Kategori: Nyhet

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. BRÅ har uppskattat att 0,6 procent av den vuxna kvinnliga befolkningen och 0,4 procent av den vuxna manliga befolkningen lever i ett förhållande med återkommande fysisk misshandel. I Uppsala län kan det sammantaget handla om cirka 2000 kvinnor och 1300 män.

Av dessa skäl har vi moderater i Uppsala län tagit fram ett program för hur vi vill att arbetet för att motverka våld i nära relationer ska förbättras. Vi kan konstatera att samtliga kommuner och regionen arbetar intensivt med frågan och är inte kritiska mot det arbete som redan utförs. Men det behövs ytterligare ansträngningar.

Kända problem i arbetet mot våld i nära relationer är att det finns många oupptäckta fall där offren inte kan eller vågar ge sig till känna. Men när de väl tar steget och söker hjälp är resan mot det nya livet kantad av svårigheter med att bland annat hitta ny bostad. Efterfrågan på bostäder är mycket stor. Ett annat exempel är att vissa kommuner kan vara onödigt byråkratiska. Brottsoffer kan vara mycket nedbrutna som människor och ha svårt för att ta hand om sina egna myndighetskontakter.

För att vässa arbetet mot våld i nära relationer föreslår vi följande 10 punktsprogram:

1. Länsövergripande informationskampanj för att få fler offer att våga ge sig tillkänna. Tidigare kampanjer om hedersrelaterat våld har visat sig fungera väl.

2. Medarbetare i vård, skola, omsorg och socialtjänst ska vara utbildade i hur man upptäcker nya fall. Dessa personalgrupper är de som träffar flest människor i alla delar av samhället.

3. Gemensam kartläggning i länet över våld i samkönade relationer eller där offret är en man. Det vanligaste är att offret är en kvinna och förövaren en man, men destruktiva relationer kan uppstå även i andra relationer. I dagsläget har vi ingen bra uppfattning hur utbrett problemet är i dessa grupper.

4. De kommuner som inte har en ingång till socialtjänsten för alla ärenden som rör en våldsutsatt bör skaffa det. Varje offer bör ha en personlig handläggare för alla ärenden oavsett om det handlar om hjälp med nytt boende eller försörjningsstöd.

5. Länsgemensamt arbete för att hitta bostäder efter tiden på skyddat boende. Idag arbetar varje kommun för sig och det nationella samarbetet att hitta nya bostäder fungerar dåligt. Eftersom ny bostad är avgörande för om en våldsutsatt ska kunna gå vidare i livet bör länets kommuner gå samman för att hitta fler bostäder.

6. Samtliga kommunala bostadsbolag bör aktivt tillhandahålla nya bostäder för våldsutsatta. Fler privata hyresvärdar bör engageras på samma sätt.

7. Länsgemensamt arbete för att inrätta ett kriscentrum för män enligt förebild från Göteborg med tillfälliga evakueringslägenheter för våldsverkare. När våldsverkaren själv förstår att det är han som är problemet och är villig att ta emot behandling har det visat sig möjligt att få honom att flytta istället för offret. Det är rimligt att det är den som utövar våld som ska lämna det gemensamma hemmet – inte den som utsätts för våld.

8. Obligatorisk häktning för den som misstänkts för grov kvinnofridskränkning för att skydda kvinnan från gärningsmannen från tiden för det misstänkta brottet.

9. Kontaktförbud med fotboja direkt, inte som i dag först efter att kontaktförbudet brutits. Det är politikens skyldighet att göra det som krävs för att stoppa våldsamma män.

10. Alla kommuner bör följa Region Uppsala genom att anta en nollvision för våld i nära relationer. Att anta en nollvision kan uppfattas som bara symbolpolitik, men arbetet mot våld i nära relationer behöver politisk draghjälp från högsta nivå för att bli effektivt.

