Räppealternativet – det bästa för vården

Svar till herrarna och läkarna som tidigare jobbat i sjukvården på Centrallasarettet och som skriver att ett sjukhus i Räppe äventyrar vården på SMP Opinion den 20/1.

De skriver att de har erfarenheter av att ha arbetat i den politiska, medicinska eller tjänstemannaledningen. Jag kommer att skriva om mina erfarenheter från att ha arbetat inom verksamheten, nära patienter.

Då jag började min bana inom sjukvården på 70-talet var jag 16 år och gick prao på röntgen. Jag har sedan dess erfarenhet av flera år av utbildningar och arbete på olika avdelningar (allt från baderska, biträde, undersköterska, sjuksköterska och specialistutbildad inom anestesi, ledarskapsutbildning och handledarutbildning till jobb inom långvård, kirurg/ortopedavdelningar, intensivvårdsavdelning och operation.) Under mina studier i Umeå fick jag möjlighet att praktisera i Sundsvall på ett modernt sjukhus som man flyttade ut från centrum. Helt nybyggt, med bra logistik och ingen byggarbetsplats! Sundsvallsborna var mycket stolta och jag tror att centrum lever än i dag.

Jag var också med under flytten från gamla operation till ”nya operation ” 1987. Då med löfte om att Gyn och Öron skulle få en operationsavdelning. Men vi befinner oss i Småland där ”snålhet bedrar visheten”.

Att jobba i en verksamhet med patienter där man vill prioritera kvalitet, säkerhet och värna den medicinska utvecklingen på ett mänskligt och attraktivt sätt för patient och personal måste vara en målsättning.

Som personal med erfarenhet av att ha jobbat på en arbetsplats där man inte kunnat söva eller väcka patienter under en byggprocess vet jag att det inte är värdigt för någon.

Det har varit lätt för läkare som bara kommer in i salen för att ”sätta kniven i” som varken har deltagit i förberedelser av patienter på avdelning eller transporterat patienter genom trånga korridorer. Många av er som skriver har haft helt andra positioner och det var länge sedan.

Medicintekniken har utvecklats! 1987 var vi lyckliga då fick vi en pulsoximeter och EKG-apparat till alla patienter vi skulle söva. I dag har man cirka sju monitorer för en narkos.

Robotkirurgi är något som vi har i dag men det är ingen bra arbetsmiljö. Det är trångt med all teknisk utrustning. En operationsmetod som säkert kommer att utvecklas än mer.

Det är min förhoppning att Region Kronoberg kan starta en byggnation av ett nytt sjukhus som ger den kvalitet och säkerhet vi så väl behöver, både som personal men främst som patient. Vi behöver den snarast, inte om 30 år.

Lena Wibroe, M, pensionerad anestesisjuksköterska

Först i landet – Region Kronoberg och Ljungby kommun driver utvecklingen framåt

En avsiktsförklaring har undertecknats mellan Region Kronoberg och Ljungby kommun där ambitionen blir klar och tydlig – att ta ledartröjan i utvecklingen av den goda och nära vården.

Projektet handlar om datadriven utveckling, dels om smarta hem och framtidens digitala hjälpmedel, och dels som att använda sig av AI-teknik (artificiell intelligens) i den förebyggande vården.

– Ett spännande projekt där vi tillsammans kan driva utvecklingen framåt. Vi i regionen ser fördelen med ett pilotprojekt tillsammans med Ljungby, för att senare växla upp arbetet i hela regionen, säger Mikael Johansson (M) Regionstyrelsens ordförande.

Samarbetet innebär olika perspektiv:

  • Individen i fokus
  • Utveckling av digitala verktyg
  • Vården ska ges på rätt nivå

– Efter en tids förberedelser tar vi nu ett första konkret kliv när Ljungby kommun och Region Kronoberg skriver under en avsiktsförklaring för att driva framtidens vård, säger Magnus Gunnarsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Ljungby kommun.

Läs mer på smalanningen.se

Alternativen är på plats – nuvarande eller en ny plats?

Idag genomfördes en presskonferens där regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson berättade om resultaten av den utredning som gjorts där de olika alternativa platserna för ett nytt sjukhus har undersökts.

Diskussionen handlar inte längre om huruvida det ska byggas ett nytt sjukhus eller ej, utan om platsen för ett nytt sjukhus.

