Kategori: Nyhet

Region Kalmar län måste ta ett samlat grepp och ansvar för att förbättra företagsklimatet i länet. För att detta ska bli möjligt måste regionen också kunna följa företagsklimatets utveckling genom att ta fram säkra, effektiva och tillförlitliga metoder för mätning på länsnivå. Nivån på kommunala tillsyns- och serviceavgifter varierar kraftigt mellan kommunerna och är en viktig faktor för hur företagsklimatet uppfattas. Regionen måste sätta fokus på dessa, i många fall, orimliga skillnader genom att genomföra en kartläggning av avgifterna i länet, vilket kan utgöra en grund för det fortsatta arbetet för ett förbättrat företagsklimat.

Ytterligare ett led i arbetet för ett förbättrat företagsklimat är att inrätta ett näringslivsråd, med bred representation från både enskilda företag och branschorganisationer, som har ett tydligt uppdrag och syfte. I dag finns till exempel ett så kallat Tillväxtsforum och ett Industriforum som båda saknar bred representation och adekvata uppdrag.

Många mindre och lokala företag upplever det som krångligt att delta i offentliga upphandlingar. Undersökningar visar att det inom offentlig verksamhet finns miljardbesparingar att göra på effektiviseringar och kompetenshöjande insatser inom detta område. Därför måste Region Kalmar län ta fram en upphandlingsskola i samverkan med kommunerna.

Företag som kontaktar Region Kalmar län ska få så snabba och tydliga svar som möjligt. Därför måste regionen införa en servicegaranti vid företagskontakter, ett exempel där en sådan är lämplig är vid ansökningar om företagsstöd. En översyn behöver göras för att se hur olika typer av företagsstöd kan göras mer lättillgängliga och marknadsföras bättre. Det är viktigt att den nu beslutade regionala företagsinkubatorn som Moderaterna föreslagit blir en angelägenhet för hela länet och upplevs som lättillgänglig, oavsett var i länet företagen är verksamma.

Företagarna i Kalmar län har hög medelålder och många företag som skulle kunna drivas vidare läggs ner när ägarna inte hittar någon köpare, eller planerade ägarskiften av olika orsaker går i stöpet. Det innebär förlorade arbetstillfällen och minskad kommersiell service. I några kommuner i länet bedrivs projekt med fokus på innovativa ägarskiften, något som regionen bör utvidga till ett länsomfattande arbete.

Vi vill
• Att Region Kalmar län tar ett samverkande ansvar för att förbättra företagsklimatet i länet
• Att Region Kalmar län tar fram tillförlitliga mätmetoder kring företagande på länsnivå
• Inrätta ett näringslivsråd med bred representation och tydligt uppdrag
• Ta fram en upphandlingsskola enligt Växjömodell
• Införa en servicegaranti när företag kontaktar Region Kalmar län
• Göra företagsstöd mer lättillgängliga och marknadsföra dem bättre
• Inrätta en lättillgänglig företagsinkubator för hela länet
• Starta ett länsomfattande projekt för innovativa ägarskiften

Sverige är det land i världen där ansträngning lönar sig minst. Vårt samhälle är byggt på socialdemokratisk logik där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Utbildning lönar sig sämst i OECD, jobb under studierna straffas och snabba studenter stoppas. Det är dags att ta bort taken för de som kan och väljer att anstränga sig mer.

Studietaket, den statliga inkomstskatten och fribeloppet hindrar individer från att nå sin fulla potential. I längden missgynnas inte bara individerna som begränsas, utan hela samhället.

Ta bort studietaket. Att plugga med 100 procent studietakt motsvarar att läsa 30hp per termin. Dagens system tillåter studenter att läsa max 150 procent, totalt 45hp per termin. Detta takvärde hindrar de studenter som har förmågan och viljan att förverkliga sina drömmar snabbare. Ett borttagande skulle dessutom vara ekonomiskt gynnsamt för samhället. Varje student som väljer en högre studietakt kommer ut på arbetsmarknaden tidigare och går därmed från att kosta pengar till att istället bidra. Det innebär alltså en ekonomisk besparing för samhället, men också för individen som blir klar med sin utbildning, får jobb snabbare och slipper onödiga terminer med CSN-lån.

Ta bort statlig inkomstskatt. Sverige är det land där högre utbildning lönar sig sämst av alla OECD-länder. En stor anledning till detta är den extra höga skatten på höga inkomster, orsakat av den statliga inkomstskatten. Tanken med skatten är att de som är rikare ska bidra mer till det gemensamma. Men, med den statliga inkomstskatten blir skatten på högbetalt arbete så hög att det bildas ett tak för när det är värt att studera och jobba mer. Beräkningar från olika svenska studier visar att ett borttagande av den statliga inkomstskatten skulle öka drivkrafterna att arbeta och studera och öka skatteintäkterna från de påverkade med 30 till 247 procent. Att ta bort den statliga inkomstskatten skulle alltså göra det mer lönsamt att utbilda sig och arbeta, samtidigt som samhällets resurser till skola, vård och polis skulle öka.

Ta bort fribeloppet. 60 procent av alla studenter har något typ av arbete vid sidan av sina studier. Oavsett takten på utbildningen är ett tak för hur mycket man får jobba samtidigt bara dumt. Studenter ska inte bli straffade för att de väljer att anstränga sig mer. Studenten som jobbar extra som butiksbiträde eller sjuksköterskestudenten som hjälper till i vården straffas om de jobbar för mycket och slår i beloppstaket. Under pandemin har fribeloppet varit pausat. Vi tycker pausen ska bli permanent.

De socialdemokratiska taken för ansträngning är grundade i en socialistisk syn på människan där lika utfall är viktigare än lika möjligheter. Vi i Moderata studenter vill leva i ett samhälle där du har möjligheten att forma ditt eget liv. Där hela samhället vinner på att varje individ uppnår sin fulla förmåga. Där det enda som sätter stopp för hur högt du kan nå, är du själv.

Fanny Karlsson, #6 Västerviks kommun & MUF Kalmar län

Douglas Thor, riksordförande för Moderata Studenter

Energikrisen och de skenande elpriserna i södra Sverige är på allas läppar i valrörelsen. Energifattigdomen breder ut sig och människor är rädda för att inte kunna betala sina elräkningar till vintern, företagare fruktar att få slå igen verksamheten. Överbudspolitiken firar nya triumfer och vi politiker träter om vilket parti som har den bästa lösningen för att lösa krisen, samtidigt som Sverige hotas av elransonering för första gången i mannaminne. Det var inte så länge sen vi hade ett elförsörjningssystem baserat på i huvudsak vattenkraft och kärnkraft och som kunde mätta hushållens och företagens elbehov även den kallaste och mest vindstilla vinterdagen i januari.

Först den riktigt tråkiga biten. Vi tror inte att väljarna ska ägna allt för mycket tid åt att jämföra vad de olika partierna vill göra för att stötta privatpersoner och företag i vinter. Vi är övertygade om att det kommer att krävas en nationell politisk samling, ungefär som under pandemin, för att undvika ett totalt samhällshaveri. Då brukar även de mest grälsjuka politikerna komma samman, även om Moderaterna fick driva regeringen framför sig under pandemin för att få olika stödåtgärder till stånd.

Det är när kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att lösa krisen och möta en förväntad fördubbling av elbehovet kommer på bordet som de politiska skillnaderna blir tydliga, nationellt men faktiskt också regionalt. Vårt regeringsalternativ nationellt och regionalt inkluderar alla energikällor, inklusive vind, vatten och planerbar kraftvärme. Kraftvärme som för övrigt är ytterligare en energikälla som regeringen belagt med straffskatter så att det idag finns outnyttjade resurser i södra Sverige motsvarande 1–2 kärnkraftsreaktorer.

Det andra regeringsalternativet (om det ens finns ett sådant) utesluter dessutom helt en annan planerbar och fossilfri energikälla. Vi pratar förstås om kärnkraften. C och S gör visserligen piruetter för att få bort frågan från valrörelsen, ändrar formuleringar på sina hemsidor för att framstå som kärnkraftsvänner och bjuder in till breda energisamtal – efter valet när väjarna inte kan ställa dem till svars. När regionrådet Peter Wretlund (S), som senast i våras på regionfullmäktige lät meddela att kärnkraften i Sverige ska läggas ner på sikt, några veckor innan valet plötsligt påstår att han vill se ny kärnkraft byggas så är han helt enkelt inte trovärdig. Det var hans parti som tillsammans med MP genom medvetna politiska beslut gjorde kärnkraften olönsam och satte stopp för utvecklingen av två nya reaktorer i Ringhals. Socialdemokraternas kongressbeslut om att avveckla kärnkraften ligger fast. C var ett av partierna som röstade för en stängning av R1 och R2, vars nedläggningar kan sättas i direkt samband med kraftigt ökande prisskillnader mellan våra fyra elområden och väsentligt försämrad överföringskapacitet i stamnätet från norra till södra Sverige. Forskningsinstitutet Elforsk har visat att elpriserna hade varit 30–45 procent billigare idag om R1 och R2 varit i fortsatt drift. Inte ens MP skryter längre om att delvis ha uppnått sitt stora och allt annat överskuggande politiska mål, att avveckla kärnkraften. Mantrat att det är marknaden som har avvecklat fyra reaktorer sedan valet 2014, då MP lovade att göra kärnkraften olönsam, klingar falskt.

