Kategori: Nyhet

Först och främst måste vi komma ihåg varför vi gör detta. Fastigheterna på CLV klarar alltså inte av de krav som ställs i framtidens sjukvård. Vi klarar oss idag, men om fem, tio, tjugo år ställs hela tiden nya krav. Sjukvården har tagit fram standarder för hur olika lokaler ska se ut och vi klarar egentligen inte något av dem ens idag. Vi har knappt några enkelrum, för små operationssalar, för små hissar och alldeles för små teknikutrymmen. Detta innebär att vi antingen lever kvar i det förgångna eller bygger nya fastigheter som klarar av sjukvårdens krav. Detta gör vi antingen genom att bygga nytt på ny plats, eller bygger nytt i etapper på CLV. Vi vill att personalen och patienterna ska slippa vistas i en byggarbetsplats med alla dess risker under 20 år framöver, därför satsar vi på att bygga i Räppe.

Ett sånt här beslut väcker mycket känslor och många har synpunkter, och det är bra. Men när man inte håller sig till sanningen och istället anklagar regionen för att inte följa lagen och undanhålla saker, då har man gått för långt. Därför ska jag här försöka reda ut vad som är sanning och vad som är myter.

Vi följer Lagen om offentlig upphandling (LoU) till punkt och pricka. Vi har gjort en totalupphandling där partnering enbart är en samarbetsform, som beskriver hur vi arbetar tillsammans med öppna böcker. Upphandlingen är gjord i flera faser, Fas 0 Förstudie, Fas 1 projektering och Fas 2 byggnation. Vi kan när som helst under FAS 1, avbryta vårt samarbete med Skanska och då enbart betala uppkomna kostnader. Eftersom vi inte har begärt ett fast pris från början, slipper vi ökningarna i byggindex, istället betalar vi de kostnader som uppstår. Det innebär att vi betalar det pris som tex en gipsskiva kostar, den dagen vi köper gipsskivan det vill säga om flera år. Det finns dom som säger att Region Kronobergs ekonomi är usel, då vill jag säga följande. Regionens egna kapital har ökat stadigt de senaste fem åren från 1,4 miljarder till 2,7 miljarder. Prognos för 2022 är ett resultat på cirka + 400 mnkr, det visar tydligt att vi har en god ekonomi.

Vår avsikt är att använda 44 % eller 3,5 miljarder av s k egna medel (pensionsmedel mm). 1999 gjordes en avsättning till kapitalförvaltning för kommande års pensionsutbetalningar. Dessa medel har inte behövts användas, utan har över åren vuxit genom bra kapitalförvaltning. 2018 tog regionen fram en prognos över framtida pensionsutbetalning, som visade att runt 2040 uppstår stora pensionsutbetalningar. Region beslutade därför att under några år sätta av mer pengar till kapitalförvaltning för framtida pensionsutbetalningar, och har idag ett värde på cirka 2,2 mdr. Dessa pengar har aldrig föreslagits att användas till nytt sjukhus. Däremot är bedömningen att vi under en period inte behöver sätta av mer pengar från vårt kassaflöde till kapitalförvaltning för kommande pensionsutbetalningar. Dock runt 2035 behöver vi åter sätta av pengar till kapitalförvaltningen för kommande pensionsutbetalningar.

Amortering av låneskulden beräknas ske snabbare än 30 år. Avskrivningarna på sjukhuset blir stora och kommer att gå till amortering.

Eftersom inga avsättningar görs under en period till kapitalförvaltning för kommande års pensionsutbetalningar, kommer dessa medel istället gå till amortering även efter akutsjukhuset står klart. Och kommande resultat från 2031 och framåt kommer gå in och amortera av skulden.

Materialpriserna har ökat osedvanligt mycket det senaste året. I genomsnitt 15 % från februari 2021 till februari 2022. I investeringsbeslutet för nytt sjukhus har prisnivån använts per november 2021, och merparten av den höga kostnadsutvecklingen för förra året har tagits med. Någon ny prognos har inte tagits fram för nytt sjukhus, eftersom faktainnehållet inte har ändrats, och kommer ske först under fas 1 då detaljplanering och projektering kommer att genomföras. Enligt teorin utifrån utbud och efterfrågan, så bör ett ökat kostnadsläge medföra mindre byggnationer och därmed ge en kostnadsdämpande effekt i form av en lågkonjunktur. Men sammantaget är det därför väldigt svårt att räkna på vilken totalkostnad detta ger under så många år som nytt sjukhus kommer att byggas, vilket i så fall behöver bygga på spekulationer om en rad parametrar. Men vi kommer att ta fram olika scenarioberäkningar för våra investeringar, och använda dessa i den långtidsprognos till 2032 som regionen arbetar med för att planera, följa och ha koll på vår ekonomi.

