Vård med patienten i centrum

Blågröna fokuserar på medarbetarna och att korta väntetiderna i vården i Region Uppsala.

Idag klubbas den första regionbudgeten efter pandemin. Det behövs en nystart efter denna tuffa period, och den blågröna budgeten är rätt alternativ för detta. Vi prioriterar medarbetarna och patienternas rätt till vård i tid.

Ingen vård utan medarbetare. För att behålla och rekrytera fler måste vi bli en mer attraktiv arbetsgivare. Under mandatperioden har nya arbetstidsmodeller införts, friskvårdsbidraget stärkts, särskilda tillägg för covidarbete utbetalats och AT- och BT-platserna utökats.

Men mer behövs. Vår budget innehåller ett medarbetarpaket på 142 miljoner kronor. Där ingår medel för mer hälsosamma scheman. Möjligheten att få studielön stärks. Antalet BT-platser utökas och en ST-satsning görs. Vidare finns resurser till yrkesintro för undersköterskor. Separerade vårdflöden på akuten är ännu en viktig åtgärd som införs, för att mildra den tuffa situationen. 8 miljoner kronor läggs på en barnmorskesatsning, samtidigt som vi även stärker stödet till de närmsta cheferna i sjukvården – ledarskapet är avgörande för arbetsmiljön. 

Flytt av bassjukvård från Akademiska görs också. Det innebär att framför allt Lasarettet i Enköping men även övriga regioner och fristående utförare får utföra mer bassjukvård.

Socialdemokraterna har kritiserat detta och målat ut det som en privatisering av lasarettet eftersom viss vård även flyttas därifrån. Vi står dock inte för ett så kategoriskt synsätt, fristående aktörer kan komplettera regionens verksamhet. Sanningen är att flytten avlastar Akademiska, ökar utrymmet för den högspecialiserade vården, ger båda sjukhusen en tydligare profil, underlättar rekryteringen av medarbetare och ger därmed bättre vård till länets invånare. Dessutom behövs all vård för att ge patienter vård i tid.

Vidare görs satsningar på mer jämlik strokevård, fler platser på neuroavdelningen och ett molekylärt centrum för diagnostik. Vi tillskjuter medel för att upptäcka och behandla livmoderhalscancer, screening av prostatacancer samt inför ett vårdprogram för barn i behov av palliativ vård.

Ökad tillgänglighet hos 1177, på vårdcentralerna och specialistvården är också prioriterat, därför görs satsningar inom samtliga områden för att korta köerna. Hälso- och sjukvården behöver komma närmare invånarna såväl geografiskt som digitalt. Reformen Effektiv och nära vård bygger på en resursöverföring från sjukhusbunden vård till nära vård. 

Detta görs utan neddragningar eller skattehöjning. Det blågröna styret har fört en ansvarsfull ekonomisk politik, därför finns resurser för att stärka verksamheterna.

Behovet av en tillgänglig kollektivtrafik ökar i takt med att länets befolkning växer. Trots rejält minskade intäkter under pandemin väljer vi i budgeten för 2023 att fortsatt prioritera kollektivtrafiken och dess möjligheter att erbjuda hållbara transportmedel som möter invånarnas behov och ökat resande.

Beredskapen för krig och kris stärks också. Säkrandet av leveranser liksom lagerhållning av sjukvårdsmaterial under kris är viktiga delar som måste vara en del av det ordinarie arbetet. 

Regionen ansvarar för viktiga samhällsfunktioner, inte minst vården. Våra reformer har bidragit till att stärka dessa och behöver fortsätta nästa mandatperiod. 

Det som behövs nu är inte nya skattehöjningar i ett redan högt beskattat län eller dogmatiskt motstånd gentemot alla privata inslag. Det som behövs är blågröna satsningar på en region som är en god arbetsgivare, ger säker och nära vård, trygg och tillgänglig kollektivtrafik och tillgodoser behoven i vårt växande län.

Debattartikeln publicerades på UNT Debatt 14 juni 2022.

Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande

Johan Örjes (C), regionråd

Björn-Owe Björk (KD), regionråd

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd

Hans Wennberg (MP), regionråd.

Uppsalas företagare förtjänar bättre!

Dagens ranking från Svenskt näringsliv med röster från företagare i Uppsala kommun ger dystra besked. Det är oacceptabelt att Uppsala kommun år efter år fortsätter underprestera i den lokala företagsrankingen. Företagen är grunden för jobben och välfärden. Näringslivsklimatet måste förbättras och det är tydligt att det behövs ett maktskifte för att uppnå det. Varje företag är från början någons idé eller livsverk. Vi vill se en Uppsalaanda där det är enkelt och roligt att starta företag, där idéer och innovation får näring att bli verklighet och där vi finner samarbetsytor och låter oss motiveras av andras framgång.

Moderaterna vill bland annat:

  • Se över regler för företagare, garantera taxor på rätt nivå och korta handläggningstiderna hos kommunen.
  • Konkurrensutsätta fler verksamheter som idag utförs av kommunen.
  • Ta fram en åtgärdsplan för att minska företagens brottsutsatthet och otrygghet, i dialog med näringslivet.
  • Skapa ”en väg in” för företagare i kommunen där ärenden enkelt kan följas digitalt.

Gör vården jämställd genom hela livet

Mer forskning om kvinnors sjukdomar, en sammanhållen förlossningsvård och ett lyft för klimakterievården är några av förslagen.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts även inom vården som vi kan vara stolta över. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården. Region Uppsala tilldelas ansvar för viss avancerad endometriosvård samt jobbar med Nationellt centrum för kvinnofrid för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Men uppdraget är inte slutfört.

Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får allt annat lika mindre påkostad sjukvård än män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Samtidigt får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt.

Vi går till val på att modernisera vården i Region Uppsala så att fler patienter får vård i tid och medarbetarna en bättre arbetsmiljö. I detta ingår att bygga ut den nära vården med ett mål om minskade väntetider.

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. I det blågröna styret gör vi nu stora satsningar bland annat för att både rekrytera och behålla medarbetare. Detta arbete måste fortsätta. Vi vill att förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård samt uppföljning och återkoppling. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

Alla kvinnor genomgår klimakteriet men hur mycket och på vilket sätt man påverkas skiljer sig. Det symptom som nog de flest känner till är att man kan drabbas av svettningar och vallningar. Klimakteriet är mycket mer än bara vallningar. Då östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet. Benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Kvinnor får ökad risk för hjärtinfarkt efter menopausen som en effekt att östrogenproduktionen minskar och risk för åderförkalkning ökar. Det behövs mer stöttning till vården för att ge rätt vård till alla kvinnor som går igenom klimakteriet. Därför vill vi att det tas fram nationella riktlinjer som förbättrar klimakterievården.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Emilie Orring (M)

Regionråd

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Artikel på EP-debatt 28 maj 2022.

Vaksamhet i en orolig tid – Budget 2023

Trots ett utmanande ekonomiskt läge med hög inflation presenterar det blågröna styret i Region Uppsala en offensiv budget för att minska väntetiderna i vården, förbättra medarbetarnas arbetssituation och ge trygghet till kollektivtrafiken. Rysslands invasion av Ukraina och de senaste årens krishantering har aktualiserat behovet av att stärka regionens krisberedskap. Det är några av nyheterna i det blågröna styrets budget för 2023.

Den höga inflationen bedöms slå mot hushållen. Dessutom drabbas vissa företag av kraftiga kostnadsökningar. Det är idag för tidigt att veta hur det kommer drabba Region Uppsalas ekonomi på kort och lång sikt. Både satsningar på medarbetarnas arbetsmiljö och för att korta köer är angelägna efter en lång period av pandemi och arbete under extraordinära omständigheter.

