Rivstart för att fånga in och lagra koldioxid

Den klimatpolitik regeringen fört under de gångna två mandatperioderna är ineffektiv och leder inte till tillräckliga utsläppsminskningar för att Sverige ska nå klimatmålen. Centrala reformer gör liten eller ingen nytta, och Klimatpolitiska rådet har år efter år kritiserat den förda politiken.

Under torsdagen presenterade Moderaterna en granskning av den förda klimatpolitiken och sina planer på en rivstart för att fånga in och lagra koldioxid.

Förutsättningar för en lyckad klimatpolitik minskar med regeringens politik

Industrins omställning hotas av en politik som varken får fram den fossilfria el som behövs, kortar tillståndsprocesserna eller säkerställer att skogsbruket kan bidra med de råvaror som behövs.

Klimatpolitiska rådet pekar på tre specifika utmaningar som är särskilt viktiga att hantera:

  1. Elsystemet behöver utvecklas så elektrifiering kan ersätta fossil energi och fossilberoende industriprocesser. Regeringen har avvecklat fossilfri elproduktion.
  2. Efterfrågan på biobränslen och biobaserade material ökar samtidigt som hållbart producerad biomassa är en begränsad resurs. Regeringen har drivit förslag för att minska det svenska skogsbruket.
  3. Långa och oförutsägbara tillståndsprocesser kan bromsa de investeringar som är viktiga för klimatomställningen. Regeringens utredning föreslår bland annat tidsbegränsade tillstånd som ökar osäkerheten.

Sammantaget står det klart att S-regeringens politik utgör ett hot mot framför allt industrins klimatomställning.

Stängda reaktorer har lett till kraftigt ökade utsläpp

Stängningen av Ringhals 1 och 2 beräknas enligt Konjunkturinstitutet leda till att utsläppen i EU ökar med 8 miljoner ton. År 2021 eldade Karlshamnsverket mer olja än de föregående tio åren tillsammans. Det första halvåret 2022 har verket producerat mer el än motsvarande period förra året. Prislappen för att elda med olja i Karlshamnsverket under sommarmånaderna? Höga kostnader för konsumenterna och ökade utsläpp som motverkar klimatomställningen.

Regeringens beslut att avveckla kärnkraftsreaktorer är att göra klimatet en björntjänst.

Rivstart för att fånga in och lagra koldioxid

Utsläppen från industrin står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Teknik för att avskilja och lagra koldioxid, CCS, har stor potential att snabbt minska dessa. Moderaterna lovar en rivstart för genomförandet av satsningen på bio-CCS, vilket skulle innebära ett betydande steg mot att nå Sveriges klimatmål.

Moderaterna vill genomföra följande:

  1. Budgetsatsning för att fånga in och lagra koldioxid
  2. Konkurrensutsätta lagringen av infångad koldioxid för att pressa priset
  3. Förenkla tillståndsprocesserna för avskiljning

S-regeringens satsning och engagemang är otillräckligt

Regeringens satsning gör liten skillnad för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen, och riskerar att driva upp priset då de aktörer som har stor potential till effektiv infångning inte fullt ut kan delta. Det kan ifrågasättas om Socialdemokraterna – särskilt i sällskap av Miljöpartiet – har den politiska vilja som krävs för att dra nytta av de tekniska möjligheterna för att nå klimatmålen.

Klimatpolitik som gör skillnad

Moderaterna har en klimatpolitik som löser just de problem som regeringen misslyckats med att lösa. Dessutom kommer vi att rivstarta arbetet med infångning och lagring av koldioxid genom en budgetsatsning och åtgärder för att snabba arbetet. Satsningen kommer att leda till en minskning med upp till 4,6 procent av Sveriges årliga utsläpp.

Rivstart för ny kärnkraft

Elpriserna är rekordhöga. Det behövs mer elproduktion i Södra Sverige för att människor och företag ska få lägre elpriser. Moderaterna vill snabbt bygga ny kärnkraft i Sverige för att få ordning på elsystemet.  Vi lägger därför fram ett förslag om ett snabbspår i tillståndsprocessen för nya kärnkraftverk som kan genomföras snarast vid ett regeringsskifte.