Mikael Johansson (M)

Regionstyrelsens ordförande

Vårdgivarna får betalt efter faktiskt utförd vård och nu ser vi att vi har möjlighet att hjälpa fler ungdomar snabbare. Inget barn eller ungdom ska behöva vänta i månader på hjälp. Därför föreslår M, C, KD och L att budgeten för Vårdval BUP höjs med sex miljoner för 2022. Höjningen finansieras ur Regionstyrelsens budget för 2022.

– Det är viktigt att vi ger möjlighet för så många barn och unga som möjligt, att få det stöd de behöver. Genom denna ekonomiska satsning, kan fler få hjälp, kommenterar Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande.

Sedan vårdval BUP infördes i Region Kronoberg har antalet besök, utredningar och behandlingar ökat stadigt för att möta det ökande behovet hos barn och unga.

– Målsättningen är att inga barn och unga ska behöva vänta länge på att få hjälp. Genom tidigare satsningar har Alliansen minskat väntetiderna och vi satsar nu ytterligare 6 miljoner, säger Elizabeth Peltola (C).

Kötiden har för till exempel neuropsykiatrisk utredning kortats från drygt ett och ett halvt år till fyra månader för den som väljer mottagningen med kortast kö.

– Denna satsning har hög prioritet och vi ser nu att vår satsning på barn- och ungdomspsykiatrin också har gett positivt resultat i form av minskade köer med minskat lidande både för de unga och deras anhöriga, kommenterar Eva Johnsson (KD).

Med denna satsning är Alliansen övertygade om att väntetiden nu kan kortas ännu mer.

– Väntetiderna till BUP har kortats rejält men mer kan göras. Jag är glad att vi nu kan ta nästa steg och satsa 6 nya miljoner för att kunna erbjuda vård direkt – ungdomar som mår dåligt ska inte behöva vänta, avslutar Yngve Filipsson (L).

Jag beklagar den brist på tillgänglighet som ”Patient på Teleborg” (Smålandsposten den 2/6) har drabbats av. Att få prata med en människa av kött och blod samma dag är inte för mycket begärt. Sedan kan det dröja någon dag innan man får en medicinsk bedömning av en sjuksköterska, fysioterapeut eller läkare, men meddelandet ”kön är fylld för dagen” ska inte förekomma för den som ringer på förmiddagen.

Jag vill ändå ge rådet att pröva en annan vårdcentral. Alla har inte lika stora problem. Det nya sjukhuset har dock inget med saken att göra. Problemet i primärvården är i första hand brist på specialister i allmänmedicin, men sedan några år tillbaka utbildar Region Kronoberg fler sådana läkare än någonsin och de flesta färdigutbildade har valt att stanna i regionen. De senaste åren har vakanserna minskat och med nuvarande utbildningstakt kommer det problemet att vara borta om några år, men det tar sex–sju år i genomsnitt att utbilda en specialist så det är inte gjort i en handvändning.

Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Kronoberg

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts som vi kan vara stolta över. Inte minst inom sjukvården. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården. Men vi ska inte luta oss tillbaka och vara nöjda – uppdraget är inte slutfört och vi har mycket kvar att göra.

• Bygg ut primärvården – Prioritera forskning om kvinnors vård och hälsa.

Kvinnors sjukdomar har både inom forskning och i det kliniska arbetet under lång tid varit eftersatt. Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får allt annat lika mindre påkostad sjukvård än män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Samtidigt får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt. Kvinnor kan exempelvis få felställda diagnoser på grund av att deras kranskärl ser normala ut, trots att kvinnor kan ha hjärtinfarkt utan att ha förträngningar i kranskärlen.

Ett annat exempel på en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom är endometrios. För den som drabbats innebär det inte bara stor smärta utan också perioder av sjukskrivningar, försök till olika medicinska behandlingar och upprepade kirurgiska ingrepp med stor påverkan på vardagen. En jämställd vård kräver att kvinnors smärta tas på allvar och att det satsas på forskning kring kvinnosjukdomar. Det krävs också ett nationellt kunskapslyft om kvinnosjukdomar inom primärvården. Detta samtidigt som primärvården får en större andel av sjukvårdens totala budget med ett mål om minskade väntetider.

• Sammanhållen förlossningsvård

Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. Många regioner gör nu stora satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare samt leva upp till målsättningen om en barnmorska per födande. Men Sverige ligger relativt högt gällande kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Därför vill vi att förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård samt uppföljning och återkoppling. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.

• Förbättra klimakterievården

Alla kvinnor genomgår klimakteriet men hur mycket och på vilket sätt man påverkas skiljer sig. För en del kan det vara en positiv tid med känsla av förnyelse och för andra en mycket svår tid med kroppsliga besvär och ohälsa. Det symptom som nog de flest känner till är att man kan drabbas av svettningar och vallningar. Det är faktiskt upp till tre av fyra kvinnor som får just detta symptom. Klimakteriet är så mycket mer än bara vallningar. Då östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet. Benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Kvinnor får ökad risk för hjärtinfarkt efter menopausen som en effekt att östrogenproduktionen minskar och risk för åderförkalkning ökar. Det behövs mer stöttning till vården för att ge rätt vård till alla kvinnor som går igenom klimakteriet. Vi vill att det tas fram nationella riktlinjer som förbättrar klimakterievården i Sverige. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder så att hälften av Sveriges befolkning får rätt vård i tid.

Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Inte andra partier. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.

Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson

Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande

Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

– Ett starkt förslag där tillskottet gör det möjligt att vår kärnverksamhet ska fortsätta utvecklas. Ingen kan ifrågasätta vår stora ambition att jobba för att alla Kronobergare ska ha det ännu bättre, oavsett om det handlar om vården, trafiken, kulturen eller i det regionala utvecklingsområdet, kommenterade Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande, när budgeten presenterades.

Alliansen presenterade budgetförslaget för 2023 i Region Kronoberg.

– Samtidigt som vi presenterar vår budget, kan vi konstatera att köerna i Kronoberg minskar. En riktigt bra besked till personalen som gör ett otroligt bra jobb och för patienterna som har rätt att få vård när de behöver den, säger Mikael Johansson, kommunstyrelsens ordförande.

197 miljoner kronor i tillskott för regionens verksamheter, som ger möjligheter att bemöta de ekonomiska oroligheterna som finns i omvärlden, men också kapaciteten att fortsätta utveckla hela Kronobergs län.

– Ja, vi har en Allians i Region Kronoberg som är stark, lika stark som det budgetförslag som vi presentar gemensamt idag, avslutar Mikael.

Här kan du ta del av hela förslaget

Det centrala avtalet är tydligt med att satsningen på särskilt yrkesskickliga ska fortsatta för att öka möjligheten till lönekarriär inom yrket och att öka lönespridningen. Avtalet utesluter inte prioritering av även andra sjuksköterskor.

– Vi i Alliansen har varit tydliga under hela mandatperioden med att vi prioriterar våra medarbetare, och detta avtal, visar att vi går från ord till handling. Att göra lönekarriär är en viktig del för att fortsätta jobba med lönespridningen, säger Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande i en kommentar.

Vi i alliansen har gjort en extra satsning på årets löneöversyn, vi har tillfört 20 miljoner extra inklusive de sociala avgifterna. Alliansen i Region Kronoberg har sina prioriteringar klart för sig.

– Satsningen från Alliansens sida visar att vi ser möjlighet till lönekarriär som en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill att Region Kronoberg ska vara en bra arbetsgivare både för de medarbetare som redan idag finns hos oss men också för att fler ska vilja söka sig till regionen, säger Elizabeth Peltola (C).

Majoriteten av dessa extra resurser kommer att fördelas bland de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar. Detta innebär totalt att regionen satsar mycket mer än märket på 1,6% på de yrkesgrupper som finns inom Vårdförbundet.

– Detta är en fortsatt tydlig satsning av våra medarbetares lönenivåer är en viktig signal om att det är ett viktigt och prioriterat område för oss, säger Eva Johnsson (KD).

Med Alliansen i ledningen har Region Kronoberg gjort kraftiga satsningar på särskilt yrkesskickliga under de senaste åren och uppnått en bra lönespridning. Denna lönespridning vill vi bibehålla.

– Med tillskott av extra pengar i år kommer betydligt fler sjuksköterskor att få ta del av en god löneutveckling. Dessutom gör vi en extra satsning på vissa särskilt svårrekryterade grupper av specialistsjuksköterskor. Vi vill med detta satsa på våra egna medarbetare och minska hyrpersonalen, avslutar Yngve Filipsson (L).

Det är alltid positivt och uppmuntrande att få bekräftelse på det jobb som alla medarbetare gör för att hålla hög tillgång och god kvalitet i vården.

– Vi jobbar inte för att komma högt i diverse rankningar. Vi jobbar för att ge den bästa möjliga vården för kronobergarna och denna andraplats är ett bevis på att vi är på rätt väg. Vi har vänt från att vara bland de sämsta i landet i början av mandatperioden till att nu ligga i toppen, konstaterar regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson.

