Sälen där han är på sportlovet.  

Grattis till nomineringen! Det är en enig valberedning som föreslår dig till ny gruppledare för Moderaterna i Västra Götalandsregionen. Om förslaget går igenom och om du blir vald, vad är det första som du kommer att göra?

– Tack! Jag tar aldrig ut något i förskott och jag känner en ödmjukhet inför nomineringen som är ett uppdrag som har stor påverkan på människors vardag. Det handlar om att vara gruppledare för den moderata gruppen och Johnny Magnusson kommer att fortsätta att representera den Grönblå samverkan.

– Det första jag kommer att göra är att samla gruppen inför valet, med både nya som kommer att vara aktiva, och gamla som idag har uppdrag. Att visa vad vi gör i regionen kommer också att vara viktigt. Därutöver är det viktigt att förmedla budskapen att vi har högt i tak och att vi har roligt.

Vilka utmaningar i regionvalet ser du?

– Den stora utmaningen är att lyfta allt bra som görs. Det är helt fantastiskt, det som görs i sjukvården. Sjukvården har sämre rykte än vad den förtjänar. Alla som har varit inne i vården är nöjda, vilket bekräftar hur bra vården är.

– En av de största utmaningarna är personalrekryteringen. Det är inte lätt att rekrytera om bilden är att det är ansträngt och dåligt betalt. Frågan hänger ihop med den andra stora utmaningen som handlar om att arbeta bort vårdköerna efter pandemin och då behövs både mer personal, och fler som kan utföra vården. Idag finns inte mer vård att köpa eftersom vi har handlat upp allt som går att upphandla.  

Vad har varit stora politiska frågor under din tid i regionen som du har agerat i?

– Under min tid som ordförande för Västtrafik var jag med och förberedde sammanslagningen av Göteborgs spårvägar. Vi handlade upp nya tåg och spårvagnar och drev igenom elektrifieringen av stadsbussar. Digitaliseringen av vården är också en fråga som alltid har intresserat mig.

Vilken fråga engagerar dig mest?

– Frågan om tillgänglighet engagerar mig mest. När man inte når eller kommer fram till vården gör mig frustrerad, som till exempel när man behöver en tid på vårdcentral och får besked om att tiderna är slut redan klockan 9.30.

 Varför blev du politiskt engagerad?

– Allt som har med valfrihet att göra är centrala frågor för mig. Det handlar om kallet som ligger i frihetsbegreppet. Jag är uppvuxen under tiden som präglades av Europas indelning i öst och väst. Individens rättigheter och skyldigheter är också grundläggande frågor för mig, där frågan om individens skyldigheter stundtals behöver påminnas om.

Du var tidigare kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn. Hur kommer det sig att du skiftade över till regionpolitiken och vad har du tagit med dig?

– Det stämmer. Jag var kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn 2010-2014, och jag fick frågan om att skifta över till regionen, eftersom Södra Älvsborg inte hade någon framträdande position och det fanns ett behov av att driva på politiken i regionen. Det var inte lätt att lämna kommunpolitiken, men det större laget och sammanhanget lockade, inte minst mot bakgrund av att det i en mindre kommun kan upplevas lite ensamt. Min tid som kommunpolitiker har gett mig förståelse för hur viktigt det är att ha en kontinuerlig dialog mellan regionen och kommunerna. När det finns ett pågående samtal om gemensamma frågor ökar förståelsen och besluten som fattas blir bättre.

När du var barn, vad ville du bli som vuxen och vill du berätta något som vi inte vet om dig?

– När jag var barn ville jag bli militär. Många vet att jag har varit klubbchef på en golfbana, men det är inte många som vet att jag har jobbat på Liseberg i sex år. Jag jobbade på åkattraktionen Rainbow och jag har även jobbat på Stjärnspelet som drevs av ett privat företag som hade avtal med Liseberg. Jag slutade i samband med att avtalet inte förlängdes. Senare började jag igen och då som arbetsledare för shoppingbutikerna på Liseberg. Det jobbet hade jag vid sidan av studierna.

Vad tycker du om att göra på fritiden?

– På fritiden tycker jag om att åka skidor. Just nu tillbringar jag mycket tid i slalombacken tillsammans med mina barn.

Vi vill avslutningsvis ställa den så kallade 10 000 kronorsfrågan: Hur tror du att det går i valet?

– Jag tror det kan bli en smutsig valrörelse med mycket fulspel. Vinster i välfärden är en fråga som troligen kommer att vara aktuellt. Frågan som följer på det är hur långt (S) är beredda att gå? Jag tror att (M) kommer att göra ett bra val. Kanske till och med bättre än förra valet.

Välkommen att delta på Valkonferens för #valseger. Alla medlemmar är välkomna, men vi vänder oss särskilt till dig som vill vara med i valrörelsen och arbeta för en moderat valseger.

Valkonferensen ger dig tillfälle att träffa våra främsta kandidater och företrädare på regional och nationell nivå. De kommer att dela med sig av vad de ser som viktigt i valrörelsen och de bästa argumenten som målar Västra Götaland blått. På programmet finns också Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

När Lördag 12 mars, klockan 10.00-15.00
Var Borås Kongress

Anmäl dig här! Sista anmälan: 20 februari. 

Välkommen!

Anmälan och deltagaravgift
Konferensen kostar 300 kronor i deltagaravgift.
Du betalar in deltagaravgiften via swish eller bankgiro.
Swishnummer 123 268 1435
Bankgironummer 325-8902

Specialkost meddelas via meddelandefältet i anmälan.

Om du har fått bekräftat att din förening tar kostnaden, skriv det i fältet för meddelande. Tillhör du en Göteborgsförening står kretsen för kostnaden. Detta innebär att du inte behöver göra mer än att anmäla dig.
 