På regional nivå avslöjar restmajoriteten (S+C) sina verkliga intentioner i detaljerna. I viktiga strategidokument och handlingsplaner utesluter de kärnkraftverket i Oskarshamn från energibalansräkningar och klassar den som en extern nationell energikälla regionen kan lämna utanför dokument som handlar om att ta krafttag för att minska utsläppen av växthusgaser i länet. Våra förslag om att ändra det regionala energimålet från 100 procent förnybar produktion, vilket innebär nedlagd kärnkraft på sikt, till 100 procent fossilfritt röstas ner. Samtidigt inkluderas vindkraft till havs som är kvar på planeringsstadiet i dokumentet, om anslutningskabeln ska landa i Kalmar län, och utbyggnad av vindkraften görs till en länsgemensam angelägenhet att samlas kring. Kärnkraftverket i Oskarshamn finns alltså knappt på pappret i restmajoritetens värld medan vindkraft som tar lika lång tid att bygga som kärnkraft är en realitet som ska lösa den omedelbart förestående energikrisen. Det säger sig självt att C och S inte kommer lägga två fingrar i kors för att rädda kärnkraftverket i Oskarshamn eller verka för att nya reaktorer av något slag byggs där.

Överhuvudtaget verkar S och C i länet vilja ducka för elförsörjningskrisen. När vi tillsammans med KD förra hösten föreslog att regionen skulle inrätta en energikommission med bred representation för att ta ett helhetsgrepp kring nuläge och framtid, möjligheten att utöka elproduktion av alla de slag och överföringskapaciteten i länet, röstade majoriteten ner förslaget. C kommenterade vresigt på sin Facebook-sida att de slagit hål på vårt förslag i debatten och ”Det behövs inga fler kommissioner och utredningar, vi vet att det är kapacitetsbrist i elnätet som är problemet.”
Sedan dess har S och C tvingats acceptera att RSS, regionsamarbetet där Region Kalmar län ingår som ett av sex län i södra Sverige, inlett ett förarbete med att göra effektprognoser för vår landsände. En förstudie av elförsörjningsbehovet i Kalmar län specifikt har också påbörjats, trots att det inte behövs enligt C och lite under radarn för oss i oppositionen. De båda studierna kommer att leverera delresultat som behöver tas om hand och ligga till grund för fortsatta åtgärder i akt och mening att trygga elförsörjningen i Kalmar län. Efter det har elkrisen blivit påtagbar för de flesta, kanske även för länets centerpartister. Det hindrade dock inte restmajoriteten från att säga nej till vårt förslag om en energikommisson en gång till – på regionala utvecklingsnämnden den 24 augusti där det behandlades som en motion. 

Vi kan inte hitta någon annan förklaring till att S och C i länet vägrar att ta sig an elkrisen, än att de fruktar att det ska avslöjas för omvärlden att deras regionala energipolitik leder till fortsatt höga elpriser, ett instabilt elsystem och cementerat beroende av klimatfarlig el från olja, kol och fossilgas.

Det är priset Kalmar län och Sverige riskerar att få betala för en dysfunktionell energipolitik som gjort oss ännu mer sårbara för utvecklingen i omvärlden. Men det går att ändra på genom att rösta rätt den 11 september.

Malin Sjölander (M), viceordförande i regionstyrelsen
Pär-Gustav Johansson, viceordförande i regional utvecklingsnämnden

Det var fyra år sedan Moderaterna kom med idén första gången i ett gemensamt budgetförslag med Kristdemokraterna och regionmajoriteten röstade nej. Nu blir det efter mycket politiskt motstånd från majoriteten möjligt för unga företag i hela länet att få hjälp med affärsutveckling när Region Kalmar län skriver avtal med Kalmar Science Park som ska ansvara för en så kallad regional inkubatorprocess. 

– Jag tycker naturligtvis det är riktig roligt att vårt förslag äntligen ser ut att bli verklighet och att regionen nu kommer att kunna hjälpa fler unga företag i hela länet att växa och utvecklas. Fler och växande företag som skapar tillväxt, fler jobb och större skatteintäkter är en förutsättning för att på sikt kunna trygga sjukvården i länet, säger Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd och vice ordförande regionala utvecklingsnämnden.