Moderaterna är ett parti för lag och ordning. Varje människa har rätt att leva sina liv utan att vara utsatta för våld och förtryck. Att våld i nära relationer alltjämt är utbrett och svåråtkomligt är en stor sorg för oss. Vi tror att vi delar denna uppfattning med alla i samhället och att våra förslag kan vinna bred uppslutning.

Emilie Orring (M) Regionråd Region Uppsala

Therez Almerfors (M), Kommunalråd Uppsala kommun

Peter Book (M), Kommunalråd Enköpings kommun

Thor Övrelid (M), Förstanamn Knivsta kommun

Emma Lokander (M), Förstanamn Tierps kommun

Martin Sahlberg (M), Förstanamn Älvkarleby kommun

Fabian Sjöberg (M), Förstanamn Östhammars kommun

Kristina Cedrins (M), Förstanamn Heby Kommun.

Catherine Öhrqvist (M), Förstanamn Håbo kommun

Jessika Roswall (M), Riksdagsledamot Uppsala län.

Debattartikeln publicerades på UNT debatt 7 juli 2022.

För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter

Många ser utvecklingen med en åldrande befolkning som en utmaning, allt färre ska försörja allt fler. Moderaterna tycker att äldre är en tillgång i en föränderlig värld och vi ser utvecklingen som ett kvitto på ett välmående samhälle där fler överlever sjukdomar och lever långa goda liv.

Äldre är inte heller en homogen grupp. Det finns äldre som är i behov av olika vårdinsatser och som behöver gemensamma insatser från länets kommuner och sjukvården. Men det finns även en grupp äldre som kan ta hand om sig själva. Därför är det viktigt att vården i Region Uppsala organiseras på ett sätt som tillgodoser de olika behoven hos äldre.

Pandemin visade hur viktigt det är med en väl utbyggd primärvård och nära samarbete mellan regionen och kommunerna. Många äldre har ett stort behov av sjukvård och omsorg samtidigt och det finns alltid en risk för att patienter hamnar mellan stolarna. För att ge fler patienter vård i tid måste primärvården byggas ut för att bli bättre på att ta emot patienter. Den som vill ska ha rätt till en fast läkarkontakt med ett vårdteam som känner till patientens vårdhistoria. Vi har varit med och startat en försöksverksamhet med särskilda äldremottagningar i primärvården. Detta är en positiv reform som vi gärna vill arbeta vidare med nästa mandatperiod.

Den kommunala hemsjukvården i Uppsala län är den första linjens primärvård och är viktig för äldre patienter som behöver sjukvårdsinsatser i hemmet. Äldre ska kunna ges vård i hemmet så långt det går i stället för att behöva tillbringa allt för mycket tid i sjukhusmiljöer. Samverkan mellan kommuner och regionen ska utvecklas så att den kommunala sjukvårdspersonalen har god kännedom om sjukvården och att det finns tillgång till läkarresurser under kvällar och helger.

Alla som vill kapa köer får också bidra. Utgångspunkten i vår politik är att patienter får vård i tid – inte vem som utför det. Fördomar gentemot privata vårdgivare får inte stå i vägen för möjligheterna att ge patienter den vård de har rätt till. Vi tycker att länets alla seniorer ska ha ett stort inflytande över den egna vården och utifrån egna förutsättningar bli mer involverade i de beslut som rör den egna vården. Därför vill vi att alla patienter inklusive de äldre i Uppsala län ska välja vård i Sverige efter behov och ska få hjälp att hitta den snabbaste vården av regionen.

Moderaterna är alternativet för dig som vill modernisera vården med de äldre i centrum för att minska väntetiderna.

Emilie Orring (M), regionråd i Region Uppsala

Cecilia Forss (M), Moderata Seniorer, Uppsala län

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 2 juli 2022.

Blågröna fokuserar på medarbetarna och att korta väntetiderna i vården i Region Uppsala.