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta orsaken till den elkris som Sverige befinner sig i. Det har lett till högre elpriser, ett mindre stabilt elsystem och ökade utsläpp. I södra Sverige slår elpriserna rekord varje dag. De stora skillnaderna i elpris mellan södra och norra Sverige beror på nedstängningen av Ringhals 1 och 2.

Månadskostnaden för ett bundet elavtal på ett år för en snittvilla i södra Sverige var i augusti 2019 ca 1100 kronor/månaden i både södra och norra Sverige. I augusti i år är priset ca 12 400 kronor i södra Sverige och 3500 kronor i norra Sverige.

Nu krävs det en helt ny politik för att vända utvecklingen. Moderaterna vill göra den största satsningen på ny kärnkraft sedan kärnkraften byggdes ut. Om det ska vara möjligt behöver tillståndsprocessen snabbas på. Därför föreslår vi ett snabbspår i tillståndsprocessen för kärnkraften.

Varför behövs ett snabbspår för kärnkraften?

Därför att tillståndsprocessen tar för lång tid. Den som ska starta ett kärnkraftverk behöver ansöka om flera tillstånd. Det som tar mest tid är att få ett tillstånd enligt miljöbalken som sedan ska prövas i mark- och miljödomstolen. Sedan de nya reglerna om tillståndsprövning trädde i kraft år 2010 har ingen ansökt om att starta ett kärnkraftverk.

När kärnkraften byggdes på 70- och 80-talen tog det i normalfallet mellan 1,5 till två år att få tillstånd. Experter menar att det skulle ta betydligt längre tid idag att få tillstånd för ett nytt kärnkraftverk. Regeringen utreder ett snabbspår för havsbaserad vindkraft. Moderaterna prioriterar att få mer kärnkraft och vill därför se ett snabbspår för kärnkraften.

Hur vill Moderaterna införa ett snabbspår för kärnkraften?

Staten ska tala med en röst i tillståndsprocessen, inte flera. När en ansökan om tillstånd för ett nytt kärnkraftverk ska prövas i mark-och miljödomstolen får sex olika statliga myndigheter möjlighet att föra talan för att tillvarata miljöintressen och överklaga. Det innebär ofta att olika myndigheter – vid olika tidpunkter – kräver kompletteringar av en ansökan, vilket fördröjer processen.

Snabbspår för kärnkraft i tillståndsprocessen. Vi föreslår också att domstolarna ska prioritera ansökningar om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Moderaterna vill införa en ny särskild regel i miljöbalken som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas skyndsamt. Det innebär att andra tillståndsärenden kan behöva stå tillbaka. Motsvarande regler finns för andra mål- och ärendetyper i bl.a. rättegångsbalken.

För att domstolarna snabbt ska kunna hantera tillståndsansökningar för nya kärnkraftverk har tidigare regering uppskattat att det krävs mer pengar till domstolarna. Vi kommer att ge domstolarna så mycket pengar som de begär för att klara bemanningen.

Moderaterna vill också ta bort ansökningsavgiften för nya kärnkraftsreaktorer. I dag behöver den som ansöker om att bygga en kärnkraftsreaktor betala 100 miljoner kronor till Strålsäkerhetsmyndigheten i avgift. För att sänka trösklarna till att bygga ny kärnkraft vill vi ta bort den avgiften. Staten ska istället betala för de kostnader som Strålsäkerhetsmyndigheten har för att hantera ansökningar om ny kärnkraft.

Moderaternas förslag:                   

  • Vi vill införa ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende.
  • Inför ett snabbspår för kärnkraft i tillståndsprocessen
  • Skjut till extra medel till mark- och miljödomstolarna.
  • Ta bort ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer

Fokus på utbildning och kompetensförsörjning i Kalmar län

Många företag i länet efterlyser fler yrkesinriktade och praktiska utbildningar då bristen på rätt kompetens är en stor utmaning för dem. Behovet är stort inom till exempel industri, besöksnäring, hantverk och gröna näringar. Region Kalmar län har ett samordnande ansvar för länets kompetensförsörjning och kan driva på och underlätta för länets olika utbildningsaktörer att tillgodose de behoven.