­- Samtidigt konstatarer jag majoritetens ryggradsreflex att säga nej till allt vi föreslår ännu en gång har bromsat utvecklingen i länet. En regional inkubatorprocess hade varit på plats för länge sen om majoriteten sagt ja när vi la förslaget första gången, 2018. Efter det har de sagt nej en gång till, 2019, och svarat med ett utredningsuppdrag 2020. Den här regionen behöver en politisk ledning som fokuserar på att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, men också bejakar goda förslag från oppositionen, fortsätter Malin Sjölander (M), vice ordförande regionstyrelsen.

– Vi har varit tydliga med att det här måste bli en process för hela länet och involvera andra aktörer i det regionala stödsystemet. Att Science Parks kontor ligger i Kalmar får inte upplevas som ett hinder om man är företagare i Vimmerby eller Högsby, avslutar Pär-Gustav Johansson.

Den klimatpolitik regeringen fört under de gångna två mandatperioderna är ineffektiv och leder inte till tillräckliga utsläppsminskningar för att Sverige ska nå klimatmålen. Centrala reformer gör liten eller ingen nytta, och Klimatpolitiska rådet har år efter år kritiserat den förda politiken.

Under torsdagen presenterade Moderaterna en granskning av den förda klimatpolitiken och sina planer på en rivstart för att fånga in och lagra koldioxid.

Förutsättningar för en lyckad klimatpolitik minskar med regeringens politik

Industrins omställning hotas av en politik som varken får fram den fossilfria el som behövs, kortar tillståndsprocesserna eller säkerställer att skogsbruket kan bidra med de råvaror som behövs.

Klimatpolitiska rådet pekar på tre specifika utmaningar som är särskilt viktiga att hantera:

1. Elsystemet behöver utvecklas så elektrifiering kan ersätta fossil energi och fossilberoende industriprocesser. Regeringen har avvecklat fossilfri elproduktion.
2. Efterfrågan på biobränslen och biobaserade material ökar samtidigt som hållbart producerad biomassa är en begränsad resurs. Regeringen har drivit förslag för att minska det svenska skogsbruket.
3. Långa och oförutsägbara tillståndsprocesser kan bromsa de investeringar som är viktiga för klimatomställningen. Regeringens utredning föreslår bland annat tidsbegränsade tillstånd som ökar osäkerheten.

Sammantaget står det klart att S-regeringens politik utgör ett hot mot framför allt industrins klimatomställning.

Stängda reaktorer har lett till kraftigt ökade utsläpp

Stängningen av Ringhals 1 och 2 beräknas enligt Konjunkturinstitutet leda till att utsläppen i EU ökar med 8 miljoner ton. År 2021 eldade Karlshamnsverket mer olja än de föregående tio åren tillsammans. Det första halvåret 2022 har verket producerat mer el än motsvarande period förra året. Prislappen för att elda med olja i Karlshamnsverket under sommarmånaderna? Höga kostnader för konsumenterna och ökade utsläpp som motverkar klimatomställningen.

Regeringens beslut att avveckla kärnkraftsreaktorer är att göra klimatet en björntjänst.

Rivstart för att fånga in och lagra koldioxid

Utsläppen från industrin står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Teknik för att avskilja och lagra koldioxid, CCS, har stor potential att snabbt minska dessa. Moderaterna lovar en rivstart för genomförandet av satsningen på bio-CCS, vilket skulle innebära ett betydande steg mot att nå Sveriges klimatmål.

Moderaterna vill genomföra följande:

1. Budgetsatsning för att fånga in och lagra koldioxid
2. Konkurrensutsätta lagringen av infångad koldioxid för att pressa priset
3. Förenkla tillståndsprocesserna för avskiljning

S-regeringens satsning och engagemang är otillräckligt

Regeringens satsning gör liten skillnad för Sveriges möjligheter att nå klimatmålen, och riskerar att driva upp priset då de aktörer som har stor potential till effektiv infångning inte fullt ut kan delta. Det kan ifrågasättas om Socialdemokraterna – särskilt i sällskap av Miljöpartiet – har den politiska vilja som krävs för att dra nytta av de tekniska möjligheterna för att nå klimatmålen.

Klimatpolitik som gör skillnad

Moderaterna har en klimatpolitik som löser just de problem som regeringen misslyckats med att lösa. Dessutom kommer vi att rivstarta arbetet med infångning och lagring av koldioxid genom en budgetsatsning och åtgärder för att snabba arbetet. Satsningen kommer att leda till en minskning med upp till 4,6 procent av Sveriges årliga utsläpp.

Elpriserna är rekordhöga. Det behövs mer elproduktion i Södra Sverige för att människor och företag ska få lägre elpriser. Moderaterna vill snabbt bygga ny kärnkraft i Sverige för att få ordning på elsystemet.  Vi lägger därför fram ett förslag om ett snabbspår i tillståndsprocessen för nya kärnkraftverk som kan genomföras snarast vid ett regeringsskifte.

