Etikett: importerad

Sverige behöver ha ett starkare försvar för att hantera de allt svårare säkerhetsutmaningarna. Försvarsberedningen har presenterat en helhet av väl genomarbetade förslag för att stärka försvaret. Moderaterna anser att den helheten ska genomföras och att det kommer att kräva försvarsanslag som uppgår till 93 miljarder kronor motsvarande 1,5 procent av BNP år 2025. Vi kommer inte medverka till ett underfinansierat försvarsbeslut, var Ulf Kristerssons budskap i sitt tal vid Folk och Försvars rikskonferens idag.

Sverige behöver ha ett starkare försvar för att hantera de allt svårare säkerhetsutmaningarna. Försvarsberedningen har presenterat en helhet av väl genomarbetade förslag för att stärka försvaret. Moderaterna anser att den helheten ska genomföras och att det kommer att kräva försvarsanslag som uppgår till 93 miljarder kronor motsvarande 1,5 procent av BNP år 2025. Vi kommer inte medverka till ett underfinansierat försvarsbeslut, var Ulf Kristerssons budskap i sitt tal vid Folk och Försvars rikskonferens idag.

Säkerhetsläget i vår omvärld är oroligt. I vårt närområde har ett aggressivt Ryssland flyttat gränser med militärt våld. Samtidigt höjs konfliktnivån på ett antal platser runt om i världen. Det skapar osäkerhet som även påverkar även Sverige. Parallellt med detta utgör cyberattacker och desinformation växande hot som vi måste kunna hantera. Det svenska försvaret har under en lång tid levt med konstanta nedskärningar av anslag och organisation. Resultatet har blivit att Sverige satsar betydligt mindre relativt BNP på försvaret än våra nordiska och baltiska grannar.

Sedan några år tillbaka har den trenden börjat vända. Betydande resurser har genom Moderaternas och Kristdemokraternas budget tillförts försvaret. Nu riskerar dock nästa försvarsbeslut att bli underfinansierat om regeringen och dess stödpartier inte vill finansiera försvarsberedningens förslag fullt ut.

Moderaterna vill nu se ett långsiktigt försvarsbeslut som på allvar stärker Sveriges försvar och som är fullt ut finansierat. Det handlar om:

• Full finansiering för försvarsberedningens förslag.

Försvarsbudgeten ska uppgå till 93 miljarder kronor för att motsvara 1,5 procent av BNP år 2025. Moderaternas förslag innebär att tillskotten värdesäkras och att vi tar hänsyn till den ekonomiska tillväxten, till skillnad från den försvarsöverenskommelse som regeringen ingått med Centerpartiet och Liberalerna.

• Den ekonomiska banan med tillskott till försvaret den kommande försvarsbeslutsperioden, 2021–2025, måste tydliggöras.
   
• Värna helheten i försvarsberedningens förslag så att både försvarspolitiken och försvarsekonomi omfattas.​​​​​​​

Mer information om Moderaternas förslag, här

Ulf Kristerssons tal, här

I början av december valdes Anna af Sillén till ny ordförande i Moderata Företagarrådet. En av hennes viktigaste uppgifter blir att ta fram ett företagarprogram – med förslag på politiska reformer som moderata politiker ute i landet kan genomföra för ett bättre företagsklimat.

Anna af Sillén har varit engagerad i Företagarrådet sedan det bildades. När företagarrådet grundades av den nuvarande Europaparlamentarikern, Jörgen Warborn, så var Anna af Sillén med och startade upp ett av de första lokala företagarråden i sin hemkommun Nyköping. Sedan dess har arbetet fortsatt och det lokala företagarrådet har varit ett bra sätt för kommunpolitikerna i Nyköping och de lokala företagarna att träffas och hitta lösningar på gemensamma problem.

– Vi har nu haft vårt företagarråd i fyra år och kan konstatera hur värdefullt det har varit för oss att regelbundet samla en grupp kloka företagare och vända och vrida på utmaningar och gemensamt hitta möjligheter för att stärka företagsklimatet i vår kommun. Att nu få ta över klubban i det nationella Företagarrådet och få möjlighet att vara med och vidareutveckla det här arbetet är väldigt inspirerande, säger Anna af Sillén.