  • Genom att ha påbörjat en städning av regionens ekonomi kan vi ta viktiga steg för att minska väntetiderna i vården och göra insatser för att förbättra medarbetarnas arbetssituation. Under dessa utmanande tider är det viktigt att ha en färdriktning för att stärka regionens krisberedskap och säkerställa att varje skattekrona gör nytta, säger Regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M). 
  • Pandemins effekter på kollektivtrafiken har inneburit betydande inkomstbortfall. Vi är dock från det blågröna styrets sida beredda att fortsatt upprätthålla kollektivtrafiken för att möta den befolkningstillväxt vi ser i hela länet, säger Unn Harsem (C) regionråd. 
  • Alla ska kunna förvänta sig en trygg vård. Genom att prioritera mödrahälsovård, förebyggandet av förlossningsrädsla och kunskapshöjande insatser gällande motverkandet av könsstympning och sexuellt våld tar vi nu viktiga steg i budgeten för att stärka kvinnors hälsa, säger Björn-Owe Björk (KD) regionråd. 
  • Arbetet med att skapa en effektiv sjukvård på länets sjukhus fortsätter genom att utveckla och prioritera utflyttningen av bassjukvården, samtidigt som vi ger plats för det ökade behovet av specialistvård. Därutöver gör vi riktade satsningar på ungefär 33 miljoner kronor som bland annat går till att skapa en mer jämlik strokevård, fler platser på neuro och etableringen av ett molekylärt centrum för diagnostik, säger Malin Sjöberg Högrell (L) regionråd. 
  • Cancervården behöver mer resurser. Därför gör vi viktiga förstärkningar för att upptäcka och behandla livmoderhalscancer, mer pengar till screening av prostatacancer liksom införandet av ett vårdprogram för barn i behov av palliativ vård, säger regionråd Hans Wennberg (MP).  

Sammanfattning av budgeten  

  • Nettouppräkning på 2 procent till samtliga förvaltningar. 
  • Insatser på 516 mnkr. 
  • Budgeterat resultat 2023 är 105 mnkr (1,0 %)  
  • Oförändrad skattesats (11,71 kr per intjänat hundralapp).

Några delar ur budgeten

  • Medarbetarpaket (142,3 mnkr) 
  • Fokus på psykisk hälsa (42,8 mnkr) 
  • Utveckling av den nära vården (126,4 mnkr) 
  • Digitalisering och kvalitet (53 mnkr) 
  • Cancervård (13 mnkr) 
  • Kvinnors hälsa (26,2 mnkr) 
  • Krisberedskap (13 mnkr) 
  • Kultur (6 mnkr) 
  • Fortsatt arbete för effektiva sjukhus (33,3 mnkr) 
  • Kollektivtrafiken (17 mnkr) 

Uppdrag om att införa hälsoobligationer

Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar.

Det blågröna styret i Region Uppsala vill utreda införandet av hälsoobligationer. Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar. Uppdraget är en del av regionplan och budget 2023.

Framtidens utmaningar är stora och kräver att regionen arbetar brett för klara av att möta dessa. Med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och kroniska sjukdomar behöver vi säkerställa fortsatta satsningar på att vårda de som redan är sjuka men vi behöver stärka det preventiva arbetet för att minska inflödet av nya insjuknade. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka. Endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade. Därför vill det blågröna styret i Region Uppsala – som ett led i att möjliggöra förebyggande insatser och finansiering av innovativa idéer och metoder – utreda förutsättningarna för en Hälsoobligation.

Forskning visar att ohälsan är större i socialt utsatta områden och att det finns skillnader kopplat till utbildningsbakgrund och att ohälsan är större bland till exempel arbetslösa. Att tidigt och långsiktigt verka för bättre hälsa bland barn kan ge livslånga effekter, som ger barnen bättre möjligheter, samt att sjukvårdens resurser kan läggas på annat senare i livet.

Fakta om Hälsoobligationer

En obligation är ett slags lån. Vanligast är att en stat eller ett företag utfärdar och säljer obligationer i stället för att låna pengar hos en bank. Staten eller företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 procent av sin investering, det vill säga lånet blir återbetalt.