Mikael, vad är din första reflektion efter att du har läst utredningen?
– Jag måste säga att våra tjänstepersoner och våra konsulter har gjort en mycket gott arbete. Bägge alternativen är väl utredda så vi politiker kan fatta ett välgrundat beslut.

Det har sagts tidigare att vi inte har tittat på alternativet att stanna på befintlig plats med samma engagemang som en ny plats, stämmer detta?
– Nej inte alls. Vi har haft två arbetsgrupper som arbetat med varsitt alternativ, de har ibland varit tvungna att ta in konsulter, men de är ytterst opartiska i sitt arbete.

Vad tänker du om utredningens slutsatser när det gäller att bygga på befintlig plats?
– Utredningen visar att det faktiskt går att lösa, men det tar lång tid och kommer innebära många och stora risker för verksamheten.

Hur tänker du kring att bygga nytt i Räppe?
– Här kan vi bygga utan att påverka verksamheten under tiden, allt blir klart snabbare och vi behöver inte kompromissa.

När det gäller den ekonomiska delen, finns det skillnader mellan de två alternativen?
– När det gäller storleken på investeringen blir den ungefär lika stor, 7,9 miljarder för Räppe och 8,1 miljarder för CLV*. Den stora skillnaden är ju att om vi beslutar oss för Räppe kommer det stora kostnader på en gång istället för utspridda över lång tid. Det är detta vi nu tittar på hur vi kan lösa.

Ligger beräknade kostnader inom det som diskuterats tidigare?
– Vi har ju diskuterat under lång tid, priset per kvadratmeter har stigit under åren, och samtidigt har vi tvingats inse att vi behöver öka den totala ytan rejält. Det innebär naturligtvis att priset stiger, men det har vi vetat hela tiden att det skulle göra. Nu har vi ju dessutom tagit med alla kostnader, inte bara själva byggnaden.

Hur ser det ut med finansiering?
– Vi kommer att finansiera knappt halva Räppealternativet med egna medel och låna drygt hälften. CLV kommer vi att kunna finansiera ca 90% eftersom det kommer pågå under nästan 30 år. 

Mycket diskussion handlar om huset i sig, men vad är den största vinsten sett utifrån verksamhetens perspektiv?
– När hela huset är klart 2029 i Räppe kommer vi har en mer patientsäker vård, högre operationskapacitet, bättre flöden och vi kan införa den nya nära vården till fullo. Detta kommer vi att kunna göra även på CLV, men då kommer allt inte vara klart förrän 2045-2050, vilket innebär att effekterna kommer etappvis.

Vilken roll spelar det nya sjukhuset för hela vården i Region Kronoberg?
– Det kommer vara en förutsättning för att klara omställningen till den nya nära vården, det kommer hjälpa oss att locka till oss den kompetens vi behöver och det kommer ge våra medarbetare en härlig arbetsmiljö.

Nu när utredningen presenterats, när blir allt offentligt för de invånare som är intresserade av att ta del av underlaget?
– Redan nu är allt, och då menar jag allt material offentligt, VI kommer lägga det på vår hemsida och man kan begära ut de delar man vill ha via diariet om man hellre vill det.

 

* CLV används ofta inom vården och Region Kronoberg som en förkortning för Centrallasarettet i Växjö.

Antaget politiskt program och handlingsplan för vårdens viktiga omställningsresa till nära vård

Nu har hälso- och sjukvårdsnämnden antagit ett politiskt program för vårdens viktigaste omställningsresa för framtiden som handlar om att vården ska finns där invånarna behöver den – när invånarna behöver. Arbetet för kommande år konkretiseras i en övergripande handlingsplan.

Det politiska programmet beskriver hur omställningen till nära vård ska genomföras utifrån intentionen i hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, Närmare kronobergaren, och programmet kommer följas upp var tredje år.

– Utvecklingsstrategin beskriver fyra inriktningar och ger 13 löften om framtiden till kronobergarna. Det politiska programmet tydliggör intentionen att nå dit genom insatser inom fyra viktiga områden: Personcentrerad vård, Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande åtgärder, Digifysisk vård samt Kompetens, säger Roland Gustbée (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Aktiviteter konkretiseras i handlingsplanen
Med utgångspunkt i det politiska programmet har konkreta aktiviteter tagits fram och tidsatts i en handlingsplan för kommande år. Exempel på aktiviteter är att införa digitala kontaktvägar som ökar tillgängligheten till vården och införandet av Patientkontrakt som gör det möjligt för patienten att påverka samordningen och öka delaktigheten i sin egen vård.

