Natooptionen innebär att Sverige tydligt deklarerar att vi upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och ser till att inga praktiska eller tekniska hinder föreligger mot en anslutning. Detta till skillnad från den linje som den nuvarande S-regeringen driver. Regeringen utesluter ett svenskt medlemskap oavsett hur säkerhetsläget i vårt närområde utvecklas. Att införa en Natooption skulle innebära att vi får ytterligare ett verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan.
- Med en uttalad Natooption markerar Sverige tydligt att ett Natomedlemskap är ett möjligt vägval för svensk säkerhetspolitik
- En option sänder en tydlig signal till Ryssland att Sverige är förberett för att stärka säkerheten i norra Europa genom att bli medlem av Nato
- En tydlig majoritet i Sveriges Riksdag (M, SD, C, KD och L) stödjer Natooptionen
Vad är en Natooption och vad innebär den?
Den 15 december röstade en majoritet av riksdagen för att Sverige bör uttala en tydlig Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Finland har redan en Natooption sedan länge. Riksdagens uppmaning till regeringen att införa en Natooption är ett viktigt steg i att att fördjupa Sveriges och Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Men även för Sverige att markera att vi är villiga att hålla alla vägar öppna, inklusive ett svenskt Natomedlemskap, för att stärka Sveriges säkerhet.
Regeringen lägger fast Sveriges säkerhetspolitiska linje. Det handlar om att tydliggöra linjen i centrala dokument som regeringsförklaringen eller utrikesdeklarationen samt i officiella uttalanden. Regeringen, som den verkställande makten i Sverige, ansvarar för utrikespolitiken. Dock är det viktigt vad en riksdagsmajoritet anser och uttalar i en parlamentarisk demokrati. Regeringen har ett ansvar att förankra den säkerhetspolitiska linjen i Sveriges riksdag. I längden är det ohållbart att den inte har stöd i riksdagen.
Två av tre svenskar stödjer Natooptionen
Den säkerhetspolitiska krisen kring Ukraina, som eskalerade i december 2021, har aktualiserat debatten om en svensk Natooption. Ryska truppsammandragningar vid Ukrainas gräns och orimliga krav från Ryssland att länder som Ukraina, Finland och Sverige inte ska få gå med i Nato tydliggör behovet av en option. Självständiga stater måste kunna få göra självständiga säkerhetspolitiska val. En Sifo-undersökning visar också att 66 procent av svenskarna stödjer en Natooption, bara 14 procent är mot.
Finlands Natooption och varför de infört den
Finland har sedan många år tillbaka en Natooption. Den är en tydlig markering att möjligheten för ett medlemskap hålls öppen och att det är vi själva som nation som avgör det. Optionen har varit ett sätt för Finland att i över 20 år sända en tydlig signal till Ryssland att landet är berett att överväga alla sätt att stärka finsk säkerhet. Finska företrädare har också sagt att den egna optionen blivit allt viktigare efter Rysslands angrepp på Ukraina.
Den finska Natooptionen är den största säkerhetspolitiska skiljelinjen mellan Sverige och Finland. Det finns ett starkt värde i att Sverige och Finland har samma förhållningssätt och relation till Nato. I ett läge där vi nu fördjupar det operativa försvarssamarbetet mellan våra länder för att kunna agera tillsammans i olika kris- och konfliktsituationer är detta särskilt viktigt.
Varför införa en Natooption nu?
Det säkerhetspolitiska läget i Sverige och vårt närområde har stadigt försämrats de senaste åren. Den stora vattendelaren var Rysslands krig mot Ukraina och den illegala annektering av Krim 2014. Rysslands agerande visade på ett tydligt sätt att landet var berett att bryta mot den europeiska säkerhetsordningen och flytta på gränser med militärt våld.
Även på ett globalt plan ökar osäkerheten. Kina skaffar sig ett allt större säkerhetspolitiskt inflytande. Landet gör det både genom en militär upprustning och närvaro globalt, men även genom investeringar och uppköp i länder runt om i världen. I stora delar av Asien och Afrika faller stater samman vilket leder till radikalisering och flyktingströmmar. Klimatförändringarna bidrar till att skapa ytterligare problem som leder till konflikter om resurser.
I det läget måste Sverige vara öppet för att stärka vår säkerhet på alla sätt vi kan. Nato är världens starkaste försvarssamarbete och en organisation med vilken vi delar både intressen och värderingar. Därför är det särskilt viktigt att Sverige markerar sin handlingsfrihet att kunna söka medlemskap i Nato.
Natooptionen och riksdagens beslut
Frågan om att Sverige ska införa en Natooption har dykt upp med jämna mellanrum de senaste åren. Rysslands pågående krig i Ukraina sedan 2014 har inskärpt behovet. Moderaterna lade fram ett skarpt förslag om en Natooption i riksdagen första gången 2018. De förslag som lagts fram om en svensk Natooption före hösten 2020 har avslagits.
Inför riksdagens behandling av försvarsbeslutet för perioden 2021-2025 lade Centerpartiet fram en motion där förslaget om en svensk Natooption fanns med. När förslaget behandlades denna gång visade det sig att inte bara de partier som är för ett svenskt Natomedlemskap – Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna – var för en svensk Natooption. Men denna gång ställde sig även Sverigedemokraterna bakom förslaget. Därmed stöddes förslaget av tydlig majoritet av riksdagen. Formellt beslut fattades av riksdagen den 15 december 2020.
Kommer regeringen att följa riksdagens uppmaning att införa en Natooption?
Legitimiteten i den säkerhetspolitiska linjen vilar ytterst på att den är förankrad i Sveriges folkvalda församling, riksdagen. Därför är det regeringens uppgift att inleda en process för att införa en Natooption i den säkerhetspolitiska linjen. Vi moderater vill se att regeringen redan i nästa utrikespolitiska deklaration har med skrivningar om Natooptionen.
Moderaterna vill även att regeringen bjuder in alla partier till breda samtal kring Sveriges säkerhetspolitiska linje och hur en Natooption kan bli en del av denna. Men dessa samtal bör även handla om hur det fördjupade försvarssamarbetet i Norden i allmänhet och med Finland i synnerhet ska återspeglas. En annan viktig fråga är hur den svenska solidaritetsförklaringen kan utvecklas för att även inkludera Storbritannien efter brexit.
Vad betyder det här för Sverige?
Pål Jonson, ordförande i riksdagens försvarsutskott och Moderaternas försvarspolitiska talesperson anser att det finns många fördelar med svensk Natooption:
”Det är ett stort steg framåt att det nu finns en riksdagsmajoritet för en svensk Natooption. Regeringen måste släppa gamla låsningar om den militära alliansfriheten och agera. Att stärka det nationella försvaret tillsammans med att hålla vägen öppen till ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att stärka Sveriges säkerhet.”
Pål Jonson (M), försvarspolitisk talesperson