För att möjliggöra för fler att studera på Komvux behöver regionen ta initiativ till ett avtal mellan kommunerna som möjliggör för den enskilde att gå utbildningar som inte finns i hemkommunen, men som finns i annan kommun.

Regionens fyra folkhögskolor erbjuder studenter en andra chans i utbildningssystemet som möjliggör den personliga resan mot ökad anställningsbarhet eller vidareutbildning. Men folkhögskolorna bör i högre grad än i dag erbjuda yrkesinriktade utbildningar som svarar mot kompetensbehovet i länet. En utbildning riktad mot länets besöksnäring, som är i stort behov av kompetens och inte kräver lika stora investeringar som till exempel en industriutbildning, är önskvärd. Folkhögskolorna har också goda förutsättningar att erbjuda fler utbildningar till enskilda uppdragsgivare.

Under Covid-19-pandemin visade folkhögskolorna god omställningsförmåga till ökad digital undervisning, en möjlighet, som tillsammans med filialverksamhet i fler kommuner, bör vidareutvecklas för att fler ska kunna ta del av folkhögskolornas utbildningar.

Vad gäller högre utbildning och forskning så har regionen i dag ett nära samarbete med Linnéuniversitetet. I ett avlångt län som Kalmar län är det viktigt att fördjupa samarbetet med andra lärosäten för högre utbildning som till exempel Linköpings universitet, som många gånger är det naturliga alternativet för invånare och företag i norra länsdelen.

Vi vill
• Att Region Kalmar län verkar för att det startas fler praktiska och yrkesinriktade utbildningar 20
• Ta fram avtal mellan kommunerna som möjliggör komvuxstudier i annan kommun än hemkommunen
• Att folkhögskolorna erbjuder fler yrkesinriktade utbildningar riktade mot branscher i länet med kompetensbrist
• Att folkhögskolorna i ökad utsträckning erbjuder utbildningar på distans och via filialer

För energi, grön omställning och landsbygd

Sverige och Kalmar län behöver göra en grön omställning för att minska utsläppen av växthusgaser. Som en konsekvens beräknas elförbrukningen i landet fördubblas inom några årtionden, varför både elproduktionen och elnätets överföringskapacitet behöver byggas ut kraftigt.

För att företag ska kunna verka, växa och etablera sig i Kalmar län är det grundläggande att det finns säker och god tillgång till elektricitet. Det krävs också att den är rimligt prissatt. Elförsörjningen är även en förutsättning för att klara omställningen till fossilbränslefria transporter i länet. Lyckas länet inte att möta det ökande elbehovet slår det direkt mot jobben, välfärden och allt miljö- och klimatarbete. Regionen måste därför i samverkan med kommunerna, elproducenter, nätbolag och andra berörda aktörer tillsätta och leda en energikommission som tar ett helhetsgrepp genom att inventera och analysera vad som behöver göras på regional nivå för att klara elförsörjningen. Det kommer att kräva väl underbyggda prioriteringar vad gäller elnätsutbyggnaden, samt ökad elproduktion från flera olika fossilfria energislag, inte minst kärnkraft.

Den svenska kärnkraften kommer att spela en fortsatt stor roll för Sveriges elförsörjning, inte minst av klimatskäl, eftersom den producerar fossilfri el. Till skillnad från många andra energislag kan kärnkraften producera el när som helst på dygnet och oavsett väder, och behöver inte kompletteras med till exempel energilagring för att fungera. I kärnkraftslänet Kalmar län bidrar kärnkraften också direkt till tillväxten genom jobb för medarbetare och underleverantörer. De länder i Europa som snabbavvecklat sin kärnkraft har i stället gjort sig beroende av svajig och väderberoende vindkraft, olja och fossilgas från Ryssland, med kraftigt varierande elpriser, ökade utsläpp av fossilgaser och ett spänt säkerhetspolitiskt läge som följd. Elpriserna i Sverige hade varit lägre och stabilare om inte flera av de svenska kärnkraftsreaktorerna hade lagts ned. Därför måste Sverige bevara kärnkraften i Oskarshamn och satsa på forskning och utveckling. Genom att inrätta en forskningsreaktor i Oskarshamn kan kärnkraften utgöra en fortsatt bas i elförsörjningen, samtidigt som den specialistkompetens som finns i mellanlänet tillvaratas.