Region Stockholm var först ut i Sverige med att införa hälsoobligationer och har bland annat landat i finansiering av ett pilotprojekt av prevention kring typ 2 diabetes. Detta innebär en potential att minska lidandet, få en bättre folkhälsa och även undvika vårdkostnader på cirka 1,4 miljarder kronor per år i Stockholm. Obligationen i Stockholm fungerar så att en aktör åtar sig att arbeta med en förebyggande insats, och att återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den förebyggande insatsen är.

Medarbetarnas kompetenser måste användas på rätt sätt

Mycket pekar på att det stora antalet vakanser i vården beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten.

Sjukhusvården i Region Uppsala och Sverige är idag ansträngd. Orsakerna till det är flera där pandemin försvårade situationen men egentligen inte är grundorsaken. Regionen har i många år haft svårt att rekrytera och behålla personal. Det har gjort att vårdplatser har stängts och akutmottagningen på Akademiska sjukhuset blivit överbelastad när patienter inte har kunnat slussas vidare.

Under de senaste åren har de blågröna partierna arbetat med att förbättra medarbetarpolitiken. Vi har kunnat konstatera att de viktigaste skälen till att anställda säger upp sig är missnöje med schemaläggning, arbetstider, betungande administration och i många fall närmaste chefen. Många sjuksköterskor önskade sig även bättre möjligheter att utvecklas i sina karriärer. Cheferna i sin tur uppfattade sig också som nedtyngda av byråkrati.

Mot bakgrund av detta har vi sjösatt ett antal reformer. Det första vi gjorde var att avskaffa den arbetstidsmodell som krävde att intensivvårdssjuksköterskorna skulle arbeta mer timmar till samma lön. I stället har vi återinfört en poängmodell där arbetstid på nätter och helger kan kvittas mot ledig tid. En liknande modell har införts för undersköterskor i 24/7-verksamheter. Vi har avsatt medel till individuell lönesättning och förbättrat medarbetarerbjudandena såsom friskvårdsbidrag och rabatterad kollektivtrafikbiljett. Antalet AT-platser utökas kraftigt i år och vi fortsätter med viktiga satsningar med studielön för bristyrken i vården. Ett viktigt arbete med att stärka cheferna i sin roll för att de ska kunna leda verksamheterna och stötta medarbetarna har inletts.

Ett stort problem kvarstår och det handlar om sjuksköterskans roll inom sjukhusvården. Att vården har för många stängda vårdplatser beror på att det är svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Saknas det sjuksköterskor i länet eller är det så att de bara inte vill arbeta på regionens sjukhus?

Mycket pekar på att det stora antalet vakanser beror på att organisationerna inte moderniserats och att medarbetarna inte har tid att utveckla vårdkvaliteten. Vårdtyngden på vårdavdelningarna har ökat samtidigt som schemamodeller och arbetsmetoder inte följt efter. Den medicinska utvecklingen har gjort att fler patienter kan få sin behandling utan att behöva övernatta inne på sjukhuset. De minst vårdkrävande patienterna läggs inte in längre och kvar blir endast de tunga patienterna. Det gör att arbetsbördan idag är betydligt tyngre än vad den var för 15 år sedan

Idag är inte arbetet på vårdavdelningarna utformat så att sjuksköterskans kompetens kommer till sin rätt. Istället för att arbeta med patienterna går en stor del av tiden till att kämpa med icke-användarvänliga IT-system, onödig dubbeldokumentation och många andra småsysslor som inte har något tydligt värde för patienten. Att det har blivit på detta sätt beror bland annat på att medarbetarnas förändringskraft och kompetenser inte används rätt.

Moderaterna går till val på att modernisera sjukvården för att patienter ska få vård i tid och medarbetare få en bättre arbetsmiljö.

Regionens sjukhus måste förändra arbetet på vårdavdelningarna så att medarbetarnas kompetenser används på rätt sätt. Ineffektiva arbetsmoment och störande tidstjuvar ska tas bort. Schemaläggning och bemanning ska vara anpassat efter patienternas vårdtyngd och ge tid för återhämtning. Politiken ska inte bestämma hur detta ska göras i detalj, men vill vi att regionen ska arbeta med ständiga förbättringar som en del av det dagliga arbetet. Vi vet att det finns många förslag hos medarbetarna om hur arbetet kan moderniseras, men det finns aldrig tid för dem att utveckla nya arbetsmetoder.

