Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina och sedan dess har Ryssland fört ett orättfärdigt och orättvist krig mot Ukraina. För att fördjupa oss i försvarsfrågan och den aktuella försvarspolitiken kontaktade vi Anders G Johansson, riksdagskandidat från Skövde.
Rysslands krig mot Ukraina ställer frågor om försvar och beredskap på sin spets. Hur vill du beskriva det svenska försvaret?
– Sverige har en hyggligt bra materiell standard på de få förband vi har. Det är Hemvärnet, som det nu finns ett stort intresse för att söka sig till, som utgör den större förbandsvolymen. Rörliga manöverförband finns i ytterst begränsad mängd. Har man dessutom inställningen att man inte ska vara med i NATO, är det fyllt med risker att ha ett så otillräckligt försvar. En förutsättning för att det militära försvaret ska kunna verka uthålligt, är det civila försvaret som är helt nermonterat. Det finns inga beredskapslager, dåligt med civilpliktig personal och jordbruket klarar inte att försörja oss tillräckligt. Allt detta som byggdes upp efter andra världskriget måste byggas upp igen. Det tar lång tid, troligen decennier.
Vad är viktigast för att öka försvarsförmågan?
– På kort sikt är det att ge överbefälhavaren ett checkhäfte, för att kunna köpa det som behövs för att göra det bästa möjliga med den militärorganisation som finns. På delad förstaplats är det att föra en seriös diskussion om NATO. Det duger inte att göra som (S) att sätta partiets egna väl framför nationens intressen. Det finns ingen rimlig grund till varför man ska avfärda diskussionen om medlemskap i NATO.
– Det är jätteviktigt på kort sikt att man gör vad man kan för att stärka försvaret här och nu. På lång sikt är totalförsvaret ännu viktigare. Vad som kommer ur vårbudgeten är viktigt eftersom det handlar om att tillgodose Försvarsmaktens behov på kort sikt. Den krigsorganisation vi har behöver optimeras för att öka uthålligheten. Det handlar om att nå målet om att avsätta två procent av BNP per år för försvarskostnader. Målet om två procent är den riktlinje som försvarsalliansen NATO har till sina medlemsländer. Moderaterna har satt 2025 som målår. (S) har inte bekänt färg i frågan som befaras förknippas med en ny värnskatt. Och det är anmärkningsvärt att ett land som har fjärde högsta skattetrycket i världen ska behöva införa nya skatter för att utföra en grundläggande kärnuppgift.
Hur ser du på Ukrainas försvarsförmåga och hur kan vi hjälpa Ukraina?
– Ukraina tjänar som inspiration till den resa som Sverige måste göra. 2014 när kriget började i östra Ukraina, hade de hade en ytterst liten armé som på åtta år växte från 6 000 till 150 000 man.
– Den bästa hjälpen är vapen som är viktigt för att Ukraina ska kunna hålla ut och stå emot detta förfärliga angrepp. Varje vapen som avfyras mot ett ryskt stridsfordon i Ukraina är ett vapen som inte behöver avlossas i ett potentiellt angrepp mot Sverige.
Varför ska Sverige gå med i NATO
– Då säkerställer vi att vi får det som statsminister Magdalena Andersson hoppas få genom att åka runt och skaka hand med olika premiärministrar, dvs att någon ska komma och hjälpa till den dag som ryska trupper bryter Sveriges gräns. Är man med i NATO har man en garanti att andra NATO länder sluter upp förberett och samordnat. Idag har vi dessutom endast en legal grund för ett utvecklat samarbete med Finland.
När är det rätt läge att gå med i NATO?
– Det är läge att gå med nu, men optimalt är när det finns en bred politisk samsyn om att det är läge. Ännu mer optimalt läge är det när samma tillstånd infinner sig i Finland.
Hur ser alternativet ut att inte gå med i NATO?
– Då får man vara ärlig mot sig själv och det svenska folket och betala priset som är mer än två procent av BNP. Vi skulle vara tillbaka till 60- och 70- talets försvarsambitioner med kostnader på 3 – 3, 5 procent av BNP. Om man ska ta säkerheten på allvar och om man ska göra sin läxa så är priset högt för att inte gå med i NATO.