Socialdemokraternas nedstängning av kärnkraften de senaste 20 åren är den främsta orsaken till den elkris som Sverige befinner sig i. Det har lett till högre elpriser, ett mindre stabilt elsystem och ökade utsläpp. I södra Sverige slår elpriserna rekord varje dag. De stora skillnaderna i elpris mellan södra och norra Sverige beror på nedstängningen av Ringhals 1 och 2.

Månadskostnaden för ett bundet elavtal på ett år för en snittvilla i södra Sverige var i augusti 2019 ca 1100 kronor/månaden i både södra och norra Sverige. I augusti i år är priset ca 12 400 kronor i södra Sverige och 3500 kronor i norra Sverige.

Nu krävs det en helt ny politik för att vända utvecklingen. Moderaterna vill göra den största satsningen på ny kärnkraft sedan kärnkraften byggdes ut. Om det ska vara möjligt behöver tillståndsprocessen snabbas på. Därför föreslår vi ett snabbspår i tillståndsprocessen för kärnkraften.

Varför behövs ett snabbspår för kärnkraften?

Därför att tillståndsprocessen tar för lång tid. Den som ska starta ett kärnkraftverk behöver ansöka om flera tillstånd. Det som tar mest tid är att få ett tillstånd enligt miljöbalken som sedan ska prövas i mark- och miljödomstolen. Sedan de nya reglerna om tillståndsprövning trädde i kraft år 2010 har ingen ansökt om att starta ett kärnkraftverk.

När kärnkraften byggdes på 70- och 80-talen tog det i normalfallet mellan 1,5 till två år att få tillstånd. Experter menar att det skulle ta betydligt längre tid idag att få tillstånd för ett nytt kärnkraftverk. Regeringen utreder ett snabbspår för havsbaserad vindkraft. Moderaterna prioriterar att få mer kärnkraft och vill därför se ett snabbspår för kärnkraften.

Hur vill Moderaterna införa ett snabbspår för kärnkraften?

Staten ska tala med en röst i tillståndsprocessen, inte flera. När en ansökan om tillstånd för ett nytt kärnkraftverk ska prövas i mark-och miljödomstolen får sex olika statliga myndigheter möjlighet att föra talan för att tillvarata miljöintressen och överklaga. Det innebär ofta att olika myndigheter – vid olika tidpunkter – kräver kompletteringar av en ansökan, vilket fördröjer processen.

Snabbspår för kärnkraft i tillståndsprocessen. Vi föreslår också att domstolarna ska prioritera ansökningar om att bygga ny kärnkraft i Sverige. Moderaterna vill införa en ny särskild regel i miljöbalken som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas skyndsamt. Det innebär att andra tillståndsärenden kan behöva stå tillbaka. Motsvarande regler finns för andra mål- och ärendetyper i bl.a. rättegångsbalken.

För att domstolarna snabbt ska kunna hantera tillståndsansökningar för nya kärnkraftverk har tidigare regering uppskattat att det krävs mer pengar till domstolarna. Vi kommer att ge domstolarna så mycket pengar som de begär för att klara bemanningen.

Moderaterna vill också ta bort ansökningsavgiften för nya kärnkraftsreaktorer. I dag behöver den som ansöker om att bygga en kärnkraftsreaktor betala 100 miljoner kronor till Strålsäkerhetsmyndigheten i avgift. För att sänka trösklarna till att bygga ny kärnkraft vill vi ta bort den avgiften. Staten ska istället betala för de kostnader som Strålsäkerhetsmyndigheten har för att hantera ansökningar om ny kärnkraft.

Moderaternas förslag:                   

• Vi vill införa ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett tillståndsärende.
• Inför ett snabbspår för kärnkraft i tillståndsprocessen

• Skjut till extra medel till mark- och miljödomstolarna.
• Ta bort ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer

Många företag i länet efterlyser fler yrkesinriktade och praktiska utbildningar då bristen på rätt kompetens är en stor utmaning för dem. Behovet är stort inom till exempel industri, besöksnäring, hantverk och gröna näringar. Region Kalmar län har ett samordnande ansvar för länets kompetensförsörjning och kan driva på och underlätta för länets olika utbildningsaktörer att tillgodose de behoven.

För att möjliggöra för fler att studera på Komvux behöver regionen ta initiativ till ett avtal mellan kommunerna som möjliggör för den enskilde att gå utbildningar som inte finns i hemkommunen, men som finns i annan kommun.