Idag klubbas den första regionbudgeten efter pandemin. Det behövs en nystart efter denna tuffa period, och den blågröna budgeten är rätt alternativ för detta. Vi prioriterar medarbetarna och patienternas rätt till vård i tid.

Ingen vård utan medarbetare. För att behålla och rekrytera fler måste vi bli en mer attraktiv arbetsgivare. Under mandatperioden har nya arbetstidsmodeller införts, friskvårdsbidraget stärkts, särskilda tillägg för covidarbete utbetalats och AT- och BT-platserna utökats.

Men mer behövs. Vår budget innehåller ett medarbetarpaket på 142 miljoner kronor. Där ingår medel för mer hälsosamma scheman. Möjligheten att få studielön stärks. Antalet BT-platser utökas och en ST-satsning görs. Vidare finns resurser till yrkesintro för undersköterskor. Separerade vårdflöden på akuten är ännu en viktig åtgärd som införs, för att mildra den tuffa situationen. 8 miljoner kronor läggs på en barnmorskesatsning, samtidigt som vi även stärker stödet till de närmsta cheferna i sjukvården – ledarskapet är avgörande för arbetsmiljön. 

Flytt av bassjukvård från Akademiska görs också. Det innebär att framför allt Lasarettet i Enköping men även övriga regioner och fristående utförare får utföra mer bassjukvård.

Socialdemokraterna har kritiserat detta och målat ut det som en privatisering av lasarettet eftersom viss vård även flyttas därifrån. Vi står dock inte för ett så kategoriskt synsätt, fristående aktörer kan komplettera regionens verksamhet. Sanningen är att flytten avlastar Akademiska, ökar utrymmet för den högspecialiserade vården, ger båda sjukhusen en tydligare profil, underlättar rekryteringen av medarbetare och ger därmed bättre vård till länets invånare. Dessutom behövs all vård för att ge patienter vård i tid.

Vidare görs satsningar på mer jämlik strokevård, fler platser på neuroavdelningen och ett molekylärt centrum för diagnostik. Vi tillskjuter medel för att upptäcka och behandla livmoderhalscancer, screening av prostatacancer samt inför ett vårdprogram för barn i behov av palliativ vård.

Ökad tillgänglighet hos 1177, på vårdcentralerna och specialistvården är också prioriterat, därför görs satsningar inom samtliga områden för att korta köerna. Hälso- och sjukvården behöver komma närmare invånarna såväl geografiskt som digitalt. Reformen Effektiv och nära vård bygger på en resursöverföring från sjukhusbunden vård till nära vård. 

Detta görs utan neddragningar eller skattehöjning. Det blågröna styret har fört en ansvarsfull ekonomisk politik, därför finns resurser för att stärka verksamheterna.

Behovet av en tillgänglig kollektivtrafik ökar i takt med att länets befolkning växer. Trots rejält minskade intäkter under pandemin väljer vi i budgeten för 2023 att fortsatt prioritera kollektivtrafiken och dess möjligheter att erbjuda hållbara transportmedel som möter invånarnas behov och ökat resande.

Beredskapen för krig och kris stärks också. Säkrandet av leveranser liksom lagerhållning av sjukvårdsmaterial under kris är viktiga delar som måste vara en del av det ordinarie arbetet. 

Regionen ansvarar för viktiga samhällsfunktioner, inte minst vården. Våra reformer har bidragit till att stärka dessa och behöver fortsätta nästa mandatperiod. 

Det som behövs nu är inte nya skattehöjningar i ett redan högt beskattat län eller dogmatiskt motstånd gentemot alla privata inslag. Det som behövs är blågröna satsningar på en region som är en god arbetsgivare, ger säker och nära vård, trygg och tillgänglig kollektivtrafik och tillgodoser behoven i vårt växande län.

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 14 juni 2022.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C), regionråd

Björn-Owe Björk (KD), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

Hans Wennberg (MP), regionråd.