Fokuset i Kalmar län har varit alldeles för ensidigt på en forcerad etablering av ny vindkraft. Vindkraft har en fortsatt roll att spela för elförsörjningen. Men nyetableringar måste bära sina egna kringkostnader och ske med ökad hänsyn till hur de påverkar miljön och hälsan för omkringboende, samt med kompensation för sjunkande fastighetsvärden. Uppdaterade vindkraftsplaner på kommunal nivå bör vara en förutsättning för nyetableringar och den kommunala vetorätten måste i alla lägen värnas.

Kalmar län är ett av landets mest utdikade där nederbördsmängden dessutom är låg. I kombination leder det till vattenbrist i torrperioder och större utsläpp av gödningsämnen i Östersjön för att mer vatten från jordbruksmark rinner rakt ut i havet. Att återställa våtmarker och öka jordens vattenbevarande förmåga är därför ett viktigt och mycket långsiktigt arbete. På Öland har enskilda lantbrukare till exempel byggt stora bevattningsdammar för att parera vattenbristen. Region Kalmar län behöver ta sitt samordnande ansvar och stimulera att flera sådana initiativ kommer till stånd och att mer projektmedel för återställande av våtmarker kommer länet till del.

Antalet sysselsatta inom det kustnära fisket minskar stadigt. Det är en näringsgren som länge funnits i länet och som riskerar att gå i graven och med den ett sätt att försörja sig på en levande landsbygd. Regionen kan inte lösa alla miljöproblem förknippade med Östersjön. Men det finns enkla åtgärder som regionen kan verka för eller genomföra, och som lyfts av bland annat länsstyrelsens fiskekonsulent. Till sådana åtgärder hör en kraftigt utökad säl- och skarvjakt, utökad trålgräns och om möjligt riktade stöd.

Jord- och skogsbruket är av stor betydelse för sysselsättningen i länet och därmed förutsättningarna för en levande landsbygd. Regionen ska i alla lägen, till exempel vid remissvar på statliga utredningar och nya myndighetsdirektiv, stå upp för äganderätten och den enskilde jord- och skogsbrukarens rätt att bruka sin mark. Nya och strikta tillämpningar, av till exempel artskyddsförordningen, som kullkastar förutsättningar för skogsnäringen i länet kan inte accepteras. Ett direkt sätt att värna de gröna näringarna och därmed den biologiska mångfalden är att prioritera svenskproducerade livsmedel samt inte boka konferenser och luncher hos företag som till exempel bojkottar svenskt nötkött med förmenta miljöargument.

Regionen behöver verka för att tillgängliggöra mer byggklar mark i attraktiva lägen för verksamheter och bostadsbebyggelse. Ett exempel som hindrar utveckling på landsbygden är strandskyddet som förhindrar nästan all nybyggnation längs Kalmar läns rekordlånga kustlinje och vid sjöar och vattendrag i inlandet. Förslagen i den strandskyddsutredning som presenterats innebär inga lättnader av strandskyddet längs länets kuster. Därför verkar Moderaterna för att en ny strandskyddsutredning görs.