Företagarrådet ska ta fram ett reformprogram för företagarpolitiken

 Det går inte att ta miste på Anna af Silléns engagemang i företagarfrågorna. Hon beskriver på ett engagerat sätt hur olika politiska nivåer, under lång tid, skapat regelverk och processer som sätter käppar i hjulet för de svenska företagens tillväxt.

 –Det finns idag en oförståelse för vad företagande innebär, det är allvarligt då det resulterar i omständliga processer och regelkrångel. Därför är det viktigt att skapa en förståelse för vad företagande är och hur viktig företagsamhet är för utvecklingen. Det är i företagen jobben skapas och via jobben som vår välfärd byggs. Eftersom det är genom kommunens myndighetsutövning som den vanligaste kontakten med företag sker så spelar den lokala politiska nivån stor roll. Här hanteras företagen och samtidigt är det välfärdens verkstad – då är det viktigt att skapa bra samband, säger Anna af Sillén.

För att kunna underlätta för företagen och möjliggöra ett bra samarbete mellan det offentliga och företagen, så krävs det ett handfast politiskt arbete. Och just det lokala perspektivet på arbetet med att stärka företagspolitiken menar Anna är helt rätt:

– Moderata politiker runt om i landet har en viktig uppgift att förbättra förutsättningarna för företagande. Och det finns idag många goda exempel på kommuner där våra företrädare gör ett fantastiskt bra jobb. Så i vårt arbete att ta fram ett kommun- och regionalpolitiskt företagarprogram för Moderaterna så kommer mycket handla om att samla in best practice och konkretisera det för att kunna sprida över landet. Därför är också Företagarrådets styrelse sammansatt av politiker från såväl lokal som regional och nationell nivå, med geografisk spridning och den gemensamma nämnaren att de alla brinner för näringslivsfrågor, säger hon och tillägger:

–Moderaterna är största parti bland företagare, då har vi också störst förväntningar på oss att driva en bra företagarpolitik. Därför är Företagarrådets arbete i att stötta lokala företrädare viktigt.

I dag höll Ulf Kristersson sitt årliga jultal i Stockholm. I talet blickade Ulf Kristersson framåt mot 2020-talet och presenterade Moderaternas sjupunkts-program för att återupprätta svensk skola.

– Om knappt tre veckor så ringer vi ut 10-talet. Vårt land är på många sätt fantastiskt. Men kan bli ännu mycket bättre. Den gemensamma uppgiften för 2020-talet är att återupprätta det svenska samhällskontraktet, sa Ulf Kristersson.

– Att stoppa våldet så att människor kan känna sig trygga är alltså den första fundamentala delen av samhällskontraktet. Den andra delen är en riktigt bra skola. Så att alla barn i Sverige kan få en egen, ärlig chans, fortsatte Ulf Kristersson.

– En misslyckad skolgång är den snabbaste vägen in i kriminalitet. Det är också den säkraste vägen till droger och fattigdom. Att stoppa dagens skolmisslyckande är därför helt avgörande för att stoppa rekryteringen in till de kriminella gängen. 

– Inga barn ska lämnas efter. Klassresan måste än en gång börja i klassrummet, avslutade Ulf Kristersson.  

Moderaternas sjupunkts-program för att återupprätta svensk skola:

1. Tydligare kunskapskrav. Vi vill att kurs- och läroplanerna görs om med fokus på tydliga faktakunskaper i varje ämne. Kunskapskraven måste höjas – ämne för ämne och årskurs för årskurs. 
    
2. Bättre start. Barn till personer som står långt från arbetsmarknaden och barn till nyanlända ska erbjudas extra förskola. Förskoleklassen bör göras om till nya årskurs ett så att sexåringarna får tidigare kunskaper och resurser. 
    
3. Mer undervisning. Vi föreslår en lektion mer per dag redan på lågstadiet, med fokus på svenska och matte. Alla elever ska erbjudas läxhjälp. De som inte klarar skolan ska gå i lovskola eller ytterst läsa om årskursen. 
    
4. Skärpta krav på skolkvalitet. Skolinspektionen måste snabbare och effektivare kunna agera när oegentligheter uppdagas. Vi vill också införa årliga kvalitetsmätningar för alla skolor. Skolor som inte fungerar ska stängas. 
    