Målet ska vara att arbetet på vårdavdelningarna ska vara attraktivt och stimulerande. Då kommer regionen att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som behövs och kunna öppna de vårdplatser som idag är stängda.

Emilie Orring (M), regionråd Region Uppsala.

Stefan Olsson (M), regionråd Region Uppsala.

Jessica Kumlin (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M), Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Debattartikeln publicerades i UNT den 19 maj 2022

Moderaterna i Uppsala kommun säger nej till spårväg

Nej till miljardprojektet spårväg i Uppsala:

3 miljarder kronor. Så mycket ska Uppsalas skattebetalare betala för det spårvägsprojekt styret har drivit fram.

Moderaterna säger nej till detta oflexibla projekt som gör stora ingrepp i stadsmiljön och riskerar att kraftigt försämra framkomligheten under utbyggnadstiden. Uppsala är Sveriges största landsbygdskommun, spårvägsprojektet kommer få Uppsalabor till del. Såväl boende- som resemönster förändras hela tiden. Moderaterna vill därför i stället utveckla hela Uppsala och möta den elektrifiering som är på frammarsch avseende både bil och cykel.

Vägen framåt är att Modernisera Region Uppsala

Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård.

Om ingenting görs kommer svårigheterna att rekrytera leda till fortsatt bristande tillgänglighet i vården. Detta skriver Michael Häggman i UNT 22 april. Detta håller vi helt med om. Därför går vi till val på att modernisera Region Uppsala. Det innebär bland annat att vi vill förtydliga vårdgivarnas uppdrag, ta hjälp av samtliga aktörer som vill bidra i arbetet med att korta vårdköerna, ge patienterna vård av god kvalitet, i rätt tid, till rätt kostnad. Det går inte att som Michael Häggman påstår använda tillfälliga överskott för att köpa sig ur grundproblematiken.

Uppsala län är ett välmående och växande län där skatteintäkterna ökat under lång tid. Under det förra styret höjdes skatten med över 1 miljard kronor. Trots det finns problem med bristande tillgänglighet och kompetensförsörjning. Ständiga skattehöjningar utan tydliga krav på att modernisera organisationen har inte gynnat Region Uppsala eller Akademiska sjukhuset. En kostnadseffektiv vård är ett krav från både skattebetalarna och remittenterna, därför ska inte vården i Region Uppsala kosta mer än vården gör i andra regioner med universitetssjukhus.

Moderaterna menar att vägen framåt är att modernisera organisationen så att fler patienter får vård i tid och medarbetare en bättre arbetsmiljö. I detta arbete måste vi hitta nya arbetssätt, ta hjälp av digitaliseringens möjligheter, samarbeta mellan olika vårdnivåer och över regiongränser. Vi måste skapa oss en bättre bild av hur produktion, ekonomi och kvalitet hänger samman. Akademiska sjukhuset behöver ett tydligt uppdrag med fokus på avancerad och högspecialiserad vård. Att fortsätta i gamla hjulspår kommer inte ge fler patienter vård i tid, leda till en bättre arbetsmiljö eller hjälpa Akademiska sjukhuset med en ekonomi i balans. Vårt ansvar för patienterna kräver reformer där varje skattekrona används på bästa möjliga sätt.

Emilie Orring, (M) Regionråd

Ulf Haglund, kandidat regionfullmäktige Uppsala (M), professor emeritus kirurgi Akademiska sjukhuset

Svante Berg, kandidat till regionfullmäktige Enköping (M), överläkare och docent i ortopedisk kirurgi

Debattartikeln publicerades i UNT 13 maj 2022.

Förberedelser för att patienter ska få välja vård i hela Sverige

Vårdgarantienheten i Region Uppsala ska utvecklas till ett patientkontor. Syftet är att minska väntetiderna i vården genom att ge patienter stöd och hjälp att välja vård i hela Sverige. Det är en av nyheterna i den blågröna budgeten för 2023.

