Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Många framsteg har gjorts som vi kan vara stolta över. Inte minst inom sjukvården. Förlossningsvården har trots bemanningssvårigheter blivit mer jämlik och fler får ta del av eftervården. Men vi ska inte luta oss tillbaka och vara nöjda – uppdraget är inte slutfört och vi har mycket kvar att göra.
• Bygg ut primärvården – Prioritera forskning om kvinnors vård och hälsa.
Kvinnors sjukdomar har både inom forskning och i det kliniska arbetet under lång tid varit eftersatt. Det finns områden med stora kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck både gällande symptom, smärta samt reaktion på läkemedel. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män och får allt annat lika mindre påkostad sjukvård än män. Hjärt- och kärlsjukdomar drabbar båda könen i lika hög grad. Samtidigt får kvinnor inte lika bra hjärtvård som män vid hjärtinfarkt. Kvinnor kan exempelvis få felställda diagnoser på grund av att deras kranskärl ser normala ut, trots att kvinnor kan ha hjärtinfarkt utan att ha förträngningar i kranskärlen.
Ett annat exempel på en underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom är endometrios. För den som drabbats innebär det inte bara stor smärta utan också perioder av sjukskrivningar, försök till olika medicinska behandlingar och upprepade kirurgiska ingrepp med stor påverkan på vardagen. En jämställd vård kräver att kvinnors smärta tas på allvar och att det satsas på forskning kring kvinnosjukdomar. Det krävs också ett nationellt kunskapslyft om kvinnosjukdomar inom primärvården. Detta samtidigt som primärvården får en större andel av sjukvårdens totala budget med ett mål om minskade väntetider.
• Sammanhållen förlossningsvård
Förlossningsvården har blivit mer jämlik och arbetar mer hälsoförebyggande. Många regioner gör nu stora satsningar för att rekrytera och behålla medarbetare samt leva upp till målsättningen om en barnmorska per födande. Men Sverige ligger relativt högt gällande kvinnor som drabbas av allvarliga bristningar i samband med förlossning. Vården behöver förbättra möjligheterna att förebygga, följa upp och behandla förlossningsskador. Därför vill vi att förlossningsvården ska stärkas när det gäller möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård samt uppföljning och återkoppling. Strävan ska vara att se till att födande kvinnor kan ha tillgång till samma team av barnmorskor från mödravård till eftervård.
• Förbättra klimakterievården
Alla kvinnor genomgår klimakteriet men hur mycket och på vilket sätt man påverkas skiljer sig. För en del kan det vara en positiv tid med känsla av förnyelse och för andra en mycket svår tid med kroppsliga besvär och ohälsa. Det symptom som nog de flest känner till är att man kan drabbas av svettningar och vallningar. Det är faktiskt upp till tre av fyra kvinnor som får just detta symptom. Klimakteriet är så mycket mer än bara vallningar. Då östrogenproduktionen minskar ökar risken för benskörhet. Benskörhet ökar i sin tur risken för frakturer. Kvinnor får ökad risk för hjärtinfarkt efter menopausen som en effekt att östrogenproduktionen minskar och risk för åderförkalkning ökar. Det behövs mer stöttning till vården för att ge rätt vård till alla kvinnor som går igenom klimakteriet. Vi vill att det tas fram nationella riktlinjer som förbättrar klimakterievården i Sverige. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder så att hälften av Sveriges befolkning får rätt vård i tid.
Moderaternas främsta motståndare i sjukvårdspolitiken är de långa väntetiderna i vården, ojämställdheten i delar av vården och höga kostnader som inte ger bättre sjukvård. Inte andra partier. Vi är alternativet för dig som vill förbättra vården för kvinnor genom hela livet.
Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson
Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande
Roland Gustbée (M), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden