Moderaterna föreslår att stoppa förtätning av villaområden i Stockholm och backar från Stockholms mål om 140 000 nya bostäder. Moderaterna vill istället låta bygga radhus i industriområden. I dag inleds debatten om Stockholms stads budget för 2026.
– Vi ska inte bygga sönder villa- och trädgårdsstäder, vilket man från Socialdemokraternas sida vill göra med allt mer förtätningar av små kommunala hyresrätter, säger Fjellner.
12 november, 2025
Det är mindre än ett år till nästa regionval och på onsdag klubbas mandatperiodens sista budget för Region Stockholm. Det är sista chansen att fatta beslut som avhjälper de uppenbara problem som finns i Stockholmsregionen.
Efter tre år av vänsterstyre är skatterna rekordhöga, tillväxten sjunkande, och utflyttningen ökande.
Det kan ses som lök på laxen att regionen samtidigt missköter sina kärnuppgifter; kollektivtrafiken har genomlidit historiska nedskärningar och stora biljettprishöjningar, medan sjukvårdens tillgänglighet, kvalitet och valfrihet har strypts. I själva verket är tillväxtproblemen nära förbundna med Region Stockholms misslyckanden.
När regionen brister i sin kostnadskontroll och låter byråkratin svälla, byggs stora strukturella obalanser upp i regionens ekonomi. Det innebär i sin tur att skatten är högre än den borde vara. Aldrig tidigare har invånarna i Stockholms län betalat så mycket i regionskatt. Samtidigt får de allt sämre service för sina pengar.
Skatterna och bristande service är två aspekter som hämmar tillväxten. Det finns dessvärre fler. Nittio procent av företagen i huvudstadsregionen uppger enligt Stockholms Handelskammare att den kriminella ekonomin hotar näringslivets utveckling och kan hämma svensk tillväxt. Samtidigt anger 4 av 10 stockholmare att de är otrygga i sitt eget område.
Från att tidigare ha varit en region som attraherade kompetenser och kapital har Stockholmsregionen blivit en utflyttningsregion. Kommande tioårsperiod så väntas 50 000 flytta ut från Stockholm. Det motsvarar en kommuns av exempelvis Österåkers eller Tyresös storlek.
Den sammantagna konsekvensen för näringslivet kan avläsas i flera olika siffror. Antalet konkurser är i år mer än 3 000 – hittills. Det ligger i samma storleksordning som förra året, en permanent rekordhög nivå. De senaste åren har runt 10 000 företag i Stockholm gått i konkurs.
Sett till måttet arbetslöshet så har Stockholmsregionen historiskt haft låga siffror, runt 1,3 procent under rikssnittet. Men detta har också vänt. I september låg arbetslösheten på 7,2 procent jämfört med rikssnittet på 6,9 procent.
När vi i detta läge läser igenom vänsterstyrets budgetförslag finns en mängd olika mål som regionens verksamheter ska sträva mot. Men trots det prekära läget och trots att ekonomisk tillväxt är nödvändig för att skapa de resurser som krävs för att klara av regionens framtida åtaganden, saknas uttalade mål om att också tillväxten måste värnas.
För tillväxt och ett fungerande näringsliv spelar roll. Skulle Stockholmsregionen gå tillbaka till sitt historiska arbetslöshetssnitt så skulle det enbart för Region Stockholm innebära 1,5 miljarder kronor mer i skatteintäkter.
Sett till hela regionen skulle en tillväxt som ökar 2,5 procent under 10 år, jämfört med Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent (mars 2025), för Stockholms räkning innebära en ökning med 152 miljarder i bruttoregionalprodukt, en ökning med totalt 69 miljarder i konsumtion och ytterligare 63 miljarder i skatteintäkter.
Arbete och satsningar för att främja tillväxten betalar sig själva, om de görs på rätt sätt och med rätt fokus. Därför måste tillväxten lyftas fram som ett prioriterat, övergripande mål i Regionens arbete – för invånarnas och näringslivets skull, men också för den egna ekonomin.