Otryggheten bland länets invånare och företagare har ökat och det måste tas på största allvar. För att få en uppfattning om vad som skapar otrygghet, var i länet invånarna känner sig otrygga och när de upplever otrygghet, måste en kartläggning göras för att åtgärder ska kunna vidtas. Med en trygghetskommission, med representanter för kommunerna och regionen, som tar del av öppna och tillgängliga data, rapporter och befintlig statistik från både egna verksamheter och statliga, privata och ideella aktörer, skulle det gå att få en samlad lägesbild. Lägesbilden ska visa hur otryggheten i länet ser ut och vilket behov av samordning och insatser som behövs. Det är också angeläget att trygghetskommissionen kan tydliggöra hur trygghetsarbetet kan utföras på landsbygd respektive stadsmiljö. I detta arbete bör det även ingå att se över ökat stöd till kommersiell service på landsbygden, en åtgärd som bidrar till att förstärka trygghetskänslan.

Vi vill
• Tillsätta en energikommission för att klara länets framtida elförsörjning
• Bevara och vidareutveckla kärnkraftverket i Oskarshamn
• Att en forskningsreaktor i Oskarshamn inrättas
• Att etablering av ny vindkraft ska kompensera för minskade fastighetsvärden och ske med ökad hänsyn till påverkan på miljö och hälsa
• Skapa bättre förutsättningar för återställande av våtmarker och vattenbevarande dammar för gröna näringar
• Värna det kustnära fisket genom att verka för utökad skarv- och säljakt, utflyttad trålgräns samt utreda möjligheten för riktade stöd
• Värna rätten att bruka jord- och skogsmark i alla kontakter med staten och dess myndigheter
• Avbryta samarbeten med företag som bojkottar svenskt nötkött
• Verka för en ny strandskyddsutredning med tydligt syfte att lätta på strandskyddet
• Tillsätta en länsövergripande trygghetskommission
• Se över och utveckla Region Kalmar läns möjligheter att stötta kommersiell service på landsbygden

En blomstrande kultur och besöksnäring i Kalmar län

Kalmar län är under sommartid det fjärde största besökslänet i landet. Därmed är besöksnäringen också en av länets viktigaste näringar med stor utvecklingspotential.

Regionen behöver ta ansvar för att samla information om besöksmål i hela Kalmar län på ett enda ställe. Detta genom en så kallad en väg in-lösning som kan användas för att locka fler besökare och underlätta under vistelsen i länet. I dag ansvarar regionen för internationell marknadsföring, via olika hemsidor, men varje kommun sköter sin egen marknadsföring nationellt. Allt detta kan samlas och fyllas med ett större innehåll i en app eller på en hemsida liknande www.flyttahit.nu som regionen redan utvecklat för att locka hit människor som överväger att flytta till länet permanent. På en sådan digital plattform kan besökare hitta information om till exempel besöksmål, övernattningsmöjligheter, restauranger och vandringsleder. Plattformen kan också fyllas med ytterligare värdeskapande tjänster som till exempel besöksmåls- och kulturpass som ger rabatter, samt musei- och kulturguider.

Kulturens betydelse för folkhälsan har påvisats i flera studier och ”kultur på recept” används i sjukdomsbehandlande syfte. Region Kalmar län ger ett omfattande ekonomiskt stöd till ett antal regionala kulturverksamheter och ska fortsätta med det för att fler invånare i länet ska kunna ta del av kulturutbudet. Men samtidigt som kulturen alltid ska stå fri från politiken vad gäller dess innehåll, så måste den underordna sig krav på effektiviseringar i likhet med regionens övriga verksamheter. Moderaterna anser att institutioner som får bidrag från regionen behöver avkrävas att hitta kostnader, se över möjligheter att öka sina intäkter och hitta samordningsvinster med andra kulturinstitutioner. Inte för att vi moderater vill dra ned på den regionala kulturen eller lägga oss i dess innehåll, utan för att ge regionen möjligheter att ekonomiskt stötta fler aktörer och bidra till att kulturen görs mer tillgänglig i hela länet. Moderaterna ser positivt på samarbeten med näringslivet och kultursponsring som en del i detta, vilket regionen bör verka för ska ske i större omfattning.