 

Aktuella läget i Kronoberg gällande Corona

Vi samtalar med Mikael Johansson, Regionstyrelsens ordförande, angående läget kring Coronaviruset. Aktuell statistik om smittspridning, vaccination och lite info om nya stationer för självtester. 

Micke, nya restriktioner finns på plats och det diskuteras mycket just nu om läget i Sverige och problematiken som observeras i Europa. Därför är det viktigt att dela aktuell information så att alla får en bild av hur det ser ut i Kronoberg.

Hur ser läget i Kronoberg ut när det gäller smittspridningen?
– Vi fortsätter att öka, v. 49 hade vi 171 fall, v. 50 var det 217 fall och v. 51 var vi uppe i 330 fall. Samtidigt ökar belastningen på sjukhusen där vi nu har 10 inlagda varav 2 vårdas på IVA. Andelen provtagna som är smittade ökar kraftigt. Förra måndagen hade vi ca 7,5 % positiva nu har vi 16% efter de första 1000 proverna.

Vaccinationen, hur är läget på den fronten?
– Precis innan jul var vi uppe i 87,6% av den vuxna befolkningen som hade fått minst en dos. Vi är samtidigt uppe i drygt 33% som har fått tre doser.

Stationer för självtest, vad innebär det?
– Ett enklare och smidigare sätt att hämta och lämna sitt självtest. Helt enkelt en automat där du hämtar och lämnar, istället för att belasta sjukvården när man ska beställa tid, hämta och lämna på vårdcentralerna.

Vad tror du om de kommande veckorna?
– Tyvärr tror jag att smittan kommer att fortsätta öka under minst 3-4 veckor till. Vi har sett att pandemin beter sig lite som övriga säsongssmittor, vilket i så fall innebär en fortsatt ökning. Samtidigt har vi ännu inte fått in den nya omikronvarianten i särskilt stor utsträckning, det kan påverka utvecklingen negativt när den kommer. Förhoppningsvis stämmer de preliminära data som finns, att omikron är lindrigare, vilket skulle lätta på trycket i sjukvården.

Och självklart måste vi upprepa rekommendationerna, säg vilka de är Micke.
– Vaccinera dig, håll avstånd, stanna hemma när du har symtom. Om du kan arbeta hemma ska du göra det. Undvik trängsel i kollektivtrafiken och följa anvisningar vid evenemang och offentliga tillställningar.
 

En förbättrad palliativ vård för patienter

För att erbjuda en förbättrad palliativ vård för patienter i livets slutskede får den specialiserade palliativa vården tillgång till sex slutenvårdsplatser på onkologen.

Genom vårdplatserna får patienter anslutna eller i behov av anslutning till palliativa teamet möjlighet till inneliggande palliativ vård med ökad kontinuitet.

Patienterna vårdas av läkare från palliativa teamet tillsammans med omvårdnadspersonal på avdelning 40 med förstärkt palliativ kompetens.

– Tanken är också att konceptet ska bidra till en kompetenshöjning inom den allmänna palliativa vården genom strukturerad konsultfunktion inom slutenvården, säger verksamhetschef Katarina Planhammar Hörberg.

Löpande utvärdering av projektet kommer att genomföras för att se att det får önskad effekt och inte ger undanträngningseffekter för patienter med onkologiska och hematologiska sjukdomar.

– Palliativ vård bedrivs i nuläget på olika avdelningar inom slutenvården. Med särskilda palliativa slutenvårdsplatser samlade på en plats kan vi börja bygga upp kunskaper för att stärka den palliativa vården. Det finns också fördelar för patienterna att vara samlade istället för att vara blandade med patienter som väntar på ett snart tillfrisknande, säger Roland Gustbée (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.
 

Behandlingar mot hjärtinfarkt behövs i Kronoberg

Sedan 1990-talet skickar Region Kronoberg patienter med hjärtinfarkt till lasarettet i Karlskrona för behandling med kranskärlsröntgen och ballongutvidgning. På grund av bland annat den långa ledtiden från insjuknande till behandling har Region Kronoberg utrett om behandlingarna ska tas hem till länet.

Det finns både nationella och internationella riktlinjer för hur lång tid det ska ta att få behandling vid hjärtinfarkt. Enligt mätningar ligger Kronoberg sämst i landet på grund av att det är långt att köra med ambulans till Blekinge. Vi är också den enda regionen i Sverige, undantaget Gotland, som inte har egen verksamhet med kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Detta är en viktig del av den akuta hjärtinfarktvården.