Du är själv ansvarig för en eventuell avanmälan enligt nedan och får stå för kostnad som uppstår.
 
Vid avanmälan debiteras halv deltagaravgift, 150 kronor.
Vid avanmälan från och med den 20 februari debiteras full avgift, 300 kronor.
Vid uteblivet deltagande (No-show) faktureras full avgift.
 
Vi tillämpar eget ansvar för kostnad som uppstår med anledning av sen avanmälan eller uteblivet deltagande för att stävja matsvinn.

Moderaterna i Trollhättan arbetar sedan flera år medvetet med att ta över efter socialdemokraterna, som har styrt i mer än 100 år.

Peter Eriksson (M), oppositionsråd, delar gärna med sig av det målinriktade arbetet som ska ge ett maktskifte i valet 2022.

– Kan vi med vårt arbete inspirera fler kommuner är det bra säger Peter Eriksson (M). Fler moderatledda kommuner ger ett tryggare samhälle, bättre service och kvalitet i vård, skola och omsorg.

Vi frågade Peter om hur de arbetar och han berättar att en viktig utgångspunkt är att förändra bildsättningen av Moderaterna. Det handlar också om att skapa en vinnarkultur som blir en känsla som genomsyrar alla aktiviteter. Att moderaterna ska vara det piggare alternativet är en målsättning för all kampanj och synlighet. Moderaterna är partiet som tagit positionen som utmanarna och som vågar kliva in på motståndarnas sida när det gäller val av politiska frågor att diskutera.  

– När ett parti som (S) har suttit vid makten 105 år, följer en trötthet som märks tydligt. Detta gäller alla partier. Dessutom har Trollhättan många röstsplittrare som röstar på (S) lokalt men på (M) i riksdagsvalet och det är ett bra utgångsläge.  

Att vara synlig och att sticka ut genom att skilja sig från mängden har blivit ett genomgående sätt att tänka. Oavsett om det handlar om sociala medier eller en kampanj och de väljer ställen att synas på där människor är. Det handlar inte endast om rum, utan också om tid, om att vara först ut. Till exempel var moderaterna först med att visa närvaro vid högskoleprovet och att vara på resecentrum. De ser också till att synas i sammanhang som inte huvudsakligen är traditionellt politiska och de arbetar med att synliggöra sina politiska företrädare till vardags och privat i sina yrken.

I beskrivningen av hur de arbetar blir det tydligt att det även handlar om att få igenkänningseffekt som uppstår när man är aktivt synlig på bred front i olika forum.  

– Det finns olika sätt att väcka uppmärksamhet. Ett är att arbeta med det oväntade som att ta in färgen rosa i materialet och att vara okonventionell i valet av kampanjmetoder. En gång köpte vi reklam som vi hade på 20 taxibilar och de vanliga foldrarna har vi utvecklat till att bli mer som magasin som man behåller för att läsa och bläddra i. 

En annan viktig aspekt som Peter Eriksson (M), lyfter fram är att ta hänsyn till och ha förståelse för människors livspussel. Att inte vara dömande. Liksom vikten av att ha roligt.

– Alla har vi olika perioder i livet och som medlem ska man alltid kunna känna att det går bra att sänka tempot när det behövs. Var och en gör så gott de kan. Det vi gör måste också engagera och vara roligt för att man ska vilja vara med när det finns så mycket annat att intressera sig för och att göra.

Peter avrundar samtalet med att dela med sig av tipset att alltid ta kontakt med nya medlemmar. Själv har han tagit för vana att bjuda in till en kaffe på stan.  

– Det är viktigt med låga trösklar in och det personliga mötet blir ett snabbspår in till den lokala föreningen som senare kan vara avgörande för om man väljer att engagera sig i valrörelsen eller inte. Alla krafter behövs i vårt gemensamma arbete för maktskifte i Trollhättan.

Nomineringsstämmorna har den 21 november fastställt valsedlar för valet 2022.

Valsedlarna till riksdagen toppas av (bilden ovanför) Sten Bergheden (Västra Götaland östra), Camilla Waltersson Grönvall (Västra Götaland Västra), Jan Ericson (Västra Götaland södra), Marie-Louise Hänel Sandström (Göteborg) samt Johan Hultberg (Västra Götaland norra).

De presenterade förslagen gäller valsedlar till följande val:

• Riksdagsval, Västra Götalands läns norra
• Regionval, Västra Götalands läns norra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns södra
• Regionval, Västra Götalands läns södra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns västra
• Regionval, Västra Götalands läns västra
• Riksdagsval, Västra Götalands läns östra
• Regionval, Västra Götalands läns östra
• Riksdagsval, Göteborgs kommun
• Regionval, Göteborgs kommun
• Kommunval, Göteborgs kommun

Bilaga: Fastställda valsedlar som pdf-fil:

Brewhouse, Göteborg, 22 november klockan 18:30

Vi öppnar dörrarna 18.00 och 18.30 startar Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson med en kortare inledning. Sedan finns möjlighet att ställa frågor till Ulf och Elisabeth.

Tid: måndag 22 november klockan 18.30

Plats: Brewhouse, Åvägen 24, Göteborg

Öl/vin/alkoholfritt finns till försäljning.

Transport:
Spårvagn – Hållplats Scandinavium eller Korsvägen
Pendeltåg – Hållplats Liseberg
Parkering – Vid Valhallabadet eller i Focushuset

Dela gärna om du kommer i Facebook-eventet: https://www.facebook.com/events/608935867111665

Och ta gärna med en vän, kanske någon som ännu inte är medlem!

Har du frågor? –Kontakta [email protected].