Regionens fyra folkhögskolor erbjuder studenter en andra chans i utbildningssystemet som möjliggör den personliga resan mot ökad anställningsbarhet eller vidareutbildning. Men folkhögskolorna bör i högre grad än i dag erbjuda yrkesinriktade utbildningar som svarar mot kompetensbehovet i länet. En utbildning riktad mot länets besöksnäring, som är i stort behov av kompetens och inte kräver lika stora investeringar som till exempel en industriutbildning, är önskvärd. Folkhögskolorna har också goda förutsättningar att erbjuda fler utbildningar till enskilda uppdragsgivare.

Under Covid-19-pandemin visade folkhögskolorna god omställningsförmåga till ökad digital undervisning, en möjlighet, som tillsammans med filialverksamhet i fler kommuner, bör vidareutvecklas för att fler ska kunna ta del av folkhögskolornas utbildningar.

Vad gäller högre utbildning och forskning så har regionen i dag ett nära samarbete med Linnéuniversitetet. I ett avlångt län som Kalmar län är det viktigt att fördjupa samarbetet med andra lärosäten för högre utbildning som till exempel Linköpings universitet, som många gånger är det naturliga alternativet för invånare och företag i norra länsdelen.

Vi vill
• Att Region Kalmar län verkar för att det startas fler praktiska och yrkesinriktade utbildningar 20
• Ta fram avtal mellan kommunerna som möjliggör komvuxstudier i annan kommun än hemkommunen
• Att folkhögskolorna erbjuder fler yrkesinriktade utbildningar riktade mot branscher i länet med kompetensbrist
• Att folkhögskolorna i ökad utsträckning erbjuder utbildningar på distans och via filialer

Sverige och Kalmar län behöver göra en grön omställning för att minska utsläppen av växthusgaser. Som en konsekvens beräknas elförbrukningen i landet fördubblas inom några årtionden, varför både elproduktionen och elnätets överföringskapacitet behöver byggas ut kraftigt.

För att företag ska kunna verka, växa och etablera sig i Kalmar län är det grundläggande att det finns säker och god tillgång till elektricitet. Det krävs också att den är rimligt prissatt. Elförsörjningen är även en förutsättning för att klara omställningen till fossilbränslefria transporter i länet. Lyckas länet inte att möta det ökande elbehovet slår det direkt mot jobben, välfärden och allt miljö- och klimatarbete. Regionen måste därför i samverkan med kommunerna, elproducenter, nätbolag och andra berörda aktörer tillsätta och leda en energikommission som tar ett helhetsgrepp genom att inventera och analysera vad som behöver göras på regional nivå för att klara elförsörjningen. Det kommer att kräva väl underbyggda prioriteringar vad gäller elnätsutbyggnaden, samt ökad elproduktion från flera olika fossilfria energislag, inte minst kärnkraft.

Den svenska kärnkraften kommer att spela en fortsatt stor roll för Sveriges elförsörjning, inte minst av klimatskäl, eftersom den producerar fossilfri el. Till skillnad från många andra energislag kan kärnkraften producera el när som helst på dygnet och oavsett väder, och behöver inte kompletteras med till exempel energilagring för att fungera. I kärnkraftslänet Kalmar län bidrar kärnkraften också direkt till tillväxten genom jobb för medarbetare och underleverantörer. De länder i Europa som snabbavvecklat sin kärnkraft har i stället gjort sig beroende av svajig och väderberoende vindkraft, olja och fossilgas från Ryssland, med kraftigt varierande elpriser, ökade utsläpp av fossilgaser och ett spänt säkerhetspolitiskt läge som följd. Elpriserna i Sverige hade varit lägre och stabilare om inte flera av de svenska kärnkraftsreaktorerna hade lagts ned. Därför måste Sverige bevara kärnkraften i Oskarshamn och satsa på forskning och utveckling. Genom att inrätta en forskningsreaktor i Oskarshamn kan kärnkraften utgöra en fortsatt bas i elförsörjningen, samtidigt som den specialistkompetens som finns i mellanlänet tillvaratas.

Fokuset i Kalmar län har varit alldeles för ensidigt på en forcerad etablering av ny vindkraft. Vindkraft har en fortsatt roll att spela för elförsörjningen. Men nyetableringar måste bära sina egna kringkostnader och ske med ökad hänsyn till hur de påverkar miljön och hälsan för omkringboende, samt med kompensation för sjunkande fastighetsvärden. Uppdaterade vindkraftsplaner på kommunal nivå bör vara en förutsättning för nyetableringar och den kommunala vetorätten måste i alla lägen värnas.