5. Lugnare klassrum. Ordning och studiero ska skrivas in i skollagens portalparagraf, och rektorn ska ges en tydlig skyldighet att upprätthålla ordning. Enligt dagens skollag ska ordningsregler utarbetas under medverkan av eleverna. Det vill vi förändra. Rektor ska också få ansvar för att omplacera elever, när så krävs. Omplaceringar och permanenta avstängningar måste kunna genomföras på ett bättre sätt, exempelvis om en elev begått allvarliga brott. 
    
6. Stärk lärarens auktoritet. Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för repressalier. Så kan det inte fortsätta. Skollagen måste ändras så att lärare och rektor får mandat att agera. I klassrummet ska det vara läraren som bestämmer. 
    
7. Tydliggör rektorns chefskap. Ledarskapet brister på många skolor och rektorer stannar i snitt bara två år på en skola. Rektorsutbildningen behöver byggas ut och förbättras med starkare fokus på ledarskap.

Se talet här.
Läs talet i sin helhet här.
Läs mer om sjupunkts-programmet här.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kommer att rikta misstroende mot arbetsmarknadsministern om inte regeringen böjer sig för riksdagens vilja när det gäller hur Arbetsförmedlingen ska reformeras. Regeringens snabba och ogenomtänkta förändringar riskerar att drabba de arbetslösa.

Arbetsförmedlingen behöver reformeras för att den ska fungera bättre. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut idag. De som är arbetslösa är andra grupper än förr. Många står långt från arbetsmarknaden – hälften av alla arbetslösa är utrikes födda. Det krävs nya verktyg för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Men den snabba och ogenomtänkta förändring av Arbetsförmedlingen som regeringen nu vill genomföra riskerar istället att drabba de arbetslösa.

Regeringens reformering av reformering av Arbetsförmedlingen har fått utstå stor kritik. Moderaterna och Kristdemokraterna är också kritiska och kräver att regeringen måste ändra sig på de punkter om Arbetsförmedlingen, där det finns en riksdagsmajoritet mot regeringen. Det handlar framförallt om att matchning av arbetslösa ska göras enligt lagen om valfrihet (LOV), vilket erfarenheter visar är en dålig lag när det gäller just arbetsförmedling. Men det handlar också om att reformen ska genomföras med en tidsplan som inte är trovärdig, samt att reformen som helhet är ogenomtänkt och oförberedd.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet brukar inte vara överens, och har olika långsiktiga uppfattningar om arbetsmarknadspolitiken. Men i detta tycker vi lika och vi agerar därför också likadant. M och KD kommer tillsammans med Vänsterpartiet att väcka misstroende mot arbetsmarknadsministern om inte regeringen senast tisdagen den 10 december anpassar sig till de krav som partierna gemensamt ställer idag.

Varje minoritetsregering måste förankra sin politik i riksdagen – eller acceptera nederlag. Det har fler minoritetsregeringar än denna fått erfara. Om regeringen inte lyder kommer det att få konsekvenser. Regeringens interna avtal ersätter helt enkelt inte grundlagen. Det måste Stefan Löfven nu förstå och acceptera.

I dag publicerade Ulf Kristersson följande Facebook-inlägg med anledning av sitt möte med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson:

”I oktober hade Moderaterna partistämma i Västerås. Då lyfte jag fram tre viktiga politiska områden där jag är övertygad om att det egentligen finns ett brett folkligt stöd för en ny politisk kurs. Det gäller brottsligheten, det gäller svensk energiförsörjning och det gäller invandringspolitiken. På dessa tre områden driver den nuvarande regeringen en politik som saknar förankring både i verkligheten och i samhället. 

Och jag sa i mitt tal på stämman att vi moderater under resten av den här mandatperioden kommer göra allt som står i vår makt för att söka brett stöd i Sveriges riksdag för en bättre politik, och inte bara vänta till nästa val. Det kräver att man samlar de partier som i olika sakfrågor vill åstadkomma förändring. 

Därför träffade jag idag Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på mitt arbetsrum i riksdagen. På mötet deltog även våra partiers gruppledare i riksdagen. Jag ville träffas just för att diskutera ett antal viktiga frågor för landet, där våra partier har snarlika uppfattningar. 

Vi pratade bland annat om frågan om livstidsstraff för gängrelaterade mord, men också hur Sverige kan slopa ungdomsrabatten och införa tillträdesförbud till butiker. När det gäller energi- och klimatpolitiken diskuterade vi hur kärnkraften ska kunna spela en viktig roll även i framtiden. Och så lyfte vi flera av de frågor som nu diskuteras i den pågående migrationsutredningen där alla riksdagspartier deltar, men där regeringen nu vill öka invandringen när den tvärtom borde minska om Sverige ska ha någon chans att klara integrationen. 

Det blev ett konstruktivt samtal. Moderaterna och Sverigedemokraterna är olika partier, med olika ideologier, och tycker olika i åtskilliga frågor. Men vi behandlar varandra med respekt, och i flera viktiga sakfrågor tycker vi ungefär lika. I dessa frågor vill jag naturligtvis att vi ska kunna samarbeta i riksdagen. 

Jag är övertygad om att det nu är dags att gå från ord till handling i svensk politik. Sverige kan inte fortsätta som nu. Politiskt spel och handlingsförlamning hotar samhällskontraktet. Så kan vi inte ha det. Det är bara om vi tar tag i Sveriges stora problem, som vi kommer kunna ta fasta på våra många möjligheter. Det är min drivkraft i det politiska arbetet.”

Se inlägget på Facebook.

Dagens PISA-mätning visar på en förbättring av svenska elevers resultat, men samtidigt visar den på att skillnaderna i kunskaper mellan de svenska eleverna aldrig har varit större. Det svenska skolsystemet dras isär och allt färre elever ges möjligheten att göra en klassresa.

Skolans kris är inte över. PISA-mätningen från 2018 som presenterades idag visade på en förbättring av elevernas kunskaper, samtidigt som den visar att svensk skola är mer splittrad än någonsin. Sverige är det land i hela OECD som har flest elever som inte får skriva PISA-provet, på grund av att de har för låga kunskaper.

Särskilt allvarligt är det att det är stora skillnader i prestation mellan elever med inhemsk bakgrund, jämfört med elever med utländsk bakgrund. När det gäller läsförståelse så är Sverige det land i hela OECD som har störst skillnader mellan dessa två grupper. Samma mönster visar sig även i de två andra ämnena testas i PISA, nämligen naturvetenskap och matematik.

PISA-provet visar också att de är i skolorna med störst utmaningarna, som de minst erfarna lärarna arbetar. Det är även dessa skolor som har störst problem med elevfrånvaro och stök och oordning.

– Det här visar på ett systemfel i svensk skola. Ska vi kunna vända utvecklingen i svensk skola och ge alla elever möjligheten att göra en klassresa, så måste vi se till att de skickligaste lärarna jobbar i de skolorna som har störst utmaningar, säger Kristina Axen Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna och fortsätter:

– Den svenska skoldebatten måste nu återigen börja handla om hur elevernas kunskaper kan stärkas, den har i allt för många år ägnats åt frågor som har mycket små effekter på elevernas kunskapsresultat. 

Kristina Axén Olin pekar ut ett antal politiska prioriteringar som är viktiga för att för att förbättra elevernas kunskaper i svensk skola:

• Tidigare skolstart, mer undervisningstid och kortare lov

Andra länder investerar i betydligt mer tid mellan elever och lärare; svenska elever tappar ett helt år i grundskolan jämfört med eleverna i vår närmaste omvärld. Det duger inte för ett land som ska konkurrera med kunskap. Svensk skola behöver övergå till en skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder samtidigt som undervisningstiden måste utökas med en timme per dag, med fokus på svenska och matematik. 

Alla elever i Sverige måste också erbjudas gratis läxhjälp och de som inte klarar skolan ska gå i lovskola under loven. Loven måste kortas för att få plats för mer skoltimmar och också av pedagogiska skäl då långa uppehåll gör att elever tappar kunskap. 

• Satsningar på kvalitet i undervisningen

De riktigt duktiga lärarna och rektorerna bli fler. Det är därför oroande att dagens lärarutbildning dras med låga antagningskrav, bristande kvalitet, avhopp och dåligt söktryck. Lärarutbildningen måste reformeras med antagningskrav, lämplighetsbedömning och få en större betoning på ledarskap, metodik och didaktik, andraspråksinlärning, specialpedagogik och NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer).