Igår presenterade blågrön samverkan i Region Uppsala satsningar ur den gemensamma budgeten för 2023 på ökad tillgänglighet och kontinuitet i vården. Sammanlagt innebär det insatser på cirka 169 miljoner kronor nästa år.

I budgeten fortsätter arbetet att utveckla den nära vården för att öka tillgänglighet och stärka patientens delaktighet. Bland annat slutför vi breddinförandet av den viktiga satsningen med äldremottagningar vid länets alla vårdcentraler och vi kommer också utveckla kontinuiteten i primärvården för att fler patienter ska få en fast läkarkontakt. Det är två viktiga åtgärder för att de med störst behov också tryggas en kontinuitet i sin vård.

Bygger ut En väg in för att hjälpa unga med psykisk ohälsa

Andelen barn och unga med psykisk ohälsa som fått ett första besök på specialistnivå (BUP) inom 30 dagar har ökat från 36 procent till 79 procent sedan maktskiftet 2018. En positiv utveckling. Men vi är inte nöjda. Väntetiderna måste fortsätta minska. Men det är även viktigt att börja i tid. Därför fortsätter vi bygga ut den blågröna reformen En väg in. Som innebär att vården blir bättre på att fånga upp barn och unga som mår dåligt i tid. På primärvårdsnivå.

Patienter ska ges rätt och stöd att välja vård i hela Sverige

Två nyheter i budgeten är uppdrag att förbereda Region Uppsala för patienters rätt att även välja slutenvård i hela Sverige, samt utveckla vårdgarantienheten till ett patientkontor. Syftet är att genom objektiv information om kvalitet och väntetider ge stöd och hjälp till patienter att välja vård i hela Sverige. Det innebär också att vårdens samlade resurser används mer effektivt. Inrättandet av ett patientkontor och rätten att välja vård i hela Sverige är en del av Moderaternas viktigaste vallöften.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

2 400 diabetespatienter får ökad tillgänglighet till ögonfotografering

Diabetespatienter med misstänkta förändringar i näthinnan behöver nu inte vänta lika länge på ögonbottenfotografering, tack vare en ökad kapacitet med gemensamma insatser i Region Uppsala.

  • Alla som vill minska väntetider i vården ska få bidra. Samarbeten som dessa, mellan vårdaktörer ger oss de bästa möjliga förutsättningar att utveckla vidare vår specialistsjukvård samtidigt som patienter får vård i tid, säger Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande Region Uppsala.

Pandemin har inneburit ett ökat vårdbehov för bland annat diabetespatienter som behöver ögonbottenfotografering. I våras fördjupades samarbetet mellan Region Uppsala och Aleris Ögon i Uppsala i syfte att öka tillgängligheten för patienter som väntar på vård.

Beskedet innebär att 2 400 diabetespatienter per år får ökad tillgänglighet till ögonbottenfotografering. Förändringar i näthinnan orsakad av diabetessjukdom kan påverka synen. Att diabetespatienter regelbundet kan undersöka ögonen minska risken för att diabetesen ska påverka ögonen.

  • Genom att fler patienter får tillgång till vård snabbare så ökar chanserna att upptäcka diabetesförändringar i näthinnan vilket i sin tur kan minska riskerna för försämrad livskvalitet, säger Malin Sjöberg Högrell (L), sjukhusstyrelsens ordförande.

Bakgrund

Arbetet är en del av Region Uppsalas plan att minska den uppskjutna vården som orsakats av pandemin under 2021 och 2022 efter beslut i regionstyrelsen. Beslut om denna upphandling väntas fattas av sjukhusstyrelsen i maj 2022.

Kontakt

Emilie Orring (M)

Regionstyrelsens ordförande

Telefon: 076-785 41 72

E-post: [email protected]

Malin Sjöberg Högrell (L)

Sjukhusstyrelsens ordförande

Telefon: 072-227 02 37

E-post: [email protected]