Vi vet att det finns partier i regionstyret som helst inte vill se tillväxt, därför att de tror att den måste vara liktydig med rovdrift och exploatering. Men snarare är en ekonomi som utnyttjar resurser bättre och gör nya innovationer både miljövänlig och tillväxtfrämjande. Men oavsett hur vi ser på tillväxten i sig är den en förutsättning för att klara kommande års åtaganden med en både växande och åldrande befolkning i samhället i stort. Om man har ambitioner för framtiden måste tillväxt vara en del av lösningen.
Därför kräver vi i samband med att budgeten för Region Stockholm klubbas att Regionen inför ett övergripande tillväxtmål om 2,5 procent, som alla verksamheter bör bidra till att uppfylla.
Regionen kan inte skapa tillväxten, men den kan vara med och bidra. Framför allt kan regionen arbeta på ett sätt så att den inte direkt hindrar tillväxt. Därför är det angeläget att tillväxtmålet antas och genomsyrar verksamheten. På så sätt får vi alla möjligheten att bo i en rikare och mer välmående region – och så får vi resurser att klara framtidens resande och hälso- och sjukvård.
Kristoffer Tamsons, oppositionsråd och gruppledare (M)
Carl-Johan Schiller, oppositionsråd och gruppledare (KD)
Amelie Tarschys Ingre, oppositionsråd och gruppledare (L)
Moderaterna i Stockholm tar kampen mot Miljözon klass 3 till en nationell nivå efter beslut Moderaternas arbetsstämma som ägde rum i Västerås nyligen. Målet är att avskaffa den i befintlig form helt och hållet – i hela landet rapporterar Dagens Industri i en artikel.
– I grunden handlar denna skärpta trafikpolitik om att Moderaterna vill uppmuntra omställningen, genom exempelvis skattelättnader, gröna bilpooler, ladd infrastruktur, och andra incitament som gör det enklare och lönsammare att välja elfordon, skriver Dennis Wedin, oppositionsborgarråd i Stockholms stad i en skriftlig kommentar på Facebook.
Regeringen och Region Stockholm är överens om Östliga förbindelsen som är en vägtunnel och finansieringen av ny tunnelbana i Stockholm. Därtill säkras tunnelbanans pågående utbyggnad och bygget av Spårväg syd.
– Det är en glädjens dag för alla oss som tror på tillväxt och utveckling. För oss som kämpar för en östlig förbindelse och en färdigställd ringled, liksom en utvecklad kollektivtrafik. Detta är en arbetsseger och jag vill tacka alla partier som gjort det möjligt skriver Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd på Facebook i en skriftlig kommentar.
Stockholmarna ska även framöver kunna bo nära natur, parker och grönska. Därför vill Moderaterna i Stockholm genomföra en riktad budgetsatsning på 60 miljoner kronor för att stoppa förtätningen av Stockholm och bevara grönområdena.
Under de senaste 25 åren har grönytor motsvarande hela Kungsholmen byggts bort. Samtidigt har det rödgröna styret som uttalat mål att fortsätta exploatera och bebygga populära grön- och villaområden i stadens ytterdelar. Moderaterna säger nu nej till den utvecklingen.
– Stockholm ska växa, men inte på bekostnad av det gröna. Vi vill skydda parker, villaområden och natur som gör staden levande, vacker och trygg. Stockholms grönska är en del av stadens själ och livskvalitet, säger Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd och gruppledare för Moderaterna i Stockholms stad.
I Moderaternas budget för 2026 satsas 60 miljoner kronor på att bevara och utveckla stadens grönområden. Förslaget omfattar bland annat ett nytt kommunalt mål för mängden grönyta, stopp för planerade förtätningar i populära grönområden, formellt skydd för fler populära naturområden och en översyn av äldre detaljplaner för trädgårds- och småstugeområden.
– Det rödgröna styret försöker bygga bort villaområden och grönytor i den sociala ingenjörskonsts namn. Det skapar inte gemenskap – det skapar konflikt. Vi vill värna Stockholms särprägel, där storstad och natur möts, avslutar Fjellner.
Moderaternas förslag är en del av budgeten ”En budget för hårt arbetande stockholmare”, där ansvar för ekonomin kombineras med satsningar på trygghet, skola och en grön stad.