Kalmar län är ett av landets mest utdikade där nederbördsmängden dessutom är låg. I kombination leder det till vattenbrist i torrperioder och större utsläpp av gödningsämnen i Östersjön för att mer vatten från jordbruksmark rinner rakt ut i havet. Att återställa våtmarker och öka jordens vattenbevarande förmåga är därför ett viktigt och mycket långsiktigt arbete. På Öland har enskilda lantbrukare till exempel byggt stora bevattningsdammar för att parera vattenbristen. Region Kalmar län behöver ta sitt samordnande ansvar och stimulera att flera sådana initiativ kommer till stånd och att mer projektmedel för återställande av våtmarker kommer länet till del.

Antalet sysselsatta inom det kustnära fisket minskar stadigt. Det är en näringsgren som länge funnits i länet och som riskerar att gå i graven och med den ett sätt att försörja sig på en levande landsbygd. Regionen kan inte lösa alla miljöproblem förknippade med Östersjön. Men det finns enkla åtgärder som regionen kan verka för eller genomföra, och som lyfts av bland annat länsstyrelsens fiskekonsulent. Till sådana åtgärder hör en kraftigt utökad säl- och skarvjakt, utökad trålgräns och om möjligt riktade stöd.

Jord- och skogsbruket är av stor betydelse för sysselsättningen i länet och därmed förutsättningarna för en levande landsbygd. Regionen ska i alla lägen, till exempel vid remissvar på statliga utredningar och nya myndighetsdirektiv, stå upp för äganderätten och den enskilde jord- och skogsbrukarens rätt att bruka sin mark. Nya och strikta tillämpningar, av till exempel artskyddsförordningen, som kullkastar förutsättningar för skogsnäringen i länet kan inte accepteras. Ett direkt sätt att värna de gröna näringarna och därmed den biologiska mångfalden är att prioritera svenskproducerade livsmedel samt inte boka konferenser och luncher hos företag som till exempel bojkottar svenskt nötkött med förmenta miljöargument.

Regionen behöver verka för att tillgängliggöra mer byggklar mark i attraktiva lägen för verksamheter och bostadsbebyggelse. Ett exempel som hindrar utveckling på landsbygden är strandskyddet som förhindrar nästan all nybyggnation längs Kalmar läns rekordlånga kustlinje och vid sjöar och vattendrag i inlandet. Förslagen i den strandskyddsutredning som presenterats innebär inga lättnader av strandskyddet längs länets kuster. Därför verkar Moderaterna för att en ny strandskyddsutredning görs.

Otryggheten bland länets invånare och företagare har ökat och det måste tas på största allvar. För att få en uppfattning om vad som skapar otrygghet, var i länet invånarna känner sig otrygga och när de upplever otrygghet, måste en kartläggning göras för att åtgärder ska kunna vidtas. Med en trygghetskommission, med representanter för kommunerna och regionen, som tar del av öppna och tillgängliga data, rapporter och befintlig statistik från både egna verksamheter och statliga, privata och ideella aktörer, skulle det gå att få en samlad lägesbild. Lägesbilden ska visa hur otryggheten i länet ser ut och vilket behov av samordning och insatser som behövs. Det är också angeläget att trygghetskommissionen kan tydliggöra hur trygghetsarbetet kan utföras på landsbygd respektive stadsmiljö. I detta arbete bör det även ingå att se över ökat stöd till kommersiell service på landsbygden, en åtgärd som bidrar till att förstärka trygghetskänslan.

Vi vill
• Tillsätta en energikommission för att klara länets framtida elförsörjning
• Bevara och vidareutveckla kärnkraftverket i Oskarshamn
• Att en forskningsreaktor i Oskarshamn inrättas
• Att etablering av ny vindkraft ska kompensera för minskade fastighetsvärden och ske med ökad hänsyn till påverkan på miljö och hälsa
• Skapa bättre förutsättningar för återställande av våtmarker och vattenbevarande dammar för gröna näringar
• Värna det kustnära fisket genom att verka för utökad skarv- och säljakt, utflyttad trålgräns samt utreda möjligheten för riktade stöd
• Värna rätten att bruka jord- och skogsmark i alla kontakter med staten och dess myndigheter
• Avbryta samarbeten med företag som bojkottar svenskt nötkött
• Verka för en ny strandskyddsutredning med tydligt syfte att lätta på strandskyddet
• Tillsätta en länsövergripande trygghetskommission
• Se över och utveckla Region Kalmar läns möjligheter att stötta kommersiell service på landsbygden

Kalmar län är under sommartid det fjärde största besökslänet i landet. Därmed är besöksnäringen också en av länets viktigaste näringar med stor utvecklingspotential.