Utbildningen för rektorer är inte tillräckligt bra och fokuserad på ledarskap. Rektor och lärare är den viktigaste faktorn för en bra skola. Därför måste deras utbildning bli bättre.

• Kunskap måste få ett större fokus i skolan

Alla klassrum måste präglas av flit och ansträngning och lugn och ro. Våra viktigaste styrdokument, skollagen, läroplaner och kursplaner måste därför göras om så att kunskap sätts i fokus. I dag är lagarna och reglerna som styr skolan otydliga och fokuserar på fel saker. Lärarens auktoritet i klassrummet måste återupprättas. Det ska inte råda någon tvekan om vem som bestämmer. Alla som jobbar i skolan måste också ha inställningen att alla elever ska lyckas och att ingen elev ska ärva tidigare generationers utanförskap. Svensk skola måste bli bättre på att mäta och fira framgång

Samtliga riksdagspartier måste bjudas in till nya energiförhandlingar – så att en ny energiöverenskommelse kan komma på plats före årsskiftet. Det är nödvändigt för att trygga Sveriges elförsörjning och klara klimatomställningen, skriver Ulf Kristersson tillsammans med Ebba Busch Thor (KD) och Nyamko Sabuni (L) på DN Debatt.

En stabil elförsörjning är en förutsättning för Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Dessutom kan svensk energi spela en viktig roll i den globala klimatomställningen. Vår elproduktion – med framförallt kärnkraft och vattenkraft – är renast i hela EU. 

I framtiden kommer ännu mer ren el att behövas för att driva bilar, tunga transporter och industrier. Experter uppskattar att det handlar om en 50- till 60-procentig ökning av elanvändningen under de kommande 25 åren. 

Men nu ser vi allvarliga problem på elmarknaden. Stamnätet har många år på nacken och kapaciteten måste öka. Gotland har haft återkommande problem med strömavbrott. Elproblem har också drabbat Skåne och Stockholmsregionen. Till slut riskerar det att hindra investeringar och jobbtillfällen.

Det duger inte. Nu krävs politiska åtgärder som säkrar en trygg elförsörjning i Sverige även i framtiden. 

Regeringen måste bjuda in alla riksdagspartier till energisamtal med målet att teckna en ny energiöverenskommelse före årsskiftet. Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas krav inför sådana samtal består av nio punkter: 

1. Sverige elsystem ska vara 100 procent fossilfritt. Det betyder att kärnkraft måste få vara en viktig del av det svenska energisystemet också i framtiden. 

2. Den befintliga kärnkraften måste värnas. 

3. En svensk färdplan mot fjärde generationens kärnkraft ska utvecklas. 

4. Elmarknadens utformning måste utredas. 

5. En analys av elförsörjningen – inklusive en effektutredning – bör genomföras. 

6. Sverige måste agera för gemensamma EU-regler för godkännande av nya kärnkraftsreaktorer. 

7. Inom energiforskningen ska resurser avsättas även till kärnteknisk forskning. 

8. Skatter och stöd ska styra mot minskade utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt som inte bidrar till en snedvridning mellan olika fossilfria energislag. 

9. Kraftvärmens konkurrenskraft måste värnas. 

Läs artikeln i sin helhet här.

I dag presenterade Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson, skarpa förslag för att bryta segregationen. Det handlar bland annat om att avskaffa EBO och stärka drivkrafterna till arbete för den som är ny i Sverige.

En förutsättning för att kunna genomföra förslagen är att asylmottagandet i Sverige minskar till de nivåer som Moderaternas volymmål syftar till. Det innebär 5 000–8 000 asylsökande per år, att jämföra med dagens nivå på 21 000 asylsökande per år. 

För att bryta segregationen vill Moderaterna: 

1. Avskaffa EBO 

I dag har asylsökande möjlighet att välja att bo i eget boende (EBO), till exempel hos släkt eller vänner. Ungefär hälften av alla asylsökande väljer EBO. Men många kommuner har sett negativa effekter av detta, och utredningar pekar på att EBO förstärkt boendesegregationen. Moderaterna föreslår därför att möjligheten till EBO bara ska gälla asylsökande med en egen arbetsrelaterad inkomst – övriga ska bo på boenden som Migrationsverket tillhandahåller. 