Moderaterna satsar 60 miljoner kronor på att:
Fakta
Stockholms stad samlade grönyta minskade under perioden 1998-2019 med 389 hektar netto, en yta motsvarande hela Kungsholmen.
I en opinionsundersökning som genomfördes tillsammans med Demoskop under våren svarade hela 84 procent att man instämmer i påståendet att grönområden måste bevaras, även om det skulle göra det svårare att bygga fler bostäder. Tillfrågade var 7044 personer över 18 som bor i Stockholms kommun.
Stoppa förtätningar i Stockholms stads grönområden. Det är budskapet från oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) som också ifrågasätter målet om 140 000 nya bostäder till år 2035
Trafikverket vill göra historiskt stora satsningar på svensk infrastruktur. Under perioden 2026–2037
läggs hela 1 171 miljarder kronor på flera infrastrukturprojekt. Efter ett antal år då Stockholmsregionen satts på undantag i den nationella trafikpolitiken presenteras nu också flera viktiga satsningar för framtiden med bäring på regionen.
– Svälten av Stockholm ser ut att vara över. Med satsningar som Tvärförbindelse Södertörn, Förbifart Stockholm, Märsta station och Södertäljebron ser Stockholm ut att bli en vinnare i Trafikverkets förslag till nationell plan. Det är välbehövligt och efterlängtat, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd i Region Stockholm.- Stockholmsregionen har också goda möjligheter att ta del av de historiska satsningar som nu presenteras på drift och underhåll av vägar och järnvägar. Som den största pendlarregionen i Sverige lider människor här av tidigare regeringars bristande insatser. Kan underhållsskulden nu börja betas av är det en efterlängtad satsning för färre störningar och ökad punktlighet, säger Tamsons (M).- Utöver nationell plan pågår nu förhandlingar om tunnelbanans utbyggnad och den för regionen helt avgörande utbyggnaden av Östlig förbindelse. Jag har stora förhoppningar och förväntningar på att även dessa finns med när regeringen slutligen fattar beslut om planen, avslutar Tamsons (M).
Fakta:
I dag, tisdag den 30 september, presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan. I den föreslår Trafikverket historiskt stora satsningar på svensk infrastruktur. Flera av satsningarna som prioriteras finns i Stockholmsregionen.
Bland annat Tvärförbindelse Södertörn, satsningar på E4:an för färdigställande av Förbifart Stockholm samt Märsta station och Södertäljebron.
Svenskt Näringslivs nya ranking visar att Stockholm faller för tredje året i rad i företagsklimatet – från plats 107 till 151, en nedgång med hela 44 placeringar bara i år. Under mandatperioden har staden tappat totalt 61 placeringar.
– Stockholm borde vara Sveriges bästa kommun att starta och driva företag i. I stället fortsätter vi att rasa i Svenskt Näringslivs ranking. Det är en alarmerande signal om att staden inte fungerar. Den här trenden måste vända. För när vi ger företag i Stockholm rätt förutsättningar skapar det positiva effekter som sträcker sig långt utanför stadens gränser, säger Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad.
Rankingen visar att Stockholm tappar kraftigt på ”mjuka” faktorer som dialog, service, bemötande och politikers attityd. Samtidigt uppger företagen att brott och otrygghet påverkar deras verksamhet mer än tidigare.
– Företagsklimatet är en spegel av hur staden styrs och hur staden mår. Stockholm brottas inte bara med växande otrygghet, rekordhöga skatter och ett skenande skuldberg där Karin Wanngård (S) lånar en miljon i timmen utan nu också med ett ras i företagens förtroende. När fem av nio borgarråd i styret har meddelat att de lämnar sina poster är det tydligt att styret flyr sitt ansvar när staden behöver ledarskap, fortsätter Fjellner.
Moderaterna kräver att Socialdemokraterna presenterar en åtgärdsplan för att vända utvecklingen.
– Stockholm behöver en krisplan för företagsklimatet. Dialogen med företagen måste förbättras, otryggheten måste bekämpas, skatten sänkas och skuldsättningen bromsas. Socialdemokraterna kan inte fortsätta på den inslagna vägen. Stockholm ska vara Sveriges bästa stad att driva företag i, avslutar Fjellner.