På den nationella sajten vantetider.se kan du gå in och se hur vården i din region ligger till i förhållande till andra regionen. Vi kan stolt konstatera att Region Kronoberg är näst bäst i Sverige, efter Gotland, i att erbjuda operation/åtgärd i den specialiserade vården inom vårdgarantins 90 dagar.

Genomsnittet i landet är 57% medan vi i Kronoberg når upp till 76%.

Har du frågor, funderingar? Ta kontakt med oss!

I höst startar Grimslövs folkhögskola en helt ny utbildning till hotell- och konferensvärd. Utbildningen är unik i sitt slag och väldigt efterlängtad.

Utbildningen till hotell- och konferensvärd på Grimslövs folkhögskola är på två terminer och är riksrekryterande. För att söka till utbildningen ska man ha minst grundskolekompetens. Studenter får möjlighet att bo på skolans internat.

– Vi får löpande signaler från turistbranschen om att det finns ett skriande behov av arbetskraft med den här kompetensen. Grimslövs folkhögskola kommer också att samverka med branschen för att anpassa utbildningen efter behoven. En viktig del i den här satsningen är att ger en relativt kort väg till arbeten där behoven av arbetskraft är och kommer att vara stora, säger Thomas Ragnarsson (M), ordförande i styrelsen för Grimslövs folkhögskola. 

– Genom utbildningen läggs ännu en pusselbit i det utbildningsutbud som erbjuds på Grimslövs folkhögskola. Redan i dag finns en eftergymnasial utbildning inom turism och äventyr och med denna utbildning så kan folkhögskolan erbjuda en utbildning mot en annan del av turistbranschen. Detta blir en fantastik möjlighet för många att få rätt förutsättningar att få ett väldigt utvecklande arbete, säger Erik Engsbråten, rektor på Grimslövs folkhögskola. 

Praktiska moment på egen konferensanläggning

Utbildningen består av både praktiska och teoretiska moment, vilket ger en bred kompetens för arbete inom reception, bokningar, våningsservice, servering och konferensarbete. Det innebär att studenterna efter genomgången utbildning kan arbeta på hotell- och konferensanläggningar, vandrarhem, campingar och andra delar av turistnäringen. 

Det som också är unikt med utbildningen är att Grimslövs egen hotell- och konferensanläggning Ekhagen används för praktiska moment under hela utbildningen. Studenterna får på så sätt träna i skarpt läge på de moment som ingår i utbildningen, med stöd från lärare och handledare. 

– Genom utbildningen kommer våra medarbetare i vårt serviceteam att vara inblandade som handledare. Det knyter ihop vår folkhögskola där alla medarbetare har ett pedagogiskt uppdrag även om det förstås är olika roller att vara lärare och handledare. Slutligen så gör Region Kronoberg genom Ekhagens kurs och konferens en viktig samhällsinsats genom att också fungera som yrkesträningscenter. Det tycker jag känns väldigt bra, säger Erik Engsbråten.

Fakta: Grimslövs folkhögskola

Region Kronoberg driver Grimslövs Folkhögskola. Skolans inriktning är hälsa, friskvård och kultur i ett brett perspektiv.

Läs mer om Grimslövs folkhögskola

I veckan var Alliansen i Region Kronoberg på studieresa till Halmstad och där kunde vi träffa representanter från alliansstyrda Region Halland.

Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, berätta mer om vad ni gjort i Halmstad i veckan:

– Det har varit en lyckad studieresa där vi kunnat lära mycket om deras arbete, inte minst inom den informationsdrivna vården där de är föregångare och där vi i Region Kronoberg nu står i startgroparna.

Varför gör vi denna studieresa, är det vanligt?
– Att resa som Allians tillsammans är oerhört givande och vi vårdar våra relationer väl för att driva samarbetet på bästa sätt, och vi verkar vara unika med det arbetssättet i Region Kronoberg, men det är något vi brukar göra och det är viktigt för oss, berättar Mikael.

Vi har jobbat hårt den senaste veckan, vad väntar nu på måndag?
– Ja, i veckan har vi fattat historiska beslut om nytt sjukhus i Växjö och stora investeringar på lasarettet i Ljungby, och hämtat inspiration i Halland. Nästa vecka påbörjas arbetet med att lägga en valbudget, och att förbereda för att fylla sjukhusen med en god vård för kronobergarna.

Region Kronoberg med Moderaterna i ledningen har kraft att leda och utveckla regionen!

Regionfullmäktige har beslutat om att bygga ett nytt sjukhus i Växjö i Räppe samtidigt som man fattat ett investeringsbeslut om att Ljungby lasarett ska byggas ut.

Här berättar Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, om båda besluten.