2. Se över anvisningslagen 

Sveriges kommuner är sedan 2016 skyldiga att ta emot nyanlända, dvs. personer som fått uppehållstillstånd, för bosättning genom anvisningslagen. Moderaterna vill, givet att volymmålet genomförs, att anvisningslagen tills vidare kvarstår. Att nyanlända fördelas mellan landets kommuner bidrar till att minska boendesegrationen. Samtidigt föreslår vi en översyn av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända och viktningen av dessa faktorer. Hur bostadssituationen ser ut i en kommun bör vara en tillkommande faktor. 

3. Införa en nationell modell med etableringsboenden i max två år 

Kommuner skiljer sig i dag åt vad gäller hur länge boende enligt anvisningslagen erbjuds. Den rödgröna regeringens intention har varit permanenta eller långvariga boenden. Det skapar helt fel bild av vad man kan förvänta sig som ny i Sverige. Moderaterna föreslår i stället en nationell modell med etableringsboende i max två år. Som motprestation ska den boende delta aktivt i etableringsinsatser. Därmed betonas vikten av jobb, studier och egen ansträngning. 

Läs mer här. 
PM om förslagen bifogas.

Stefan Löfven uttalade sig nyligen om Sveriges migrationspolitik och gick då tvärt emot tidigare utspel från regeringens sida. Statsministern gick senare via sin stab ut med att han talade i rollen som partiledare efter hård kritik från Miljöpartiet. Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, anser att man måste kunna veta att statsministern uttalar sig korrekt och som en regeringsföreträdare, snarare än som partiledare. Hon KU-anmäler nu statsministern.

”Då statsministern uttalar sig i intervjuer så sker det i egenskap av företrädare för regeringen. Han uttalar sig inte som privatperson, inte som debattör och inte heller, om det inte särskilt framgår av sammanhanget, som socialdemokratisk partiordförande.”, skriver Maria Malmer Stenergard i KU-anmälan. 

När statsministern går ut och uttalar sig i en fråga är det orimligt att tvingas att gissa om det är som partiledare eller som statsminister. Det enda rimliga är att dessa två roller är desamma under normala omständigheter. Det är extra problematiskt att statsministern är otydlig med vad som är regeringens politik när migrationssamtalen mellan riksdagens åtta partier pågår.

Den nuvarande regeringen saknar en tydlig linje när det gäller svensk migrationspolitik. Det gör att varje uttalande från regeringen i allmänhet och statsministern i synnerhet är av extra vikt för att försöka få klarhet i var regeringen står i frågan. Skulle regeringen, och med det Socialdemokraterna, ändra sin politik skulle det ha stora potentiella effekter för framtida diskussioner inom ramen för migrationssamtalen.

– Vi blev väldigt förvånade när vi kunde läsa att statsministern uttalat sig om att han ville minska asylinvandringen, inte minst mot bakgrund av att regeringens politik gått i motsatt riktning under den här mandatperioden. Och vi befinner oss ju mitt i migrationssamtalen, så ett uttalande från statsministern med en omsvängning i migrationsfrågan är något vi naturligtvis reagerar på, säger Maria Malmer Stenergard.

När regeringen konsekvent vägrar att skärpa svensk terrorlagstiftning måste riksdagen överväga att agera även utan regeringens medverkan. Vi kräver också att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet, skriver Gunnar Strömmer och Johan Forssell på DN Debatt i dag

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan ett antal år tillbaka. Den senaste tidens utveckling i Syrien kan på sikt förvärra hotnivån i såväl Sverige som resten av Europa. Turkiets invasion riskerar att ge IS andrum att åter bygga upp sin struktur och närvaro i regionen. Det har redan kommit rapporter att både terrorister och anhöriga till terrorister har lämnat de läger eller fängelser de befunnit sig i.

Sverige är det land som, näst efter Belgien, har flest personer som anslutit sig till IS sett till befolkningsmängd. Det ger anledning att vara utomordentligt bekymrad. Detta i fråga om de individer som nu eventuellt återvänder till Sverige, men också för eventuell nyrekrytering av radikaliserade personer som redan bor i Sverige. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima – och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra sådana.