– Närheten till behandlingsmetoderna är tveklöst bra för hjärtpatienter i Region Kronoberg. Utredningen visar dessutom att det är bra för ekonomin och rekrytering av specialister i ett längre perspektiv, säger Roland Gustbée (M), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.

Enligt förslaget i utredningen rekommenderas regionen att börja med att starta upp kärlröntgen och ballongutvidgning på centrallasarettet i Växjö vardagar under kontorstid, för att sedan öka till dygnet-runt-vård på sikt.

Vad innebär nyheten för Kronobergarna?
– Patienter med hjärtinfarkt kommer att få behandling snabbare. Det är viktigt för både överlevnad och för att snabba på tillfrisknandet. Dessutom kommer patienterna att ha en kortare resväg när det gäller mindre brådskande undersökningar. Det sparar tid för patienterna och är dessutom bra för miljön.

Påverkar det här personalfrågan?
– Läkare och andra specialister vill utvecklas i sitt yrke och balongvidgning och kranskärlsröntgen är ytterligare ett specialiserat område som många hjärtspecialister vill jobba med. Detta kommer att göra att vi får lättare att både behålla och nyrekrytera till hjärtsjukvården i Kronoberg.

Varför gör vi detta nu och varför har det inte gjorts tidigare?
– Hittills har vi valt att göra detta i Blekinge där man har en enhet för Thoraxkirurgi. Den kommer vi att samarbeta med även i fortsättningen för sådan hjärtsjukvård som inte kan göras i Växjö. Den medicinska tekniken utvecklas hela tiden och nu har utvecklingen kommit så långt att även mindre regioner som Kronoberg, Jämtland-Härjedalen och till och med Gotland kan ha egen verksamhet för balongvidgning och kranskärlsröntgen.

När är detta på plats?
– Vi behöver inreda lokaler, skaffa utrustning samt rekrytera och utbilda personal. Tidigast kan det komma igång någon gång 2023.

Källor: Smålandsposten skriver om detta

En dag med ambulansen – verksamhetsbesök

Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, var idag på verksamhetsbesök på ambulansen och följde arbetet inifrån. Vi pratade med Mikael på väg ut från lasarettet:

Varför ville du göra detta?
– Framförallt är det viktigt för oss politiker att vara ute och lära känna vår verksamhet, deras utmaningar och hur arbetet faktiskt bedrivs.

Vad har du hört idag från dem?
– Jag har tagit del av personalens tankar inför kommande förändringar av verksamheten och planering av framtida aktiviteter.

Vad tar du då med dig?
– Jag har fått bekräftat vilken otroligt bra ambulanssjukvård vi har och hur mycket de faktiskt kan göra i sina bilar. Idag är det viktigaste inte hur fort man kör för att komma till sjukhuset, utan vad som faktiskt görs i bilen. Idag behandlas patienter i bilen och körs lugnt och stilla till sjukhuset, som en av personalen uttryckte det.

Du är sjuksköterska i botten, har du själv jobbat i ambulansen tidigare?
– Nej, jag mötte ambulansen från den andra sidan, när det var vi som larmade och överlämnade patienter till ambulanspersonalen.

Vi satsar stort på Ljungby lasarett

I mars månad ska regionstyrelsen besluta om en stor satsning på Ljungby lasarett. Lasarettet ska byggas ut med en ny byggnad på ca. 16 000 kvadratmeter. Det innebär bland annan två nya vårdavdelningar till Ljungby lasarett.

– Det arbete som vi gör i Region Kronoberg handlar inte om att bara satsa i några delar av regionen, utan vi satsar på hela vården. Ett tydligt exempel är att vi planerar för ett nytt sjukhus i Växjö, men också, klart och tydligt, berättar vi nu att en stor satsning ska göras på Ljungby lasarettet. Det är hela Kronoberg som vinner när vi satsar på vården som vi gör, säger Mikael Johansson, Regionstyrelsens ordförande i en kommentar.

Det är inte bara infrastrukturen som förbättras, utan också satsningar och utvecklingen av den så kallade nära vården.

– Många av de förändringar vi gör i våra lokaler är viktiga för att kunna genomföra den nära vården. Med nya lokaler kan vi förändra arbetssätt och göra den omställning av vården som är så viktig, avslutar Mikael Johansson.

Källor: Läs mer om satsningen i Smålänningen