Kategori: Nyhet

I UNT den 23 juni skriver Therez Almerfors, Göran Nilsson och Tobias E. Hägglund om vilka åtgärder som krävs för att få bukt med Uppsala kommuns dåliga företagsklimat.

De lyfter fram följande åtgärder:

• Förbättra dialogen och förstärka förståelsen för företagare. Kommunledningen bör prioritera ett företagsbesök i veckan. 
• Säkerställa att företagen får hjälp att värja sig mot brottslighet via stöd och samarbete med kommunen.
• Förenkla regelverk, handläggningstider och avgifter i de lägen företagen har kontakt med kommunen.
• Säkerställa så att utbildningsinsatser i högre grad matchar marknadens kompetensbehov.
• Ta fram en trygghetsplan tillsammans med näringslivet och säkerställa fler ordningsvakter och trygghetskameror.

Läs hela debattartikeln här

Dagens ranking från Svenskt näringsliv med röster från företagare i Uppsala kommun ger dystra besked. Det är oacceptabelt att Uppsala kommun år efter år fortsätter underprestera i den lokala företagsrankingen. Företagen är grunden för jobben och välfärden. Näringslivsklimatet måste förbättras och det är tydligt att det behövs ett maktskifte för att uppnå det. Varje företag är från början någons idé eller livsverk. Vi vill se en Uppsalaanda där det är enkelt och roligt att starta företag, där idéer och innovation får näring att bli verklighet och där vi finner samarbetsytor och låter oss motiveras av andras framgång.

Moderaterna vill bland annat:

• Se över regler för företagare, garantera taxor på rätt nivå och korta handläggningstiderna hos kommunen.
• Konkurrensutsätta fler verksamheter som idag utförs av kommunen.
• Ta fram en åtgärdsplan för att minska företagens brottsutsatthet och otrygghet, i dialog med näringslivet.
• Skapa ”en väg in” för företagare i kommunen där ärenden enkelt kan följas digitalt.

Mer forskning om kvinnors sjukdomar, en sammanhållen förlossningsvård och ett lyft för klimakterievården är några av förslagen.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts även inom vården som vi kan vara stolta över. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården. Region Uppsala tilldelas ansvar för viss avancerad endometriosvård samt jobbar med Nationellt centrum för kvinnofrid för att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Men uppdraget är inte slutfört.

Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får allt annat lika mindre påkostad sjukvård än män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Samtidigt får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt.

Vi går till val på att modernisera vården i Region Uppsala så att fler patienter får vård i tid och medarbetarna en bättre arbetsmiljö. I detta ingår att bygga ut den nära vården med ett mål om minskade väntetider.

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. I det blågröna styret gör vi nu stora satsningar bland annat för att både rekrytera och behålla medarbetare. Detta arbete måste fortsätta. Vi vill att förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård samt uppföljning och återkoppling. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

Alla kvinnor genomgår klimakteriet men hur mycket och på vilket sätt man påverkas skiljer sig. Det symptom som nog de flest känner till är att man kan drabbas av svettningar och vallningar. Klimakteriet är mycket mer än bara vallningar. Då östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet. Benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Kvinnor får ökad risk för hjärtinfarkt efter menopausen som en effekt att östrogenproduktionen minskar och risk för åderförkalkning ökar. Det behövs mer stöttning till vården för att ge rätt vård till alla kvinnor som går igenom klimakteriet. Därför vill vi att det tas fram nationella riktlinjer som förbättrar klimakterievården.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Emilie Orring (M)

Regionråd

Jessica Kumlin (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Östhammar

Cecilia Linder (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Uppsala

Björn Erling (M)

Kandiderar till regionfullmäktige, Håbo

Artikel på EP-debatt 28 maj 2022.

Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar.

Det blågröna styret i Region Uppsala vill utreda införandet av hälsoobligationer. Syftet är att möjliggöra finansiering till preventiva insatser för att förebygga sjukdom vilket i sin tur kan minska kostnader kopplat till stora folkhälsosjukdomar. Uppdraget är en del av regionplan och budget 2023.

Framtidens utmaningar är stora och kräver att regionen arbetar brett för klara av att möta dessa. Med en åldrande befolkning, kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar och kroniska sjukdomar behöver vi säkerställa fortsatta satsningar på att vårda de som redan är sjuka men vi behöver stärka det preventiva arbetet för att minska inflödet av nya insjuknade. Majoriteten av vårdens resurser går till att vårda de som redan är sjuka. Endast en liten del läggs på preventiva insatser för att minska inflödet av nya insjuknade. Därför vill det blågröna styret i Region Uppsala – som ett led i att möjliggöra förebyggande insatser och finansiering av innovativa idéer och metoder – utreda förutsättningarna för en Hälsoobligation.

Forskning visar att ohälsan är större i socialt utsatta områden och att det finns skillnader kopplat till utbildningsbakgrund och att ohälsan är större bland till exempel arbetslösa. Att tidigt och långsiktigt verka för bättre hälsa bland barn kan ge livslånga effekter, som ger barnen bättre möjligheter, samt att sjukvårdens resurser kan läggas på annat senare i livet.

Fakta om Hälsoobligationer

En obligation är ett slags lån. Vanligast är att en stat eller ett företag utfärdar och säljer obligationer i stället för att låna pengar hos en bank. Staten eller företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 procent av sin investering, det vill säga lånet blir återbetalt.

Region Stockholm var först ut i Sverige med att införa hälsoobligationer och har bland annat landat i finansiering av ett pilotprojekt av prevention kring typ 2 diabetes. Detta innebär en potential att minska lidandet, få en bättre folkhälsa och även undvika vårdkostnader på cirka 1,4 miljarder kronor per år i Stockholm. Obligationen i Stockholm fungerar så att en aktör åtar sig att arbeta med en förebyggande insats, och att återbetalningen och räntan är kopplad till hur framgångsrik den förebyggande insatsen är.

Nej till miljardprojektet spårväg i Uppsala:

3 miljarder kronor. Så mycket ska Uppsalas skattebetalare betala för det spårvägsprojekt styret har drivit fram.

Moderaterna säger nej till detta oflexibla projekt som gör stora ingrepp i stadsmiljön och riskerar att kraftigt försämra framkomligheten under utbyggnadstiden. Uppsala är Sveriges största landsbygdskommun, spårvägsprojektet kommer få Uppsalabor till del. Såväl boende- som resemönster förändras hela tiden. Moderaterna vill därför i stället utveckla hela Uppsala och möta den elektrifiering som är på frammarsch avseende både bil och cykel.