Det var mot den bakgrunden och den höjda terrorhotsnivån som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna tillsammans med regeringen slöt de så kallade terroröverenskommelserna år 2015 respektive 2017. Vi enades över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet.

Tyvärr kan vi fyra år efter den första överenskommelsen konstatera att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har prioriterat att genomföra de åtgärder vi kom överens om. Fortfarande saknas lagstiftning om:

• Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot. 
• Tydligare sekretessbrytande bestämmelser mellan polisen och kommunerna. 
• Hinder för missbruk av resehandlingar. 
• Effektivare straff för terrorismbrottslighet.

Det avstannade arbetet i Regeringskansliet är mycket allvarligt mot bakgrund av säkerhetssituationen. Samma mönster uppträdde häromveckan när regeringen lade fram ett förslag från tidigare terroröverenskommelser, som innebär ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation. Ett förslag som endast kommer att träffa vissa specifika situationer, som dessutom redan är straffbara i stor utsträckning.

Även med det nya samröresbrottet på plats kommer det fortsätta vara förenat med betydande svårigheter att lagföra och döma personer som reser från Sverige för att delta i en terroristorganisations verksamhet i ett annat land. Vi kan inte heller lita på att det internationella samfundet istället ska stå för en lösning. Tyvärr finns få tecken på att den internationella tribunal för IS-terrorister, som bland annat Sverige drivit på för, kommer att bli verklighet. 

Moderaterna kräver därför att regeringen snarast tillsätter en kommitté som får i uppdrag att bland annat lägga fram ett förbud mot deltagande i en våldsbejakande organisations verksamhet. 

Föreningsfriheten bör inte inrymma en rätt att ostraffat bedriva brottslig verksamhet. Förbudet bör träffa såväl utländska terrororganisationer liksom inhemska våldsbejakande ytterkantsrörelser som använder hot och våld som medel för att uppnå sina mål. Vidare bör en möjlighet införas att kunna återkalla ett svenskt medborgarskap när någon som har dubbla medborgarskap begår terrorbrott. Något som regeringen hittills motsatt sig.

Grundlagsändringar tar dock, med rätta, lång tid. De förutsätter två likalydande beslut före och efter valet 2022. Sannolikt kan nya regler därför vara på plats först 2023. Med tanke på den oroliga situationen som råder i omvärlden och den förhöjda terrorhotnivån i Sverige bör varje möjlighet att skärpa den vanliga lagstiftningen dessförinnan övervägas noggrant.

Moderaterna har därför, bland annat genom direkta kontakter med regeringen, krävt att ett förslag läggs fram som innebär att deltagande i en militärliknande terroristorganisations verksamhet kriminaliseras. Det beredningsunderlag som redan finns i Regeringskansliet kan enkelt kompletteras för att möjliggöra det. Ett sådant förbud skulle vidare inte stå i strid med grundlagen, men ändå sannolikt träffa terrororganisationer som organiserar sig på militärt vis, till exempel IS. 

Regeringen valde – trots våra påstötningar – att inte inkludera ett sådant förslag när ett särskilt straffansvar för samröre med en terrororganisation presenterades förra veckan. Det innebär att deltagande i till exempel IS verksamhet kommer vara fortsatt straffritt till 2023.

Vi beklagar det. Sverige har inte tid att fortsätta sitta på händerna. Vår terrorlagstiftning måste anpassas till den nivå som är standard i många andra europeiska länder. Nu får riksdagen istället överväga ifall ytterligare lagstiftningsåtgärder kan och bör vidtas på området utan regeringens direkta medverkan.

Sverige har alltför länge stått dåligt rustat inför ett försämrat säkerhetsläge och förhöjt terrorhot. Det finns ingen naturlag som säger att vi konsekvent ska ha en lägre skyddsnivå jämfört med övriga europeiska länder. Därför kommer Moderaterna fortsätta driva på för att stärka Sveriges förmåga och motståndskraft. Det handlar om ett kraftfullt brottsbekämpande arbete, men också om förebyggande reformer för att motverka våldsbejakande extremism. 

Gunnar Strömmer, partisekreterare (M)
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson (M)

Läs debattartikeln här.