Den stora bidragsmottagaren Kalmar läns museum bör synas på fler platser i länet för att på allvar göra skäl för namnet. Det finns exempel på regioner vars länsmuseer lyckas med detta. Det finns också flera andra museer i länet som bedriver viktig verksamhet i hela regionens intresse och som bör få stöttning i det arbetet av Region Kalmar län.

Vi vill
• Att Region Kalmar län förstärker den nationella marknadsföringen av besöksnäringen i länet genom att utveckla en digital plattform som samlar all relevant information
• Att Region Kalmar län sätter tydliga mål och krav på kulturinstitutioner som mottar bidrag att aktivt jobba med ökad självfinansiering, effektiviseringar och samordningsvinster
• Att regionen verkar för ökad sponsring av regionala kulturinstitutioner
• Att regionen stöttar fler kulturinstitutioner för att göra kulturen mer tillgänglig i hela länet
• Att länsmuseet blir synligt på fler platser i länet och att regionen stöttar fler museer av regionalt intresse

Debatt: Skriande behov av ny regional personalpolitik

Medarbetarfrågorna i Region Kalmar län har under flera mandatperioder präglats av lamhet. Insatser för att behålla erfaren personal liksom attrahera ny har inte varit tillräckliga.

Men, endast veckor före valet kommer Socialdemokraterna med enstaka förslag som visar att de fortfarande inte tar personalkrisen på allvar.

Resultatet av fyra mandatperioder S-styre är en bemanningskris där kostnaderna för inhyrd personal nu skenat till enorma 250 miljoner kronor om året. Samtidigt finns få svar på hur vi ska ändra situationen. Därför behövs en kriskommission där fack, medarbetare, chefer och politik skyndsam sätter sig ned och tar fram goda exempel för att implementera i vår organisation. Det är såklart inte allt, utan en bred palett av insatser behövs där en satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskors löner så att deras månadslön ökar med 10 000 kronor bör ingå liksom att införa arbetstidsförkortning i de mest utsatta verksamheterna.

Oppositionen har föreslagit en rad olika insatser under mandatperioden som vi vill införa så fort vi tar över makten efter valet i höst. Exempel på detta är en genomlysning av grundbemanningen – alltså rätt antal medarbetare per pass för att kunna göra ett gott jobb. Flera andra frågor vi vill införa medför arbetsmiljörelaterade reformer liksom att höja OB-tillägget.

Sjukvården är ett kvinnodominerat yrke som under lång tid har haft lägre löner och sämre arbetsvillkor, trots ofta lång universitetsutbildning. Att lönerna, möjligheten att göra karriär och arbetsvillkoren inom sjuksköterskeyrket blir bättre är en jämställdhetsfråga och avgörande för att vi ska klara av att bedriva sjukvård i Sverige. Efter valet i höst vill M, KD och L ta krafttag för att förbättra personalsituationen i Region Kalmar län.

Carl Dahlin (M), regionråd
Johanna Wyckman (L), regionråd
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Region Kalmar län

Moderaternas valmanifest 2022 – Så får vi ordning på Sverige

Sverige är på väg åt fel håll – med rekord i dödsskjutningar, EU:s fjärde högsta arbetslöshet och skenande elpriser. Nu står Sverige inför ett avgörande vägval: Ska vi fortsätta som de senaste åren eller välja en ny kurs? I dag presenteras Moderaternas valmanifest. Det är en färdplan för förändring – med 250 reformer och åtgärder som ska få ordning på Sverige.

Moderaternas valmanifest tar sin utgångspunkt i verkligheten, samhällsproblemen och Socialdemokraternas misslyckanden med att komma till rätta med Sveriges problem de senaste åtta åren. Men utvecklingen kan vändas – med en ny handlingskraftig regering. Vi samlar ett lag som är överens i de avgörande sakfrågorna och går till val på en offensiv reformpolitik som på allvar kan ta itu med våra största samhällsproblem.

Valmanifestet pekar ut fyra stora uppgifter som en moderatledd regering kommer att fokusera på:

  1. Ekonomin: Skydda hushållen, stärka arbetslinjen, ordning och reda
  2. Brottsligheten: Krossa den grova brottsligheten och stå upp för rättsstaten
  3. Energisystemet: Bygga ny kärnkraft för stabil, billig och klimatsmart el
  4. Säkerheten och försvaret: Föra Sverige in i Nato och rusta upp försvaret

Läs valmanifestet här

Desperata Socialdemokrater ljuger om sjukhusen

Vi går rakt på sak: Nej, Moderaterna ska inte sälja ut något av länets sjukhus. Är det femte eller sjätte valrörelsen Socialdemokraterna ”hotar” med detsamma (Barometern 22 och 27/8)? Att S saknar visioner för regionens framtid har nog de flesta insett med tanke på den kris Region Kalmar län nu befinner sig i, där det idag saknas vårdpersonal att utföra den vård som länets invånare behöver.

Det är säkert så att Socialdemokraterna fabulerar om ett icke existerande vallöfte, eftersom de är desperata efter egna lösningar på den historiska personalbrist Region Kalmar län dras med vilket har som följd att vårdplatser tvingas stängas ned, exempelvis hela palliativa avdelningen i Västervik. Visst vore det i sammanhanget intressant om S själva kunde peka ut vem som skulle vilja köpa ett sjukhus som inte har vårdpersonal till att driva det!

Moderaterna vill vare sig sälja några av länets sjukhus eller stänga vårdplatser. Vi vill i stället öppna fler och nya vårdplatser på alla tre sjukhusen. Den möjligheten har Socialdemokraterna konsekvent sagt nej till trots att Moderaterna och Kristdemokraternas riksdagsbudget innehållit pengar just för detta ändamål. Anledningen är att regionen saknar personal att bemanna både nya och befintliga vårdplatser med.

Socialdemokraterna har sakta men säkert avlövat sjukhusen, värst drabbat är Oskarshamn som under åren S styrt reducerats till en spillra av vad det en gång var. För att vända skutan måste en helt ny personalpolitik till och den har vi Moderater mejslat fram genom otaliga timmar ihop med medarbetare på golvet, fackliga och chefer. Det handlar om löner, arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och mycket mer. Politikens främsta fokus måste vara att garantera patienterna rätt vård i tid, inte bygga köer baserat på politisk prestige grundat i en häxjakt på privata utförare. Det verkar som den enda godtagbara privatiseringen av vården är den som avser hyrbemanning, där länets Socialdemokrater spenderar en kvarts miljard kronor av skattemedel årligen på att hyra in privat sjukvård när den egna personalen flyr.

Vår motfråga har trots upprepning förblivit obesvarad, så vi tar den igen: S har baserat hela sin valkampanj på att privata aktörer i välfärden ska bort, när ska de privata vårdcentralerna i länet avvecklas?

Malin Sjölander, vice ordförande regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson, vice ordförande regional utvecklingsnämnden
Carl Dahlin, vice ordförande personalutskottet
Moderaterna i Region Kalmar län

Moderaterna kommer att ta bort Socialdemokraternas amnestigrund för vuxna efter valet

Sverige har haft en historisk hög invandring sedan 2014. Den höga invandringen och den dåligt fungerande integrationen har skapat ett stort utanförskap i Sverige. Socialdemokraterna påstår att de har lagt om migrationspolitiken – samtidigt har de infört en ny amnestigrund för vuxna asylsökande. Moderaterna vill minska invandringen och kommer att avskaffa den amnestigrund som Socialdemokraterna har infört.

Sverige har under lång tid haft en stor invandring. Sedan 2014 har 830 000 människor invandrat till Sverige, varav 360 000 asylsökande. Den stora invandringen i kombination med den dåliga integrationen har bidragit till ett stort utanförskap i Sverige. Utanförskapet tar sig uttryck i bidragsberoende, trångboddhet och kriminalitet.

Socialdemokraterna slår sig ofta för bröstet och säger att de har lagt om migrationspolitiken. Det stämmer inte – de har inte gjort mer än vad de absolut måste. Socialdemokraterna har dessutom infört en ny amnestigrund i lagstiftningen som innebär att människor utan asylskäl kan få rätt att stanna i Sverige. 