Regionen behöver ta ansvar för att samla information om besöksmål i hela Kalmar län på ett enda ställe. Detta genom en så kallad en väg in-lösning som kan användas för att locka fler besökare och underlätta under vistelsen i länet. I dag ansvarar regionen för internationell marknadsföring, via olika hemsidor, men varje kommun sköter sin egen marknadsföring nationellt. Allt detta kan samlas och fyllas med ett större innehåll i en app eller på en hemsida liknande www.flyttahit.nu som regionen redan utvecklat för att locka hit människor som överväger att flytta till länet permanent. På en sådan digital plattform kan besökare hitta information om till exempel besöksmål, övernattningsmöjligheter, restauranger och vandringsleder. Plattformen kan också fyllas med ytterligare värdeskapande tjänster som till exempel besöksmåls- och kulturpass som ger rabatter, samt musei- och kulturguider.

Kulturens betydelse för folkhälsan har påvisats i flera studier och ”kultur på recept” används i sjukdomsbehandlande syfte. Region Kalmar län ger ett omfattande ekonomiskt stöd till ett antal regionala kulturverksamheter och ska fortsätta med det för att fler invånare i länet ska kunna ta del av kulturutbudet. Men samtidigt som kulturen alltid ska stå fri från politiken vad gäller dess innehåll, så måste den underordna sig krav på effektiviseringar i likhet med regionens övriga verksamheter. Moderaterna anser att institutioner som får bidrag från regionen behöver avkrävas att hitta kostnader, se över möjligheter att öka sina intäkter och hitta samordningsvinster med andra kulturinstitutioner. Inte för att vi moderater vill dra ned på den regionala kulturen eller lägga oss i dess innehåll, utan för att ge regionen möjligheter att ekonomiskt stötta fler aktörer och bidra till att kulturen görs mer tillgänglig i hela länet. Moderaterna ser positivt på samarbeten med näringslivet och kultursponsring som en del i detta, vilket regionen bör verka för ska ske i större omfattning.

Den stora bidragsmottagaren Kalmar läns museum bör synas på fler platser i länet för att på allvar göra skäl för namnet. Det finns exempel på regioner vars länsmuseer lyckas med detta. Det finns också flera andra museer i länet som bedriver viktig verksamhet i hela regionens intresse och som bör få stöttning i det arbetet av Region Kalmar län.

Vi vill
• Att Region Kalmar län förstärker den nationella marknadsföringen av besöksnäringen i länet genom att utveckla en digital plattform som samlar all relevant information
• Att Region Kalmar län sätter tydliga mål och krav på kulturinstitutioner som mottar bidrag att aktivt jobba med ökad självfinansiering, effektiviseringar och samordningsvinster
• Att regionen verkar för ökad sponsring av regionala kulturinstitutioner
• Att regionen stöttar fler kulturinstitutioner för att göra kulturen mer tillgänglig i hela länet
• Att länsmuseet blir synligt på fler platser i länet och att regionen stöttar fler museer av regionalt intresse

Medarbetarfrågorna i Region Kalmar län har under flera mandatperioder präglats av lamhet. Insatser för att behålla erfaren personal liksom attrahera ny har inte varit tillräckliga.

Men, endast veckor före valet kommer Socialdemokraterna med enstaka förslag som visar att de fortfarande inte tar personalkrisen på allvar.

Resultatet av fyra mandatperioder S-styre är en bemanningskris där kostnaderna för inhyrd personal nu skenat till enorma 250 miljoner kronor om året. Samtidigt finns få svar på hur vi ska ändra situationen. Därför behövs en kriskommission där fack, medarbetare, chefer och politik skyndsam sätter sig ned och tar fram goda exempel för att implementera i vår organisation. Det är såklart inte allt, utan en bred palett av insatser behövs där en satsning på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskors löner så att deras månadslön ökar med 10 000 kronor bör ingå liksom att införa arbetstidsförkortning i de mest utsatta verksamheterna.

Oppositionen har föreslagit en rad olika insatser under mandatperioden som vi vill införa så fort vi tar över makten efter valet i höst. Exempel på detta är en genomlysning av grundbemanningen – alltså rätt antal medarbetare per pass för att kunna göra ett gott jobb. Flera andra frågor vi vill införa medför arbetsmiljörelaterade reformer liksom att höja OB-tillägget.

Sjukvården är ett kvinnodominerat yrke som under lång tid har haft lägre löner och sämre arbetsvillkor, trots ofta lång universitetsutbildning. Att lönerna, möjligheten att göra karriär och arbetsvillkoren inom sjuksköterskeyrket blir bättre är en jämställdhetsfråga och avgörande för att vi ska klara av att bedriva sjukvård i Sverige. Efter valet i höst vill M, KD och L ta krafttag för att förbättra personalsituationen i Region Kalmar län.

Carl Dahlin (M), regionråd
Johanna Wyckman (L), regionråd
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)
Region Kalmar län