| I augusti 2018 tillsatte partistyrelsen en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utvärdera Moderaternas valrörelse och valresultat i de allmänna valen 2018. Eftervalsanalysens mål har varit att identifiera såväl framgångsfaktorer som förbättringsområden inför framtida val samt bidra med underlag för partiets kommande beslut avseende politikutveckling och organisation.
Mats Green, riksdagsledamot från Jönköping, har varit ordförande i arbetsgruppen. Förtroendevalda – nationellt, lokalt och regionalt, och från landets olika delar – har varit representerade i gruppen tillsammans med ordförandena för MUF, Moderatkvinnorna och Moderata Seniorer samt entreprenören Peje Emilsson och medarbetare från partiets riksorganisation.
– I högre utsträckning än någon annan eftervalsanalys i modern tid har denna behövt handla lika mycket om framtiden som om historien. Bakom oss har vi nu den mest turbulenta mandatperioden under efterkrigstiden. Sveriges politiska landskap och politiska ”naturlagar” har radikalt förändrats under senare år, och det märks i valresultatet och i läget efter valet. Vi har velat fånga vad det betyder för Moderaterna i framtiden, säger Mats Green.
Eftervalsanalysgruppen har haft för avsikt att ge så många som möjligt, i partiet och dess närhet, möjlighet att komma med idéer, synpunkter och reflektioner. Detta har bland annat resulterat i 8 000 inspel från alltifrån företrädare och kampanjaktiva till medlemmar och tjänstemän. Utöver detta har man via Demoskop genomfört en egen eftervalsundersökning med över 4 000 svarande och tagit del av liknande mätningar från förbund. Eftervalsanalysgruppen har också använt sig av offentlig statistik såsom väljarbarometrar, sakfrågemätningar, Valu och SCB:s partisympatimätning.
I eftervalsanalysen lyfts sju händelser fram, från mandatperioden 2014-2018, som bedöms ha haft stor betydelse för utgången av valet 2018 och som i allt väsentligt fortsätter att påverka Moderaterna.
– Vi har inte begränsat oss till den gångna mandatperioden och väljarströmmar mellan 2014 och 2018 års val, utan har velat sätta in valet och Moderaterna i ett större och mer långsiktigt perspektiv och sammanhang, säger Mats Green.
Eftervalsanalysens slutsatser
Inför valet 2018 hade Moderaterna tre huvudsakliga mål: att bilda en ny alliansregering, att ingå i fler styren lokalt och regionalt samt att göra ett bättre valresultat än 2014. Moderaterna nådde ett av dessa tre mål, att ingå i fler alliansstyren i kommuner och regioner, men misslyckades med att nå de övriga två målsättningarna.
Eftervalsanalysgruppens har dragit tre huvudslutsatser:
För det första bör Moderaterna bejaka sitt liberalkonservativa idéarv.
– Moderaterna har i alltför hög utsträckning låtit andra politiska partier, till både vänster och höger, definiera framför allt den konservativa delen av vårt idéarv och därigenom bitvis tvingat oss till defensiva hållningar, menar Mats Green.
– Moderaterna behöver ytterligare förstärka och utveckla det moderata frihetsbudskapet och dess relevans i allt från bejakande av individens självbestämmande och integritet, olika livsstilssituationer och livsstilar till förutsättningar i utanförskapsområden och landsbygdens villkor, fortsätter Mats Green.
För det andra är den viktigaste uppgiften, för partiledningen och partiet, att stärka förtroendet för Moderaterna under kommande mandatperiod.
– I valet 2018 var många väljare osäkra på vad Moderaterna stod för, dels på grund av regeringsfrågan, dels på grund av frågor om det gick att lita på partiets politikomläggning i till exempel migrationsfrågan. Dessutom saknades ett tydligt övergripande politiskt budskap. Moderaterna bör bejaka sin sakpolitiska position till höger om mitten. Moderaterna ska fortsatt vara ett pragmatiskt parti som sätter sakfrågor och genomförbarhet i fokus. Moderaterna är ett värderingsburet och framtidsinriktat parti, säger Mats Green.
För det tredje har eftervalsanalysgruppen en rad organisatoriska rekommendationer gällande hur Moderaterna kan utvecklas som parti.
– Ett starkt parti kräver en stark organisation, både i förbunden och nationellt. Om kansliet och organisationen förändras efter varje val och vid varje partiledarskifte är det svårt att bygga en riktig långsiktighet i verksamheten. I vår eftervalsanalys ges flera konkreta råd till hur Moderaternas partiorganisation, på både kort och lång sikt, kan stärkas, avslutar Mats Green.
Mats Green intervjuas i Aftonbladet, läs artikeln här.
|