Vad innebär Socialdemokraternas amnestigrund för vuxna?

I Sverige kan en person som har asylskäl antingen få uppehållstillstånd som flykting, vilket följer av FN:s flyktingkonvention, eller som alternativt skyddsbehövande, vilket följer av EU:s skyddsgrundsdirektiv. Det är personer som har asylskäl som kan få uppehållstillstånd på någon av dessa grunder.

Socialdemokraterna införde i juni 2021 en ny amnestigrund som ger rätt till uppehållstillstånd för personer som saknar asylskäl. Det innebär att personer som inte är flyktingar, inte riskerar att utsättas för förföljelse eller våld, får uppehållstillstånd om det finns synnerligen ömmande skäl. Det kan exempelvis handla om att personen har vistats i Sverige under lång tid.

Hur många har fått uppehållstillstånd på grund av Socialdemokraternas amnestigrund?

Socialdemokraternas amnestigrund har inneburit en ökning av uppehållstillstånd för särskilt ömmande skäl med nästan fyra gånger. Det handlar om cirka 800 uppehållstillstånd under tolv månader efter att amnestigrunden började gälla. Det kan jämföras med att Sverige beviljade 11 000 uppehållstillstånd för personer som har asylskäl under 2021.

Varför vill Moderaterna avskaffa amnestigrunden?

Därför att det är ohållbart att ge amnesti till personer utan asylskäl. Personer som saknar asylskäl ska heller inte ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Sverige behöver en stram invandring för många år framöver om vi ska kunna klara integrationen. Annars riskerar utanförskapet att bita sig fast och problem med kriminalitet och bidragsberoende bli större.

Läs mer om Moderaternas migrationspolitik här

M, KD och L kräver extrainsatt regionfullmäktige

År 2006 beslutade dåvarande landstingsfullmäktige att en palliativ enhet skulle tillskapas på Västerviks sjukhus. De socialdemokratiskt ledda majoriteterna 2006-2018 ignorerade detta beslut, men till sist kom verksamheten igång för ett par år sedan. Nu har avdelningen dock stängt, på obestämd tid, på grund av personalbrist.

Nu kräver Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att beslutet lyfts till ett extrainsatt regionfullmäktige.

– Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ. Dess föregångare landstingsfullmäktige har beslutat att en palliativ enhet ska finnas på Västerviks sjukhus. Ska man stänga enheten måste det beslutet rivas upp av samma beslutsnivå, det vill säga regionfullmäktige. En verksamhets- eller utbudsförändring måste alltid hanteras av politiken. Vi kommer yrka på att verksamheten fortsatt ska hållas öppen, säger Malin Sjölander, regionråd för Moderaterna

– Det är anmärkningsvärt att man stänger utan att lyfta frågan politiskt. Ännu har jag inte ens sett någon politiskt ansvarig från Socialdemokraterna eller Centerpartiet kommentera stängningen. Personalansvarigt regionråd Mattias Adolfson (S) ägnar mer tid åt smutskastning och pseudodebatter än åt medarbetarfrågorna. Jag tycker det agerandet är ovärdigt i det allvarliga läge som patienterna och sjukhuset befinner sig i, säger Jimmy Loord, regionråd för Kristdemokraterna

– Socialdemokraterna och Centerpartiet har inte rätt att stänga den palliativa avdelningen. Det strider mot beslutet som togs 2006. Vill de stänga avdelningen så måste frågan lyftas till rätt politisk nivå. Det behöver göras omedelbart. Vi kräver därför att frågan lyfts till ett extra fullmäktige så får S och C argumentera och yrka för sin stängning av enheten i talarstolen. Sedan får vi rösta om saken i god demokratisk ordning. Vi tre partier kommer rösta mot en stängning, säger Johanna Wyckman, regionråd för Liberalerna

En formell skrivelse till regionfullmäktiges presidium, med begäran om ett extra sammanträde med regionfullmäktige, kommer skickas in i dag.