Pressmeddelande: Moderaterna föreslår klassdelningspeng för mindre skolklasser,
bättre studiero och högre resultat
Klasstorlekarna i Stockholms grundskolor har vuxit med nästan 40 procent det senaste decenniet. I lågstadiet är det i dag vanligt upp emot 30 elever per klass, jämfört med cirka 22 för tio år sedan. Moderaterna i Stockholms stad föreslår nu en ny satsning – en ”klassdelningspeng” – som ska minska klasserna och ge eleverna bättre förutsättningar.
– När en lärare har ansvar för 30 elever eller fler blir det svårare att se varje barn. Elever som behöver extra stöd riskerar att hamna efter och arbetsmiljön för både elever och lärare försämras. Mindre klasser är helt avgörande för att vända de senaste årens utvecklingen av sjunkande skolresultat i Stockholm, säger Andréa Hedin (M), skolpolitisk talesperson i Stockholms stad.
Som Svenska Dagbladet rapporterat (http://bit.ly/48p7gzd) handlar förslaget om att ge skolor ett ekonomiskt stöd för att kunna starta parallellklasser när grupperna växer sig för stora.
– Har man klasser som börjar gå upp emot 30 elever – och man ser att här skulle vi kunna göra en parallellklass till eller annan varaktig grupplösning – då får man ett klassdelningsbidrag, fortsätter Andréa Hedin (M) till tidningen.
Sveriges Lärare menar själva att omkring 22–24 elever är en rimlig nivå. Skolresultaten i Stockholm har också sjunkit de senaste åren och elevernas upplevda studiero minskar. Bara drygt hälften av eleverna i årskurs 8 uppger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
– Vi kan inte acceptera att resultaten sjunker och att studieron brister samtidigt som klasserna bara växer. Stockholms elever förtjänar en skolgång som gör dom behöriga till gymnasiet och genom mindre klasser ger vi skolorna bättre förutsättningar att se till att eleverna går ut med godkända resultat, avslutar Andréa Hedin (M).
Förslaget i korthet:
Klassdelningspeng
1. En riktad satsning som utgår till skolor som minskar klasstorlekarna.
2. Bidrag ges om skolan kan visa att de organiserar om till en parallellklass eller annan varaktig grupplösning.
3. Medel kan återkrävas om villkoren inte följs.
4. Gäller lika för kommunala och fristående skolor.
Moderaterna i Stockholm: Välkommet med ny förhandling om Stockholms infrastruktur
Det är välkommet att regeringen nu ger en förhandlingsperson ett tydligt uppdrag att ta nästa steg för utbyggd tunnelbana, bygget av Spårväg syd och en Östlig förbindelse. Stockholm och Stockholmsregionen växer snabbt och det behövs bättre infrastruktur och fler bostäder.
– En ny förhandling är ett välkommet besked och ett besked som ställer ett stort ansvar på oss regionala och lokala företrädare att nu finna varandra och samlas för Stockholmsregionens bästa, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd region Stockholm.
– Moderaterna kommer att vara en konstruktiv part i de följande diskussionerna. Stockholm behöver både tunnelbana och Östlig förbindelse, säger Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd Stockholms stad.
Fakta:
I slutet av juni avbröts förhandlingarna mellan regeringen, Region Stockholm och flera berörda kommuner kring finansieringen av större infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet: tunnelbaneutbyggnad och Spårväg Syd. Parterna var överens om hur kostnadsökningarna på drygt 4 miljarder kronor skulle fördelas, vilket skulle möjliggöra färdigställandet av tunnelbanan till Arenastaden, Barkarby och Nacka.
Förhandlingarna kraschade när Region Stockholm och Stockholms stad vägrade skriva under en avsiktsförklaring om Östlig förbindelse – en trafiktunnel från Nacka till norra Djurgården som är den sista pusselbiten i Stockholms ringled.
Idag, torsdag den 18 september, beslutade regeringen att tillsätta en ny förhandlingsperson genom Catharina Elmsäter-Svärd (M), tidigare infrastrukturminister (2010–2014). Hon har nu till den 18 november på sig att nå en överenskommelse.
